Kursplan Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Institutionen för naturvetenskap 1KE006 Biogeokemi, 7,5 högskolepoäng Biogeochemistry, 7.5 credits Huvudområde Kemi Ämnesgrupp Kemi Nivå Grundnivå Fördjupning G1N Fastställande Fastställd av Organisationskommittén 2009­10­06 Kursplanen gäller från och med höstterminen 2010 Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Matematik C och Naturkunskap B (områdesbehörighet 3 med undantag från Samhällskunskap A). Naturkunskap B kan ersättas av Fysik A och
Kemi A. Förväntade studieresultat Kursens syfte är att studenterna ska förvärva kunskaper och insikter i kemi från ett miljövetenskapligt och biologiskt perspektiv. Den studerande skall efter avslutad kurs kunna: ­ redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri samt hur detta påverkar molekylens polaritet och övriga egenskaper; ­ dra slutsatser om hur ett grundämnes placering i det periodiska systemet speglar dess egenskaper; ­ namnge och uttolka namn på enkla kemiska ämnen; ­ balansera kemiska reaktioner och utföra enklare stökiometriska beräkningar; ­ beskriva olika reaktionstyper såsom syra­basreaktioner, redoxreaktioner, förbränningsreaktioner, syntes och substitution; ­ redogöra för gasers egenskaper och gasers löslighet i vatten; ­ tillämpa allmänna gaslagen; ­ redogöra för kemisk bindning inom och mellan atomer, molekyler och joner; ­ redogöra för vad som utmärker de olika aggregationstillstånden; ­ redogöra för pH­begreppet och syrors och basers egenskaper samt beräkna pH för starka syror och baser; ­ redogöra för buffertverkan samt beskriva de pH­konserverande processer som äger rum i vanliga buffertsystem såsom karbonat­ och fosfatbuffertar; ­ redogöra för principerna bakom kemisk jämvikt samt utföra enklare beräkningar på jämviktssystem i vattenlösning och gasfas; ­ redogöra för kemisk bindning inom och mellan atomer, molekyler och joner; ­ redogöra för vad som utmärker de olika aggregationstillstånden; ­ redogöra för pH­begreppet och syrors och basers egenskaper samt beräkna pH för starka syror och baser; ­ redogöra för buffertverkan samt beskriva de pH­konserverande processer som äger rum i vanliga buffertsystem såsom karbonat­ och fosfatbuffertar; ­ redogöra för principerna bakom kemisk jämvikt samt utföra enklare beräkningar på jämviktssystem i vattenlösning och gasfas; ­ använda termodynamiska begrepp samt redogöra för energiomvandlingar vid kemiska reaktioner och deras koppling till jämviktsläget; ­ översiktligt redogöra för fysikalisk­kemiska egenskaper (polaritet, löslighet) hos enklare
organiska föreningar/funktionella grupper såsom: alkaner, alkener, alkyner, alkoholer, aldehyder, aminer, amider, estrar, etrar och karboxylsyror; ­ översiktligt beskriva huvuddragen i metabola processer hos levande organismer såsom förbränning (glykolys, citronsyracykel, andningskedja) och fotosyntes; ­ översiktligt beskriva några välkända biogeokemiska kretslopp samt ­ planera och genomföra basala kemiska experiment, med tillhörande risk­ och resultatanalys. Innehåll Kursen behandlar elektronstruktur, kemisk bindning, kemiska reaktioner, enkel stökiometri, olika kemiska reaktionstyper, aggregationstillstånd, gaser (egenskaper, löslighet i vatten, allmänna gaslagen), kemisk jämvikt samt pH och buffertar. Vidare ingår enklare termodynamik, en orientering om organisk­kemiska ämnesgruppers egenskaper, samt en överblick över ämnesomsättningen i levande organismer, och dess relation till termodynamik. Enklare kemiska experiment genomförs dessutom, några som hemuppgifter och några på campus. Undervisningsformer Undervisningen bedrivs för två grupper; en campusgrupp och en distansgrupp, och utgörs av föreläsningar, övningar och laborationer. Deltagande i övningar och laborationer är obligatoriskt. Mycket av instuderingsarbetet understöds av icke­
lärarledda övningar via lärplattform. Laborationerna skall redovisas skriftligt. Examinationsformer Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination av teoridelen sker skriftligt under pågående kurs samt vid kursens slut. En första omtentamen erbjuds inom sex terminsveckor. Antalet tentamenstillfällen är begränsat till fem. Bedömningskriterier för betyget godkänd framgår av Förväntade studieresultat (se ovan). Kursvärdering En skriftlig kursvärdering genomförs i slutet av kursen. Utvärderingsresultatet sammanställs i en kursrapport, vilken arkiveras hos institutionens administration. Resultatet av utvärderingen och eventuellt vidtagna åtgärder kommuniceras med programansvarig, och presenteras för studenterna vid nästa kurstillfälle. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Corwin, C. H.: Introductory Chemistry. Concepts and Connections. Pearson, Prentice Hall (2007). ISBN: 0­13­2321483. 688 sid.
