1
Autistiska drag i barndomen hos unga personer med schizofreni
Tove Lugnegård, Maria Unenge Hallerbäck
Forskningsplan
Bakgrund
Schizofrenispektrum
Schizofreni är en vanlig (prevalens 0.2-0.5 %) och allvarlig psykisk sjukdom som nästan alltid
har ett kroniskt förlopp. Sjukdomen debuterar ofta i 20-årsåldern. De typiska symptomen
innefattar hörselhallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, (positiva symptom),
självförsjunkenhet, affektiv avflackning och initiativlöshet (negativa symptom) (1). Nedsatta
kognitiva funktioner är också mycket vanligt förekommande, som t ex minnesstörningar,
uppmärksamhetsstörningar och störningar avseende exekutiva funktioner (2,3). De kognitiva
svårigheternas betydelse för prognosen poängteras alltmer. Modern forskning har visat att
många patienter med schizofreni även har nedsatt förmåga att tolka ansiktsuttryck och har
begränsad förmåga att tillskriva andra personer tankar och känslor, s.k. mentalisering (”theory
of mind”) (4,5,6). Det är också känt att en undergrupp av personer med schizofreni har ökat
antal s.k. ”minor physical anomalies” (MPA) d v s smärre, medfödda kroppsavvikelser (7).
Även om schizofrenins exakta orsaker ännu inte är känd, är man övertygad om att sjukdomen
har med hjärnans tidiga utveckling att göra, en s.k. ”neurodevelopmental disorder” ( 8).
Det är beskrivet redan sedan början av 1900-talet att många (25-50 %) av de personer som
drabbas av schizofreni har en annorlunda premorbid personlighet f f a i form av sociala
svårigheter (9). Personerna/barnen beskrivs som ”udda” (”peculiar”), ”ensamvarg”, ”undvikande” (”aloof”), ”misstänksamma”, ”sensitiva”, ”ofta utan flickvän, få vänner”(10-15).
Man har också funnit ökad förekomst av kognitiva svårigheter och avvikelser i motorisk
utveckling hos dessa barn (16-24). Flera studier visar att tydliga premorbida svårigheter är
kopplade till tidigare sjukdomsdebut och mer uttalade negativa symptom, samt att tillståndet
är vanligare hos män (25,26).
Det finns också beskrivet i ett stort antal studier att nämnda personlighetsdrag förekommer
oftare hos nära släktingar till personer med schizofreni än hos folk i allmänhet (27-30). I
DSM-IV benämns denna personlighetstyp i dess mer uttalade form schizotyp
personlighetsstörning (31,32). Även paranoid respektive schizoid personlighetsstörning, vilka
i viss mån överlappar med schizotyp personlighetsstörning, är enligt vissa studier
överrepresenterade hos släktingar till personer med schizofreni. Det faktum att det finns ett
samband mellan schizotyp/schizoid personlighetsstörning och schizofreni gör att begreppet
schizofrenispektrum ofta används. Sambandet innebär således inte bara en likhet avseende
symptom och beteende utan också en påvisad genetisk koppling (33).
Autismspektrum
Aspergers syndrom är en så kallad genomgripande störning i utvecklingen som vanligen kan
diagnosticeras i 6-10-årsåldern. Barnläkaren Hans Asperger beskrev 1944 detta syndrom,
vilket han kallade ”Autistisk personlighetsstörning”. Diagnosen kom till mer allmän
2
kännedom först 1981 tack vare psykiatern och autismexperten Lorna Wing, som myntade
begreppet Aspergers syndrom (34,35). Symptombilden kännetecknas av svårigheter inom
områdena social interaktion, social kommunikation och begränsningar avseende lek, fantasi
och intressen (Wings triad). Personerna har svårigheter med mentalisering, central koherens
och exekutiva funktioner (37,39). Språkutvecklingen är oftast ej väsentligt försenad och
begåvningen nästan alltid inom normalområdet. Barn med Aspergers syndrom har ofta
specialintressen, uppfattas som udda och har svårt att föra en vardaglig dialog trots ett
välutvecklat språk. Högfungerande autism är den diagnos som används vid liknande
svårigheter men där språkutvecklingen varit mer påtagligt försenad (36,37). Bägge
diagnoserna tillhör begreppet autismspektrum (38,39). Till autismspektrum hör även
diagnosen autistiskt syndrom som beskrevs av Leo Kanner 1943, då under namnet infantil
autism (40). Personer med autistiskt syndrom uppvisar samma grundläggande svårigheter
(Wings triad) i kombination med begränsat språk och vanligen mental retardation.
