Reglera passionen
Beskrivning av en
sexualupplysningsbroschyr
Birgitta Sandström
Rapport nr 20
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Förord
Denna rapport ingår som en del i ett omfattande projekt vars syfte är att
beskriva Svensk sakprosa från 1750 fram till idag. Studien behandlar en
sexualupplysningstext som utgivits i många olika upplagor i Sverige
mellan åren 1847-1955.
Texten har diskuterats vid ett seminarium av deltagare i projektet. Jag vill
här passa på att särskilt tacka Jan Svensson och Per Ledin för värdefulla
synpunkter på tidigare versioner av denna rapport. Jag vill även rikta ett
tack till Boel Englund och Luis Ajagán-Lester som initialt gav mig stöd
och positiv kritik och till Ulla Terling-Hasán som varit till hjälp i den
språkliga utformningen.
Enskede den 16 mars 1998
Birgitta Sandström
2
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Innehåll
Inledning
Att läsa och tolka text – ett perspektivval
Skriftens förpackning, struktur och innehåll
Förändringar över tid
Text som kommer och text som går
Konstruktion av kroppar och sexualitet
Tänkbara läsare
Tystnader
Diskussion
Källförteckning
Referenslista
3
4
10
14
17
26
34
52
53
55
61
61
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Inledning
Det här är en text om sexualupplysning. Inte den dominerande, den vi förknippar med namn som Elise Ottesen-Jensen och Hinke Bergegren.
Istället handlar det om en skrift som föregår dessa pionjärers arbete med
svensk sexualupplysning och som sedan lever vidare vid sidan om
huvudfåran. Skriften, vars titel är Tyst! Rådgivning för man och kvinna,
utgavs för första gången i svensk översättning 1847. Originalet är skrivet
på tyska och härstammar från 1812. Det är denna skrifts perspektiv,
problemställningar och dess tänkbara läsare som behandlas i denna text.
Talet om den svenska sexualupplysningen
Trots att det förekommer olika framställningar och perspektiv i svensk
sexualupplysningshistoria så finns vissa gemensamma kännetecken. Ofta
analyseras samma historiska händelser ur samma källmaterial. Detta har
lett till att vissa epoker är väl analyserade medan andra är mer eller
mindre outforskade. Ett exempel på ett dokument som ofta citeras är en
serie föreläsningar för medicine studerande av Carl von Linné
sammanfattade i en bok med rubriken Sättet att tillhopa gå från 1770.1
Den skulle utgöra ett bevis på att det mycket tidigt i Sverige bedrevs en
systematisk sexualupplysning.2 En annan i detta sammanhang mycket
använd källa är texter om och av Sveriges första kvinnliga läkare,
Karolina Widerström.3 Hon beskrivs som en banbrytare när hon utförde
sitt arbete med att undervisa i sexualhygien i Stockholms högre
flickskolor redan 1897. Hennes broschyr Uppfostran och sexuell hygien 4
1
Orginaltexten, Collegium Medicinum, tror man härstämmar från en lärjunge till
Linné som förde anteckningar under Linnés föreläsningar för blivande läkare. Texten
är dechiffrerad av Nils Isberg 1979.
2 En skrivning som återfinns i SOU:1974:59 utgör kanske den mest omfattande
genomgången av svensk sexualupplysningshistoria.
3 Andreens, A. (1956) Karolina Widerström
4 Widerström, K. (1907) Uppfostran och sexuell hygien Särtryck ur Manhem.
Stockholm
4
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
är det första genomtänkta och i praktiken prövade förslaget på
sexualundervisning i svenska skolor.
Ett annat gemensamt drag i svensk sexualupplysningshistoria är att den
ofta lyfter fram argument för eller emot sexualupplysningens effekter för
utsatta, underprivilegierade grupper. 5 Det är antingen ungdomar generellt,
arbetarklassens kvinnor eller kvinnor generellt, som står i fokus. De
framställs
antingen
som
vinnare
eller
förlorare
i
sexualupplysningsprojektet. Texter av Hinke Bergegren, Elise OttesenJensen, Frida Stenhoff, Ada Nilson, Alma Sundqvist, Anton Nyström –
alla personer som var engagerade i eller hade ett nära samröre med
arbetarrörelsen – används ofta som referenser. Ett exempel på en händelse
där det ofta hänvisas till samma källmaterial, är framställningar av de
strider som utspelades i samband med preventivmedelslagens tillkomst
1910.
Den anarkistiske agitatorn Hinke Bergegrens tal, i Folkets Hus i
Stockholm våren 1910, tilldelas en avgörande betydelse för
sexualpolitiken i Sverige. Hans agerande framställs som en vändpunkt i
synen på preventivmedel och sexualupplysning och som en bidragande
orsak till att lagen om förbud att distribuera preventivmedel instiftades.6
Fram till dess fanns en viss parlamentarisk enighet om sexualupplysning
och preventivmedel. En enighet som bestod i att endast de sjuka, icke
arbetsföra grupperna inom arbetarklassen borde begränsa sitt
barnafödande. Talet om sexualupplysning och barnbegränsning riktade sig
endast till en begränsad del av arbetarklassen. Det var dessa grupper som
behövde regleras och kontrolleras. De friska, arbetsföra arbetarna däremot
skulle snarare uppmuntras till förökning.7 De tidiga socialdemokraterna
hävdade att fattigdom och nöd inte enbart gick att lösa med begränsade
barnafödslar utan även krävde omfattande sociala reformer. Målet var
5 Se bland annat Levin, H. (1986) och (1994). Lennerhed, L. (1994) Sandström,B.
(1994), 40-år med RFSU (1973) och i Kap 3 i SOU 1974:59 som alla på olika sätt
beskriver och analyserar argumenten för det samhälleligt nödvändiga i att upplysa de
oupplysta i sexualfrågan. Ett exempel på händelse är preventivmedelslagens tillkomst
där samtliga refererar till Hinke Bergengrens text Kärlek utan Barn.
6 Hinke Bergegren och instiftandet av preventivlagen nämns i SOU 1974:59 sid 149
Palmblad, E. (1990) sid 126 -134, Johannisson, K. 150-153, Lennerhed, L. (1994) sid
28-29, Levin, H. (1986) sid 149.
7 I handböcker avsedda för lärare i sexualundervisning utgivna mellan åren 1905 1915 samt mellan 1930 -1940 fanns i nästa samtliga fall ett kapitel om rashygien. De
olika förespråkarna för rashygien hade samma mål i sikte: de skulle befria folket från
fattigdom och misär. Sandström,B. (1994)
5
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
ökad levnadsstandard. Bergegren, som omfattade dessa ståndpunkter,
lyfte i sitt tal 1910 fram de motsättningar som fanns under ytan. Han
hävdade att kvinnan i ekonomiskt hänseende borde vara jämställd med
mannen och att hennes sexualitet var lika stark, om inte starkare, än
mannens. Därmed bröt han markant både mot den gängse uppfattningen
att mannen av naturen var överlägsen kvinnan, vilket visade sig i hans
sexualdrift, och att sexualiteten inte enbart var ämnad till reproduktion.
Effekten av detta föredrag, som för övrigt trycktes i stora upplagor, 8 blev
en hetsig parlamentarisk debatt vilket resulterade i en preventivmedelslag
som förbjöd propaganda för preventivmedel. I den parlamentariska
debatten som föregick beslutet framförde främst Alma Sundqvist, socialdemokrat och läkare, att kondomer var opålitliga som preventivmetod.
Användande av preventivmedel skulle endast leda till att männen fick
minskade möjligheter att disciplinera sin sexualitet.9 Lagen kom att gälla
fram till 1938.
I den statliga utredning som ligger till grund för 1977 års sexual- och
samlevnadsundervisning finns ett omfattande avsnitt om svensk
sexualupplysningshistoria.10
Där
beskrivs
preventivmedelslagens
tillkomst främst ur den parlamentariska beslutsgångens perspektiv och
berör inte den grundläggande motsättningen i synsättet på kvinnans
jämställdhet. Frågan framställs som inflammerad och debatten som
stundom hätsk. De båda huvudfrågorna om förhindrande av
könssjukdomarnas spridning och behovet av reglering av barnafödandet
ställs mot varandra och lagen röstades till sist fram med en knapp
majoritet. Det intressanta är att samma år som lagen mot
preventivmedelsupplysning kom, publicerades 1903 års betänkande
angående åtgärder mot könssjukdomar. Detta betänkande låg sedan som
underlag för 1918 års utredning om sexualundervisning i skolan. På ett
förunderligt sätt lyckades man därmed särskilja frågorna om
preventivmedelsupplysning och sexualundervisning. Motivet bakom
sexualundervisning för den unga generationen var att minska spridningen
8
Se Lennerhed, L. (1994) Där beskrivs upplagan som 30.000. De faktum att detta tal
fick så stor spridning har även bedömts som dåtidens massiva sexualupplysning där
kunskapen om hur man använder kondomer och var dessa såldes spreds till grupper
som tidigare inte haft den kunskapen. Därmed kom striden om preventivmedelslagen
att få en direkt motsatt effekt än vad som var lagens intention.
9 Levin, H. (1989)
10 SOU:1974:59.
6
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
av könssjukdomar. Däri låg att undervisa om ”könsorganens byggnad och
de mänskliga könsförhållandena.”11 Framställningen lägger tyngdpunkten
på upplysning och kunskap som medel att förhindra icke önskvärda
sexuella beteenden. Framtoningen i den statliga utredningen bär tydliga
drag av utvecklingsoptimism. Tankefiguren att vi har gått från mörkret till
ljuset, från det sämre till det bättre, beskriver väl förhållningssättet.
Tilltron till den statligt reglerade sexualupplysningens, positiva effekter
går som en röd tråd genom texten.
Även Frida Stenhoff, som likt Hinke Bergegren var medlem i
socialdemokratiska partiet i början av 1900-talet, propagerade för
barnbegränsning och sexualupplysning som ett medel för arbetarklassen
att uppnå rättvisa.12 De rika, menade hon, har sedan länge både kunskap
och tillgång till metoder att begränsa barnantalet men de är inte särskilt
angelägna att dela med sig av sina privilegier, hävdade hon. Även Elise
Ottesen-Jensen, till yrket journalist och grundare av Riksförbundet för
sexuell upplysning (RFSU), uttalade sig på liknade sätt. Hon brukade i
sina föredrag runt om i landet på 1920- och 30-talen berätta att en av de
frågor som drev henne i hennes upplysningsarbete var ”Hur bär sig de
rika åt för att inte få så många barn?” En fråga som antyder att det fanns
en kunskap och en metod som var förunnat de välbeställda. Man kan utgå
ifrån att dessa grupper och strömningar inte lika självklart solidariserade
sig med arbetarrörelsens projekt där ekonomisk jämlikhet och sociala
reformer stod i centrum.
Sammanfattningsvis
har
tidigare beskrivningar
av svensk
sexualupplysning i stor utsträckning koncentrerat sig på vad som hände
runt sekelskiftet och tidigt 1900-tal. Likartat källmaterial har använts och
samma händelser har lyfts fram, ofta relaterat till arbetarrörelsen och
socialdemokratins framväxt. Idén att via sociala reformer öka välfärden
och att sexualupplysning bör riktas till underprivilegierade grupper
poängteras.
Andra tänkbara företeelser i svensk sexualupplysningshistoria, andra
källor under andra tidsepoker kan kanske vidga bilden eller skapa nya
bilder av det förflutna.
11
12
Ibid. sid 87.
Sid 144 i Levin, H. (1989)
7
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva och tolka innehållet i en
sexualupplysningstext med troligen stor spridning i Sverige under en lång
tidsrymd. Undersökningsperioden omfattar tiden från mitten av 1800-talet
till 1955 och gör inget anspråk på att vara heltäckande. Undersökningen
omfattar endast en typ av publikation som utkom i många olika upplagor
under denna tidsperiod. Avsikten är att frilägga innehållet i och motivet
till sexualupplysning i denna text.
De övergripande frågeställningarna formuleras som vad och hur det
talas om sexualitet i texten och om, och i så fall hur, detta förändras över
tid. Även frågor som: vad talas det inte om?, vem vänder sig texten till?,
och hur legitimeras texten? kommer att analyseras. Svaren bildar underlag
för en diskussion om hur talet om sexualitet kan förstås och hur detta kan
relateras till det omgivande samhället och textens tänkbara läsare.
Resultatet möjliggör också en diskussion om dessa texters förhållande till
och släktskap med tidigare beskrivningar av svensk sexualupplysning.
