Allt om hjärtat och blodomloppet Om alla blodkärl i hela kroppen sattes ihop till ett enda skulle detta sträcka sig 4000 mil – ett helt varv runt jorden! Ett sådant kretslopp kräver ett starkt hjärta. Varje sekund skickas blodet runt i hela din kropp för att nå minsta cell med livsnödvändigt syre, näring och för att frakta bort avfallet. Filmen tar upp hur hjärtat och blodomloppet fungerar. Du får veta mer om bl.a. blodkroppar, vener, artärer, blodplättar, blodplasma, blodgrupper m.m Efter filmen följer ett experiment. Filmens mål är att - förklara hur hjärtat och blodomloppet fungerar - förklara vad röda och vita blodkroppar är samt beskriva deras olika funktioner - berätta om blodplättarnas funktion - förklara begrepp som bl.a. blodgrupp, blodplasma, koldioxid, artärer, vener och kapillärer - visa på vilka sätt hjärtat och blodomloppet är nödvändiga för din överlevnad - genom experiment förtydliga hur hjärtat och blodomloppet fungerar Speltid: 21 min. Hjärtat Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att • förse kroppens celler med viktig näring • föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen • transportera syre från lungorna till vävnaderna, och koldioxid i andra riktningen • sprida olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i kroppen • vara en del av kroppens immunförsvar • hjälpa till att hålla kroppstemperaturen Produktion: Schlessinger Media, USA 2003 Hjärtat fungerar som en pump. Tack vare hjärtats rytmiska sammandragningar pumpas blodet runt i det sammanhängande rörsystem som blodkärlen bildar. Pumpkraften gör att det uppstår ett tryck, det så kallade blodtrycket. Under fosterstadiet börjar hjärtat slå redan när fostret är tre veckor gammalt. Hjärtat slår sedan ungefär tre miljarder gånger under en människas liv. Hjärtat har två ihåliga halvor. Var och en består av ett förmak dit blodet först kommer, och en kammare som pumpar blodet vidare. Mellan halvorna finns en tät skiljevägg. Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar, som öppnas och sluts i takt med sammandragningarna. Hjärtats förmak har tunna väggar. Höger förmak tar emot blod som kommer tillbaka från kroppen genom den övre och nedre hålvenen. Vänster förmak tar emot blod som syresatts i lungorna. Årk: 4-7 Ämne: Biologi: människan Originaltitel: All about blood and the heart Svensk version: Cinebox Media, 2006 Ansvarig utgivare: Mats Högberg Filmnr: 12558 CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se Allt om hjärtat och blodomloppet - Studiehandledning Kamrarna har tjockare väggar eftersom de pumpar blodet vidare. De utför alltså ett större arbete än förmaken. Höger kammare pumpar blodet till lungorna för syresättning, och kallas lilla kretsloppet. Vänster kammare pumpar det syresatta blodet ut till kroppen via stora kroppspulsådern, som även kallas aorta. Pumpandet av syresatt blod kallas stora kretsloppet. Störst kraft går åt till detta arbete, därför är muskelväggen i vänster kammare tjockast. Tack vare klaffar mellan förmaken och kamrarna, samt vid blodkärlen som går ut från hjärtat, förs blodet hela tiden vidare i samma riktning. Klaffarna tillåter bara att blodet pumpas ut ur kamrarna. Om blodet försöker ta motsatt väg stängs klaffarna automatiskt. När klaffarna öppnas och stängs uppstår ett ljud som läkaren kan höra på bröstkorgen med hjälp av ett stetoskop. För varje hjärtslag hörs två toner. Vid vila brukar antalet hjärtslag, eller hjärtfrekvensen normalt ligga mellan 60 och 80 slag per minut. Vältränade personer kan ha ännu lägre vilopuls. Om man anstränger sig blir hjärtfrekvensen mycket högre, och kan närma sig 200 slag per minut. Blodvolymen ökar inte vid ansträngning, utan det är samma blod som pumpas runt. När man vilar eller bara rör sig lite pumpas fem till sex liter blod per minut från hjärtat ut i kroppen. Detta kallas hjärtats minutvolym. Det är också den mängd blod som finns i kroppen. Om man anstränger sig mycket kan hjärtat pumpa ut 25–30 liter blod i kroppen per minut. Blodomloppet Blodomloppet är kroppens transportsystem. Tack vare blodomloppet, som även kallas cirkulationen, kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som har bildats vid ämnesomsättningen. Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De är huvudsakligen av tre slag: Artärer, vener och kapillärer. Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna utvidgas de lite. Detta kan man känna i pulsen, till exempel vid handleden. Venerna samlar upp blodet ute i kroppen och leder det tillbaka till hjärtat. Vid muskelsammandragningar i armarna och benen trycks venerna ihop. Blodet pressas i rätt riktning tack vare klaffarna. Venerna är antingen djupa eller ytliga. Ofta går två djupa vener bredvid varje artär. Vener har ofta kontakt med varandra och bildar nätverk i kroppen. Kapillärerna är de minsta blodkärlen. I kapillärerna sker ett ständigt utbyte av näringsämnen och slaggprodukter. Totalt finns det cirka 100 000 kilometer kapillärer i kroppen. Genom kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till vävnaderna. Samtidigt gör sig vävnaderna av med koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen. Blodomloppet består av ett sammanhängande system av blodkärl. Men det brukar ändå delas upp i två delar: stora och lilla kretsloppet. Vid varje hjärtsammandragning pumpas lika mycket blod ut i stora och lilla kretsloppet. Med blodtrycket menar man det tryck som uppstår i kärlen när hjärtat pumpar ut blodet. Blodtrycket varierar med åldern. Barn har lägre blodtryck än vuxna. Ett blodtryck som är högt hos en ung person kan vara lagom för en lite äldre person. Diskussionsfrågor 1. Vad har blodet för uppgift i kroppen? 2. Ungefär hur långa skulle alla kroppens blodkärl bli om man satte ihop dem? 3. Vilka pyttesmå beståndsdelar är kroppen uppbyggd av? 4. På vilket sätt är blodomloppet livsviktigt för cellerna? 5. Ungefär hur mycket blod har en baby? Jämför gärna det med en vuxen. 6. Vad har plasman för uppgift? 7. Vad händer då kroppen t.ex. ska transportera syre till cellerna. Beskriv förloppet! 8. Vad har de vita blodkropparna för uppgift? 9. Vilka olika blodgrupper finns det – ge några exempel! 10. Beskriv vad som händer när hjärtat arbetar. 11. Vad är vener och artärer för någonting? 12. Vilka är de allra minsta blodkärlen i kroppen? Här kan du hämta mer information http://www.infomedica.se/artikel.asp?CategoryID=17644&PreView= - länktips http://www.google.com - användbar sökmotor http://www.lakartidningen.se – organ för Sveriges Läkarförbund http://www.aftonbladet.se - Aftonbladet http://www.dn.se - Dagens Nyheter http://www.skolutveckling.se/ - Hjälp till skolor http://lankskafferiet.skolutveckling.se - länkskafferiet http://www.mamma.com - bra sökmotor 2 CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se