Andreas Tornevi
Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet
Miljömedicinskt möte 14 September 2016 - Umeå
•
Doktorandprojekt 2010-2015
•
•
Finns det patogener i dricksvatten under ”normala” förhållanden ?
Studierna i huvudsak på Göteborgs population och
råvattenkvaliteten i Göta Älv
Bakgrund - Klimatförändringar
Klimatmodeller visar på fler händelser med extremt väder än idag
• Fler dagar med mycket värme
• Fler dagar med kraftiga skyfall
• Majoriteten av
dricksvattenorsakade
magsjukeutbrott har föranletts av
kraftig nederbörd (USA, Kanada,
GB)
Observerad förändring i nederbörd
1991-2011, jämfört med 1961-1990 (SMHI)
Dricksvattenutbrott i norden
~186 uppmärksammade
utbrott i norden 1992-2012
32 % - Privata brunnar
63% - Privata/kommunala VV
69% - Grundvatten
Kraftig nederbörd har visat vara en
orsak/risk (ny studie från Norge)
Största utbrotten i
modern historia i Europa:
Östersund 2010,
Skellefteå 2011 (>25 000
fall av magsjuka)
I huvudsak 3 orsaker att dricksvattnen kan
innehålla smittämnen/patogener
Barriärerna/reningen i dricksvattenproduktionen
klarar inte av att eliminera alla patogener som finns i
råvattnet
Något går fel i produktionen (ex: klorering uteblir)
Smittämnen tränger in på dricksvattennätet ( ex: vid
reperationer, lågt tryck och trasiga ledningar, …)
Hur många icke uppmärksammade
utbrott har skett?
(Omöjligt att svara på ?)
Göteborgs vattenförsörjning
Två vattenverk : Alelyckan (Göta älv) och Lackarbäck (Delsjöarna)
Alelyckan
Lackarbäck
Sammankopplat nät ger
~Tre leveranszoner
-Alelyckanvatten
-Lakarbäcksvatten
-Mixat vatten
Kontroll av råvattenkvalitet - Göta älv
• 7 mätstationer längs älven mäter lite olika
parametrar
• Turbiditet (grumlighet)
• pH, temperatur, konduktivitet
• Vid älvintaget tas indikatorbakterieprover
vanligvis 3 ggr/vecka som skickas till lab
(fördröjt svar)
• Turbiditet mäts kontinuerligt (varje sekund)
(svar direkt)
• Vid ”dåligt” råvatten i älven stängs vintaget.
Risker med nederbörd på våra vattentäkter
• Risk för bräddningar i kombinerade
dagvatten- avloppssystem
• Ökad avrinning från exempelvis
jordbruksområden
• Även grundvatten täkter kan påverkas av mycket nederbörd- en högre
grundvattennivå ger minskad naturlig rening/filtrering
Finns det mätbara samband mellan
nederbörd och råvattenkvalitet och
magsjuka
• Hur stora effekter?
• Fördröjning i tid?
Alvhem
Mätvärden E. coli bakterier Göta älv (2004-2010)
2800 MPN/100 ml
Mätvärden E. coli bakterier Göta älv (2004-2010)
Uppehåll >5 dagar i följd
Mätvärden E. coli bakterier Göta älv (2004-2010)
Mätvärden E. coli bakterier Göta älv (2004-2010)
Nederbörd och råvattenkvalitet
Tydliga samband mellan regn och försämrad råvattenkvalitet, som
peakar två dagar senare
• Vi ser att de sämsta råvattnet förväntas två dagar efter nederbörd.
Nederbörd och råvattenkvalitet
Tydliga samband mellan regn och försämrad råvattenkvalitet, som
peakar två dagar senare
Vi ser att de sämsta råvattnet förväntas två dagar efter nederbörd.
Nederbörd och råvattenkvalitet
Tydliga samband mellan ihållande regniga dagar och
försämrad råvattenkvalitet.
2. Påverkar nederbörd omfattningen
av magsjuka?
Hälsodata:
• Dagligt antal
besök till
vårdcentraler,
diagnostiserade
med
maginfektioner i
Göteborg
• Antal samtal till
1177-vårdguiden
från boende i
Göteborg
Samband mellan antal besök till
vårdcentraler (magsjuka) och ihållande
regnigt/tort
väder
Samband med många regninga
dagar i följd och
ökning av besök –
-signifikant för Alelyckans leveranszon
Samband mellan antal besök till
vårdcentraler (magsjuka) och ihållande
regnigt/tort
väder
Samband med många regninga
dagar i följd och
ökning av besök –
-signifikant för Alelyckans leveranszon
Kan vi säga att det är undermåligt dricksvatten sambandet beror på ?
