LIKABEHANDLINGSPLAN
gällande Havdhem skola läsåret 11/12
LIKABEHANDLINGSPLAN
gällande Havdhem skola läsåret 10/11
Vision:
På Havdhem skola får ingen bete sig på ett kränkande sätt gentemot
varandra, gäller både barn och vuxna.
Havdhem skola skall värna och främja allas lika värde och allas rätt att
bli behandlade som individer på lika villkor.
Kartläggning och nulägesanalys:
I de årliga enkäterna i åk 3 och åk 5 besvarar eleverna frågor om
trygghet, kamratskap, mobbning etc. som redovisas i klasserna och på
skolrådet.
Kamratstödjarna gör en enkät med karta på ställen i skolan som visar var
eleverna känner sig trygga/otrygga som elevrådet sedan jobbar vidare
med. Se bilaga sidan 12
I Unikum besvarar eleverna självständigt frågor om hur de trivs på skolan.
Frågorna tas upp vid utvecklingssamtalen.
Målsättningen är att;
alla ska trivas, känna sig trygga och behandlas med respekt
ha ett bra arbetsklimat för alla både barn och vuxna
ingen skall utsättas för någon form av kränkande behandling såsom
mobbning, trakasserier eller diskriminering
Årets mål:
Elever i Havdhem skola sätter i år focus att vara en bra kamrat
genom att tänka extra på sitt kropps- och talspråk.
2
Främjande och förebyggande arbete
• För att förhindra uppkomst av diskriminering, mobbning eller annan kränkande
behandling skall rektor och den pedagogiska personalen fortlöpande ta upp
frågor kring förskolans/skolans värdegrund i det dagliga arbetet
• Rektor är ansvarig för att all personal får en genomgång varje terminsstart om
planen för att främja likabehandling och motverka diskriminering, mobbning och
annan kränkande behandling
• Rektor har också ansvar för att denna plan läggs ut på skolans hemsida.
Föräldrar har då möjlighet att skriftligt komma med synpunkter på planen
• Ingen, vare sig elever eller personal får i Havdhem skola utsättas för
diskriminering på grund av:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Vårt arbete på:
Verksamhetsnivå:
All personal har ansvar för att omedelbart ingripa om man ser
överträdelser mot vår likabehandlingsplan.
Omedelbar reaktion av den anställde som uppfattar situationen.
Omedelbar reaktion av kamratstödjare, som informerar personal i skolan.
Inte tillåta att elever delar ut inbjudningskort i skolan, bussen eller
busskön, om inte alla i klassen är inbjudna.
Vi arbetar med Kamratstödjare i skolår 3-6, (se mer info nedan).
Likabehandlingsplanen presenteras varje skolstart på ett föräldramöte i
respektive klass och en utvärdering med revidering görs vid läsårets slut
av föräldrarna.
Eleverna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen i samarbete med
elevråd och kamratstödet i början av varje läsår.
All personal har ett eget exemplar av likabehandlingsplanen och den
presenteras för nyanställda.
Skolan har rastvärdar som är ute på skolgården enl. rastvärdsscheman
som finns vid entréerna till skolbyggnaderna.
3
Gruppnivå:
Klasslärare har huvudansvaret för elevvården och har till sin hjälp övriga i
arbetslaget samt särskild elevvårdspersonal.
Regelbundet tar klasserna upp och diskuterar attityder i klasserna på
klassråd/elevråd.
SET (Social emotionell träning) sker regelbundet i klasserna och här
jobbar vi med de olika diskrimineringsgrunderna.
Undvika att eleverna väljer grupper under lärarledda aktiviteter.
Skolan jobbar aktivt med jämställdhetsarbete, vi försöker främja samspel
mellan pojkar och flickor och ha ett medvetet genustänkande i
undervisningen.
I grupper där oro för mobbning eller trakasserier finns kontaktar
klasslärarna kamratstödjarna och elevvårdsteamet för att bestämma hur man går vidare.
Individnivå:
Vi accepterar inte nedsättande kommentarer genom att diskutera
attityder i grupperna.
Vi har trivsel med som en punkt vid varje utvecklingssamtal i Unikum.
Det är inte skvaller att berätta att man själv eller någon annan mår dåligt.
Eleven medverkar till att upprätta, följa upp och se över
likabehandlingsplanen under en inledande temavecka höstterminens start.
4
Kamratstödet på Havdhem skola
Kamratstödet på Havdhem skola består av 8 elever och två lärare. Eleverna väljs
in varje läsår och består av två elever från klasserna 3,4,5 och 6.