Material
Jag har i valet av text följt principen att välja en text som kan tänkas ha
haft stor spridning och därmed troligtvis lästs av och påverkat många
individer under lång tid. Valet blev därmed i första hand en fråga om
kvantitet. Den text om sexualupplysning som utkommit i flest upplagor
och publicerats under en tidsrymd av drygt hundra år i Sverige utgör
underlaget för studien. Detta urvalsförfarande ledde fram till en text som
så vitt jag vet inte tidigare omnämnts eller refererats till i framställningar
om svensk sexualupplysning. 13
Materialet utgörs av en skrift som utgavs för första gången i svensk
översättning 1847. Den ursprungliga titeln är Tyst! Rådgivning för man
och kvinna. Författaren är en man vid namn D:r Gotfried Becker. Han
presenteras som praktiserande läkare och ledamot av flera lärda sällskap i
Leipzig. Boken är en översättning från tyska där den första utgåvan kom
13
I Ekenstam K. (1994) är 1812 och 1916 års upplagor av Beckers skrift angivna
som historiska källor. Däremot har jag inte funnit att det refereras till dessa källor i
avhandlingen. Skriften tycks med andra ord inte ha använts och bearbetats närmare.
8
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
1812. I Sverige kom regelbundet nya upplagor fram till 1955. Exakt hur
många olika upplagor det handlar om och hur stor upplaga det rör sig om
är svårt att säga eftersom det förekommer motstridiga uppgifter. 33
upplagor finns registrerade i Kungliga bibliotekets kartotek. 29 återfinns i
dess arkiv. Långt ifrån alla utgåvor har uppgivit upplaga och ibland är ett
senare upplagenummer lägre än en tidigare upplaga. Det framkommer inte
någonstans hur stor varje upplaga är.
Sekundärurvalet har skett efter principen att fånga upp när väsentliga
förändringar i innehållet och/eller sättet att skriva skedde. Här
framkommer tre perioder. Den första perioden utgörs av de utgåvor som
kommer åren 1847-1898, där det skrivna innehållet är identiskt med
originalutgåvan. En andra period infaller mellan åren 1899 och 1945. Då
sker i förändringar i layouten och ett nytt skrivsätt konkurrerar delvis ut
det tidigare. Den sista perioden kännetecknas av att delar av textinnehållet
försvinner och nya avsnitt tillkommer. Den perioden varar från 1946 fram
till sista utgivningsåret 1955. I detta sammanhang har fram för allt 1849,
1912 och 1946 års utgåvor använts. 1849 och 1946 års utgåvor har främst
varit föremål för en innehållsmässig analys, medan 1912 års utgåva i
huvudsak har använts som exempel på hur den språkliga förändringen
visar sig. Övriga utgåvor har använts för en översiktlig beskrivning av
denna publikation.
9
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Att läsa och tolka text – ett perspektivval
Den existerande tanke- och förståelsetradition som den som skriver
historien lever i utgör både en begränsning och en möjlighet att återge och
tolka tidigare epoker.14 Det är kunskap om vad som segrat i ideologi och
handling som gör det möjligt att ge en förklaring till varför.
Uppmärksamheten kan emellertid medvetet riktas åt ett annat håll än det
mest invanda. Genom att ta fasta på motstridiga strömningar, parallellt
existerande tanketraditioner och ställa frågor om hur dessa skapas och
upprätthålls samt söka besvara hur de olika tanketraditionerna förhåller
sig till varandra, kan andra bilder och mönster friläggas.15 Den teoretiska
ansatsen i denna studie är inspirerad av Michel Foucaults resonemang om
relationen mellan det mänskliga vetandet och historiskt bestämda sociala
praktiker. Hans intresse för diskursernas uppkomst och möjlighetsvillkor,
deras släktskap, leder till en problematisering av sambandet mellan makt
och vetande och de sociala praktikerna.16 Ett perspektiv som innebär att
intresset i denna studie riktas mot hur sexualiteten framställs och hur
texten kan tänkas referera till det omgivande samhället.
Paul Ricoeur har påverkat mitt sätt att läsa och analysera denna
upplysningstext.17 Hans resonemang om att det är vad texten säger som
står i fokus, inte författarens intentioner, stämmer med min avsikt att göra
en diskursanalys.18 Texten, till skillnad från talet, skapar distans. I talet
finns möjlighet till dialog även om det finns en spricka mellan det sagda,
det du uppfattar, och det som sägs. En skriven text ger möjlighet till en
14
Se f.f.sid 46-48 i Ödman, P-J. (1986) om tolkandets tidsdimesion.
Detta sätt att analysera historiska skeenden finns beskriven i inledningen av
Vetandets arkeologi av Foucault, M. (1972) samt i Dreyfus & Rabinow (1982). Även i
Diskursens ordning (1986) är begreppet diskurs beskrivet som det förhärskande sättet
att tala och tänka om ett fenomen där vem som kan tala och med vilken auktoritet står
i fokus. I detta samanhang använder jag ordet diskurs som liktydigt med sättet att tala
om sexualitet och sexualupplysning.
16 Foucault 1980b;1982;1972.
17 Det är f.f. i Ricoeur, P. (1986) Från text till handling som detta resonemang är
hämtat ifrån men det finns även beskrivet i Uggla Kristenssons avhandling
Kommunikation till bristningsgränsen
18 Se sid 92 i Ricoeur, P. (1976) Interpretation Theory Discourse and the Surplus of
Meaning
15
10
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
annan sorts dialog. Textens styrka är dess svaghet därför att texten i sig är
ofullbordad. Förblir texten oläst saknar den mening. Den är inte i sig själv
kommunikativ utan innebörden uppstår först när någon läser den.19 Detta
förhållningssätt i när- och omläsningen av utsagorna har varit ett
riktmärke. Dialogen har förts mellan texten och mig själv där varje
omläsning bygger på en tidigare kunskap om hur jag uppfattat textens
konkreta innehåll. Som hjälp att läsa och förstå texten på nya sätt har jag
återvänt till frågeställningarna som kan betraktas som ett strukturellt
analysinstrument.
Att finna spåret till det förflutna
Att läsa en text i syfte att tolka dess innebörder och mening innebär att
använda en läsart. I det här sammanhanget har den varit färgad av
nyfikenhet på överraskningar i förhållande till tidigare lästa texter i ämnet,
en form av jämförande läsning. Vad förenar och vad avviker? De mönster
jag omedelbart såg var de välbekanta. De tolkningar jag spontant gjorde
utgick från min tidigare referensram. Min ambition har varit att förhålla
mig medveten och kritisk till detta och pröva möjligheten att se något
annat än det omedelbara.20 När en tolkning går för lätt finns det skäl att
misstänka att det beror på vår förhistoria. Där är förhållandet till tiden en
viktig faktor. Jag har läst dessa historiska texter med 1990-talets
erfarenhet och tanketradition. Ambitionen har varit att förstå dess
innebörd i en annan tidsepok.
Ricoeurs resonemang om hur man kan förhålla sig till historiska
berättelser har varit vägledande för läsningen.21 Han menar att det finns
tre kopplingar som gör att den historiska tiden blir till just i den fog där
vårt tidsbegrepp splittras upp. Den första är kopplingen mellan
19
Se f.f sid 299- 307 i Kristensson Uggla (1994) samt sid 207-235 Ricoeur (1986)
I Kristensson Uggla (1994) sid 253 finns ett avsnitt som behandlar hur tolkningsprocessen kan förstås. “Den första läsningen ger en naiv förståelse vilket är den
utgångspunkt läsaren måste ta /.../ Förutom den omedelbara, naiva meningen finns en
annan mening, vilken emellertid kännetecknas av att den på en och samma gång är
given och dold /.../Det finns en manifest (uppenbar) respektive latent (dold) mening
och den latenta meningen kan endast nås via den manifesta och till en början kan man
närma sig den dolda meningen endast genom en gissning, som först därefter kan
prövas“
21 Ricoeur (1986) Från text till handling. (sv. översättning 1993).
20
11
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
kalendertiden, det vill säga dagar, högtider, årstider, år och den
astronomiska tiden. Den andra kopplingen är generationsskiftet. Där
traderas från generation till generation kunskap och föreställningar. Flera
generationers minneskjedjor lever i en samtid. Denna traderade kunskap
gör att vi är en del av det förflutna. Vi bär med oss föreställningar och
tankestrukturer, ett faktum som gör det möjligt att förstå och känna igen
historiskt material.
Den tredje kopplingen är dokumentet som utgör det efterlämnade
spåret. Spåret blir en koppling mellan upplevd tid och fysisk tid. Ett spår
är det som har efterlämnats och utgör en rest från det förflutna. I detta
sammanhang utgör spåret en text som skrevs i tidigt 1800-tal och som
aktivt spreds ända fram till mitten av 1900-talet. Det rör sig om ett
fysiskt föremål där spåret är närvarande i nuet men har förlorat sin
förflutna kontext – människorna, institutionerna och känslorna är borta.
På ett annat plan är spåret endast tydligt för den som kan betrakta denna
lämning som ett tecken på en förfluten tid. Att följa spåret är att
sammanlänka det som inte längre är med det som fortfarande finns.22
Tillvägagångssätt
Min bearbetning av materialet har skett i flera led. De olika
frågeställningarna har styrt mitt läsande och skapat en systematik i
bearbetningen men jag har också sökt efter frågor som texten erbjuder.
Vid den första läsningen har frågan om vad det talas om lett till en
koncentration på innehåll och struktur och dess förändring över tid.
Underlaget har bestått av samtliga upplagor. Kontinuiteten och de
eventuella brotten mellan de olika utsagorna kan visa på hur beständiga
eller flyktiga olika föreställningar är. Exakt när och på vilket sätt
förändringar i textinnehållet sker är en fråga som hänger samman med
detta. Här kräver förändringar av alla slag en rimlig förklaring.
Förändringarna kan bero både på tillfälligheter och medvetna handlingar
korrelerade till omvärlden. Hur texten är förpackad ger ledtrådar till vilka
spridningsvägar dessa texter hade. Även pris, framsidestext, bilder och
annonser kan ge en fingervisning om vem den tänkte läsaren är. Här
möjliggörs en avläsning av de rådande samhälleliga föreställningarna,
22
Ibid.
12
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
men också hur texten påverkar dessa. Den första läsningen innebar även
en analys av hur texten legitimeras. Genom att lyfta fram och beskriva
vilka auktoriteter som implicit och explicit åberopas, synliggörs hur
inflytande och bildningsmönster från andra institutioner och discipliner
ser ut och hur dessa bindningar förändras över tid.
I den första bearbetningen utkristalliserades mycket tidigt ett par
ämnesområden: kroppen och kroppssvätskornas betydelse. Ett tredje
område som senare framträdde var vikten av sexuell återhållsamhet där
förhållandet mellan natur och kultur ofta lyfts fram. Dessa olika
ämnesområden har sedan styrt efterföljande omläsningar i 1849 och 1946
års upplagor. Jag har systematiskt sökt efter utsagor som implicit och
explicit talar om dessa ämnen, först i den tidigaste utgåvan och sedan i
den senaste utgåvan. Fokus har riktats på framställningar av mannens och
kvinnans kropp och sexualitet i avsikt att klarlägga hur det sociala könet
skapas. Både den språkliga framställningen och innebörden i texten har
tolkats för att söka svaret på hur konstruktionen av kvinnans och mannens
kropp och sexualitet framställs. 1912 års utgåva har framför allt använts
som exempel på hur den språkliga framställningen förändrades under
denna period. Hur det talas om sexualitet gäller dels den språkliga
framställningen dels tänkbara innebörder i det skrivna. Vädjande,
resonerande, uppmanande eller argumenterande skrivstilar berättar något
om hur författaren vill att ämnet ska uppfattas.
Vid ytterligare en omläsning har jag sökt svaret på vem den tänkbara
läsaren kan vara. Där har utsagor använts som säger något om miljöer och
personer. Sättet att skriva, miljö- och personbeskrivningar samt
bildmaterialet ger en vink om vem texten vänder sig till. Detta ger
möjlighet att reflektera över vilken social praktik som upprätthålls. En
diskurs formande är beroende av en social praktik. Genom att någon
läser, praktiserar en viss sexualitet, påverkar och upprätthåller han eller
hon denna diskurs. Texten appellerar till vad människor faktiskt bör göra
och tänka. Det innebär att historiska texter ger möjlighet att resonera
kring hur en tänkt läsare faktiskt handlade och tänkte.
Under samtliga genomläsningar har uppmärksamheten även riktats mot
vad som inte talas om. Dessa tystnader ger möjlighet att resonera kring
denna diskurs avgränsning.
I framställningen markeras citaten med inskjuten marginal. Efter
samtliga citat anges utgivningsår.
13
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Skriftens förpackning, struktur och innehåll
Skriften borde kunna benämnas broschyr eller småskrift. Den allra första
upplagan, liksom den andra, är bunden medan de senare är häftade.
