Resultat

Kvalitetsredovisning
2008/2009 för
Ölmbrotorps skola inkl
fritidshem
Skolnämnd nordväst
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Sammanfattning
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
4. Förutsättningar
5. Resultat
6. Läroplansmål – Normer och värden
7. Läroplansmål – Kunskaper
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
9. Läroplansmål – Skola och hem
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
11. Läroplansmål – Bedömning och betyg
2
1. Inledning
VISION
Ölmbrotorps skola är en attraktiv skola där pedagogiken utvecklas och alla såväl barn som
vuxna trivs och känner sig trygga.
Vi vill genom inflytande och delaktighet ge lust till lärande och utveckling samt förbereda
eleverna att möta framtiden.
PRESENTATION AV SKOLAN
Ölmbrotorps skola är en kommunal skola och ingår som en av två skolor i Dylta skolområde.
Skolan är en F-6 skola med tillhörande fritidshem och ligger i villasamhället Ölmbrotorp, ca
1.5 mil norr om Örebro. Ölmbrotorps skola har 94 elever inklusive eleverna i förskoleklassen. I
fritidsverksamheten är 50 barn inskrivna. De flesta av barnen bor i närområdet, men många bor
också utanför villaområdet och åker skolskjuts till skolan.
Skolans verksamhet är fördelad på fem byggnader: En huvudbyggnad från 1910 som inrymmer
tre klassrum, musiksal, bibliotek samt rektors och administrativa assistentens arbetsrum. Intill
huvudbyggnaden finns två paviljonger, Boken som inrymmer all fritidsverksamhet och Almen
med två klassrum, sidobyggnaden Kastanjen som inrymmer träslöjd, personalutrymmen och
materialrum. Skolan har också en fristående idrottshall.
Under året har gamla skolhuset renoverats. Trapphus, grupprum och kapprum har målats och
fått nya möbler och textilier. Klassrummen har också fått nya fina färger på väggarna.
Ölmbrotorps skola har nära till fin natur med skog och grönområden. Naturen används mycket
under dagarna till bl.a. lek, friluftsliv och naturstudier.
Skolan har äldreboendet Ölmbrogården och Grönvallska förskolan som närmsta grannar.
Skollunchen äter vi tillsammans med förskolan i Ölmbrogårdens matsal.
Axbergs idrottsförening och PRO nyttjar skolans idrottshall under eftermiddagar, kvällar och
helger.
Ölmbrotorp och Ervalla skola har en gemensam rektor. Dessutom har skolorna en gemensam
ledningsgrupp med två arbetslagsledare från varje skola. Arbetslagsledarna leder arbetslagen på
skolorna och har tillsammans med arbetslagen ansvar för den dagliga verksamheten.
En administrativ assistent arbetar 100 % mot både förskolan och skolan i Dylta området och
Kullens förskola i Hovsta.
Ett elevhälsoteam finns för skolområdet och där ingår skolsköterska, psykolog. special lärare,
kurator, rektor och läkare.
Ölmbrotorps skola är en landsbygdsskola där vi strävar efter känslan att ”alla känner alla” och
att ”alla barn är allas ansvar”. Med det menar vi att man ska känna trygghet i alla sammanhang
i vår verksamhet.
Vi arbetar gärna med temaarbete, där eleverna arbetar tillsammans i olika konstellationer. Vi
har haft små gemensamma arbetsområden, där två eller flera grupper arbetar tillsammans.
Redovisningarna av dessa arbeten har skett inför kamraterna på ”Storsamlingen”
När eleverna lämnar skolan fortsätter de sina studier på Lillåns skola 7-9.
3
2. Sammanfattning av läsåret 2008/2009
När vi utvärderar verksamhetsplanens mål och aktiviteter för läsåret 08/09, kan vi konstatera att
vi genomgående har uppnått en god måluppfyllelse, trots att de ekonomiska förutsättningarna
förändrats det senaste året. Den faktor som påverkat minskningen av vår budgetrams storlek är
i huvudsak minskningen av antalet elever i Dylta skolområde.
Skolan har god måluppfyllelse i frågor som rör både delaktighet, trygghet och trivsel och
mycket hög måluppfyllelse när vi tittar på resultaten från både nationella proven och elevens
totala måluppfyllelse i svenska och matematik i skolår 3. I skolår 5 är inte alla elever godkända
på de nationella proven. Resultaten är lite sämre än föregående läsår.
