2012‐09‐10 Arbetsversion MILJÖASPEKT MARK ‐ Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Mark består av en fast fas, en vätskefas samt en gasfas, där den fasta fasen utgörs av partiklar bestående av mineralkorn och/eller organiskt material. Mellan de fasta partiklarna finns ett porutrymme som är fyllt med vatten under grundvattenytan och med markgas ovan densamma. Porutrymmet utgör livsmiljön för markens ekosystem, bestående av växter och djur. I sammanhanget infrastruktur och transportplanering så görs en betydligt mer snäv definition av begreppet. Här avses enbart sådana markområden som har potential att skada eller medföra olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Avgränsning Bedömningsgrunderna omfattar följande markområden, med potential att skada eller medföra olägenhet:
Förorenade områden, det vill säga ett relativt väl avgränsat område som innehåller en eller flera föroreningar som härrör från mänsklig aktivitet och förekommer i halter som överskrider bakgrundshalter2. Bakgrundshalten definieras som summan av naturlig halt och antropogent diffust tillskott1. Förorenade områden omfattar förorenad mark samt förorenat grundvatten. Regioner där bakgrundshalter i jord och berg naturligt är väl så höga som någon antropogen belastning. Bedömningsgrunderna beaktar bakgrundshalter av metaller samt sulfidjordar (s.k. svartmocka som kan medföra omfattande försurning och utläckage av metaller). Under vissa omständigheter kan också andra typer av områden/regioner ha potential att skada eller medföra olägenhet. Exempel på dessa är skredbenägna regioner, våtmarksområden som vid avvattning kan medföra skador på biologiskt liv och emission av växthusgaser samt slutligen regioner med förhöjda radonhalter som beroende på slutanvändning av bergkross kan utöva en påverkan. Dessa regioner och områden omfattas inte av bedömningsgrunderna. Övriga aspekter av mar k, som saknar potential att skada eller medföra olägenhet, hanteras i separata bedömningsgrunder2. 1
Se t.ex. Naturvårdsverket Rapport 5977. Den fasta fasen som betydande naturresurs, t.ex. naturgrus och torv, hanteras i bedömningsgrund för materiella tillgångar. Markens betydelse för landskapets gestaltning hanteras i landskap. Ej förorenat 2
Arbetsversion Sida 1 2012‐09‐10 Arbetsversion Bedömningsgrunderna för mark omfattar trafikslagen väg och järnväg, men varken sjö‐ eller luftfart3. De är främst framtagna för en nationell och regional skala, men kan också användas vid lokala projekt. Bedömningsgrunderna beaktar både anläggning och drift/underhåll av transportsystemet. För anläggningsskedet (nybyggnad/ombyggnad) har de tagits fram för att identifiera betydande förorenade områden i ett tidigt skede där en begränsat information är tillgänglig. För drift‐ och underhållsskedet syftar bedömningsgrunderna till att förhindra att transportsystemet förorenar områden som bedöms ha ett särskilt högt skyddsvärde. Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan och bidrag till måluppfyllelse För betydande miljöpåverkan (BMP) görs en särskiljning mellan människors hälsa och naturmiljön. För människors hälsa är det Trafikverkets uppfattning att en negativ BMP uppstår redan då en människa utsätts för skada eller olägenhet p g a en förorening eller förhöjd bakgrundshalt. Omvänt, så uppstår en positiv BMP då planen bidrar till att en eller flera människor inte längre utsätts för skada eller olägenhet. För naturmiljön så sker en neg BMP då en påtaglig skada uppstår eller ökar på ett skyddsvärt område eller Riksintresse4 pga. förorening eller förhöjda bakgrundshalter. Exempel på skyddsvärda områden är vatten‐ och naturskyddsområden. En bedömning då olägenhet, skada eller påtaglig skada uppstår måste göras från fall till fall. Rent naturvetenskapligt så är begreppen kopplade till att människa eller naturmiljö exponeras för en oacceptabelt hög dos av ett ämne. Att en exponering måste ske betyder att enbart ett förorenat område eller en hög halt inte per automatik medför en BMP. För att en exponering ska kunna uppstå krävs att en fungerande