I 1849 års utgåva börjar skriften med ett Företal och en Inledning. I
företalet och inledningen motiveras skriftens tillkomst. Resten består av
fyra huvudavsnitt: Råd före samlaget, Råd vid samlaget, Råd efter
samlaget samt ett avsnitt som benämns Bihang.
Första avsnittet Råd före samlaget innehåller fyra kapitel. Kap I
innehåller Allmänna föreskrifter som argumenterar för vikten att ge råd i
dessa frågor och ett avsnitt Den manliga Säden som beskriver
kroppsvätskor generellt och den manliga säden specifikt. Kap II,
Nödvändigheten av måttlighet, beskriver fysiska och psykiska
konsekvenser av odisciplinerad sexualitet. Kap III, Allmänna föreskrifter
om när samlaget bör eller icke bör njutas, redogör för hur ofta och när
under året samlaget bör utföras, hur samlaget påverkar den manliga säden
och kvinnors och mäns förhållande till sexualitet. Ett avsnitt i detta
kapitel heter Särskilda villkor för samlagets större eller mindre skadlighet. Där nämns olika sjukdomstillstånd som förvärras av samlag och
vikten av munterhet och lust vid samlaget för avkommans beskaffenhet.
Kap IV, Om lämpligaste tiden för samlagets utövande, talar om när på
dygnet samlaget helst bör utföras.
Råd vid samlaget, som utgör det andra huvudavsnittet, består av två
underavsnitt. Det ena Huru skall samlaget förrättas berättar om vikten av
att kroppsvätskorna blandas samtidigt där kvinnors kroppar och deras
rörelse har betydelse för fertiliteten. Den andra rubriken lyder Den för
samlaget lämpligaste ställning. Där argumenteras för den rätta
samlagställningen, konsekvenser av kvinnors sexuella lust och olust, hur
kvinnor ska förhålla sig till mannens sexuella behov och vikten av
gemensam säng.
Det tredje avsnittet, Råd efter samlaget, talar om hur befruktningen kan
understödjas. Hvad qvinnan har att iakttaga efter samlaget beskriver
14
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
vikten av stillsamhet både strax efter samlaget och i största allmänhet.
Hvad mannen har att iakttaga efter samlaget talar om vikten av vila strax
efter samlaget men även om behovet av stärkande föda dagen efter.
Det sista avsnittet, Bihang, består av två kapitel. Det första,
Omständigheter, som angå samlaget i allmänhet, har tre underrubriker.
Under den första, Samlag utom äktenskapet, beskrivs riskerna för
könssjukdomar och tillvänjning vid glädjeflickor. I det andra avsnittet,
Medel som påstås reta till samlag, berättar om olika födoämnens påverkan
på sexuell lust. Det tredje, Villkor för dem som önska de blifvande
barnen friska vackra och qvicka, talar om vikten av att samlaget utförs i
estetiskt tilltalande miljöer och om årstidens påverkan på avkomman.
I det andra kapitlet, Beskrivning om byggnaden och beskaffenheten av
de båda könens födslodelar, redogörs först för Mannens könsdelar som
benämns som Pungarne, Testikel, Bisten, Sädesgången, Sädesblåsorna,
Blåshalskörtel och Urinröret. Under rubriken Qvinnans födslodelar
beskrivs Venusberget, Mandeln eller Kittlaren, Möhinnan eller Hymen,
Moderslidan, Lifmodren, Äggstockarne och Modertrumpeterna.
Beskrivningen är detaljerad med genomgång av de olika kroppsdelarnas
anatomi och fysiologi. De sista sidorna ägnas åt att spekulera i hur
befruktning egentligen går till.
Bild saknas elektroniskt
Skriftens omslagsbild under de första 50 åren.
Bild saknas elektroniskt
Omslagsbild till 1946 års upplaga.
15
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Bild saknas elektroniskt
Bild saknas elektroniskt
Bild saknas elektroniskt
Bild saknas elektroniskt
16
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Förändringar över tid
De två första utgåvorna är inbundna i A6-format och kostade 32 shilling
banco. Det går inte direkt att utläsa hur skriften försäljs eller distribueras,
men man kan förmoda att försäljningen delvis skedde via postorder. I
senare upplagor finns nämligen ett utbud av andra skrifter som kan
beställas från olika postorderförlag. Efter de första två inbundna
utgåvorna trycks skriften som häfte med mjuka pärmar. Formatet är A6
fram till 1872 för att sedan med några undantag (1883, 1898, 1900 och
1912) åter ges ut i A5-format. I A6-formatet är sidantalet ca. 120 och i
A5 ca. 80.
När det gäller skriftens struktur och innehåll sker obetydliga
förändringar ända fram till 1946. Förändringarna består framförallt av att
framsidesbild och insidesillustration växlar. 1872 kom en ny
framsidesbild men 1883 används åter igen originalbilden. Sammanlagt rör
det sig om 11 olika förlag/ tryckerier som ger ut denna skrift under dess
omloppstid. Det tycks inte
ha påverkat vare sig bildvalet eller
textinnehållet. Det framstår snarare som något slumpartat vilken
framsidesbild och även titel som används. Man kan förmoda att texten
och ibland även bilderna köptes över mellan de olika förlagen och
användes utan djupare tanke. Det skulle kunna förklara varför det under
vissa perioder inte förekommer några bilder alls och varför de sedan
plötsligt återkommer. Ibland är bilderna också spegelvända, vilket kanske
kan uppstå i en överflyttning mellan olika tryckerier.
De två första utgåvorna, 1847 och 1848, är identiska vad gäller
textinnehållet utom på en punkt. Titeln på 1847 års utgåva är Tyst!
Rådgifvare för man och kvinna. Den ändras 1848 till Tyst! Oumbärlig
rådgifvare för nygifta med en annan formulering på insidan: Tyst!
Oumbärlig rådgifvare för Älskade och nygifta. Det är samma förlag och
tryckort och texten är tryckt i fraktur. Dessa två olika titlar förekommer
under hela skriftens utgivningstid. Skriftens omslagsbild under de första
50 åren består av en sängkammarbild med en liten ängel sittande på
17
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
sänghimmeln (se bild sid 19). Därefter kommer några utgivningsår där
endast titeln finns på framsidan. 1946 består framsidan av en blundande
liggande kvinna iklädd svart linne, korsett och svarta strumpor (se bild
sid 20) och 1954 består framsidan av en avbildad staty med en stående
man som vilar sina armar på en sittande kvinnas huvud. På orginalutgåvan
förekommer en bild på första uppslaget som sedan aldrig återkommer.
Bilden bär titeln Amor och Psyche och föreställer en stående vingförsedd
muskulös man som blickar bort i fjärran. På knä sitter en kvinna som med
huvudet lätt på sned tittar upp mot mannen (se bild sid 21). Den bild som
annars flitigast förekommer inuti boken är Paret, som förekommer i olika
versioner (se bild sid 22 och 23). Den bilden återfinns till och från ända
fram till 1887 då en anatomisk bild på ett kvinnligt bäcken i
genomskärning med samtliga könsdelar namngivna dyker upp (se bild sid
24). Till den bilden finns ingen bildtext och det hänvisas heller inte till
bilden någon annanstans i skriften. Paret återkommer 1898 och i den
senaste utgåvan 1955.
Layouten och språkbruket samspelar i förändringen även om språket
genomgår en anmärkningsvärt liten förändring över tid.
Annonser
I slutet av 1800-talet dyker annonser för andra småskrifter upp för första
gången. Titlarna varierar och det rör sig både om sexualupplysningstexter
och allmänna upplysningstexter. I 1889 års utgåva kan man finna titlar
som berör sexualitet och sexualupplysning på olika sätt. Några exempel
är: Rådgifvare för Ynglingar och män som vilja göra lycka hos Det täckta
könet av Prof A Eberrhad /:de uppl 224 sid Pris 1:50:- och Konsten att
kyssa utgiven av förlaget Kärlekens barometer som beskrivs som ”En
liten julklapp för Herrar och Damer” och kostar 50 öre. Tio
äktenskapsbud för gifta män eller ”upplysande vägledning huruledes en
gift man skall uppföra sig på det att hustrun alltid må känna sig lycklig
och i allo tillfredsställd; den bästa gåfva en hustru kan gifva sin man” Pris
25 öre. Amor och hymen Af doktor Edward Winkler.
Men man kan även hitta titlar som rör talekonst och allmänbildning.
Som till exempel Tillfällighetstalaren på 150 sidor skriven av B.U.
Petterson och som kan köpas för 1:50 samt Jagt- och Skjutkonst en
18
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
handbok för Skandinaviens jägare av P.G. Broman Carl Schoug för 3:75
Frågar du så svarar jag, 500 skämtsamma frågor sammanskrifna av
Netob, 50 öre. Sa’ han och sa’ hon. Ordstäfsbok, innehållande omkring 1
100 ordstäf, 75 öre. På scenen och från salongen! Eller hvad onkel
Blasius sett med obeväpnat öga under 40 år. Okritisk berättelse av
Netob, 50 öre.
Förekomsten av annonserna kan ses som ett exempel på en allmän idé
om vikten av upplysning och bildning. Titlarna tyder på en balansakt
mellan seriositet och lättsamhet och den dominerande bilden är att den
vänder sig till män. Vältalighet och faktakunskap blandas med råd och
dåd om hur man skall lyckas i kärlekskonsten. Ett möjligt utsnitt ur
sekelskiftets föreställning om vad som var viktigt att behärska,
åtminstone i kretsar där jakt och vältalighet förekom. Men det ger också
en vink om att det omgivande samhället har förändrats sedan den första
utgivningen.
Där finns också en beställningsblankett i slutet av skriften, vilket skulle
kunna stödja antagandet att Beckers skrift förmodligen spreds via
postorder i slutet av 1800-talet. Det skulle innebära att nya skikt och
därmed nya möjliga läsare fick tillgång till skriften.
Språklig utformning
1849 ersätts det grafiska typsnittet fraktur med antikva. Innehållet är
däremot oförändrat. Runt sekelskiftet sker en viss förändring i sättet att
skriva. Det gäller ordföljden där vissa meningarna är omskrivna till att
närma sig en mer modern ordform. Men fortfarande används ord som
”huru” och ”blefve” flitigt i texten. Några ord är också utbytta där
exempelvis fallandesot har ersatts med epilepsi. Stavningen är i stort
oförändrad där exempelvis f framför eller i stället för v används. Framför
allt är språket troget den ursprungliga skrivningen vad gäller de citat som
används ända fram till 1912. Därefter är citaten ibland förändrade
innehållsmässigt. Förändringen böljar också fram och tillbaka där det
ursprungliga sättet att skriva dyker upp igen efter några år av nytt språkbruk. Inte förrän 1946 års utgivning sker en radikal förändring. Då ändras
stavningen och alla ”af” och ”hvilka” försvinner. Ordformen
moderniseras ytterligare även om texten i många avseende gör ett
19
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
ålderdomligt intryck. Ett exempel på att originalskrivningen verkar haft
ett hårt grepp om denna skrift är att man i 1946 års utgåva kan hitta text
som mer överensstämmer med originalet än i de utgåvor som utkom runt
sekelskiftet. I en skrivning om vikten av att inte söka njutning för tidigt
skrivs i 1912 års utgåva.
Men söke icke för tidigt en njutning, som först bör vara förenad med den
fulla mognaden af vår kroppsbyggnad. (1912)
Läser man samma parti i 1946 års upplaga står att läsa:
Sök ej för tidigt, yngling, vänta ej för snart, flicka, den njutning som endast
kan vara förenad med kroppens fullkomliga utveckling! (1946)
Med andra ord ett närmande till originalets skrivning som lyder:
Sök icke för tidigt, yngling, sök ej för tidigt, goda flicka, den njutning som
endast kan vara förenad med vår kropps fullkomliga utveckling. (1849)
En förändring över tid märks också i den retoriska framställningen. I
orginalutgåvan byggs texten upp med retoriska frågor och med argument
som både engagerar och berör. Den retoriska språkframställningen
förekommer i upplagorna under hela 1800-talet men minskar betydligt i
1946 års utgåva. Det är tydligt att förändringen gäller den text som har
tillkommit. Då blir framställningen stundom sval och distanserad.
Även fast den moderna vetenskapen konstaterat, att de manliga säden lika
litet som det kvinnliga ägget kan återföras till sitt ursprung eller ”uppsugas
av blodet”, så följer därav inte att samlag skall utövas så långt det är
möjligt att producera säd eller sperma. I själva verket förhåller det sig så
att säden får sin fulländning, det vill säga blir helt färdigbildad just under
själva samlaget. (1946)
Partier som i sitt innehåll är oförändrat behåller den retoriska
framställningen.
20
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
På vilken tid av dygnet är samlagets njutning hälsosammast? Denna fråga
kan icke vara utan betydelse, och man har besvarat den på fler sätt.
