2009-11-25
EKOLOGI 4
Genomgång av sidorna 120 – 129
i Naturkunskap A: Henriksson
1
HAVET SOM EKOSYSTEM
2
1
2009-11-25
HAVET SOM EKOSYSTEM
Några definitioner:
Saltvatten
> 30 ‰ (30/1000)
Bräckt vatten 0,5 – 30 ‰
Sötvatten
< 0,5 ‰
Från Nationalencyklopedin:
saltvatten, vatten
Sötvatten
brackvatten
(lågty.som
brackwater),
innehållerbräckt
så stora
vatten,
mängder
havsvatten
salter imed en
färskvatten,
salinitet,
lösning
att
salthalt
det
vatten
inte
(jfrmed
är
hav,
tjänligt
så
Havens
låg som
salthalt
kemi:
dricksvatten,
att
Bestämning
smakendvs.
inte
avmer
salthalten),
påverkas.
än 0,5 ‰.
Smakgränsen
Isom
alla ligger
naturliga
mellan
ligger
vatten
oceanens
vid
finns
ca 0,3
större
ca‰.
35Vid
eller
‰ högre
och
mindre
sötvattens
salthalter
mängder
ca
smakar
0,3
lösta
‰;salter
i
vattnet
praktiken
som
joner.
beskt.
sätter
Det[NE]
vanligaste
man ofta saltvattnet
intervallet till
är havsvatten.
0,5-30 ‰. [NE]
Ute i
oceanerna innehåller detta omkring 35 ‰ salter.[NE]
3
HAVET SOM EKOSYSTEM
Salthalt
Antal förekommande djurarter
Östersjön är ett s.k. Brackvattenhav.
4
2
2009-11-25
OSMOS
Koncentrationsskillnad i salthalt
Större salthalt inne i cellen än i det
omgivande vattnet
Naturen vill utjämna
Vatten kan ”läcka” igenom cellmembranet
Salternas joner kan inte ” läcka” igenom
cellmembranet
Denna vattentransport kallas osmos
Toffeldjur har speciella ”pumpar” som
motverkar denna vattentransport
(Jmf. Diffusion)
5
OSMOS
Från: http://www.nyteknik.se/
6
3
2009-11-25
Östersjön stressar invandrare från Atlanten
För att Östersjöns invånare ska överleva i det bräckta vattnet måste
de använda mycket energi för att pumpa vatten från sina celler. Detta
gör att mindre mängd energi blir över till organismernas tillväxt.
Västerhavets sill brukar bli 23-30 cm och
Östersjöns 15-24 cm (strömming).
7
Östersjöns skogar av blåstång
Stor förmåga att
överleva i varierande
salthalt
Därför finns den i
Östersjön
Erbjuder andra alg- och
djurarter lämplig
livsmiljö (värdväxt)
Blåstångens
”innevånare” äter inte
på blåstången utan äter
av plankton och alger
som växer på tången
8
4
2009-11-25
LJUSET OCH ALGERNA
Förklara:
”Rödalger är de alger som
bäst kan utnyttja ljusets
blågröna våglängder”
Ljus med kortare våglängd tar sig längre ned…
9
LJUSET OCH ALGERNA
10
5
2009-11-25
NÄRINGSKEDJA I HAVET
De festa näringskedjor i havet börjar med
planktonalger…
…de är havets viktigaste producenter
…de är viktiga för bildandet av syre
Kiselalger och pansarflagellater är havets vanligaste
planktonalger
11
SPRÅNGSKIKT OCH SYREFATTIG BOTTEN
C:a 15 – 20 meters djup
Det salta vattnet är tyngre än det söta
Språngskiktet som skiljer ytvattnet från det saltare bottenvattnet bidrar till
bottnarnas syrebrist.
12
6
2009-11-25
SPRÅNGSKIKT OCH SYREFATTIG BOTTEN
Östersjön tillförs söt- och saltvatten
Saltvatten ärhar
tyngre
än sötvatten
Saltvatten
högre
densitet än sötvatten
Salthalten ökar med djupet
Stor ökning vid 15 – 20 meters djup =
språngskikt
Planktonalger lever i det övre skiktet därför
syresätts det skiktet mer
Syrebrist uppstår på bottnen – språngskiktet
är orsak till det
Livet i Östersjön är beroende av att vattnet
byts ut emellanåt…
…detta försvåras av att Öresund och
Bälthavet är grunda..
Här når bottnarna ända upp till
språngskiktet.
Detta får till följd att främst sötvatten
passerar genom sunden
Hur påverkar Öresundsbron?
13
SPRÅNGSKIKT OCH SYREFATTIG BOTTEN
Vid ex. kraftiga lågtryck kan dock
saltvatten ta sig in i Östersjön
Det tar c:a 30 år för vattnet att bytas
ut i Östersjön = långsamt
Låg temperatur gör att nedbrytning
tar lång tid i Östersjön.