Gränsdragningarna mellan de olika diagnoserna inom autismspektrum är inte helt klara och
kriterier enligt DSM–IV respektive ICD-10 är delvis överlappande (31,41).
Kunskapsutvecklingen kring dessa tillstånd har varit mycket stor de senaste tjugo åren.
Tidigare studier
Det finns få studier kring eventuella kopplingar mellan schizofrenispektrum och
autismspektrum. Tidiga studier från 1970-talet har betonat avsaknad av koppling och bidragit
till särskiljande av tillstånden. Man har hävdat att syndromen är obesläktade p g a studier som
visat att det i familjer med typisk autism inte föreligger ökad förekomst av schizofreni
(42,43). Tidigare studier har fokuserat på kärnsyndromen (autistiskt syndrom och
schizofreni), medan jämförelser mellan lindrigare varianter i respektive spektrum saknas
(44,45,46). Kärnsyndromen är relativt lätta att diagnosticera och skiljer sig avsevärt åt på en
rad punkter, så som debutålder och symptomatologi.
I de få jämförande studier som finns, har patientgrupperna undersökts med olika diagnostiska
instrument: schizofrenidiagnos har fastställts med traditionella vuxenpsykiatriska instrument
som t ex SCID och autismdiagnos bekräftats med gängse ”autisminstrument” så som ADOS
och ADI (47). Det förekommer däremot sällan att man undersökt bägge grupperna brett med
gemensamma metoder och instrument.
Barnpsykiatern Sula Wolff har gjort flera omfattande kliniska uppföljningsstudier av s.k.
”schizoida barn” upp i vuxen ålder. Dessa personer visade sig ha en påtaglig överrisk för
såväl schizofreni som annan psykiatrisk sjuklighet (48,49,50). Enligt Sula Wolff skulle dessa
barn idag sannolikt ha erhållit en autismspektrumdiagnos (51).
Det finns ett rad etablerade metoder att mäta begåvning och exekutiva funktioner. Däremot
finns det inga självklara metoder att studera mentalisering och förmåga att avläsa ansikten.
Flera olika metoder används, t ex korta berättelser där man skall förstå personers avsikter
(52,53), avläsa ansiktsuttryck på bild eller film (54,55,56). En annan metod är filmer med
geometriska figurer som agerar mänskligt, där figurerna tillskrivs egenskaper och intentioner
av de flesta betraktare, ”Silent Animations by Frith and Happé” (57,58,59).
3
Frågeställningar
Beskrivningar av ”annorlunda/schizotypa barn” som senare drabbats av schizofreni påminner
mycket om beskrivningar av barn inom autismspektrum. Om det är helt olika tillstånd, hur
kan man då särskilja de barngrupperna från varandra? Finns det en skillnad i förmåga att
avläsa ansiktsuttryck och förstå socialt samspel? Finns det en överlappning mellan schizotyp,
schizoid, paranoid personlighetsstörning å ena sidan och autismspektrumstörning å andra
sidan? Den koppling som är beskriven mellan ovanstående personlighetsstörningar och
schizofreni gäller den också autismspektrum och schizofreni?
Vilken är den kliniska nyttan av att undersöka en eventuell koppling mellan autismspektrum
och schizofrenispektrum? En aspekt är att såväl schizofreniforskningen som autismforskningen är intensiv, men sker på olika fronter och utan närmare samröre. Att känna till en
eventuell koppling skulle gynna kunskapsutvecklingen inom bägge områdena. Inom
schizofrenivården satsas mycket på tidig intervention och stora förhoppningar ställs på
prevention. I dessa sammanhang är det av stor betydelse att kunna identifiera riskgrupper för
att mer exakt rikta sina förebyggande insatser. Vår planerade studie kan bidra till en grund för
fortsatt kunskapsutveckling inom området.
Syfte
Vi avser att undersöka förekomst av autistiska drag i barndomen hos vuxna personer med
schizofrenidiagnos. Parallellt genomförs undersökning av schizofreniforma symptom vid
autismspektrumstörning. Detta görs genom journalstudier och föräldraintervjuer i en
jämförande studie mellan personer med schizofreni respektive autismspektrumstörning. Vi
kommer också att jämföra aktuell psykiatrisk symptomatologi och kognitiv förmåga genom
patientintervjuer och psykologbedömningar.