Fransmännen anse aftonen är bäst ”Vive l’Amoure aprés le Souper!” är
deras ordspråk. (1946)
Men sättet att skriva påverkar i ringa grad innehållet som i många stycken
är i detsamma. I ett avsnitt beskrivs nödvändigheten av en stark kropp
som i upplagan från 1946 nästan är identisk med 1849 års skrivning.
samma stycke:
Dock fordras visserligen en stark kropp för att kunna fördraga en så stark
känsla. Liksom nu varje annan känsla lätt kan bliva skadlig, då den är för
häftig, liksom själva glädjen o. d. kan giva anledning till dåliga följder, då
kroppen icke äger nog styrka att fördraga den, så skall ock detta så mycket
lättare kunna inträffa med denna, som av alla är den starkaste. (1946)
Med den språkliga förändringen följer även ett förändrat sätt att referera.
Referenssystem
Även sättet att åberopa genomgår en förändring över tid. Flera av
referenserna som är utsatta i 1849 och 1912 års utgåvor är helt borttagna i
den senaste utgåvan utan att textens innehåll i grunden har förändrats. Det
går med andra ord ibland inte att härleda källan till vissa påståenden om
man endast läser utgåvan från 1946. Med några undantag finns heller
ingen datering av källorna. Det gäller samtliga upplagor. Ett årtal
återfinns emellertid i 1849 års utgåva och beskriver upptäckten av
spermien.
[...] Man upptäckte nemligen 1677, genom de då uppfunna
förstoringsglasen, de så kallade sädesdjuren i säden, och nu trodde man
sig här se den blifvande lilla människan, som endast väntande på ett
samlag, för att marschera in i lifmodren, [...] (1849)
Sättet att referera förändras markant i 1946 års upplaga. Det tidigare
använda fotnotsystemet där den refererade källan återfinns nederst på
sidan har försvunnit. Fotnoterna har antingen lyfts in i den löpande texten
eller så har hänvisningen till andra källor försvunnit helt. De flesta
21
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
källhänvisningar är i stort desamma genom hela utgivningstiden. De
referenser som används i 1946 års utgåva är således publikationer som
härstammar från tidigt 1800-tal eller tidigare.
Legitimering av texten
I texten refereras flitigt till auktoriteter av skilda slag med det är inte
alltid klart vilka dessa är och från vilket sammanhang dessa källor är
hämtade. Klart är dock att läkarna dominerar som källor och att de flesta
författare bär tyska namn. En enkel förklaring är att det ligger nära till
hands eftersom författaren själv är tysk läkare. I texten åberopas även
grekiska filosofer, skalder och diverse upptäcktsresande. När texten
refererar till andra länder och kulturer är det oklart om det är läkare,
antropologer eller folk i största allmänhet som står som författare. Ett
tydligt drag är att legitimeringen av texten hänvisar bakåt i tiden. Det är
oftare med hjälp av uttalanden och visdom från 1600- och 1700-tal än nya
vetenskapliga rön som utsagorna får sin legitimitet.
En ofta återkommande referens i samtliga utgåvor är en ”förtjänstfull”
läkare i Heidelberg vid namn May. I argumenteringen för att inte för
tidigt åtnjuta samlag hänvisas i samtliga upplagor till en tysk skrift,
Medizinische Fastepredigten, där hans uttalande får stå som bevis för att
kroppen och sexualdriften är två skilda saker. Där lyfts mannens
kroppsliga och själsliga förutsättningar fram. Citatet återfinns i samtliga
upplagor och innehåller i sin tur tankeväckande hänvisningar till andra
auktoriteter i frågan.
[...] – Lykurgus förbjöd ynglingarna att gifta sig före 37:de året, för att af
en fullkomlig mogen säd afla friska och starka barn, hvilka han höll för en
stats första lycka. – Intet var, enligt Cæsars och Taciti intygande, hos våra
föraktligare, än då en yngling redan i 20:de året gjort framsteg i umgänget
med qvinnokönet. – Hos dem visste man icke af någon oloflig kärlek, och i
äktenskapets frukter såg man tydliga spår af mogna, starka föräldrar. –
Genom vårt närvarande urartade lefnadsätt får väl den manliga säden
större skärpa c), men icke derföre en snarare mognad. – Härigenom blir
sanningen aflingsdriften tidigare uppväckt än de skedde hos forntidens
ynglingar, som i sin uppfostran blefvo mindre bortskämda; men den
22
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
mogna sädens fulla aflingskraft inställer sig sällan före 30:de året, liksom
själskrafterna vid dessa år vanligen först uppnå sin fullkomliga mognad.
(1847)
c) Eller bättre, den blir förr afsöndrad och visar äfven förr sin verksamhet.– På skärpa
får man här icke tänka, och jag förstår icke inse hvad förf. menar
Asterisken förekommer i 1849 och 1912 års upplagor medan i 1946 års
upplaga refereras till May Medicinische Fastepredigten II, 16, 17 i
löpande text.
Det finns för männens räkning en fara i att slösa bort sin säd och att bli
fader vid för unga år. Efter ovanstående citat blir det konkreta rådet att
samlagsdebuten för män är att rekommendera mellan 20:e och 24:e året.
Hur just dessa åldersstreck kan bestämmas går egentligen inte att utläsa i
texten. Citatet ger egentligen underlag för att rekommendera en betydligt
senare samlagsdebutålder. Det intressanta är att texten påtalar ett
förhållande som författaren finner anledning att ifrågasätta. Förutom att
den används för att övertyga läsaren om vådan av att ingå giftermål och
avla barn för ung så beskriver den hur sädesvätskan kan påverkas.
Genom vårt närvarande urartade levnadssätt erhåller väl den manliga
säden större skärpa, men icke därför en hastigare mognad. (1946)
Detta citat har föranlett författaren att komma med följande invändning:
att den manliga säden skulle förbättras av ständiga uttömningar går stick i
stäv med argumenten för återhållsamhet. Här poängteras att
kroppsvätskorna måste återfå sin forna balans efter ett samlag och att det
därför är viktigt att inte slösa i onödan med denna vätska.
En blandning av att se människan som natur och kultur, som möjlig att
förklara med förnuft eller som mystisk varelse genomsyrar texten i
samtliga upplagor. Det ”naturliga” blir ibland ”det förnuftiga” med hjälp
av reseskildringar och läkaruttalanden. Tilltron till insikt och möjlig
förändring hos individen är stor. Målet tycks vara att kunna behärska
naturen i en föränderlig omvärld där det ”naturliga” inte längre är
naturligt.
Åtskilliga jämförelser görs mellan djur och människa, där naturen
framstår som ursprunget som ibland måste tämjas. En retorisk fråga om
23
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
”aflingsdriftens första uppvaknade äfven
tillfredsställande?” besvaras på följande sätt:
gör
anspråk
på
dess
Denna slutsats vore visserligen riktig, om vi lefvde i ett fullkomligt
naturtillstånd, om vi icke här måste hafva afseende på så mångfaldiga
sakers inverkan, hvilka lika mycket kunna bidraga till dess förtidiga
utveckling, som dess för stora lifvlighet – Föda, läsning, kläder, vällustiga
taflor, till och med exempel och lättsinniga samtal, allt förenar sig att
tidigare väcka denna drift, än om vi ännu lefde i naturtillståndet, der intet
utom naturen sjelf finnes som retar oss att i förtid uppfylla en av hennes
vigtigaste förrättningar. (1849)
Själva kroppens beskaffenhet och det av naturen givna kopplas även till
andra kulturer. I en lång och mycket detaljrik beskrivning av
blygdläpparna som även kallas naturliga förkläden hänvisas till en
upptäcktsresande vid namn Le Vaillant, men det framgår inte vem denne
man var till yrket eller när denna upptäcktsresa genomfördes. Samma citat
återfinns i samtliga upplagor där endast stavningen och några ord är
utbytta i 1946 års upplaga. Citatet används både för att underbygga
påståendet att hottentotter står för ett avvikande beteenden men också för
att förklara hur blygdläpparna fått benämningen naturliga förkläden.
En af mina jägare hade uppspanat en sådan Hottentottska. Följande dagen
begaf jag mig genast till denna stam med min Hottentott, som genast
igenkände den qvinna, som fästat hans uppmärksamhet.[...] Under flere
förevändningar gaf jag henne några passande skänker, för att tillvinna mig
hennes gunst, eller med ett ord förföra henne. Jag hade här icke att göra
med koloniens oblyga och utsväfande Hottentotter, som alltid äro benägna
att förekomma de Hvites önskningar och skändliga utsväfningar.[...]
Slutligen lät hon dock, full af förvirring, darrande och med händerna för
ansigtet, aflossa det lilla förklädet och undersöka sig.
”Det så kallade naturliga förklädet är ingen förlägning af de mindre utan
av de större blygdläpparne, hvilken kan gå ända till nio tum, mer eller
mindre allt efter den omsorg man användt på denna besynnerliga skönhet.
Jag såg en femtonårig flicka, som redan hade fyra tums långa blygdläppar.
Gnidning och dragning lägga grund till denna förlägning, påhängda tyngder
fullborda den. (1849)
24
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Den detaljrika beskrivningen på hur denna kunskap erövrats ger inblick i
hur andra kulturer sågs i förhållande till den egna och den
eftersträvansvärda. Den vite mannens rätt att stilla sin nyfikenhet tycks
inte i detta sammanhang föranlett några etiska invändningar. Hottentotter
framställs som onormala medan den vite mannen står för den sanna
kunskapen.
25
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Text som kommer och text som går
1889 utkom denna upplysningsskrift med ett nytt skriftspråk. Innehållet
förblev i princip oförändrat. Mellan 1914 och 1931 återgår utgivningen
till originaltexten även om layouten förändras genom att ursprungstexten
nu är uppdelad i mindre, numrerade avsnitt. Det är inte förrän i en andra
upplaga 1946 som de stora förändringarna av innehåll och text sker. 23
Där är vissa partier borttagna och ny text har tillkommit. Ibland är
avsnitten förlängda, ibland har ett avsnitt kortats ner. Det förekommer
även helt nyskrivna avsnitt, exempelvis i beskrivningen av befruktningen.
Nya motiv för vikten av att disciplinera kroppen med argument för det
”sunda livet” är också ett nytt inslag i skriften.
Nu består skriften av sju kapitel med delvis nya rubriker. I första
kapitlet, Råd före samlaget, som innehållsmässigt inte har förändrats
nämnvärt, har en underrubrik tillkommit: Skall avlingsdriftens första
uppvaknande även tillfredsställas? Där handlar det om en ny rubrik i den
ursprungliga texten. Dessa nya rubriker ger ett intryck av att man velat
poängtera det som nu ansågs väsentligt. Det förstärker ytterligare tesen att
den unga pojken och flickan skall invänta lämplig ålder för samlaget. En
ny rubrik återfinns även i det fjärde kapitlet: Hur en för vid vagina kan
sammandragas. Texten återfinns även i tidigare upplagor. Man kan bland
annat läsa att :
Det bästa medlet för detta ändamål är att flitigt tvätta slidan medelst
svamp, eller i densamma med vaginalspruta inspruta en lösning av alun i
vatten, C:a 10 gram per liter. (1946)
Exempel på tillägg i den tidigare texten är ett stycke som handlar om
samlag utom äktenskapet. Texten är i början oförändrad och går ut på att
den allvarligaste risken med utomäktenskapliga samlag är att de försvagar
23
Eftersom jag inte haft tillgång till utgåvorna mellan åren 1931 och 1945, de saknas i
Kungliga bibliotekets arkiv, är detta påstående grundat på befintligt material.
26
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
mannen. Det medför en ”känslornas överspänning” genom att ”hundrade
konstgrepp retas till nya bemötande”. Avsnittet i 1946 års utgåva avslutas
emellertid med ett tillägg där det propageras för kondomer. Det är det
enda stället där preventivmedel nämns. Motivet är inte barnbegränsning
utan smittskydd. Det kan ses som en följd av att preventivmedelslagen
upphörde 1938 och att det inte längre var förbjudet att tala om
preventivmedel.
Vid utomäktenskapliga samlag bör man alltid vara utrustad med pålitligt
skydd mot smittoöverföring. Det bästa skyddet mot den vanligaste smittan
genom könsumgänge, nämligen dröppelen, är gummikondongen, ett tunt
gummihölje, som rullas upp över manslemmen. (1946)
Ett avsnitt som kortats ner är texten under rubriken Den vid samlagets
lämpligaste ställningen. I 1849 och 1912 års upplagor finns ett långt
avsnitt om vikten av gemensamt sovrum som är borttaget i den senare
utgåvan. Ett gemensamt sovrum motiveras bland annat med att om man
måste springa mellan sovrummen om nätterna riskerar man att bli
förkyld. Det är endast vid sjukdom som skilda sovplatser
rekommenderas.