Eftersom alger och djur i Östersjön
lever under konstant stress är de mer
känsliga för miljögifter och andra
störningar
14
7
2009-11-25
ÖSTERSJÖN
ETT AV VÄRLDENS KÄNSLIGASTE HAV
Risk för syrebrist på botten
Låg vattenomsättning
Låg temperatur
Brackvattnet stressar alger och djur
Övergödning
Miljögifter
Oljeutsläpp
85 miljoner människor i tillrinningsområdet
15
MÄNNISKAN GÖDER ÖSTERSJÖN
Jordbruket (handelsgödsel)
Trafiken (kväveoxider HNO3 NO3-)
Avloppsvatten
Skogsindustrin (kalavverkning ökat
vattenflöde genom jorden tar med sig
mineraler)
16
8
2009-11-25
ÖVERGÖDNINGENS KONSEKVENSER
Ökad produktion och syrebrist
Blåstången påverkas
Blåmusslor och ejdrar
Torskägg drabbas av syrebrist
En strimma hopp
17
ÖKAD PRODUKTION OCH SYREBRIST
Övergödning i det ytnära vattnet ökat antal planktonalger ökat antal djurplankton och kräftdjur ökad mängd döda organismer sjunker mot
bottnen bakterier och bottenlevande nedbrytare ökar i
mängd syreförbrukningen vid bottnen ökar förödande konsekvenser i en miljö som redan
har syrebrist.
18
9
2009-11-25
BLÅSTÅNGEN PÅVERKAS
Blåstången är flerårig
Lagrar mineralämnen året om
Normalt är detta en fördel gentemot ettåriga
trådlager
Havsvatten med onormalt mycket mineralämnen
gör att ettåriga alger kan konkurera ut blåstången
När blåstången ersätts med ettåriga alger drabbas
snäckor, märlkräftor m. fl.
När de ettårig algerna sjunker till bottnen får
nedbrytarna ytterligare näring och ännu mer syre
förbrukas.
19
BLÅMUSSLOR OCH EJDRAR
Blåmusslorna filtrerar havets vatten
”På ett år filtreras en vattenmassa som
motsvarar hela Östersjöns volym”
Övergödning leder till ökat antal blåmusslor
På Östersjöns hårda bottnar är 90% av
djurlivet blåmusslor
Ejdern lever framför allt på blåmusslor.
Den har också ökat i antal
I dag är mer än 50% sjöfåglarna vid
Östersjökusten en ejder.
20
10
2009-11-25
Torskägg drabbas av syrebrist
Vuxna torskar klarar skiftande salthalt
Det gör inte torskägg (måste ha 12 – 17‰
salthalt)
Först på 70 meters djup nås denna salthalt
Där kan syrebrist göra att fortplantning ej
fungerar
Tillströmningen av saltvatten till Östersjön
är oregelbunden
Detta medför att torskbeståndet varierar
21
EN STRIMMA HOPP
Länderna runt Östersjön har slutit ett
samarbetsavtal – Helsingforsavtalet
Detta är ett gemensamt
övervakningsprogram
Man enas också om vissa mål länderna
skall uppnå för att begränsa gödslande
utsläpp och miljögifter
Miljögifter som PCB, DDT och
tungmetaller har minskat sedan 1970talet.
22
11
2009-11-25
RENINGSVERKET
I vissa moderna reningsverk odlas även bakterier som omvandlar
I det mekaniska reningssteget avskiljs kaffesump, kondomer, sand och
kvävehaltiga
gödningsämnen
till
kvävgas.
Kemisk
Iandra
det biologiska
reningpartiklar.
innebär
reningssteget
att man
utnyttjas
tillsätter
kemikalier
som
andra
fångar
nedbrytare
upp
större
Dessa
fångas
uppbakterier
med
hjälpoch
av
galler,
silar
och
vattnets
som
ӊter
innehåll
upp”sjunker
de
av organiska
fosfor.
Detta
ämnena
kan
så småningom
avskiljas som slam.
sandfilter
eller
till botten
i speciella
bassänger.
Rening i tre steg
Mekanisk
Kemisk
Biologisk
23
NATURENS EGNA RENINGSVERK
”I grävda, raka diken hinner inte växtligheten fånga mineralämnen i
någon större utsträckning.”
24
12
2009-11-25
VÅRT VATTEN
MÅL:
En förändrad attityd till och en ökad
förståelse för vattnets betydelse som
ändlig resurs.
Synliggöra de möjligheter och det
ansvar det innebär att leva i en
vattenrik kommun.
Att uttrycket ”hållbar utveckling” blir
ett levande begrepp och ett tankesätt
som genomsyrar förskolan och skolan i
Älvkarleby kommun.
Skapa en ”blå tråd” från förskola till
år 9 med tema vatten.
Öka kunskapen om hur vattnets
tillgänglighet har påverkat bygdens
historia.
Utveckla ett samarbete med Högskolan
i Gävle för att främja elevernas
naturvetenskapliga intresse och lägga
en grund för högskolestudier.
I samarbete med Ljungbergska fonden
25
INDIVIDUELLA UPPGIFTER
Läs igenom sidorna 120 - 129
Besvara frågorna 46 - 61 på
sidan 162.
Nästa vecka är det prov på
sidorna 84 – 129
LYCKA TILL!
26
13
2009-11-25
INDIVIDUELLA UPPGIFTER
Läs igenom sidorna 120 - 129
Besvara frågorna 46 - 61 på
sidan 162.
Nästa vecka är det prov på
sidorna 84 – 129
LYCKA TILL!
27
14