Kamratstödets funktion är att utifrån ett elevperspektiv se hur det är i skolan
på framförallt rasterna, om någon är utanför, utsatt på något vis eller annat som
vi som vuxna inte alltid reagerar på. Kamratstödet är också med förskolan, ettan
och tvåan på deras förmiddagsrast och leker med dem. Det är uppdelat så att
3:ornas kamratstödjare leker en dag i veckan, t.ex. måndag, 4:ornas
kamratstödjare t.ex. tisdag osv. Då hittar de på lekar med dem och de som vill
får vara med. På det viset bygger de upp en relation mellan årskurserna på skolan
som gör att de små kan känna sig trygga. Förskolan, ettan och tvåan uppskattar
att de lite större barnen är där och leker med dem.
Sammanfattningsvis är kamratstödets funktion att:
vara extra ögon på skolgården
vara en kompis man kan gå till
bara vara stödjare – inga poliser
leka med F-2 på rasten
Kamratstödet träffas en gång i månaden, så kallat MMM (Mitt i Månaden Möte).
Då pratar vi om hur det är på skolan, om det är några problem eller om det är
något evenemang på skolan där kamratstödet kan hjälpa till. Om det är så att
någon verkar ensam eller utsatt på något vis pratar vi i gruppen om hur man kan
göra för att hjälpa till på bästa sätt.
Alla ska känna till vilka som är kamratstödjare genom att de presenterar sig i
klasserna. Det finns fotografi uppsatt på anslagstavlan på dem och de använder
reflexväst när de är på lilla gården och leker med de små.
Kamratstödslärarna är Anneli Winarve och Dag Ramberg.
5
FÖR TRIVSEL OCH TRYGGHET I HAVDHEM SKOLA
Utarbetade i samverkan mellan elever, föräldrar/vårdnadshavare och lärare
Nolltolerans angående mobbing
Vi är goda kamrater mot varandra.
I Havdhem skola visar vi respekt för och tar hänsyn till
varandra, vuxna som barn.
Alla raster är uteraster
Rastvärdarna bestämmer om det p.g.a. vädret ska vara
tillåter att vara inomhus.
Inget användande av mobiler i skolan
Lämna inte skolans område utan lärarens tillstånd
Tuggummi och godisförbud på hela skolans område
Hjälm på vid pulkaåkning (F-2)
Inga huvudbonader inomhus
Säkerhetsregler gäller vid bussväntan och
påstigning
6
Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp mobbning,
trakasserier eller diskriminering:
ENSKILDA SAMTAL
Dessa utförs av kamratstödsteamet. Samtalen ska ske så fort som
möjlig och eleverna kallas en i taget till samtal.
KONTAKTA VÅRDNADSHAVARE
Detta görs så fort som möjligt vid allvarliga händelser. Vid mindre
händelser uppmanas eleven att själv berätta hemma.
UPPFÖLJANDE SAMTAL
Detta bör pågå i ca en månad och utförs av samma lärare som ovan.
Dessa samtal bör vara korta. Samtalen skall avslutas med en
utvärdering av alla inblandade.
STÖDSAMTAL
Detta riktar sig till den drabbade eleven för att stärka självkänslan.
DOKUMENTERA
Det är viktigt att den utredning och de insatser som görs
dokumenteras. Blankett för detta finns som bilaga till denna plan.
Dokumentationen skall i samband med läsårsavslutning skickas till
rektor för arkivering.
OM KRÄNKANDE ELEV SÖKER NYA OFFER/ ELLER INTE SLUTAR
OBSERVATION
Detta görs främst på raster och genom samtal med mobbaren.
SAMTAL MED FÖRÄLDRAR
En eller flera träffar med föräldrar, två lärare och eleven. Detta får
inte ske via telefon.
MILJÖBYTE
Eventuellt erbjuda mobbaren grupp- eller skolbyte.
POLISANMÄLAN
Vid grövre förseelser görs polisanmälan, genom rektor
7
UTVÄRDERING
Planen ska utvärderas och revideras varje verksamhetsår. Det görs på
höstterminen v.37 efter temaveckan med likabehandlingsarbetet. Detta
sker i samråd med elever, vårdnadshavare och lärare på skolan.
Elevutvärdering sker genom unikum, samtal och skriftliga utvärderingar
samt de årliga enkäterna i år 3 och 5.
Föräldrautvärdering sker vid skolråd, genom föräldraenkäter och andra
skriftliga utvärderingar under temaveckan.
Personalutvärderingar sker vid skriftlig utvärdering av verksamhetsåret
efter vårterminsslut.
Dokumentation läggs ut på Unikum och skolans hemsida.
Rektor ansvarar för att utvärdering sker och dokumenteras.