spridningsväg finns mellan t.ex. ett förorenat område och det som ska skyddas, d.v.s. människa eller miljö. En exponering behöver vidare inte vara oacceptabelt hög. De naturvetenskapliga bedömningarna är svåra att göra med ett begränsat underlag och i praktiken kan det krävas omfattande utredningar av platsspecifika förhållanden för att bedöma de risker som förekommer. Vidare kan andra aspekter än de naturvetenskapliga ha potential att medföra olägenhet. Ett visst mått av osäkerhet kommer sammanfattningsvis alltid att finnas i tidiga skeden, där en begränsad information finns tillgänglig. De informationskällor som kan användas diskuteras nedan i punktform. Förorenade områden: grundvatten hanteras i bedömningsgrunder för vatten. Den i mark ingående komponenten djur‐ och växtliv hanteras i bedömningsgrunder för biologisk mångfald. 3
För sjöfarten så bedöms enbart sjötrafikleder omfattas av Trafikverkets transportplanering. För luftfarten så bedöms inte nya flygplatser uppföras inom en relevant tidsperiod. 4
Se 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. Arbetsversion Sida 2 2012‐09‐10 Arbetsversion
Länsstyrelsernas MIFO‐databas som omfattar cirka 80 000 identifierade och riskklassade områden. Varje område har klassats mellan riskklass 1 (Mycket stor risk) och 4 (Låg risk). Riskklassen utgör en sammanvägd bedömning av bl.a. föroreningarnas farlighet och mängd, möjliga spridningsvägar och skyddsobjekt. Trafikverket anser att förekomst av enstaka områden i riskklass 1 och 2 kan medföra risk för BMP på naturmiljön, förutsatt att skyddsvärda områden som kan påverkas finns i området. Även förekomst av flera områden i klass 3 och 4 kan medföra BMP. Trafikverkets PRIOR‐databas, dvs. den databas över Trafikverkets förorenade områden som omfattar cirka XX platser. Varje område har tilldelats ett riskvärde mellan YY och ZZ, där risken ökar med ökat riskvärde. Trafikverket anser att enstaka områden med riskvärde överstigande ÅÅ kan medföra risk för BMP på naturmiljön. Även förekomst av flera områden med lägre riskvärde kan medföra BMP. Detta under förutsättning att skyddsvärda områden kan påverkas av det förorenade området.
Utöver de identifierade och riskklassade områdena tillkommer alla förorenade områden som ännu inte är kända. Punkterna ovan bör därför kompletteras med en bedömning om det är sannolikt att oidentifierade men förorenade områden förekommer inom ett givet område. Bedömningen görs utifrån vad som är känt om nuvarande och tidigare markanvändning i området. Områden, och möjligen regioner, som idag eller tidigare har använts för industriella ändamål medför en ökad sannolikhet för oidentifierade förorenade områden. Förhöjda bakgrundshalter
Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, är den myndighet som ansvarar för geokemisk kartering av den svenska berggrunden. Myndigheten är bl.a. datavärd för bakgrundshalter av metaller i jord och berg. Samlat kartmaterial för naturliga bakgrundshalter kan beställas från myndigheten. För sulfidjordar gäller generellt att de förekommer generellt i ett brett band längs med hela norrlandskusten och ned över Uppsalaslätten. Se matrisen för ytterligare informationed Arbetsversion Sida 3 2012‐09‐10 Arbetsversion Miljömål Indikator
Giftfri miljö Förorenade områden 1 Grund‐
Skyddsvärda vatten av områden god kvalitet Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när Kriterier för bidrag till Underlag för analys
betydande miljöpåverkan uppfyllelse av mål. (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Finns ‐) Skada eller olägenhet6 Planen bidrar till att förorenade områden miljöriskområden5 för människors hälsa som innebär akuta (Trafikverkets uppkommer eller ökar. risker för människor PRIOR‐klassning och/eller i en nära +) Minskande skada eller med riskvärde > framtid hotar XX, alt. MIFO‐klass olägenhet för betydelsefulla människors hälsa. 1 eller 2) inom vattentäkter eller värdefulla aktuellt område? ‐) Påtaglig skada7 naturområden utreds uppkommer eller ökar eller åtgärdas. Finns hög på utpekade värden i sannolikhet för skyddade områden ännu enligt 7 kap MB eller oidentifierade eller redan identifierade riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. (ej miljöriskområden) +) Påtagligt minskad risk förorenade för skada på utpekade Metoder för analys