Metod
Urval
Samtliga personer i åldern 18-32 år i Värmland med känd schizofrenidiagnos tillfrågas om att
delta. För att få en tillräckligt stor grupp kommer även personer med schizofreni i samma
ålder från Göteborg tillfrågas. Som jämförelsegrupp tillfrågas personer med
autismspektrumstörning kända vid Vuxenhabiliteringen alternativt Neuropsykiatriska enheten
för barn och ungdom i Karlstad. Personerna med autismspektrumstörning väljs ut så att de
matchar schizofrenigruppen beträffande kön och ålder. Mental retardation utgör
exklusionskriterium för båda grupperna. Vi strävar efter att inkludera 30 män och 30 kvinnor i
vardera diagnosgrupp, det vill säga totalt 120 personer. Personerna kommer att informeras om
studien av ordinarie mottagningspersonal. De får såväl skriftlig som muntlig information om
vad studien innebär och får därefter ta ställning till deltagande eller ej.
Frisk kontrollgrupp planeras för två av testerna. Det gäller ”Reading the mind in the eyes” och
”Silent Animations”. Kontrollgruppen kommer att rekryteras bland studenter vid Karlstads
universitet. För det förstnämnda testet planeras en kontrollgrupp bestående av ca 100
personer. För det senare testet planeras en kontrollgrupp bestående av 20-30 personer.
4
Tillvägagångssätt
Vi avser att undersöka psykiatriska symtom samt förekomst av personlighetsstörning hos
patienterna. Vi planerar därutöver bedöma patienternas kognitiva funktioner, förmåga till
mentalisering och att tolka ansiktsuttryck. Vi kommer att kartlägga biologiska avvikelser i
utvecklingen under barndomen, vilket görs genom föräldraintervjuer, journalstudier samt
bedömning av smärre, medfödda kroppsavvikelser (”minor physical anomalies”).
Patientgrupperna undersöks med samma metoder och resultaten jämförs mellan grupperna.
Instrument
För föräldraintervjuerna används en semistrukturerad intervjumetod: Diagnostic Interview for
Social and Communication disorders (DISCO) (60). DISCO är utarbetad för att kartlägga
förekomst av autismspektrumstörning. Den innehåller ca 400 frågor och tar 3-4 timmar att
genomföra. Frågorna berör områden som utveckling av färdigheter, repetitiva stereotypa
aktiviteter, emotioner och social interaktion. DISCO utgör ett stöd för fastställande av diagnos
inom autismspektrum enligt ICD-10/DSM-IV. Det går även att jämföra utfall på specifika
frågor om t ex känslighet för sinnesintryck, ömsesidig social interaktion, språk och
kommunikation samt beteende.
Journaler från barnläkarmottagning respektive barnspsykiatrisk klinik rekvireras efter
patientens samtycke. Information om motorisk utveckling, språkutveckling, beteendestörningar och psykiatriska symptom insamlas enligt en särskild mall.
Personerna i studien intervjuas enligt Structured Clinical Interview for DSM-IV axis I /axis II
(SCID I, SCID II) (61). SCID I är en semistrukturerad intervjumetod för att kartlägga
psykiatrisk sjuklighet enligt axel I DSM-IV och tar 1-3 timmar att genomföra. SCID II är på
motsvarande sätt utarbetad för att kartlägga personlighetsstörning enligt DSM –IV och tar 20
– 90 minuter.
Personernas kognitiva funktioner bedöms med Wechsler Adult Intelligence scale III (WAIS
III) (62). Exekutiva funktioner kommer att undersökas med Rey auditory verbal learning test
(RAVLT), Reys komplexa figur (63) samt Delis – Kaplan Executive Function System (DKEFS) (64). Dessa testningar utförs av legitimerad psykolog och tar ca 4 timmar.
Motoriska och neurologiska avvikelser samt ”minor physical anomalies” kartläggs med stöd
av en skattningsskala utarbetad av Waldrop och Halvorsen (7) med tillägg av Christopher
Gillberg och Mary Coleman.
Förmågan att avläsa ansiktsuttryck testas med ”Reading the mind in the eyes” (55).
Mentaliseringsförmåga kommer att mätas med hjälp av ”Silent Animations by Frith and
Happé” (57, 59).