Vi har under året gjort en fortbildningssatsning inom området normer och värden. Med hjälp
av Anna Philipsson och Maria Lindborg som är hälsoutvecklare på Örebro kommun har vi
utbildat 1 pedagog från Ervalla och 1 pedagog från Ölmbrotorps skola till SET- handledare.
SET är Birgitta Kimbers metod för att utveckla elevernas sociala och emotionella förmågor
med målet att minska våld, mobbning och kränkningar samt skapa ett gott socialt och
emotionellt klimat på skolorna. Syftet med handledarutbildningen har varit att fördjupa
pedagogernas kunskaper och förståelse om SET-metoden, liksom att få mer kunskaper hur man
ska arbeta med läromedlet ”Livsviktigt”
Utbildningen har sträckt sig över hela läsåret med sju kurstillfällen. Rektor har deltagit vid två
av tillfällena.
Under utbildningen har pedagogerna arbetat fram en utbildningsplan som har som mål att alla
pedagoger på skolorna ska få utbildning i SET vid sju tillfällen (studiedagar och
arbetsplatsträffar) under hösten 2009 och samtidigt börja arbeta strukturerat (schemalagt) med
SET med alla F-6 elever under läsåret 09/10.
Det här ser vi som ett sätt att stärka lärandet och ge eleverna beredskap för livet. Det är ett
långsiktigt arbete, därför är det viktigt att undervisningen förekommer regelbundet och under
hela skoltiden.
Pedagogerna har under året arbetat fram ”Kursmålen i Dylta skolor” i ämnena svenska,
matematik, engelska, slöjd, idrott och musik. I samband med utvecklingssamtalet under våren
gavs skriftliga omdömen till samtliga elever skolår 1-6, det vill säga ett omdöme om elevens
kunskapsutveckling i relation till målen i dessa ämnen.
Vi har också på regerings uppdrag våren 2009 genomfört en utprovningsomgång med
nationella prov i skolår 3, med syfte att stödja elevens kunskapsutveckling mot målen samt vara
ett stöd för lärarens bedömning av elevens måluppfyllelse (enligt Skolverket)
Skolorna i Dylta området har under ledning av Britt-Marie Strandahl under det gångna läsåret
arbetat med ledar och arbetslagsutveckling. Syftet med seminarierna har varit att klargöra våra
uppdrag och vidareutveckla kunskaperna kring de olika rollerna på skolorna, krav och
förväntningar på varandra och på rektor. Vi har arbetat med områdets/enheternas mötesstruktur
och tidsanvändningen.
Vi har arbetat fram en tydlig årsplan och bildat arbetsgrupper som har arbetat fram förslag till
förbättringar inom skolområdet som tex. samarbetet mellan skolorna och gemensam inriktning.
4
Nästa år kommer vi att jobba vidare med följande åtgärder:
Ölmbrotorps skola ska arbeta enligt läsa-skriva-räkna garatin vilket betyder att skolan ska ge
elever stöd om de inte nått målen för läsa-skriva-räkna i skolår 3. Specialpedagogen har avsatt
tid inom sin tjänst, ca 20 % som språk och matematikstödjare med(riktade medel från
skolverket) att arbeta med läs och skrivinlärning/matematik som ska riktas i första hand till
elever i skolår 1-3.
Specialpedagogen kommer att ingå i ett nätverk inom kommunen med ett tydligt syfte att stödja
skolornas arbete inom området och öka måluppfyllelsen för alla åldrar. Nätverket har 6
seminarieträffar under höstterminen 2009.
För de elever som inte nått målen i matematik i skolår 5 kommer vi att arbeta mycket
strukturerat, med aritmetik, tal uppfattning och laborativa övningar.
Specialpedagogen har fått i uppdrag att se över och samla ihop skolans matematikmaterial.
Fortsätta att tydliggöra kursmålen för elever och föräldrar.
Arbeta fram kursmål i alla ämnen, nu saknas kursmål i NO och SO. Ge alla elever i skolår
1-6 skriftliga omdömen i samband med utvecklingssamtalen i slutet av varje termin.