Metoder för uppföljning Analysen omfattar tre steg: Har förorenade områden utretts eller efter‐
Steg 1. Kartläggning av behandlats som en följd föroreningskällor. av planen? • Plotta planerade infrastrukturåtgärder mot identifierade förorenade områden. Utgå från MIFO‐ och PRIOR‐databasen. Var orsaken till efterbehandling en oacceptabel risk för människors hälsa eller miljö? •Plotta planerade infrastrukturåtgärder mot områden som används eller har använts för industriella ändamål. Dessa medför en ökad sannolikhet för oidentifierade 5
Med miljöriskområde avses allvarligt förorenade områden där det med hänsyn till riskerna för människors hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Se Miljöbalk 10 kap 15§. 6
Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (MB 9 kap 3§). 7
Påtaglig skada kan inte accepteras. Arbetsversion Sida 4 2012‐09‐10 Arbetsversion Miljömål Indikator
Kontrollfråga för tidiga skeden. områden inom aktuellt område? Finns skyddade områden enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB? Kriterier för när Kriterier för bidrag till Underlag för analys
betydande miljöpåverkan uppfyllelse av mål. (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ värden i skyddade områden enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. Metoder för analys
Metoder för uppföljning föroreningar. Ta hjälp av historiska kartor8 samt kommuner. Verifiera vid behov de identifierade eller möjliga förorenade områdenas status genom tidigare undersökningar och åtgärder9. Steg 2. Kartläggning av skyddsvärda objekt. • Plotta planerade infrastrukturåtgärder mot platser där människor vistas, t.ex. bostadsområden, skolor, arbetsplatser. 8
Ekonomiska kartan från 1950‐tal finns tillgänglig på Lantmäteriets webbplats www.lm.se 9
MIFO‐databasen indelar förorenade områden i riskklass 1 (mycket stor risk) till riskklass 4 (låg risk). I ett tidigt skede bör objekt i riskklass 1 och 2 föranleda ytterligare utredning. I LEB‐databasen bör objekt där risken överstiger XX föranleda ytterligare utredning. Arbetsversion Sida 5 2012‐09‐10 Arbetsversion Miljömål Indikator
Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när Kriterier för bidrag till Underlag för analys
betydande miljöpåverkan uppfyllelse av mål. (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Metoder för analys
Metoder för uppföljning • Plotta mot skyddsvärda naturområden och Riksintressen. Utgå från GIS‐databaser tillhandahållna av länsstyrelser, Vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen. Steg 3. Bedöm om föroreningar kan spridas från källa till skyddsobjekt, samt om föroreningen kan medföra en oacceptabel exponering. •Utgå från befintliga bedömningar i inventerings‐ eller undersöknings‐rapporter. Ta vid behov hjälp av externt stöd10. 10
Sveriges Geotekniska Institut, Sveriges geologiska Undersökning, Aktuell Länsstyrelse, Konsultstöd. Arbetsversion Sida 6 2012‐09‐10 Arbetsversion Miljömål Indikator
Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när Kriterier för bidrag till Underlag för analys
betydande miljöpåverkan uppfyllelse av mål. (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Metoder för analys
Metoder för uppföljning Observera att MIFO‐ och PRIOR‐objekt har klassats enligt steg 1‐3 ovan. Enstaka objekt i riskklass 1&2 (MIFO) respektive riskvärden >XX medför en ökad sannolikhet för BMP. 2 Levande Bakgrundshalt Förekommer sjöar och metaller förhöjda vattendra
