UPPGIFT 2
GRUPP 10
HEIDI HUTTUNEN
FREDRIK KARLSSON
CHRISTIAN WESTERMARK
AXEL EKSTRÖM
KONSTA SUURONEN
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
2
3
Syfte ................................................................................................................................ 3
Scheins teori ................................................................................................................... 3
Kulturella nivåer och gruppidentifiering ........................................................................ 4
3.1
Artefakter ................................................................................................................ 4
3.2
Värderingar ............................................................................................................. 5
3.3
Grundläggande antaganden .................................................................................... 6
2
1 SYFTE
Efter att vi sätt filmen ”Dead poets society” har vi som uppgift att se på kulturen i filmens
skola och hur denna kultur speglar sig i pojkarna i filmen. Detta gör vi genom att använda
oss av Scheins teori om kulturella nivåer.
Detta gör vi för att få en bättre blick på hur vi nu och vi framtiden kan känna igen olika
kulturella grupper, och enklare värdera dem och deras inverkan på varandra.
2 SCHEINS TEORI
Socialpsykologen Edgar Schein utvecklade i början av 1980- talet en teori om
organisationskultur. Hans teori är en av de mest framträdande teorierna inom området.
Enligt Schein har det kulturella och sociala mönstret i en kultur kommit fram som ett
resultat av en omedveten inlärningsprocess. I teorin återfinns kulturen på tre olika nivåer
bland organisationens medlemmar.
Artefakter
(Synliga men sällan möjliga att tolka)
Värderingar
(Högre grad av medvetenhet)
Grundläggande antagande
(Osynlig nivå, tagen för given)
Figur 1. Scheins tre kulturnivåer
3
Artefakter, som förekommer på ytan, är synliga och hörbara mönster dvs. uttryck, men
sällan möjliga att tolka. Artefakter är alltså beteendet hos medlemmar som kan observeras
och har sin grund i kulturella normer, värderingar och antaganden. Genom att betrakta de
synliga beteenden eller artefakterna kan man förstå kulturens kärna.
Värderingar, som är av en högra grad av medvetenhet, är mönster av vad som ”borde”
göras, uppfattas, förstås av medlemmar. Värden inrymmer moraliska aspekter om vad som
är rätt och fel bland medlemmarna. Med värderingar anses det som är viktigt inte det som
är normalt eller onormalt.
Grundläggande antaganden är den osynliga nivån och det som är taget för givet av
medlemmarna. Antaganden utgör kärnan i en organisationskultur och representerar
sanning. Antaganden påverkar hur medlemmarna uppfattar, känner och tänker om saker
och ting trots att de är undermedvetna.
3 KULTURELLA NIVÅER OCH GRUPPIDENTIFIERING
Edgar Schein skiljer på tre kulturnivåer; artefakter, värderingar och grundläggande
antaganden. I filmen kan man se artefakterna på olika sätt. Genast i början av filmen får
man reda på skolans fyra hörnstenar. Skolans fyra hörnstenar är disciplin, tradition, heder
och briljans. Dessa formar skolans regler och kultur.
3.1 Artefakter
Alla elever är klädda i likadana skoluniformer, vilket tyder på en viss disciplin och regler i
skolan. Skolan har också fanor som syns i början av filmen där de fyra hörnstenarna är
framförda. Dessa fanor bärs in vid skolans tillställningar och ceremonier. En av artefakterna
som kommer fram gällande eleverna är att de samlas för att studera tillsammans. På detta
4
sätt försöker de nå en bättre framgång i skolan och få stöd av varandra. Genom att studera
och plugga aktivt försöker de uppfylla de krav som ställs på dem.
Gemensamma artefakter för lärarna och föräldrarna är de hårda krav och förväntningar som
de ställer på sina barn/elever. Dessa krav kommer fram genom olika handlingar genom hela
filmen. En annan gemensam artefakt för lärarna och föräldrarna är att de alla är stiligt
klädda.