Pedagogerna på fritidshemmen fortsätter informera föräldrarna på föräldramöten och
drop-in-fika om sina uppgifter och sitt uppdrag.
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Skolans mål var att alla elever i skolår 5 skulle uppnå minst godkänd nivå på nationella proven
och nå godkänd nivå i samtliga ämnen enligt kursplanen.
Specialläraren har tillsammans med klasslärare utformat åtgärdsprogram och varit
specialpedagogiskt stöd för elever med behov.
4. Förutsättningar
Verksamhet (statistik 15/10)
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
2008/2009
F
P
5
6
22
26
45
38
2007/2008
F
P
5
4
21
27
45
43
Personal (statistik 15/10)
2008/2009
2007/2008
Antal anställda per verksamhetschef*
19
22
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem**
1, 14, 4
2, 17, 3
Varav personal i förskola**
* kan tas ur oktoberstatistik för de rektorer som enbart har grundskoleansvar
5
** fördela antalet anställda i dessa kolumner
Personal (statistik 15/10)
2008/2009
Antal lärare/100 elever (årsarbetare)
7,7
Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare)
8,9
Antal lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i *
* Undervisar mer än 75% i ämnen som de har behörighet i
2007/2008
7.4
7.4
Modersmålsundervisning och studiehandledning
2008/2009
2007/2008
på modersmål
F
P
F
P
Andel elever (skolår 1-9) berättigade till
3
2
1
1
modersmålsundervisning
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
3
2
modersmålsundervisning *
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning
3
2
1
1
på modersmål *
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
5. Resultat
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
Måluppfyllelse skolår 3 *
Antal elever som uppnått målen i matematik år 3
Andel elever som uppnått målen i matematik år 3
Antal elever som uppnått målen i svenska/SVA år 3
Andel elever som uppnått målen i svenska/SVA år 3
* Bedömningen ska göras på elevens totala
måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven
2008/2009
F
P
2
4
100% 100%
2007/2008
F
P
2
4
100% 100%
Måluppfyllelse skolår 5 *
Antal elever som uppnått målen i engelska år 5
Andel elever som uppnått målen i engelska år 5
2008/2009
F
P
10
4
90% 80%
91%
100%
Antal elever som uppnått målen i matematik år 5
Andel elever som uppnått målen i matematik år 5
9
82%
3
60%
75%
85%
Antal elever som uppnått målen i svenska/SVA år 5
Andel elever som uppnått målen i svenska/SVA år 5
11
100%
4
80%
100%
85%
Antal elever som uppnått mål i alla ämnen år 5
Andel elever som uppnått mål i alla ämnen år 5
* Bedömningen ska göras på elevens totala
måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven
9
82%
3
60%
2008/2009
2007/2008
F
P
2007/2008
6
6. Läroplansmål – Normer och värden
Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade
metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade
arbetsformer mot mobbning ska användas.
I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personal, föräldrar och
elever.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Alla enheter
arbetar med likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt
deltar i arbetet och är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet
Driftnämndsmål: Redovisa antal fall av mobbning och annan kränkande behandling där
skolornas trygghetsteam varit inkopplade. Förskolan och skolan får uppdraget att fördjupa
samarbetet för att förverkliga en tydlig pedagogisk samsyn i lärande och värdegrundsfrågor – den röda tråden.
Skolans mål
 Att skolan och fritidshemmet är en plats för möten och lärande som motverkar diskriminering och
rasism.
 Elevernas förståelse för olikheter och mångfald, som främjar ett jämställt förhållningssätt, ska öka.
 Att skapa trygghet och rättvisa i den dagliga verksamheten.
 Eleverna ska bli mer delaktiga i likabehandlingsplanen.
 Eleverna ska öka sin sociala och emotionella kompetens.
 Att eleverna lär sig att hantera/lösa konflikter själva.
 Vidarutveckla arbetet med kamratstödjare.
 Utveckla arbetsgången kring olika elevärenden.
Processen
Pedagogerna på fritidshemmet och skolan har ett arbetssätt där målsättningen är att alla eleverna blir
sedda och bekräftade och har medvetet arbetat med attityd- och värderingsfrågor utifrån ämnet
Livskunskap. Livskunskapen har haft en gemensam tid på schemat varje vecka. Då har det funnits
möjlighet till att ha tvärgrupper och andra gemensamma aktiviteter.