Påverkar dygnsnederbörd omfattningen av
besök vårdcentraler gällande magsjuka
• En minskning av besök om det
regnar ute (lag 0)
• Ingen fördröjd effekt av besök
efter exempelvis kraftigt regn
Påverkar nederbörd omfattningen av magsjukaStudie av antal samtal till 1177 gällande kräkning,
diarréer, buksmärta.
25 659 st samtal angående magsjuka - Alelyckans leveranszon
Skillnad med besöksdata – tydliga vintertoppar
Förändring i antal samtal (%)
•
Samband mellan regniga och torra perioder och
samtal
1177 gällande
1. Samband med
antal regninga
dagar i följdmagsjuka
och ökning av magsjukesamtal
Symtom
magsjuka
Övriga symtom
Antal dagar i följd med tort eller regnigt väder
• Förhöjt förväntat antal samtal till 1177-( magsymtom) med regniga perioder
Påverkar nederbörd omfattningen av magsjukasamtal till 1177
• 2. En ökning av magsjukesamtal om det regnar ute (lag 0), samt en peak 5
dagar efter kraftigt regn.
• Nederbörd påverkar tydligt råvattenkvaliteten
• Samband finns mellan nederbörd och vårdkontakter till 1177
gällande magsjuka. Tid mellan försämrad råvattenkvalitet och
ökning av samtal: 2-3 dagar
• Ihållande regnigt väder ökar både samtal och besök
• En fördröjd effekt efter kraftigt regn överensstämmer med
inkubationstider för exempelvis virus (1-2 dagar)
• Vilken typ av vårdkontakt (samtal/besök) verkar till viss del
bero på väderförhållanden
Är resultaten för Göteborg unika?
3. Påverkar reningsteknik/barriärhöjd i
dricksvattenverken sjukdomstal?
Kräkning +Diarré + Buksmärta
Den endemiska nivån?
Säsongsmönster ?
Övriga orsaker
Vi mäter omfattningen av magsjuka med hjälp av antalet
telefonkontakter till 1177 VÅRDGUIDEN
Alla samtal per dygn till 1177 från 20 kommuner (tätorter)
mellan åren ~ 2007 (nov) – 2014 (feb)
Kontaktorsaker separerade på magsjukesymtom
och övriga.
3 kategorier av magsjukesymtom:
Kräkning och illamående, Diarré, Buksmärta
•
•
•
•
21
Population > 20 000
Inga registrerade dricksvattenutbrott
Ett eller två större vattenverk
Yt- eller grundvatten
Metod
– Uppgifter om beredningsprocessen i alla vattenverk
• Barriärsteg (Långsamfilter, snabbfilter, kemiskfällning,
klorering, ozon, UV-ljus)
– Beräkning av barriärers teoretiska effektivitet på
patogener (log-reduktioner)
• Virus, bakterier, parasiter (3 separata log-reduktioner)
Olika1.barriärsteg
olikaof
effektiva
på olika mikroorganismer:
Table
Mean log reduction
different microorganism
groups by different water treatment
(Logreduktioner)
processes.