3.2 Värderingar
Elever värderar skolan framom sina egna åsikter och drömmar. Skolans disciplin ifrågasätts
inte utan de fyra hörnstenarna är självklara saker för alla elever. Ingen vågar bryta mot
skolans regler. Om någon uttrycker annan åsikt än det som är önskvärt försöker de andra
studiekamraterna övertala honom att följa skolans regler och inte sin egen intuition. Detta
p.g.a. rädsla för relegering, lärarna, föräldrarna etc.
Då Mr. Keating kommer till skolan förändrar han pojkarnas beteende och synvinkel på
studierna. Tidigare har pojkarna som sagt inte ifrågasatt skolans regler, men Mr. Keating
får dem att våga komma fram med egna tankar och känslor. Detta leder till att eleverna nu
vågar bryta mot reglerna t.ex. då de rymmer till grottan för att hålla möte och bilda
organisationen ”Döda poeters sällskap”. Visserligen har de brutit mot reglerna tidigare t.ex.
då de bygger en radio, men nu vågar de också stå upp för sina åsikter och döljer inte dem.
Med andra ord vågar de nu först visa vem de är genom tankar och känslor; inte bara för Mr.
Keating och för de andra eleverna utan de också för sig själv. Mr. Keatings syfte med sin
undervisningsform är att eleverna skall bli fritänkare och våga se på saker och ting från
olika synvinklar.
Lärarna tror sig värdera realism som en ideologi. Det kommer fram på ett par
olika ställen i filmen. Men vi är av annan åsikt. Lärarna är verkligen inga realister eftersom
de struntar i elevernas egentliga värderingar och önskemål. Realismen utgår från
verkligheten och vi tycker inte att det är vad lärarna gör. De vill istället hålla fast vid
traditioner som alltid förekommit i skolan, bortsett från den egentliga verkligheten. Mr.
Keating är raka motsatsen till den övriga lärarkåren. Han använder undervisningsmetoder
5
som inte hör till skolans läroplan och han låter, rent av uppmuntrar, eleverna att komma
med nya idéer och ett nytt tankesätt. Ett exempel på Keatings motsatta beteende, jämfört
med de andra lärarna, är att då han första gången stiger in i klassen så visslar han och går på
ett ledigt sätt. Han t.o.m. beordrar eleverna att riva ut sidor ur böckerna som han anser vara
onödiga.
Föräldrarna har vissa förväntningar på sina barn som de vill att barnen uppfyller oberoende
av barnets egna åsikter och önskemål. Barnen känner att de inte har några andra alternativ
än att följa föräldrarnas krav. Kraven ställs framför allt på skolan, men även på
fritidsaktiviteter. Kraven som Neils föräldrar ställer på honom blir så höga att han till slut
inte anser sig ha en annan utväg än att ta livet av sig.
3.3 Grundläggande antaganden
De grundläggande antagandena angående lärarna är att de med våld vill hålla fast vid
skolans traditioner, regler och ordning. Eftersom dessa regler alltid har förekommit i
skolans historia så kan man inte förändra på dem. Lärarna förhåller sig med andra ord
konservativt till skolans kultur. Mr. Keating däremot struntar i de andra lärarnas åsikter,
traditioner samt läroplan. Han har ett helt annat synsätt på sättet att undervisa och är inte
rädd för att framföra sina åsikter.
De grundläggande antagandena hos föräldrarna är att de egentligen inte bryr sig om sitt
barns bästa. De vill endast förverkliga sig själva genom de höga kraven på barnen. Om
barnen är framgångsrika i skolan och får en bra utbildning höjs föräldrarnas status och blir
mera omtyckta av lärarna.
Man kan tänka sig att de grundläggande antagandena för eleverna är att även om de känner
sig skyldiga att följa skolans regler och disciplin så brinner de för att få komma fram med
sina egna åsikter och därmed också bryta och revoltera mot reglerna. De lever efter orden
”Carpe diem” som är latin och på svenska betyder fånga dagen. Dessa ord har de lärt sig på
6
Mr. Keatings undervisningstimmar. Keating vinner elevernas respekt. Till slut tvingas Mr.
Keating lämna skolan; skolans regler och ordning är oföränderliga.
7