Alla klasser har arbetat med förebyggande och gruppstärkande övningar. Vi har arbetat med
tjej- och killgrupper för att bl.a. stärka den egna identiteten.
Rastvärdar ska alltid finnas ute på rasterna och ska ha reflexvästar på sig för att vara väl synliga
för eleverna. Utöver det har vi haft en lärarutbildad resurspedagog på skolan under
vårterminen. Den pedagogen har varit ute på alla raster och engagerat sig i att starta och delta i
rastaktiviteter tillsammans med barnen, då främst i de grupperingar av barn där det annars lätt
urartar till konflikter.
Skolan arbetar aktivt med kamratstödjare. Kamratstödjarna har träffats en till två gånger varje
månad tillsammans med personal från trygghetsgruppen för att stämma av klimat och stämning
på skolan. Under läsåret har 4 nya kamratstödjare utbildats. Trygghetsgruppen har genomfört
en enkätundersökning om elevernas trivsel på skolan. Kamratstödjarna deltog aktivt i arbetet
med enkätundersökningen.
Vi arbetar med faddersystem på skolan. Äldre elever är faddrar åt yngre elever.
7
Vi arbetar med likabehandlingsplanen för att eleverna ska bli mer delaktiga och få förståelse för
den. Klasslärarna har aktualiserat planen för eleverna på olika sätt.
Vår idrottslärare har under läsåret genomgått en SET-handledarutbildning.
Fritidspedagogerna har deltagit i kompetensutveckling gälland utåt agerande barn, svåra samtal
och utomhuspedagogik.
Resultat
Resultatet av trygghetsenkäten visar att:
- 97% av eleverna i år f-3 upplever att de är trygga på rasterna.
- 98% av eleverna i år 4-6 upplever att det är trygga på rasterna.
Det är en förbättring från förra året.
- 98-99% av eleverna på skolan upplever att det finns vuxna som lyssnar på dem.
Det är också en förbättring från förra året.
Samtliga elever svarar att de behandlas väl av sina skolkamrater.
Enkäten omfattar fler frågor än ovanstående, men på samtliga områden har tryggheten ökat hos
eleverna på skolan.
Den personal som under året utbildats till SET-handledare har utarbetat en
implementeringsplan och en utbildningsplan som är tänkt att användas för utbildning av
personalen på skolan.
Fritidspersonalen har fått mer kunskap i att hantera svåra samtal.
Analys
Eftersom en personal ur trygghetsgruppen har varit frånvarande lång tid har antalet träffar
kamratstödjare – trygghetsgrupp varit tvunget att skäras ner.
Vi bedömer ändå, utifrån resultatet på trygghetsenkäten, att vi har en bra måluppfyllelse när det gäller
att skapa en trygghet i den dagliga verksamheten.
Vid sjukdom och frånvaro har rastvärdsschemat fungerat mindre bra. Sårbarheten är stor när någon
personal är frånvarande.
Busshållplatsen för skolskjutsen, som tidigare var en otrygg plats för barnen, är nu flyttad närmare
skolan och utgör inte längre ett orosmoment.
Arbetet med Livskunskap har inte blivit så bra som vi hoppades, bl. a. därför att all personal inte
deltagit i utbildningen.
I en del klasser har regelbundna lektioner i livskunskap förekommit. I samtliga klasser har
regelbundna etiska samtal förekommit
Under läsårets gång har vi haft schemaändringar och sjukskrivningar som bidragit till att den
gemensamma planeringstiden uteblev. Vilket i sin tur ledde till att livskunskapen inte kunde
genomföras på det sätt som vi önskade.
Möjligheten att bedriva fritidsverksamhet av hög kvalité utomhus är större.
Vid behov finns kompetens hos fritidspedagogerna att hantera svåra samtal.
8
Eleverna efterfrågar små samtalsgrupper alt. tjej - och killgrupper och resultatet blir ofta en
lugnare och trevligare stämning i klassen efter genomförda samtal.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________x_________________________________
Åtgärd
Arbeta mer strukturerat med livskunskap. Schemalägga livskunskapen på samma tid i alla
klasser. Att samtliga pedagoger får utbildning i SET och att alla använder sig av materialet
”Livsviktigt”. Ta till vara handledarnas kunskap och inspiration.
7. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och
förskola kombineras. Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som
tillräckliga kunskaper inte erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder sätts
in. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9.
Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i
samtliga skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka.
Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper,
samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att
utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning.
Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka.
Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger
behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska öka.
Driftnämndsmål: Förskolan och skolan får uppdraget att fördjupa samarbetet för att
förverkliga en tydlig pedagogisk samsyn i lärande och värdegrundsfrågor – den röda
tråden.
Skolans mål
 Att de aktuella målen i läroplanen och kursplanerna är kända för eleverna och föräldrarna.
 Att alla elever i år 3 når godkänd nivå på nationella prov i svenska och matematik.
 Att alla elever i år 5 når godkänd nivå på de nationella prov i svenska, matematik och engelska.
 Att vidareutveckla arbetssätt och metoder både i skolan och på fritidshemmet så att den
matematiska- och språkliga medvetenheten hos eleverna utvecklas.
 Att alla elever når målen i samtliga kursplaner.
9
Processen
Genom de skriftliga omdömena har vi visat eleverna vilka mål de ska uppnå och hur det gått.
Pedagogerna har gått en studiecirkel i matematik under läsåret. Den har lett till att alla har
provat på nya arbetssätt och metoder i klassrummen.
Vi har gått på olika föreläsningar om betyg och bedömning samt ägnat flera studiedagar åt de
skriftliga omdömena. Genom att vi har arbetat med att ta fram de skriftliga omdömena har vi
aktualiserat kursmålen och via diskussioner fått fram betydelsen av de olika formuleringarna
och vad de står för.
Vi har arbetat fram en mall till de skriftliga omdömena som är så pass omfattande att den kan
användas som en kunskapsprofil i samtliga ämnen.
Resultat
Alla elever i år tre har nått godkänd nivå på de nationella proven.
I år fem är inte alla elever godkända på de nationella proven.
Analys
Under början av vårterminen har pedagogerna saknat resurser i form av stöd från
specialpedagog på grund av utebliven rekrytering.
År tre är en liten grupp på endast sex elever. De har haft sin läs och skrivinlärning samt
matematikinlärning i en optimal lärandemiljö.
Under läsåret som gått har det varit flera vuxna i år 5 som bidragit till att skapa en bättre och
lugnare lärandemiljö än tidigare.
Tidigare läsår har år 5 haft många lärare och resursbyten vilket inte är helt optimalt. Gruppen är
i stort behov av kontinuitet och består av flera elever med behov av stöd.
Bedömning
i låg grad
delvis
i hög grad
helt
__________________________________x____________________________________
Åtgärd
Att alla elever ska nå godkänd nivå i samtliga ämnen.
Fortsätta att vidareutveckla våra kursplansmål för att nå en högre måluppfyllelse. .
Vi pedagoger måste bli bättre på att tydliggöra målen i de olika ämnena för eleverna så att de
lättare kan nå en högre kunskapsnivå.
10
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet
med FN:s barnkonvention.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag - Verksamheten
ska ta initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande.
Verksamheten ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa,
lära och utvecklas tillgodoses.
Skolans mål
 Eleverna ska ha ett reellt inflytande och ges ansvar allt efter mognad i planering.
genomförande och utvärdering av sitt lärande.
 Att klassråd genomförs varje vecka i varje klass.
 Att kopplingen mellan klassråd och elevråd tydliggörs.
Processen
För att öka inflytandet för eleverna har vi haft regelbundna klassråd och deltagit med representanter i
elevråd, matråd och kamratstödjargruppen på skolan. Vid dessa möten har protokoll förts och
vidarebefordrats ut i verksamheten. Barnen har givits möjlighet att utveckla en förståelse för vad
demokrati är genom att uttrycka tankar och åsikter och därmed kunna påverka verksamhetens innehål.
Eleverna har varit med och planerat sitt arbete och har haft möjlighet att välja arbetsuppgifter och
olika arbetssätt inom givna ramar.
I varje elevgrupp har en informell enkät genomförts där eleverna har fått möjlighet att uttrycka
hur de upplever sitt inflytande.
Under året har en kamratstödjarutbildning genomförts.
Resultat
Detta läsår har ingen brukarenkät genomförts.