5
Bearbetning
Resultaten kommer att analyseras och bearbetas statistiskt. Utfallen kommer att jämföras
mellan patientgrupperna. Patientgrupperna kommer också att beskrivas utifrån
barndomsutveckling och likheter respektive olikheter kommer att redovisas.
Beträffande två av testerna, ”Reading the mind in the eyes” och ”Social attribution task”,
kommer patientgruppernas resultat att jämföras med en kontrollgrupp bestående av studenter.
Etiska frågeställningar
Personer med psykiska funktionshinder är en utsatt grupp. Det är angeläget att personerna
tillfrågas på ett sådant sätt att de inte känner sig pressade att delta. Patienter som tillfrågas att
delta i studien informeras om att deltagande eller ej, inte påverkar deras behandling.
Ordinarie vårdpersonal tillfrågar patienten som får muntlig och skriftlig information om
studien. Med tanke på att den kognitiva förmågan ofta är nedsatt vid kroniska psykiska
funktionshinder är det viktigt att informationen till patienten är lättförståelig och tydlig.
Föräldrar till psykiskt funktionshindrade är också en utsatt grupp. De är ofta oroade och
belastade pga barnets svårigheter. Det är mycket viktigt att de får tydlig information om
studiens syfte och om att deras deltagande eller ej inte påverkar barnets behandling.
Materialet kommer att avidentifieras och databearbetning kommer att ske i enlighet med
personuppgiftslagen (PUL).
Uppgifterna kommer att vara sekretessbelagda och ingen utomstående kommer att kunna ta
del av dem. Vid redovisning av resultaten kommer ingen enskild individ att kunna
identifieras.
Kontrollgruppen utgörs av frivilligt rekryterade studenter som får en ersättning motsvarande
50 kr per person. Uppgifter om kön och ålder inhämtas, däremot inga övriga personuppgifter.
Tidsplan
Merparten av arbetet med denna studie kommer att genomföras av oss båda studieansvariga.
Vi beräknar att förberedelse samt utförande av undersökningarna kommer att ta i anspråk
sammanlagt 45-50 arbetsveckor varav 4 veckor till patientrekrytering och information till
personal, 35 veckor till föräldraintervjuer och patientbedömningar (4-5 patienter per vecka)
samt 8 veckor till studier av journaler från barnläkarmottagning och barnpsykiatrisk
mottagning.
De kognitiva testerna som kommer att utföras av legitimerad psykolog beräknas ta ca 25
veckor att utföra och bedöma.
För deltagande patient kommer hela undersökningen ta 6-9 timmar. För föräldrar kommer
intervjun att ta 3-4 timmar.
Administrativt stöd av sekreterare kommer att behövas i varierande omfattning under hela
studieperioden.
6
Efter datainsamling kommer materialet att bearbetas, analyseras och publiceras i
vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter och två doktorsavhandlingar.
Forskningsarbetet kommer att pågå på deltid under 4-6 år parallellt med kliniskt arbete.
Kostnadsplan
Lönekostnad inklusive sociala avgifter för läkare (enbart datainsamling): 814 650 kr (50
veckor x 16 293 kr). Lönekostnad inklusive sociala avgifter för psykolog: 237 325 kr (25
veckor x 9 493 kr). Lönekostnad inklusive sociala avgifter för sekreterare (tre veckor per år):
18 147 kr per år (3 veckor x 6 049 kr).
Inköp av dataprogram för statistikbearbetning, referenshantering samt dataprogram för
DISCO- intervjuer: ca 10 000 kr.
Protokoll och svarshäften för WAIS-III: 5 200 kr.
Dataprogram för SCID I och II : 10 000 kr.
Resekostnader till Göteborg för datainsamling: 10 000 kr.
Resor till Göteborg för handledning och forskningsseminarier: 10 000 kr/år. (4 år 40 000)
Referenslitteratur inkl prenumeration: 30 000 kr.
Reseersättning och ersättning för förlorad arbetsinkomst för patienter och patientföräldrar:
60 000 kr.
Ersättning till kontrollgrupp 5000 kr.
Totalkostnad för datainsamling projektet 1 210 000 kr.
Vetenskaplig ledning
Forskningsarbetet kommer att genomföras under handledning av och tillsammans
medprofessor Christopher Gillberg, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Avdelningen
för barn- och ungdomspsykiatri, Göteborgs Universitet.