Det sunda levnadssättet
Ett delvis nytt inslag är talet om det sunda. Nu skruvas tonläget upp i
argumenteringen kring vikten av sexuell disciplinering. I tredje kapitlet,
som delvis består av ny text, återfinns två rubriker: Avhållsamhet som
villkor för krävande andliga och kroppsliga prestationer och Sjuklig
menstruation. Könsumgängets påverkan på intellektet beskrivs
motsägelsefullt och kortfattat. Det kan både verka energigivande och
förlamande.
Hos högtstående hjärnans eller tankens arbetare har den könsliga kärleken
ofta verkat häftigt tändande och uppeldande och befrämjat ett glänsande
resultat, men lika sant är det att könsumgänget genom att bli alltför
alldagligt hindrat stora andar från att uppnå bättre resultat.(1946)
27
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Könsumgängets konsekvenser på kroppsliga prestationer ägnas nu
betydligt större utrymme än tidigare. För första gången nämns
förhållandet mellan sexuell aktivitet och idrottsprestationer.
Gäller det kroppsliga prestationer, såsom inom idrotten, så visar sig
könsumgängets inverkan mycket starkare och mer direkt än ifråga om
andlig verksamhet [...] Att efter kraftprestationer i könsligt avseende vänta
kraftprestationer i idrott är orimligt, ett slösande med krafter, vilket
hämmar sig bittert. (1946)
Efter detta avsnitt kommer en ny text om sjuklig menstruation. Där
beskrivs ingående beskaffenheten av och orsaken till flytningar och andra
könssjukdomar hos kvinnor och det står inte en rad om menstruation.
Orsaken till dessa sjukliga förändringar hänförs till levnadssätt och
botemedlet är följdriktigt ”[...] ett sunt levnadsätt, sund föda, hälsosamt
arbete o.s.v.[...] Avsnittet avslutas med:
Sens moral: Iaktta din kropps funktioner. Ser du något misstänkt, sök finna
vad det kan vara. Låt icke upphetsa dig till ängslan och oro. Tro inte vad
som helst. Tro heller inte alltid läkarn, men tala förnuftigt och ärligt med
honom. Små sjukdomssymtom kan ofta innebära stora faror, och det som
ser förfärligt ut är inte alltid så farligt. (1946)
Hur man ska förstå denna begreppsliga sammanblandning mellan sjuklig
menstruation, som snarast borde ha handlat om olika blödningsrubbningar, och symptom på könssjukdomar är svårt. När denna upplaga trycktes
fanns bevisligen tillgång till andra fakta än vad som här redovisas.
Avsnittet om hur befruktningen går till är ett bevis på att den som
omarbetat denna upplaga haft tillgång till senare vetenskapliga källor än
originalutgåvan. När det gäller blödningsrubbningar finns redan i den
första utgåvan beskrivningar av rubbningar som ett resultat av
”gnidningar på dessa känsliga blodreservoirer uti födslodelarna”. Under
en annan rubrik beskrivs orsaken till blödningsrubbningar på följande
sätt:
Och var finns en retning, som verkar betydligare och häftigare, betraktad
medelbart eller omedelbart, än gnidningen på dessa känsliga
28
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
blodreservoarer uti födslodelarna? – Däraf härrör benägenheten till
blodstörningar, till blodflöden, för stark, mattande månadsrening, hvaröfver
så många kvinnor hafva orsak att beklaga sig; men hvilken orsak de ej
skulle hava, om de icke på detta sätt lagt grunden till sin helsas förstöring.(1946)
Det är uppenbart att det sunda och kroppsligt disciplinerande inslaget har
förstärkts i 1946 års utgåva. Tonläget är också ibland uppfordrande,
nästan i beordrande militärisk stil.
Ett nytt avsnitt med rubriken Befruktningens mysterium återfinns i
slutet av skriften där även en bilaga med en havandeskapstabell har
tillkommit. När det gäller texten i avsnittet om befruktning framstår den
som modern och för dagen vederhäftig. Rubriken mysterium är
vilseledande. Avsnittet före har beskrivit både mannens och kvinnans
könsorgan. Framställningen är rikt illustrerad med anatomiska bilder. Den
tyska bildtraditionen inom anatomi och medicin har använts.
Om en sädeskropp nu finner ett ägg, borrar den hastigt ett hål i äggets
”skal”, tränger in i dess inre och åstadkommer här en liten revolution, en
kemisk sönderdelning, varigenom äggets hud förbarkas och därigenom
kommer att förhindra varje försök av en annan sädeskropp att intränga.
Från det ögonblick sädeskroppen förenar sig med äggets groddkärna,
daterar sig havandeskapet. (1946)
Denna skrivning kan jämföras med det avsnitt som har försvunnit. I 1849
och 1912 års upplaga är avsnittet om befruktningen betydligt mer
omfångsrikt. Olika teorier om vad som styr befruktningen slåss om
utrymmet och författaren förhåller sig osäker till vad som faktiskt gäller.
Det rör sig om varianter på två förklaringar:
[...] fröen äro utspridda öfverallt: således kan en jungfru blifva hafvande
[...] (1912)
[...] fröen till det blifvande släktet äro förborgade i mannens säd [...] (1912)
29
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Även hur själva befruktningen går till är höljt i dimma i de tidigare
utgåvorna. Jungfrufödsel kan inte uteslutas men mannen måste ändå
finnas i närheten.
Samlag har ofta ägt rum utan att möhinnan brustit, och utan att
manslemmen djupt inträngt i moderslidan, och det oaktadt har likväl
qvinnan blifvit häfdad. I sådana fall har det utan tvivel varit den i säden
innehållna flyktiga ångan, som varit verksam. (1849)
Texten återger två huvudteser om hur befruktningen går till. Den ena som
menar att det finns ett ämne i kvinnans kropp som under vissa
omständigheter utvecklar sig till ett foster. En tes som skulle göra
mannen överflödig. Den andra tesen hävdar att det blivande släktet ligger
förborgat i mannens säd. Det är den senare tesen som författaren
argumenterar för. Ett till synes självklart val med tanke på att mannens
kropp framställs som så fylld av kraft. Denna potentiella kraftkälla skulle
annars vara helt överflödig. Avsnittet avslutas med att det förmodligen
står över den mänskliga förmågan att utröna hur befruktningen exakt går
till. Den motiveringen är logisk med tanke på argumenten för reglering av
sexualiteten.
1946 års utgåva framstår som den mest motsägelsefulla. Moderna
vetenskapliga rön blandas med referenser från originalutgåvan. Det tycks
som om skriften har svårt att hålla ihop och brottas med hur påståendena
ska legitimeras. Ibland talas det med stort eftertryck och pondus och
ibland argumenteras för en distanserad hållning till den kunskap som
förmedlas.
Argument för textens tillkomst
I företalet från 1849 beskrivs avsikterna bakom att publicera denna
sexualupplysningstext. Det handlar om att göra samlaget oskadligt i större
utsträckning än vad som nu sker och en varning utdelas för att läsa
skriften i syfte att ”uppreta en förderfvad fantasi”. Språket framstår som
bugande och anspråkslöst när syftet förklaras med att vilja förädla
människosläktets samlag som naturen hade tänkt. Författaren skriver om
sig själv i tredje person:
30
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Så anspråkslös han dock är, så tror han sig dock af sina samtida gjort sig
icke ringa förtjent, om det lyckas honom att göra dem närmare bekanta
med allt det, som bidrager att förädla samlaget, derigenom, att det alltid
framställes med afseende på det stora ändamål och de vigtiga afsigter som
naturen dermed föresatt sig att ernå. (1849)
Även de inledande raderna i det första kapitlet är snarlika i samtliga
utgåvor och bygger vidare på anledningen till skriftens tillkomst. Där
argumenteras vidare för vikten av förädling av samlaget.
Äro redan före samlaget råd af nöden? Skall äfven före detsamma
dietiken föreskriva lagar? (1849)
Svaret på den retoriska frågan är underförstått ja. Den retoriska
skrivstilen kan dels ses som tidstypisk men kan också tänkas vara ett
utslag av att upplysningstexter av detta slag inte var så vanliga när
originaltexten skrevs. Det fanns anledning att motivera förekomsten för
den tänkta läsaren. Dietiken är ersatt med sundhetsläran i början på seklet.
En förändring som knappast är en översättning av begreppet vilket kan
översättas med: läran om maten och dryckens betydelse för hälsan.
De allra sista raderna i skriften ger även de en bild av vad texten vill
åstadkomma.
Jag slutar nu med en önskan, att hafva ledt några av mina läsare på den
rätta stråten och hafva bidragit till upplysning af ett ämne, som bland alla
dock är af största intresse. (1849)
Det finns uppenbart olika vägar att vandra för att inhämta kunskap i detta
ämne och denna skrift utger sig för att leda läsaren in på den rätta vägen.
En väg som kan formuleras som att ta emot upplysning från de lärda.
Titeln Tyst! Oumbärlig rådgivare för man och kvinna förstärker det
auktoritativa intrycket. Den uppmanar till uppmärksamhet och pekar på att
detta är något som alla bör ha kunskap om. Företalets anspråkslösa
framtoning står i kontrast till den betydligt bestämdare framtoning som
den övriga texten har.
31
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Nya argument
Det huvudsakliga innehållet förändras inte nämnvärt från den första
upplagan fram till 1946. Det är som tidigare nämnts snarare anslaget som
blivit annorlunda. Det innebär att man som läsare kan uppfatta texten på
ett nytt sätt. Influenser från ett naturvetenskapligt tänkande konkurrerar ut
det moralfilosofiska vilket visar sig i sättet att skriva. Texten avlägsnar
sig allt mer från det tidigare talliknande retoriska skrivsättet och en
tydligare skriven text framträder innehållande mer säkra påståenden. I
mitten på 1900-talet fanns en, får man förmoda, större acceptans för att
skriva om sexualupplysning vilket också kan ha betydelse för det mer
bestämda uttrycksättet.
I 1912 års utgåva ställs fortfarande de retoriska frågorna:
Äro råd nödvändiga redan före samlaget? Skall äfven före detsamma
sundhetsläran föreskrifva sina lagar? (1912)
I den senaste utgåvan börjar kapitlet med:
Samlag är en av människokroppens viktigaste funktioner, i varje fall den
för människosläktet mest avgörande funktionen. (1946)
Tonen är bestämd och bjuder inte in läsaren till dialog. Den konstaterar
snarare en sanning. De indirekta motiven för denna skrift förändras i den
senaste upplagan och blir mer komplexa. Förändringen i textens innehåll
bär tecken på att de nya vetenskapliga rönen inte helt har övertygat den
som gjort omarbetningen. I ett avsnitt som behandlar kostråd för svaga
män, som har funnits med sedan första utgåvan, har ett tillägg gjorts.
Sedan dessa enkla men alltjämt fullkomligt riktiga råd gåvos, har
vetenskapen gjort stora upptäckter rörande födoämnens sammansättning,
deras näringsfysiologiska egenskaper. Man talar om olika slags av
vitaminer etc. Men i det väsentligaste kvarstår värdet av de gamla
erfarenheterna rörande mat och dryck. (1946)
Ytterligare ett exempel på en tvehågsenhet till vetenskapliga framsteg kan
utläsas i ett avsnitt om kvinnans sjukliga menstruation. Där framgår att
32
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
för mycket kunskap kan vara ohälsosamt. Det gäller i alla fall vissa
kvinnor som bör vara försiktiga med att läsa för mycket.
Jag vet en kvinna som genom att läsa en läkarbok fick för sig att hon led
av hemska könssjukdomar, fast hon var fullkomligt frisk. För den olärde är
vetenskapens språk ofta vilseledande. Nämnda kvinna gjorde sin
uppfattning till en fix idé och måste intagas på sinnessjukhus. Så illa kan
det gå om du inte i tid lär dig reflektera förnuftigt och att föra ett måttligt
sexuellt samliv. (1946)
Vad det innebär att reflektera förnuftigt ges det inga konkreta exempel på.
Klart är dock att läkarna har tolkningsföreträde av vad som anses normalt.
Det auktoritativa anslaget som var något tvetydigt i originalutgåvan har
både förstärkts och försvagats i den senaste upplagan. Förstärkningen
består i att skrivstilen är mer redovisande, ibland också klart
föreskrivande. Tvetydigheten består i den skepsis som framskymtar mot
nya vetenskapliga fakta.
33
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Konstruktion av kroppar och sexualitet
Jag har enbart använt exempel ur 1849 års utgåva för beskrivningen av
mannens och kvinnans kropp och kroppsvätskor. Det beror på att dessa
beskrivningarna genomgår ringa förändring över tid. I avsnittet om
sexuell återhållsamhet och påbud om hur samlaget ska utföras har jag
använt både 1849 och 1946 års utgåva, eftersom det finns exempel på
förändringar i framställningen. Ur beskrivningarna har jag sedan
rekonstruerat bilden av mannens respektive kvinnans kropp och hur
disciplinering av kroppen gestaltas.