Kamratstödjarna har varit aktiva och gjort ett bra jobb under läsåret.
Vi kan se att elevernas inflytande och medbestämmande över den dagliga verksamheten i skola
och på fritidshemmet har ökat engagemanget och trivseln. Frågor och förbättringar som tagits
upp i klassråd och elevråd har hörsammats och genomförts.
Analys
På grund av tidsbrist hos personalen genomfördes inga elevråd under höstterminen.
Efter omfördelning av resurser lyckades vi få en personal som kunde leda elevråden.
Under vårterminen har vi haft kreativa och regelbundna elevråd.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
__________________________x____________________________________________
11
Åtgärd
Vi som arbetar på skolan måste fortsätta att utveckla vårt arbete med elevinflytande och
delaktighet. Det kan ske genom att:
- Medvetet bygga relationer till barnen för att underlätta kommunikationen med dem.
- Medvetandegöra eleverna om deras rättigheter och möjligheter till inflytande över
skolarbetet.
- Fortsätta arbetet med att ge eleverna de verktyg och förutsättningar de behöver för att
vara delaktiga i sitt skolarbete.
- Vi avsätter personalresurs för elevråd redan från börjar av läsåret.
9. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och
utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling.
Målen i verksamheterna t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas
planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Verksamheten
ska ta initiativ till att öka föräldrars engagemang
Skolans mål
 Skolan och hemmet har en bra kommunikation om barns utveckling och lärande.
 Informera och göra föräldrarna som har sina barn på fritidshemmet mer delaktiga i
de mål som styr verksamheten.
 Fler och varierande former av föräldrainflytande används under verksamhetsåret.
Processen
Lärarna har skrivit veckobrev/ hembrev för att föräldrarna ska vara insatta i vad vi arbetar med på
skolan. Information från fritidshemmet har även skickats hem.
Skolan och fritidshemmet har bjudit in till föräldramöten och utvecklingssamtal m.m. för att ha
regelbundna möten, samtal och dialoger med föräldrarna.
Fritidshemmet har haft två ”Drop in fika” med information på eftermiddagstid för att berätta och
informera om sin verksamhet.
Informationsbrevet ”Aktuellt från Dylta Skolområde” har delats ut av rektorn under året.
Under IUP-samtalen har dialogen mellan föräldrar och lärare utvecklats, och det har funnits
möjlighet att förtydliga styrdokumentens strävans- och uppnåendemål. Under vårterminen har
vi dessutom börjat göra skriftliga omdömen vilket ytterligare förtydligar nyss nämnda mål.
Skolans hemsida har uppdaterats med nödvändig information. Här finns också skolans
styrdokument att tillgå.
12
Resultat
Det har varit stor uppslutning på både skolans föräldramöten och fritidshemmets ”Drop in”
information/fika.
Analys
Föräldrarna till eleverna på skolan är intresserade och engagerade i vad som händer i skolan, det
påvisar den goda uppslutningen på våra föräldramöten, ”Drop in fika” etc.
Skola och fritidshem ska fortsätta att informera och göra föräldrarna delaktiga i verksamhetens
alla mål. Nu finns information lättillgänglig via hemsidan men på grund av tidsbrist har inte
hemsidan kunnat spegla den pågående verksamheten i tillräcklig grad.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen för skola och hem är:
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________________x___________________________
Åtgärd
Hemsidan skulle behöva blir mer ”levande” och uppdateras mer regelbundet. För detta krävs att
man avsätter tillräckligt med tid för detta arbete.
Fortsätta arbetet att förankra likabehandlingsplanen.
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé som lägger
grunden till en innehållsrik och aktiv fritid.
Driftnämndsmål: En kartläggningen ska göras av fritidshemmens/skolbarnsomsorgens
lokalsituation och vilket innehåll verksamheten har.
Skolans mål
 Att ge varje elev en bra övergång mellan de olika skolåren, från förskolan och genom
hela grundskoletiden
Process
Övergång från förskolan till förskoleklass
Under senare delen av vårterminen besökte förskoleklassens lärare förskolan vid några tillfällen
för att bekanta sig med de blivande förskoleklasseleverna.
Därefter inbjöd skolan till ett trepartsamtal – ett samtal mellan vårdnadshavare, personal från
förskolan och skolan. Detta samtal grundar sig på det utvecklingssamtal som tidigare skett i
förskolan.