Referenser:
1. Ottosson, J-O, 2000.Psykiatri: Liber förlag.
2. Foster Green, M., 2001. Schizophrenia revealed. From neurons to social interactions:
W.W. Norton & Company, New York.
3. Foster Green, M., Nuechterlein, K., 1999. Should Schizophrenia Be Treated as a Neurocognitive Disorder? Schizophrenia Bulletin 25, 309-318.
4. Pinkham, A., Penn, D., Perkins, D., Lieberman, J., 2003. Implications for the Neural
Basis of Social Cognition for the Study of Schizophrenia. American Journal of
Psychiatry 160, 815-824.
5. Frith, C., Corcoran, R., 1996. Exploring ”theory of mind” in people with schizophrenia. Psychological Medicine 26, 521-530.
6. Corcoran, R., Mercer, G., Frith, C., 1995. Schizophrenia, symptomatology and social
inference: Investigating ”theory of mind” in people with schizophrenia. Schizophrenia
Research 17, 5-13.
7
7. Foster Green, M., Satz, P., Christenson, C., 1994. Minor Physical Anomalies in Schizophrenia Patients, Bipolar Patients, and Their Siblings. Schizophrenia Bulletin 20,
433-440.
8. Mjellem, N., Kringlen E., 2001. Schizophrenia: A review, with emphasis on the neurodevelopmental hypothesis. Nordic Journal of Psychiatry 5,301-309.
9. Dalkin, T., Murphy, P., Glazebrook, C., Medley, I., Harrison, G., 1994. Premorbid
Personality in First-Onset Psychosis. British Journal of Psychiatry 164, 202-207.
10. Rabinowitz, J., De Smedt, G., Harvey, P., Davidson, M., 2002. Relationship Between
Premorbid Functioning and Symptom Severity as Asessed at First Episode of Psychosis. American Journal of Psychiatry 159, 2021-2026.
11. Malmberg, A., Lewis, D., Allebeck, P., 1998. Premorbid adjustment and personality in
people with schizophrenia. British Journal of Psychiatry172, 308-313.
12. Cannon, M., Jones, P., Gilvarry, C., Rifkin, L., McKenzie, K., Foerster, A., Murray,
R., 1997. Premorbid Social Functioning in Schizophrenia and Bipolar Disorder: Similarities and Differences. American Journal of Psychiatry, 154, 1544-1550.
13. Done, D. J., Crow, T., Johnstone, E., Sacker, A., 1994. Childhood Antecedents of
Schizophrenia and Affective Illness: Social Adjustment at Ages 7 and 11. British
Medical Journal 309, 699-703.
14. Parnas, J., Jorgensen, A., 1989. Pre-morbid psychopathology in schizophrenia spectrum. British Journal of Psychiatry 155, 623-627.
15. Jones, P., Rodgers, B., Murray, R., Marmot, M., 1994. Child developmental risk factors for adult schizophrenia in the British 1946 birth cohort. The Lancet 344, 13981402.
16. Fuller, R., Nopoulos, P., Arndt, S., O`Leary, D., Ho, B., Andreasen, N., 2002. Longitudinal Assesment of Premorbid Cognitive Functioning in Patients With Schizophrenia Through Examination of Standardized Scholastic Test Performance. American
Journal of Psychiatry 159, 1183-1189.
17. Rabinowitz, J., Reichenberg, A., Weiser, M., Mark, M., Kaplan, Z., Davidson, M.,
2000. Cognitive and behavioral functioning in men with schizophrenia both before
and shortly after first admission to hospital: Cross-sectional analysis. British Journal
of Psychiatry 177, 26-32.
18. Davidson, M., Reichenberg, A., Rabinowitz, J., Weiser, M., Kaplan, Z., Mark, M.,
1999. Behavioral and Intellectual Markers for Schizophrenia in Apparently Healthy
Male Adolescents. American Journal of Psychiatry 156, 1328-1335.
19. Rishovd Rund, B., 1998. A Review of Longitudinal Studies of Cognitive Functions in
Schizophrenia patients. Schizophrenia Bulletin 24, 425-435.
20. David, A., Malmberg, A., Brandt, L., Allebeck, P., Lewis, G., 1997. IQ and risk for
schizophrenia: a population-based cohort study. Psychological Medicine 27, 13111323.