Mannens kropp
Beskrivningen av pojkens inträde i manligheten är fylld av positiva
omdömen. Mannens kropp är färdig att brukas för sexualitet vid 21 års
ålder. Men det gäller att bevara denna förmåga och inte förslösa den
livgivande kraft som tillskrivs sädesvätskan. Det är när den börjar
produceras som mannens personlighet formas.
”Undransvärda,” säger en författare a) ”äro de förändringar, som yttra sig
i yngligens sinne och kropp, så snart den manliga säden närmar sig sin
mognad och fruktsamhet, och dess finaste, dess flygtiga del hos
återhållsamma personer, uppsupes i blodet. Alla djur bliva vid brunstidens
infallande, nemligen då säden vinner mognad, modigare, starkare,
tilltagsnare. De fruktar ingen fara; de strida modigare, ända till verkligt
raseri, med sina rivaler. Hos den mogna ynglingen, då han lefver kyskt,
blifva lifs- och nervkrafterna verksammare och livligare. Det på hakan
framskjutande fjunet förvandlas till manligt skägg. Trakterna kring födslodelarna beklädes med hår; den mogne mannens sopran nedsjunker i sträf,
djup bas; ögonen lysa eldigare; muskelkraften förhöjes; hjertat slår
modigare och höjes af kärlek. Själskrafterna får ett mera manligt väsende;
inbildningskraften mera fintligt, mera eldigt, omdömet mera stadgadt,
34
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
viljan verksammare, känslan af eget värde högre, känslan för det täckta
könet mera berusande. (1849)
Det är avsnittet om vad som händer om man har samlag för tidigt som
gör det möjligt att förstå hur en önskvärd manskropp bör vara beskaffad
rent fysiskt. I utsagan målas en bild av hur kroppen förtärs om en man
börjar med samlag för tidigt.
Denna kraftlösa, utmärglade, af skinn och ben bestående man, redan
förslöad för hvarje njutning, som en kysk äkta säng kunde erbjuda honom.
(1849)
Den talar underförstått om att mannen bör vara kraftfull, välväxt och
energisk. I övrigt är mannens kropp utförligast beskriven i avsnittet
Beskrifning om byggnaden och beskaffenheten af de båda könens
födslodelar. Avsnittet inleds med ett påstående om att det är viktigt för
alla att känna till ”beskaffenheten af sin kroppsliga hydda” om inte annat
för att det förekommer så många ”villomeningar” i ämnet. Ett argument
för upplysning och bildning.
Testikeln och manslemmen är de två könsdelar som omgärdas med
många värderande ord. Testikeln beskrivs som den för människans
avlelse viktigaste delen. Byggnaden beskrivs som ”lika fin som konstig”.
Den är ömtålig och ska aktas för stötar och slag och det varnas för
omåttliga samlag och onani som kan leda tillsjukdomstillstånd.
Beskrivningen av manslemmen är även den värderande och ibland lyriskt
gestaltad. Det är sätet för ”den högsta vällust”. Användningsområdet för
alla mannens könsdelar framställs också som synnerligen adekvata.
Huru väl äro icke för övrigt hvarje af dessa organer inrättade till vinnande
af det ändamål, som därmed åsyftas. (1849)
Även manslemmens förmåga till förändring beskrivs som mycket
ändamåls–enligt.
Hade manslemmens struktur blifvit beräknad endast för samlaget d.v.s.
alltid i styf ställning, så skulle den vid klädsel, rörelser och arbeten blifvit
lika hinderligt som sårande för sedeskänslan. Huru lyckligt att det icke
35
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
varit så bestämdt! Huru väl att den synes försvinna af sig sjelf, så snart den
ej mer behöves till det stora ändamål, som dermed skall ernås.(1849)
Beskrivningen av mannens kropp ger en bild av att den är inte bara stark
av naturen utan också ändamålsenligt konstruerad. Den är gjord för energi
och kraft. Allt är förutbestämt och finurligt uträknat. Den dagen
sädesvätskan börjar pulsera i ynglingens kropp urskiljer han sig från
kvinnan och blir då både modigare och starkare än under pojkåren.
Utsagorna handlar i stor utsträckning om könsorganen men det är inget i
texten som motsäger att dessa beskrivningar även gäller mannens övriga
kropp. Denna starka och energirika byggnad hålls vid liv av olika vätskor,
där blodet utgör den viktigaste kroppsvätskan för människan.
Mannens kroppsvätskor
I beskrivningar av kroppsvätskor nämns, förutom blod, slem, mjölk och
sädesvätska. Mannens säd har tilldelats ett eget avsnitt där balansen
mellan kroppens vätskor ägnas stort intresse. Att förlora en andel vätska
innebär en fysisk påfrestning på kroppen och särskilt kännbart för
mannens kropp är förlusten av säd. Ju mer man förlorar desto svårare blir
följderna därav. Men det talas även om andra utdunstningar i samband
med samlaget.
Bland de åtskilliga kroppsvätskor, som innehållas i människokroppen,
gifves det ingen, som icke är af vikt för dess välbefinnande. Allt ifrån den
gemensamma källan, ur hvilken de leda sitt ursprung, nämligen blodet,
intill den där på det konstigaste sätt beredda säden, äro de alla mer eller
mindre oumbärliga och för hälsan viktiga. (1849)
Det är dock något alldeles exceptionellt med tillblivelsen och innehållet i
säden. Ingen vätska kräver så vidlyftig beredning som mannens
sädesvätska. Även här används en referens i den första upplagan som är
borttagen i den senaste tappningen. Referensen är en anonym författare
och benämns som ”en författare över ämnet”.
36
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
”Ingen del af menniskokroppen,” säger nämnde författare öfver detta
ämne, ”behöfver till sin fulla utveckling och förädling så lång tid,så
mycken samverkan af lifs- och nervkrafter, som testiklarna och den i dem
beredda mogna fruktbara säden. Verkstäderna för den mogna mannens
förnuft äro till och med mycket förr utbildade till sina förrättningar, än den
manbare ynglingens testiklar. Åt alla innanmäten, alla krafter i den
lefvande kroppen har naturen liksom gifvit befallning att endast långsamt,
och genom en gradvis skeende verkan af hela den djuriska organismen, ur
blodet extrahera en förträfflig saft, som genom sin inneboende, lifgifvande
kraft, sin elektriska eld skulle alstra efterkommande. (1849)
Texten fortsätter med att beskriva produktens beskaffenhet:
En sådan vätska är den mogna manliga säden, den innehåller verkliga
menniskofrön d), ämnen till detta sjelfverksamma Jag; den är den
fullkomligaste produkt, som vår kropp genom sin underbara kraft kan
frambringa; den är den skapande Allmaktens största underverk, den är
djurrikets non plus ultra. (1849)
Helt följdriktigt ställer sig författaren lite senare i texten frågan:
Kan det vara naturens mening, att en med så mycken möda beredd vätska
sorglöst skall förslösas? (1849)
I beskrivning av mannen säd görs jämförelser med djurriket i både lyriska
och ibland även demoniska ordalag.
”Kapunen” säger von Haller, förlorar sin förmåga att gala, sin styrka, sin
blodröda kap; han aflägger hustuppens manliga vaksamhet och urartar till
qvinnlig veklighet /.../ Tjuren, annars så vild, förvandlas genom kastrering
till en tålig och tam oxe” Så verksam är mannens säd! (1849)
Utdunstningar i samband med samlaget gäller både för män och kvinnor
medan den ”onaturliga sädesförlusten” gäller endast män.
Utdunstningen, såväl under samlaget som efter detsamma, vanligen är
mycket förökad. Äro de begge njutande fullkomligt friska och unga, så
37
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
gifva de hvarannan derigenom å ömse sidor en icke obetydlig ersättning
för de som under sjelfva samlaget omedelbart uppoffras. Huru kan denna
afsigt, som Tissots, Hefelands och andra läkares tanke i synnerhet
bestyrker derigenom, att sjelfva samlaget, så stora krafter det ock i och för
sig fodrar, ändock behöver mindre, än den onaturliga sädesförlusten som
Heidenreich kallat Onani; huru kan, ger jag, denna afsigt bättre ernås, än
då den ena ljuft slumrar i den andres armar; och om morgonen stärkt till
kropp och själ uppvaknar? (1849)
Det tycks som om själva svaret på manligheten återfinns i sädesvätskan.
Det är genom den som själva manligheten får sin näring. Metaforen att
betrakta mannens kropp som en välkonstruerad maskin, i ständigt behov
av bränsle för att fungera, leder tankarna till industrialismens framväxt på
1800-talet. Samtidigt är det ingenting i texten som beskriver någon form
av teknisk eller industriell utveckling. Påståendena underbyggs ofta med
hänvisningar till tidigare epoker och djurriket. Jämförelsen med djurriket
är intressant eftersom skriften i stort förespråkar ett behärskande av
naturen. Bildspråket för snarare tanken till mannen som jägare och
beskyddare i en bonde- och jägarkultur. Det är tydligt att texten ger prov
på ett särartstänkande i synen på mans- och kvinnokropp. Mannens kropp
är stark i motsats till kvinnans som är svag av naturen. Beskrivningen
underblåser även att det bara finns en typ av manskropp medan
gestaltningen av kvinnans kropp inte framstår som lika entydig.
Kvinnans kropp
I utsagorna om kvinnans kropp framställs hon, med några få undantag, i
termer av eftergivenhet och konturlöshet. Kroppen som helhet är svag och
bräckligt konstruerad. Eftersom det fordras en stark kropp för att kunna
genomföra och uppleva vällusten i ett samlag varnas de allra svagaste
kvinnorna. Risken är annars stor för att de ska drabbas av fallandesot, det
som idag går under benämningen epilepsi. Speciellt den redan svaga
kvinnan bör vara uppmärksam på vilka förödande konsekvenser ett alltför
utsvävande sexualliv kan ha.
38
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Den svaga qvinnan – huru mycket särskild anledning har hon icke, att
alltid lyda denna röst, då beskaffenheten af såväl hela hennes kropp, som i
synnerhet hennes födslodelar, straffar henne, det förra oberäknadt, på
ännu ett annat, icke mindre farlig sätt för samlagets omåttliga njutning.
(1849)
Vad gäller kvinnans könsdelar är särskilt fysiologin, men även i viss mån
anatomin, betydligt diffusare beskriven än mannens könsorgan.
Beskrivningen ges inte heller lika stort utrymme. Underlivets
konstruktion framställs som något som lätt drabbas av allehanda
åkommor.
Hvilken svampaktig, lös väfnad utgöra icke hennes födslodelar? Huru lätt
förorsakas här stockningar af vätskor, då kärlen i denna lösa vävnad så lätt
eftergiva för hvarje utvidgning, hvarje påträngning, som blodet förorsakar,
då en retelse verkar på dess delar. (1849)
Medan mannens könsorgan beskrivs som ändamålsenliga och finurliga
och något man bör vara aktsam om framstår de kvinnliga könsorganen
som i viss mån oförklarliga.
Om man kan inse till hvad ändamål mannens födslodelar tjena, så är detta
icke alltid händelsen med qvinnans. Men om man i det förra fallet fann
den beundransvärda vishet för den ämnets afsöndring och meddelande, så
finner man det andra, att allt der icke mindre åsyftar befodrandet af
nedlagda menniskofröets utveckling och tillvaro, och att under daningen af
dess tillkommande tillvaro, lemna det för all yttre åverkan tryggadt
hviloställe. (1849)
Men bilden av kvinnokroppen är inte entydig. Olika kvinnor kan också ha
olika starka kroppar och är därför mer eller mindre skapta för samlag och
graviditeter. Samlaget är en sorts påfrestning på kroppen, en annan är
graviditeten. För täta graviditeter passar inte alla kvinnokroppar, det gäller
främst de ”sysslolösa damerna”.