8
Bilagor till likabehandlingsplan
Skolans handlingsplan mot hot och våld
Risk för våld eller hot bedömer vi vara störst:
Vid konfliktlösning mellan elever
Vid konfliktlösning mellan personal och elever
Speciella områden att observera:
Korridorer och trappor
Toaletter
Omklädningsrum
Busshållplatser
Extra uppmärksamhet vid:
Vid skoldagens början och slut
Raster
Vid schemabrytande aktiviteter
Om det händer:
Slagsmål/misshandel/hot
Personal:
Försök bryta slagsmålet med tillsägelse, och om det inte lyckas:
Tillkalla fler vuxna
Skydda elever som riskerar att bli inblandade
Föräldrar tillkallas
Skolledningen kontaktas och rektor tar beslut om polis skall tillkallas
Klasslärare informeras
Samtal med berörda
Elev:
Hämta vuxna
Försök skydda andra elever från att dras in i konflikten
Vid konflikt mellan elev och personal gäller ovanstående. Skolledning skall alltid
informeras för att skaffa sig underlag för en ev. polisanmälan.
Dokumentation:
Då elev skadas skall skolhälsovården och försäkringsbolag kontaktas, en särskild
blankett skall skrivas. Även hot och tillbud skall anmälas via skolhälsovården.
9
Definitioner och begrepp
• Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande
behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder.
Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom text,
strukturer
och
arbetssätt
upplevs
som
kränkande.
De
fem
diskrimineringsgrunderna är:
1. kön
2. etnisk tillhörighet,
3. religion eller annan trosuppfattning
4. sexuell läggning
5. funktionshinder
• Direkt diskriminering - Ett barn eller en elev får inte missgynnas i
förhållande till andra genom särbehandling på grund av någon av de fem
diskrimineringsgrunderna
• Indirekt diskriminering – Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom
att till synes neutrala regler/ordningsföreskrifter tillämpas så att de i praktiken
får en diskriminerande effekt.
• Annan kränkande behandling –innefattar all form av kränkning av annan
individ. Hit räknas även andra barns/elevers föräldrar och utomstående som
besöker/vistas i kommunens lokaler. Det är ett uppträdande som, utan att vara
trakasserier kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det är barnet eller
eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande.
Det är viktigt att diskutera skillnaden mellan kränkningar och befogade
tillrättavisningar som har till syfte att skapa en god miljö och ordning för alla på
förskolan och skolan
• Mobbning – en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och
med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det är
mobbning när barn, elever eller vuxna vid upprepade tillfällen blir utsatta för
negativa handlingar (ex knuffar, ”psykningar”, elaka kommentarer, utfrysning och
våld) från en/ett eller flera andra barn/elever eller vuxna. Det är mobbning när
parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten är i underläge och
upplever sig kränkt eller mobbad vid upprepade tillfällen under längre tid
• Trakasserier – Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elev och som
har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är
alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn och elever eller
mellan barn och elever
10
Litteraturförteckning till Havdhem skola
likabehandlingsplan
Förebygga diskriminering och kränkande behandling
Do, BEO och skolinspektionen (2009)
Diskriminerad, trakasserad, kränkt?
Skolverket (2009)
Inneslutning och uteslutning
Marie Wrethander, Bliding (2007)
Gotlands Kommuns hemsida
11
Riskanalys och kartläggning av platser med risk för kränkningar
i Havdhem skola hösten 2011
Kartläggningen genomfördes i år genom att alla elever tillsammans med sina
faddrar fick tillgång till en karta över skolans område och i diskussion med
personal/elever komma fram vilka platser som känns mer otrygga än andra och
platser där eleverna vill ha mer tillsyn av rastvärdar för att undvika kränkningar.
Många av eleverna hade svårt att se några ”otrygga” platser på skolans område
och de har tidigare i Unikum beskrivit att de känner sig trygga på skolan.
När vi omformulerade frågan till platser där rastvärdarna kan ha mer tillsyn, så
kom de på fler platser.
Analysen visar att eleverna i stort känner sig trygga på Havdhem skola, men vill
ha mer tillsyn på följande platser:
Fotbollsplanen
Bakom kullen,
Båten,
Omklädningsrummen
Bakom boden, lilla gården
Toaletter
Fotbollsplanen är nytt för i år och det är ett ställe det kan bli upprörda känslor
och saker som sägs utan att man tänkt efter.
Toaletter kan vara ett ställe som är lite osäkert. I stora skolan har vi tagit upp
vad som inte är bra och vi har tagit kontakt med fastighetsskötaren för att få
bättre lyse, säkrare lås och ev. lättare att få upp dörrar både på toaletten nere
vid maten och högst upp.
Bakom kullen leker barnen periodvis – när de kommit på någon rolig lek.
Rastvärdarna måste ta en tur dit varje rast för att se vilka aktiviteter som
pågår. Detta gäller även båten och bakom boden på lilla gården.
I omklädningsrummen känner barnen sej mer utsatta och Petter kollar, i
möjligaste mån, av läget efter varje lektion. Om ytterligare personal krävs måste
vi tillgodose detta.
Samtliga riskplatser lyfts i Elevråd, Skolråd och kamratstödet.
12