13
De blivande förskoleklassbarnen fick göra besök på skolan tillsammans med sin
förskolepersonal och fick också träffa sina faddrar.
Blivande förskoleklassföräldrar fick en inbjudan till ett föräldramöte i slutet av terminen.
Övergång från skolår 6 till skolår 7
Alla elever som hade språkval reste från Ölmbrotorps skola till Lillåns 7-9 skola vid två
tillfällen/vecka under läsåret.
Klassläraren i år 6 sätter ihop eleverna i s. k. trygghetsgrupper baserat på kännedom om
eleverna och enskilda samtal med eleverna.
Lillåns 7-9 skola gjorde klassammansättningen med hänsyn tagen till de förslag på
trygghetsgrupper som lärarna i år 6 lämnat.
Presentationen av förslag på klasserna till skolår 7 skedde i maj och i samband med det fick
eleverna besöka sina nya klasser på Lillåns skola.
Resultat
Rutiner och tidsplan för överlämnande från förskola till skola har följts. Utifrån en enkät som
gjordes under hösten 2008 var alla föräldrar till barn i blivande förskoleklass nöjda med
övergången mellen förskola och skola
Rutiner och tidsplan för överlämnande från år 6 till år 7 har följts.
Analys
Rutinerna för överlämnande från år 6 till 7 har fungerat bra enligt lärare och elever.
Språkvalresorna från Ölmbrotorps skola till Lillåns skola är en bra inskolning för att lära känna
nya kompisar, lärare och en ny skolmiljö i Lillån.
Viss oro och ovisshet har upplevts på grund av sena besked kring lärarlyftet. Även
anställningsstopp och omställning har påverkat överlämningen från förskola till f-klass.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen totalt för övergång och samverkan
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
____________________________________________x_________________________
Åtgärd
Vi fortsätter att arbeta efter de tidsplaner och rutiner som har arbetats fram och som fungerar
bra.
14
12. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Varje enskild
elevs läs- och skrivutveckling bör kontinuerligt observeras och utvärderas så att
stöd kan ges i tid där det finns behov av det.
Skolans mål

Pedagogerna vidareutvecklar metoder för att bedöma elevernas kunskapsmässiga och sociala
utveckling, vilket ger förbättrade möjligheter att synliggöra elevernas kunskapsresultat. Arbetet
påbörjas höstterminen 2008 och ska vara genomfört vårterminen 2009.
Processen
Genom att vi har arbetat fram de skriftliga omdömena i de olika ämnena. Vi har skickat hem
målen vilket ger barn och föräldrar möjlighet att läsa igenom dem. Det är viktigt att tydliggöra
målen för eleverna och oss pedagoger.
Pedagogerna på skolan har gått igenom kursplanerna och tagit fram delmål i de olika ämnena.
Vi har gått på föreläsning om betyg och bedömning som hjälpt oss på vägen.
De skriftliga omdömena är en tydlig och bra dokumentation både för eleverna, föräldrarna och
pedagogerna. Den individuella utvecklingsplanen är också ett sätt att dokumentera elevernas
utveckling.
Resultat
I de skriftliga omdömena har vi använt en fyragradig skala (påbörjat, tillämpar ibland, tillämpar
ofta, behärskar) för att synliggöra elevernas kunskaper. Detta tydliggör var eleverna befinner
sig kunskapsmässigt och vart de är på väg.
Analys
Pedagogerna fick en extra studiedag till att arbeta med betyg och bedömning. Dessutom har
större delen av vår konferenstid ägnats åt detta arbete. Resultatet blev en folder med
kunskapsmål i de olika ämnena som vi skickade hem. Foldern har mottagits väl.
Det var många frågetecken och oklarheter hur omdömena skulle formuleras. Det var mycket
tidskrävande och vi hade önskat fler och tydligare direktiv från bl.a. Skolverket. Detta gjorde
att vi inte kom igång så snabbt som vi önskat. Därför hann vi bara med svenska, matematik,
engelska, idrott, slöjd och musik.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________________x___________________________
Åtgärd
Fortsätta vårt påbörjade arbete med att konkretisera våra mål i samtliga ämnen. Vi behöver
också utvärdera arbetet som gjorts under detta läsår.
15