Intet försvagar qvinnans kropp så mycket som täta barnsängar. Dock
finnas visserligen qvinnor, som årligen kunna skänka sina män en
kärlekspant och i det hela njuta varaktig och blomstrande helsa; men hvar
39
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
finns de? Icke i våra förnäma, sysslolösa damers boudoirer, utan i
landtmannens koja, der hustrun under träget arbete och ren luft, med
munterhet och gladt sinne, hastigare återfår sina krafter, än våra fruar i
stadens förströelser ens kunna ana. (1849)
Även beskrivningen av när kvinnans kropp är färdigutvecklad för
graviditet präglas av termer för styrka. En styrka som ska matcha
mannens och klara en graviditets påfrestningar. Det motsägelsefulla i
utsagorna blir synligt i en referens som används för att motivera
avhållsamhet i unga år. Där framställs kvinnan i vad man kan uppfatta
som positivt värderande ordalag:
En flickas blomstringstid infaller vid dess 18:de till 20:de år.–– Vid denna
ålder äro alla hennes behag utvecklade, hennes växt fullbordad, hennes
bröst utslagna, hennes födslodelar utvecklade och förlora genom samlaget
och hafvande-tillståndet icke så lätt sin muskelstyrka; hon har styrka nog
att belöna mannens omarmningar med ett barn emot hvilken hon kan
uppfylla sin moderspligter i hela deras vidd. (1849)
Texten om kvinnans kropp är, till skillnad från beskrivningen av
mannens, inte lika entydig. Kroppen kan både vara stark och svag,
ändamålsenligt och obegripligt konstruerad. Den är beroende av ålder och
klasstillhörighet. De kvinnor som lever på landet har inte bara en annan
sorts kropp, de besitter även ett annat sinnelag och en annan styrka än de
sysslolösa damerna i staden. Nyanserna är intressanta. Framställningen
kopplar ihop förmåga att sätta många barn till världen med en energi och
styrka som liknar beskrivningen av mannen. Det faktum att det är kvinnan
som bär fostret och att detta sker på ett för omvärlden skyddat ställe står i
kontrast till skrivningen om det svampaktiga i kvinnans yttre könsorgan.
Det är som om dessa olika delar av kvinnans kropp inte hänger ihop eller
att vissa kvinnor är mer lämpade att föda barn än andra.
Kvinnans kroppsvätskor
Kvinnans kroppsvätskor är även de diffusare gestaltade än mannens med
en stark betoning på att när de uppträder är det tecken på sjukliga
40
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
förändringar. Kvinnors livsenergi tycks inte komma från någon
kroppsvätska utan är snarare tecken på förlust av kraft. Ingen väsentlig
vätskeförlust uppstår heller vid samlaget för kvinnan.
Qvinnokönet har väl mindre, och troligen alldeles intet, att befara i
afseende på förlusten af en vätska, så vida en sådan hos detsamma i detta
fall antingen alldeles icke äger rum, eller, om äfven, enligt flere läkares
påstående, något dylikt finnes, som under samlaget utgjutes, detta dock på
intet sätt, i afseende på mödosam beredning och vigten af sin
bestämmelse kan jemföras med mannens. (1849)
I en beskrivning av de kvinnliga könsorganens beskaffenhet är
förekomsten av slem i fokus. Orsaken till att den normala förekomsten
hamnar i obalans beskrivs som någon form av retning. Att
könssjukdomar som ”hvita flussen” förutsätter en partner nämns ej.
Sjukdomen tycks uppstå i kvinnan själv och genom hennes egen försorg.
Hela inre ytan af qvinnans aflelseorganer är, vid fullkomlig helsa och vid
tillbörlig renlighet, öfverdragen med ett mildt, nästan luktfritt slem, som
icke har annat ändamål, än att så mycket möjligt är skydda dessa fina, i så
hög grad känsliga delar, för hvarje åverkan, hvarje tryckning, som under
samlaget eller under nedkomsten kunde uppstå. Myckenheten af det slem,
som för detta behof afsöndras ur de pulsådrors finaste grenar som gå
dessa organer för att tilldela dem föda, är i sig sjelf icke stor. Men en
retelse, som verkar på dem, bringar, utom andra hit icke hörande orsaker,
det derhän, att detta slem afsöndras i större mängd, och då detta ofta
händer, så blir denna afsöndring den andra naturen, som man säger, – den
fortfar beständigt; nu börjar en flytning af detta slem, som för dess
ursprungliga hvita färg fått namn af hvita flussen. (1849)
Några rader längre fram i texten beskrivs konsekvenserna av denna
åkomma där hela människan blir involverad.
Småningom börjar hela kroppen att känna den ihållande förlusten. Köttet
blir slappt, ansigtsfärgen förlorar sin friskhet, ögonen sin glans och lifliga
eld; de omgifvas af en blå ring; musklerna förlora sin styrka; hela kroppen
utmärker sig genom matthet, och slemmet, som i början är så mildt och
41
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
godartadt, antager nu en helt annan beskaffenhet. Det blir skarpt, tunt,
illaluktande och liknar ett gröngult var. Ofta är det omöjligt att fullkomligt
bota det onda, som dock närmast troligen icke var annat än följden af en
njutning, hvilken måste begagnas så mycket sparsammare, ju större och
mera betydande den är till sina följder. (1849)
Kvinnors kroppar är inte bara svagare än männens; de tycks också vara
konstruerade med en större mottaglighet för sjukdomar. Den normala
kroppsvätskan är luktlös och obetydlig och tilldelas ingen energigivande
funktion. De kroppsvätskor som uppmärksammas är oftast tecken på
någon defekt eller på något som bör avlägsnas. Kvinnans vätskor är lika
med orenhet och kvinnokroppen avger även allehanda obehagliga lukter. I
ett resonemang om hur kvinnor bör behaga den man som skaffar henne
rang i samhället och som vakar och sörjer för hennes existens beskrivs
vikten av renlighet. Här tycks den tidigare beskrivne starke mannen också
inneha ett ytterst känsligt luktsinne.
Se denna hulda, älskvärda qvinna, hon vet ganska väl huru renligheten och
snyggheten i hennes nattklädsel lika mycket befordrar och underhåller den
sinnliga njutningen, som det förskönar hennes behag och intager den
finkänslige mannen. Hon bör vara mer sorgfälligt, då hon på aftonen
afkläder sig, än koketten vid sin morgon-toilett. (1849)
Här finns en hänvisning till andra kulturer. Den österländska kvinnan
från Turkiet får stå som ett föredöme i konsten att behaga.
Ett ljumt bad mottager den unga Turkinnan, hvars behag under den
kommande natten skola förtjusa mannen. All lukt, som den på huden
torkade utdunstningen kunde hafva, försvinner härigenom. Välluktande
vatten fuktar det lockiga håret och stänkes på den svällande ottomanen,
som är bestämd för den äkta kärlekens njutningar. (1849)
Även den ofta citerade May har yttrat sig i frågan om vikten av kvinnans
renlighet inte för sin egen del, utan för att undvika obehag för mannen.
”En klok hustru,” säger han ” som vill behålla sin man för sig, skall, för att
försköna sina kroppsliga behag, använda alla toilettens konstgrepp. [...] i
42
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
njutningens ögonblick sorgfälligt undvika, att på ett eller annat sätt besvära
mannens luktorganer. (1849)
Föreställningen om kvinnans orenhet efter barnsängstiden och förbudet att
ha samlag de tre första månaderna efter förlossningen kopplas i texten till
avslagets obehagliga lukt. Speciellt viktigt ansågs skälet till avhållsamhet
vara i länder med varmare klimat. Om kvinnan bröt mot denna regel
kunde mjölken sina eller blodstörtning uppstå.
Kvinnas kropp är genomgående svag och bräcklig i beskrivningarna.
Den drabbas lätt av allehanda sjukliga avvikelser. Orsaken är oftast ett
”oförnuftigt sexuellt beteende”. Menstruationsblodet härleds inte till den
livgivande funktion det faktiskt är tecken på utan beskrivs enbart i termer
av sjuklighet och abnormitet. Denna bräckliga konstruktion där det lätt
tycks sippra ut allehanda illaluktande vätskor står i stark kontrast mot den
starka och funktionella kropp med sunda kroppsvätskor som tilldelats
mannen. Manskroppen, till skillnad från kvinnas kropp, tycks också vara
befriad från obehagliga lukter.
Måttfullhetens lov
Beskrivningen av kropp, kroppsvätskor och disciplinering av sexualiteten
hänger givetvis samman. Den kraft som både kommer ur sexualiteten och
förbrukas vid olika sexuella handlingar uppmärksammas. En tydlig
uppmaning till läsaren går ut på att hålla igen. Sexualiteten ska brukas
endast vid särskilda tillfällen och under speciella omständigheter. Här
finns föreskrifter om vid vilken ålder, årstid och tid på dygnet det är
lämpligt att utföra samlag. Men det finns också noga beskrivet hur och i
vilken miljö samlagen lämpligen ska utföras och om vikten av att uppleva
passion. Olika påbud gäller dock för män och kvinnor. Beskrivningen av
mannens starkare kroppsliga konstruktion och den personlighetsmässigt
”vildare” läggning som inträder i puberteten kan jämföras med kvinnans
svaga och diffusa kropp med en medföljande svag mentalitet. De skilda
beskrivningarna får konsekvenser för vilka förhållningsorder som bjuds.
Männen måste bevara sin av naturen givna styrka och akta sitt känsliga
organ medan kvinnorna inte bör utsätta sin bräckliga kropp för stora
påfrestningar eftersom de så lätt genererar sjukdomar.
43
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Ett direkt föreskrivande påstående som återfinns i alla tre upplagorna är
vikten av återhållsamhet i unga år. Både könen framställs i detta avseende
som likvärdiga. En jämlikhet som bryts när pojken kommer i puberteten.
Skälet till avhållsamheten är att kroppen inte är konstruerad för samlagets
konsekvenser. Men det framförs också motiv som har med ansvaret för
avkomman att göra. En allt för ung person kan inte ta ansvar för barn.
Allt tal om preventivmedel lyser med sin frånvaro vilket innebär att
resonemanget bygger på att samlaget har som mål att leda till graviditet.
”Sök ej för tidigt, yngling, sök ej för tidigt, goda flicka, den njutning,
som endast kan vara förenad med vår kropps fullkomliga utveckling.”
Jämförelsen med djurlivet poängteras liksom att människan endast
skenbart blir mogen i förtid vilket visar sig genom att ett för tidigt
sexualliv bestraffas med fysiska åkommor. Därefter följer en målande
beskrivning av vilka fysiska konsekvenser som väntar om man inte lyder
dessa råd. Innehållet i texten är detsamma i alla tre utgåvorna:
Han blev genom familjeförhållande nödgad till ett äktenskap vid en ålder,
då man fordom blott hade en dunkel aning om det förras hemligheter, och
nu är han, denna kraftlöse, utmärglade, af skinn och ben bestående man
redan förslöad för varje njutning, som en kysk äkta säng kunde erbjudit
honom. (1946)
För kvinnan beskrivs konsekvenserna av ett för tidigt sexualliv på
följande sätt:
Hennes svaga kropp kunde inte uthärda hafvandetillståndets
besvärligheter; hon kunde inte tåla den förlust af vätskor, icke de plågor,
som med nedkomsten äro förenade; och så vissnade de blommor redan,
som knappt eller icke ännu framträtt i sina knoppar. –Det rysligaste skelett
står nu där, varest ännu den mest blomstrande skönhet bort skådas, om
icke utvecklingen och tillfredsställandet av begär ägt rum, som ännu hela
år voro ägnade åt en ostörd slummer. (1946)
Ett par sidor längre fram tas förhållandet mellan natur och kultur upp,
även det i nästan identiska ordalag i samtliga utgåvor. Sexualiteten
framställs som en drift. En drift som har med släktets fortbestånd att göra
och som om den får leva ostört, inte gör sig gällande förrän det är
44
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
lämpligt. Detta ostörda naturtillstånd är utgångspunkten i talet om
disciplinering. Svaret på frågan om ett sexuellt uppvaknande även innebär
att driften ska tillfredsställas ges i texten:
Denna fråga kan besvaras jakande, om vi levde i ett fullkomligt
naturtillstånd; Om vi här icke måste hava avseende på mångfaldiga sakers
inverkan, vilka lika mycket kunna bidraga till dess för tidiga utveckling,
som dess för stora livlighet. – Föda, kläder, läsning vällustiga tavlor, till
och med exempel och lättsinniga samtal, allt förenar sig i att tidigare
väcka denna drift, än om vi ännu levde i naturtillståndet, där intet utom
naturen själv finnes, som retas oss att i förtid uppfylla en av hennes
viktigaste förrättningar. (1946)
När det gäller lämplig samlagsdebutålder för kvinnor rekommenderas att
vänta med samlag till mellan 18:e och 22:a året. Där finns ett citat som
stöder detta påstående vars slutsatser verkar bygga på någon form av
empiri. Ett bärande argument för att just kvinnan ska iaktta sexuell
måttlighet hänvisar till hennes svagare kropp. Skrivningen är i 1946 års
upplaga nästan identisk med originalet.
Den svaga kvinnan – hur mycken särskild anledning har hon icke att
iakttaga måttlighet, då beskaffenheten av såväl hennes kropp, som i
synnerhet hennes födslodelar, straffar henne, det förra oberäknat, på ännu
ett annat, icke mindre farligt sätt, för samlagets omåttliga njutning. (1946)
En icke namngiven källa används som referens och ger en ingående
beskrivning av vad som händer om kvinnor föder barn i allt för unga år.