bakgrundshalter av g metaller inom aktuellt område? ‐) Skada eller olägenhet för människors hälsa uppkommer eller ökar. +) Minskande skada eller olägenhet för människors hälsa. Finns skyddade områden enligt 7 kap MB eller ‐) Påtaglig skada riksintresse enligt 3 uppkommer eller ökar och 4 kap MB? på utpekade värden i skyddade områden enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. +) Påtagligt minskad risk för skada på utpekade värden i skyddade Arbetsversion Planen motverkar en felaktig hantering av t.ex. bergmassor, vilket skulle kunna leda till att metaller lakas ut till sjöar och vattendrag så att negativa effekter uppstår på vattenlevande djur och växter. Som ovan, dvs. Källa ‐ Skyddsobjekt ‐ Spridningsväg. De två senare är okända i tidigt skede pga. att slutanvändningen av massor är okänd. Följ upp hur bergmassor har hanterats i projekt, förutsatt att fri användning av massor inte har varit tillåten. Alternativ metod: • Vilka metaller förekommer i förhöjda halter? Vilka halter kan maximalt förväntas i planområdet? Utgå från kartmaterial utgivet av SGU. •Basera bedömning på om Sida 7 2012‐09‐10 Arbetsversion Miljömål Indikator
Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när Kriterier för bidrag till Underlag för analys
betydande miljöpåverkan uppfyllelse av mål. (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ områden enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. 3 Metoder för analys
Metoder för uppföljning förväntad maxhalt av metall ”X” inom området kan medföra en risk för negativa effekter i vattenmiljö i ett dåligt fall11. Bakgrundshalt Förekommer Grund‐
vatten av sulfidjordar sulfidjordar inom god aktuellt område? kvalitet Finns skyddade områden enligt 7 Bara naturlig kap MB eller försurnin
riksintresse enligt 3 och 4 kap MB? g ‐) Påtaglig skada uppkommer eller ökar på utpekade värden i skyddade områden enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. Exempel på skada är försurning följt av utläckage av tungmetaller till vattendrag. Planen bidrar inte till försämring av grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vatten‐
försörjning. Planen bidrar inte till att sjöar eller rinnande vatten drabbas av försurning. Som tidigare, dvs. Källa ‐ Skyddsobjekt ‐ Spridningsväg. Uppföljning av för projektet specifika mål, t.ex.: 1. Kartläggning av källa, d.v.s. förekommer sulfidjordar. 1. Vidtagna skydds‐ och kontrollåtgärder på platsen. •Sulfidjordar förekommer generellt i ett brett band längs hela norrlandskusten och även på Upplandsslätten. Se t.ex. SGU Rapport 2011‐
1212 2. Hantering av massor på plats dit de förts. 11
12
Kan kräva externt stöd. Se också avsnittet ”Utvecklingsbehov” efter matrisen. http://www.sgu.se Arbetsversion Sida 8 2012‐09‐10 Arbetsversion Miljömål Indikator
Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när Kriterier för bidrag till Underlag för analys
betydande miljöpåverkan uppfyllelse av mål. (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Metoder för analys
Metoder för uppföljning 2. Skyddsobjekt • Plotta planerade åtgärder mot skyddsvärda ytvattenförekomster13. 13
Sulfidjordar har potential att orsaka olägenhet och skada även på platsen dit massorna förs. Det förutsätts att frågan hanteras i senare skede, t.ex. MKB. Arbetsversion Sida 9 2012‐09‐10 Arbetsversion Utvecklingsbehov En med specifik definition av begreppet olägenhet är önskvärd i det sammanhang som diskuteras i dessa bedömningsgrunder. Möjligen kan prejudikat finnas att använda som grund för en sådan definition. För bakgrundshalter av metaller så bör enbart ett urval av metaller beaktas, eftersom flertalet metaller inte förväntas förekomma i nivå med antropogen belastning. Det bör vidare vara möjligt att, för de utvalda metallerna, ta fram kartunderlag där möjliga problemområden redovisas. Områden där naturliga halter inte bedöms kunna medföra olägenhet bör kunna avfärdas utifrån ett haltkriterium. För information så har Sveriges Geologiska Undersökning och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i olika pilotprojekt tagit fram sårbarhetskartor. Kartorna bygger främst på geologisk information och förekomst av skyddsvärda områden för att kunna lokalisera områden där t.ex. kemolyckor har potential att orsaka betydande skada. En sårbarhetskarta bör kunna kompletteras med t.ex. lägen för kända förorenade områden samt ytterligare skyddsobjekt och på så vis utgöra ett samlat underlag vid planering av infrastrukturåtgärder. Arbetsversion Sida 10