21. Russell, A., Munro, J., Jones, P., Hemsley, D., Murray, R., 1997. Schizophrenia and
the Myth of Intellectual Decline. American Journal of Psychiatry 154, 635-639.
22. Leask, S., Done, D., Crow, T., 2002. Adult psychosis, common childhood infections
and neurological soft signs in a national birth cohort. British Journal of Psychiatry,
181, 387-392.
23. Crow, T., Done, D., Sacker, A., 1996. Cerebral lateralisation is delayed in children
who later develop schizophrenia. Schizophrenia Research 22, 181-185.
24. Walker, E.F., Savoie, T., Davis, D., 1994. Neuromotor Precursors of Schizophrenia.
Schizophrenia Bulletin 20, 441-451.
8
25. Nicolson, R., Lenane, M., Singaracharlu, S. et al, 2000. Premorbid Speech and Language Impairments in Childhood-Onset Schizophrenia: Association With Risk Factors. American Journal of Psychiatry 157, 794-800.
26. Foerster, A., Lewis, S., Owen, M., Murray, R., 1991. Premorbid Adjustment and Personality in Psychosis. Effects of Sex and Diagnosis. British Journal of Psychiatry 158,
171-176.
27. Diforio, D., Walker, E., Kestler, L., 2000. Executive functions in adolescents with
schizotypal personality disorder. Schizophrenia Research 42, 125-134.
28. Parnas, J., Cannon, T.D., Jacobsen, B., Schlusinger, H., Schlusinger, F., Mednick,
S.A., 1993. Lifetime DSM-III-R Diagnostic Outcomes in the Offspring of Schizophrenic Mothers: Results From the Copenhagen High-Risk Study. Archives of General
Psychiatry 50, 707-714.
29. Kendler, K.S., Mcguire, M., Gruenberg, A.M., Ohare, A. Spellman, M., Walsh, D.,
1993. The Roscommon Family Study: III. Schizophrenia-Related Personality Disorders in Relatives. Archives of General Psychiatry 50, 781-788.
30. Mednick, S., Parnas, J., Schlusinger, F., 1987. The Copenhagen High-Risk Project,
1962-86. Schizophrenia Bulletin 13, 485-495.
31. American Psychiatric Association, 4th edn., 1994. Diagnostic and Statistical Manual of
Mental Disorders. American Psychiatric Association, Washington, DC.
32. Kendler, K.S.,1985. Diagnostic Approaches to Schizotypal Personality Disorder: A
Historical Perspective. Schizophrenia Bulletin 11, 538-553.
33. Kendler, K.S., Gruenberg, A.M., 1982. Genetic Relationship Between Paranoid Personality Disorder and the “Schizophrenic Spectrum” Disorders. American Journal of
Psychiatry 139, 1185-1186.
34. Asperger, H., 1944. Die autistischen Psychopathen im Kindesalter. Archiv fur Psychiatrie und Nervkrankheiten 117:76-136.
35. Wing, L.,1981. Asperger syndrome: a clinical account. Psychological Medicine 11,
115-129.
36. Gillberg, C., 1998. Asperger syndrome and high-functioning autism. British Journal of
Psychiatry 172, 200-209.
37. Gillberg, C., 1997.Asperger syndrom, normala, geniala, nördar? Bokförlaget Cura AB.
38. Wing, L., 1997. The autistic spectrum. Lancet 350, 1761-66.
39. Frith, U. 1991. Autism and Asperger syndrome. Cambridge University Press.
40. Kanner, L., 1943. Autistic disturbances of affective contact. Nervous Child 2, 217-50.
41. The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems,
Tenth Revision (ICD-10), 1997. WHO.
42. Rutter, M., 1972. Childhood schizophrenia reconsidered. Journal of Autism and
Childhood Schizophrenia 2, 315-338.
43. Kolvin, I., Ounsted, C., Richardson L. M., Garside, R. F. 1971. III. The family and social background in childhood psychoses. British Journal of Psychiatry 118, 396-402.
44. Konstantareas, M.M., Hewitt, T., 2001. Autistic Disorder and Schizophrenia: Diagnostic Overlaps. Journal of Autism and Developmental Disorders 31, 19-28.
45. Petty, L.K., Ornitz, E.M., Michelman, J.D., Zimmerman, E.G., 1984. Autistic Children Who Become Schizophrenic. Archives of General Psychiatry 41, 129-135.