Barrier
Viruses
1
Chlorine
1.22
1
Ozone
2.13
2
UV
3.46
1
Coagulation/Flocculation
1.80
1
Rapid filtration
0.80
1
Slow filtration
2.20
1 Data adapted from the MICRORISK project.
Bacteria
1.60
13.01
7.21
1.45
0.88
2.01
Protozoa
0.03
0.45
3.67
1.74
1.84
3.54
Sammanställning av vattenverkens reningsteknik och deras mikrobiell log reduktion
Chlorine
Ozo
ne
UV
Coagulation/
Flocculation
Rapid
filtration
Slow
filtration
Log
reduction
(virus)
Log
reduction
(bacteria)
Log
reduction
(protozoa)
WLR
WLR group
Groundwater
No
No
No
No
No
No
0.00
0.00
0.00
0.00
GW-low
Groundwater
Yes
No
No
No
No
No
1.22
1.60
0.03
1.06
GW-low
Gävle
Groundwater
Yes
No
No
No
No
No
1.22
1.60
0.03
1.06
GW-low
Uppsala
Groundwater
Yes
No
No
No
No
No
1.22
1.60
0.03
1.06
GW-low
Helsingborg
Groundwater
No
No
Yes
No
No
No
3.46
7.21
3.67
3.70
GW-medium
Kungsbacka
Groundwater
No
No
Yes
No
No
No
3.46
7.21
3.67
3.70
GW-medium
Växjö
Groundwater
No
No
Yes
No
No
No
3.82
3.93
3.61
3.70
GW-medium
Kalmar
Groundwater
Yes
No
No
Yes
Yes
No
3.82
3.93
3.61
3.80
GW-medium
Västerås
Groundwater
Yes
No
No
Yes
Yes
No
3.82
3.93
3.61
3.80
GW-medium
Örebro
Groundwater
Yes
No
No
Yes
Yes
No
3.82
3.93
3.61
3.80
GW-medium
Partille
Surface water
Yes
Yes
No
No
No
No
3.35
14.61
0.47
3.50
SW-medium
Alingsås
Surface water
Yes
No
No
Yes
Yes
No
3.82
3.93
3.61
3.80
SW-medium
Falun
Surface water
Yes
No
No
Yes
Yes
No
3.82
3.93
3.61
3.80
SW-medium
Göteborg N
Surface water
Yes
No
No
Yes
Yes
No
3.82
3.93
3.61
3.80
SW-medium
Göteborg S
Surface water
Yes
No
No
Yes
Yes
No
3.82
3.93
3.61
3.80
SW-medium
Vänersborg
Surface water
Yes
No
No
Yes
Yes
No
3.46
7.21
3.67
3.80
SW-medium
Motala
Surface water
Yes
No
Yes
No
No
No
4.69
8.81
3.70
4.75
SW-high
Linköping
Surface water
Yes
No
No
Yes
Yes
Yes
6.02
5.94
7.16
6.20
SW-high
Norrköping
Surface water
Yes
No
No
Yes
Yes
Yes
6.02
5.94
7.16
6.20
SW-high
Trollhättan
Surface water
Yes
No
No
Yes
Yes
Yes
6.02
5.94
7.16
6.20
SW-high
Karlskrona
Surface water
No
No
Yes
Yes
Yes
No
6.06
9.54
7.26
6.44
SW-high
Study site
Raw water type
Kristianstad
Borlänge
Metod
• Data - Exponering
Viktad log-reduktion (WLR)
Viktad log-reduktio
Ytvatten
Grundvatten
Metod
Andra orsaker som påverkar omfattningen av magsjuka?
Per Kommun
Populationsstorlek (tätort)
Åldersfördelning: andel barn 0-15 år , >65 år
(SCB 2010-12-31)
Geografiskt läge: Växtzon/Klimatzon
(Riksförbundet Svensk Trädgård)
Resultat
Totalt 546 169 magsjuke-samtal och 3 945 595 övriga samtal
• En lägre omfattning av magsjuka i tätorter med mindre
befolkning, låg andel barn/hög andel äldre, och kallare
klimat.
• En minskning av det relativa antalet
magsjukesamtal med högre log reduktion:
- En minskning med ca 4 % för varje logreduktion
Resultat
Huvudeffekt av viktad log-reduktion
(Odds kvoter med 95 % konfidensintervall)
1.05
Risk (Odds Ratio)
1.00
0.95
0.90
0.85
low
groundwater
medium
groundwater
medium
surface water
Weigthed log reduction
high
surface water
Resultat
Säsongsmönster: sannolikhet för att ett samtal gäller
magsjuka (kräkning, diarré eller buksmärta)
Odds Ratio (95 % CI)
1
0.96 (0.95-0.97)
0.98 (0.96-1.00)
0.85 (0.83-0.86)
Resultat
Säsongsmönster: sannolikhet för att ett samtal gäller magsjuka
(kräkning, diarré eller buksmärta)
Barn (<16 år)
Vuxna
Benägenheten att ringa är förmodligen högre gällande barn.
Resultat
Säsongsmönster: sannolikhet för att ett samtal gäller magsjuka
Kräkning
OR (95% CI)
1
0.92 (0.90-0.94)
0.90 (0.87-0.93)
0.72 (0.69-0.74)
Diarré
OR (95% CI)
1
1.02 (0.99-1.04)
0.91 (0.88-0.95)
0.72 (0.69-0.74)
Buksmärta
Kräkningar och diarré är
förmodligen kontaktorsaker
som avspeglar magsjuka bättre
än buksmärta.
Slutsats
Resultaten pekar på en minskad omfattning av magsjuka
med en mer avancerad dricksvattenberedning,
framförallt under perioder då virus ofta antas som
dominerande orsak till magsjuka.
Antal rapporterade noro-virusinfektioner 2008–2012 (THL, Registret över smittsamma sjukdomar).
Göteborg (mfl orter) har uppgraderat sin process: UV-ljus (Alelyckan),
Ultrafilter (Lackarbäck)
v
Ultrafilter
Den så kallade ultrafiltersalen där vattnet
pressas genom 3460 mil tunna rör.
Tack för uppmärksamheten!!
andreas.tornevi@umu.se