46. Volkmar, F., Cohen, D., 1991. Comorbid Association of Autism and schizophrenia.
American Journal of Psychiatry 148, 1705-1707.
47. Goldstein, G., Minshew, N., Allen, D., Seaton, B., 2002. High-funtioning autism and
schizophrenia. A comparison of an early and late onset neurodevelopmental disorder.
Archives of Clinical Neuropsychology 17, 461-475.
9
48. Wolff, S., Townshend, R., McGuire, R., Weeks, D., 1991. “Schizoid” Personality in
Childhood and Adult Life. II: Adult Adjustment and the Continuity with Schizotypal
Personality Disorder. British Journal of Psychiatry 159, 620-629.
49. Wolff, S., 1991. “Schizoid” Personality in Childhood and Adult Life. III: The Childhood Picture. British Journal of Psychiatry 159, 629-635.
50. Wolff, S., McGuire, R., 1995. Schizoid Personality in Girls: A Follow-Up Study-What
are the Links with Asperger`s Syndrome? Journal of Child Psychology and Psychiatry
36, 793-817.
51. Wolff, S., 1998. Schizoid Personality in Childhood. The Links with Asperger Syndrome, Schizophrenia Spectrum Disorders, and Elective Mutism. Chapter in Asperger
Syndrome or High-Functioning Autism? (Ed. Schopler et al.) Plenum Press, New
York.
52. Happé, F., 1994. An Advanced Test of Theory of Mind: Understanding of Story Characters Thoughts and Feelings by Able Autistic, Mentally Handicapped, and Normal
Children and Adults, Journal of Autism and Developmental Disorders 24, 129-587.
53. Kaland, N., Moller-Nielsen, A., Callesen, K., Lycke Mortensen, E., Gottlieb, D.,
Smith, L., 2002. A new advanced test of theory of mind: evidence from children and
adolescents with Asperger syndrome, Journal of Child Psychology and Psychiatry 43,
517-528.
54. Pelphrey, K., Sasson, N., Reznick, S., Paul, G., Goldman, B., Piven, J., 2002. Visual
Scanning of Faces in Autism, Journal of Autism and developmental Disorders Journal
of Autism and Developmental Disorders 32, 249-261.
55. Baron-Cohen, S., Wheelwright, S., Hill, J., Raste, Y., Plumb, I., 2001. The “Reading
the Mind in the Eyes” Test Revised Version: A Study with Normal Adults, and Adults
with Asperger Syndrome or High-functioning Autism. Journal of Child Psychology
and Psychiatry 42, 241-251.
56. Klin, A., Jones, W., Schultz, R., Volkmar, F., Cohen, D., 2002. Defining and Quantifying the Social Phenotype in Autism, American Journal of Psychiatry 159, 895-908.
57. Heider, F., Simmel, M., 1944. An experimental study of apparent behaviour. The
American Journal of Psychology, 57, 243-259.
58. Klin, A., 2000. Attributing Social Meaning to Ambiguous Visual Stimuli in Highfunctioning Autism and Asperger Syndrome: The Social Attribution Task, Journal of
Child psychology and Psychiatry 7, 831-846.
59. Abell F., Happé F., Frith U., 2000. Do triangles play tricks? Attribution of mental
states to animated shapes in normal and abnormal development. Journal of Cognitive
Development 15, 1-20.
60. Leekam, S., Libby, S., Wing, L., Gould, J., Taylor, C., 2002. The Diagnostic Interview
for Social and Communication Disorders: Algorithms for ICD-10 Childhood Autism
and Wing and Gould Autistic Spectrum Disorder. Journal of Child Psychology and
Psychiatry 43, 327-342.
61. Ventura, J., Liberman, R., Green, M., Shaner, A., Mintz, J., 1998. Training and quality
assurance with the Structured Clinical Interview for DSM-IV (SCID-I/P). Psychiatry
Research 79, 163-173.
62. Wechsler, D., 1997. Wechsler Adult Intelligence Scale (3rd ed.). San Antonio, TX:
Psychological Corporation.
63. Meyers, J., Meyers, K., 1995. Rey Complex Figure and Recognition Trial: Professional manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources.
64. Delis, D. C., Kaplan, E., Kramer, J. H., 2001. Delis – Kaplan Executive Function System (D-KEFS). Examiner´s manual och Technical manual, San Antonio, The Psychological Corpration.
10