Konsekvensen blir en oförmåga att skaffa barn senare i livet. Även här
har framställningen till form och innehåll inte nämnvärt förändrats över
tid. Kroppen sätter gränser för sexualiteten. Argumenten är förmågan till
reproduktion. Men det är inte endast kroppens beskaffenhet som används
som motiv för sexuell måttfullhet även sinnesstämningen är viktig.
Lusten och glädjen ges betydelse liksom närvaron och uppmärksamheten i
samlagssituationen.
Munterhet och en känsla af verklig kraft äro två andra lika vigtiga vilkor,
på hvilka mycket beror vid samlagets njutning, åtminstone för den varelse,
45
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
som har att tacka detta för sitt ursprung. Själen måste i en sådan stund icke
hava känsla för annat än sjelva njutningen; och olycklig den, hvars far
endast tänkt på sina forskningar, sina handelsböcker, sina göromål under
det han i sin makas sköte skulle njuta de ljuvligaste nöjen. Deraf kommer
att så mången lärd mans barn till själen endast bliva krymplingar och i intet
likna sin fader; deraf kommer, att barn, aflade under förtjusningens
ögonblick utom äktenskapet, så väl i själs- som kroppskrafter vanligen
mycket öfverträffa dem, som aflas under äktenskapet, der kärleken njutas
med så mycket större liknöjdhet, ju färre hinder finnas, som kunde göra
njutningen behagligare, och mera uppelda den lyckliga fantasi. Däraf
kommer vidare, att det förstfödda barnet i en familj icke sällan blir det
fullkomligaste, så vida begge föräldrarna vid dess aflande icke allenast
hade lika kroppskrafter, utan äfven en lika stor njutning, den ingen vana,
ingen öfvermätthet hade förminskat. (1849)
Lusten är uppenbart kopplad till resultatet och det handlar om lust hos
båda parterna. Men denna lustutlevelse har sina gränser. Ett
återkommande tema är måttfullheten. Det bärande motivet för sexuell
måttfullhet är för mannen att han måste spara på sin energi vilket är
kopplat till sädesvätskan. Kvinnan å andra sidan har i grunden en kropp
som är svag och måste därför skyddas mot den påfrestning som samlaget
och en eventuell graviditet utgör. Huvudansvaret för att den sexuella
måttfullheten efterlevs ligger hos kvinnan. Det är hon som med konstens
alla regler skall balansera mellan åtrå, utlevelse och återhållsamhet.
Mannen har å andra sidan att leva upp till den energirike och starke man
som inom givna ramar har som uppgift att befrukta kvinnan.
Men det är uppenbart att denna måttfullhet inte alltid är så lätt att
efterleva även om den motiveras med att det är viktigt för hälsan och
fortplantningsförmågan. Lösningen tycks vara att det kommer an på
kvinnan att vara den som håller måttet. Åtskilliga motsägelsefulla
beskrivningar framhåller att kvinnan ska bejaka mannens åtrå samtidigt
som hon måste tänka på att inte vara alltför sexuellt intresserad. Hon ska
diskret vara den som visar mannen att samlag inte är möjligt till aftonen.
Fast en god och klok hustru avvisar i princip aldrig en uppeldad man. Om
detta är nödvändigt, framställs det som angeläget att inte avvisa mannen
sexuellt på ett sätt som kan såra. Förmågan att såra tycks vara särskilt
utvecklad bland de högre ståndens kvinnor.
46
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
[...] Mitt under sinnenas rus vare dock alltid den hulda blygsamheten
mäktig i hennes bröst! Må den aldrig bliva henne likgiltig! Må hon lik den
sköna rosen tillåta att mannen njuter hennes behag, men må hon icke visa
honom ett begär härska hos henne, som skulle förringa hennes värde, hans
aktning! Kättja, fräckhet och omåttlighet i äktenskapsnöjets njutning
vanhedra kvinnan och försvagar mannen, uppfylla honom med avsmak för
en varelse, som aldrig borde söka, utan blott av kärlek till honom, tillåta
dess verkställande.
Men däremot har även May ganska rätt, då han härleder så många
olyckliga äktenskap därifrån, att kvinnan visar köld, då hennes man i dess
armar söker sällheten. (1946)
Samlagets var, när och hur
Återhållsamheten tar sig också uttryck i en mycket detaljerad beskrivning
av var, när och hur samlaget skall utföras. Här framskymtar för första
gången en svag man.
När det gäller betydelsen av miljön finns noggranna beskrivningar av
sängen. Den är kopplad till att barn till rika föräldrar blir vackra och
begåvade, en tidig beskrivning av hur det ekonomiska och symboliska
kapitalet hänger samman. Innehållet i texten har genomgått en obetydlig
förändring över tid.
Rika personer hava orsak mer till sina barns skönhet. De kunna för
kärlekens njutnings låta inrätta ett ställe, svarande mot allt, som i ljuva,
angenäma drömmar kan vagga fantasien. Sängarna bör vara elastiska,
prydda med målningar, som reta sinnena och åskådliggöra skönheten.
Rökelser kunna vidare försätta sinnena i ett ljuvt rus och ett svagt sken
samt melodien av en speldosa fullkomna sällheten av en huld makas
omfamning. (1946)
Texten visar på hur miljön påverkar avkomman. I samma avsnitt som i
1946 års upplaga bär titeln Villkor för dem som önska de blifvande
barnen friska, vackra och i 1849- och 1912 års upplagor namgetts till
47
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Villkor för dem som önska de blifvande barnen friska, vackra och qvicka,
finns ett avsnitt om just dessa villkor.
Allt vi i detta hänseende veta, är: att ett par, utrustat med skönhet samt
oförminskade själs- och kroppskrafter, även avlar med lika egenskaper
begåvade barn, såvida samlaget utövas måttligt, vid full styrka, med
verklig passion och under omständigheter som hava inflytande på
inbildningskraften samt, vad skönhet angår, kunna uppfylla den med
motsvarande bilder. (1946)
Ett bejakande av lusten och sinnligheten men under reglerade former ger
inte bara vackra barn – det garanterar även barn med begåvning. Den
reglerade passionen omfattar både man och kvinna. Även om det för
kvinnors del tidigare i texten ges en del restriktioner på grund av hennes
svagare kropp, så är skrivningen om verklig passion inte riktad enbart till
det ena könet. Passionen är även en förutsättning för att mannen inte skall
frestas till utsvävningar.
[...] Sällan skall mannen begå en utsvävning, då han hos sin hustru finner
vad han söker hos en mätress, nämligen passion, bevågenhet och retelse
till kärlek [...] (1946)
Maj och juni är kärlekens månader. De resulterar i att barnens föds på
vårvintern och det framstår som självklart lämpligast. Ett mönster som
faktiskt fortfarande gäller i Sverige. Tidpunkten på dagen spelar en viktig
roll med tanke på den kraftansträngning som tilldelas samlaget. Argument
för att utföra samlaget på morgonen styrks visserligen av kända läkare
men författaren vill inte stämma in i denna föreställning:
Äldre läkare, isynnerhet Boerhave, anse morgonstunden bäst. Kroppens
styrka skall då vara minst försvagad, mest concentrerad, munterheten
störst och sinnet gladast och intet annat hindra en glad njutning, än
mannens egen vilja. (1849)
Motargumenten går ut på den matthet som är förenad med förlusten av
sädesvätska men tröttheten drabbar även kvinnan. Att somna på morgonen
beskrivs som ohälsosamt.
48
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
/... den minst tjenliga att giva kroppen kraft och styrka; att vanligtvis på
morgonsömnens olust plär följa i stället för vederkvickelse, tröghet i stället
för munterhet, matthet i stället för styrka. (1849)
Slutsatsen blir att aftonen är den lämpligaste tidpunkten för samlag.
Själva samlagets utförande ger en bild av ömsesidighet. Där poängteras
också vikten av att samlaget skall vara fruktsamt. Denna fruktsamhet
kopplas samman med vad som kan tolkas som en gemensam orgasm och
legitimeras med stöd av citat från Bibeln:
För att så mycket säkrare åstadkomma denna blandning af båda
vätskorna, och den deraf beroende befruktningen, är det äfven nödigt att,
så vidt möjligt är, låta begge könens födslodelar närma sig varandra i detta
vigtiga ögonblick, då den högsta njutningen infinner sig, och känslan af den
högsta vällust gör själen känslolös för varje annan tanke. Skriftens uttryck:
”Och båda varda ett kött” skall här bokstafvligen uppfyllas. (1849)
Återigen ett exempel på hur sexuell utlevelse motiverades med att
konsekvenserna var eftersträvansvärda. Varje samlag har som yttersta
syfte att reproducera människosläktet. I 1946 års upplaga är innehållet i
sak något förändrat. Kvar är skrivningarna som poängterar den
ömsesidiga och utdragna njutningen. Begreppet orgasm har tillkommit
och används för att beskriva lustkänslornas höjdpunkt men detta kopplas
inte direkt samman med själva befruktningen. Däremot utmålas den
ömsesidiga sympatin som en förutsättning för att den manliga säden skall
komma i kontakt med livmodermunnen. Det har således skett en viss
förskjutning i argumenten för den gemensamma passionen. I den senare
skrivningen är detta snarare ett medel än ett mål.
De inledande raderna under rubriken Den för samlaget lämpligaste
ställningen ger exempel på något komplext förhållande till upplysning och
nya vetenskapliga rön. Andemeningen lyfter fram frågan om vad som kan
vara den yttersta gränsen för människans vetgirighet. Skrivningen
återfinns i samtliga upplagor:
Endast människan kunde uppställa den frågan: i vilken ställning, i vilket
läge bör samlaget njutas? Endast hon kunde framkasta den, hon, som
49
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
grubblar på allt, som på alla möjliga sätt söker öka varje njutning och alltid
söker förfina den, hon finner störst. (1946)
Denna fråga är tydligen enkel att besvara. Här finns ingen tvekan .
I allmänhet kan man utan tvivel antaga för säkerhet att Naturen för
människan bestämt en ställning, i vilken samlagets ändamål säkrast och
lättast kan ernås.
Bedömd ur denna synpunkt är således den vanligaste även den
naturligaste. (1946)
Efter detta citat återfinns en anatomisk bild av mannens bäcken. Det
naturliga refererar till den anatomiska konstruktionen. Leonardo da Vincis
bild av ett älskande par i genomskärning, där mannen ligger ovanpå
kvinnan, får stå som ett belysande exempel på hur människan bör
genomföra samlaget. Andra ställningar förkastas ömsom med argument
för att de utgör en allt för stor ansträngning på kroppen eller också
påminner de om djurens kopulation.
Detaljerade råd för vad man bör tänka på efter samlaget ges också.
Även här är textens innehåll lika i alla upplagor. I konsekvens med den
dikotomiska framställningen mellan könen är råden olika för kvinnor och
män. Kvinnor bör strax efter samlaget hålla sig i stillhet, helst med låren
lagda över varandra. Alla starka kroppsrörelser såsom dans och hopp ska
undvikas även dagarna efter samlaget, allt för att underlätta en
befruktning.
Mannen bör efter samlaget omedelbart sova. Det är av naturen ordnat
så att denna sömn självmant infinner sig som ett svar på den
kraftansträngning som är förenat med sädesavgången. För de män som är
lite svagare än normalt av naturen rekommenderas att morgonen efter äta
en näringsrik frukost. Ett rekommenderat mål är ett par, tre råa äggulor
som blandas med ett glas gott vin, några teskedar socker och lite stött
kanel. Men det går lika bra med god okryddad choklad. I allmänhet
rekommenderas för de lite svagare männen att vara sparsam med
samlagen och i stället äta en stärkande diet av gott kött, fågel och råa eller
löskokta ägg för att erhålla den kraft som behövs för att genomföra ett
samlag. Mäns svaghet, till skillnad mot kvinnans, kan med andra ord
50
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
åtgärdas med näringsrik kost. En skrivning som tyder på att männens
svaghet är av en annan karaktär. I grunden finns förutsättningar för styrka
hos mannen.
Resonemangen om var, när och hur samlagen skall utföras och
upplevas har en gemensam klangbotten. De utgår från att samlaget skall
leda till att ett barn föds i rätt tid.
51
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Tänkbara läsare
Det är uppenbart att denna text inte vänder sig till en framväxande eller
existerande arbetarklass. De miljöer som beskrivs är snarare de borgerliga
salongerna där det fanns möjlighet med skilda sovrum, exklusiva sängar
och tillgång till god mat och gott vin. Talet om att en estetisk fysisk miljö
påverkar avkomman, kan knappast rikta sig till någon annan än den som
rimligtvis har möjlighet att ordna detta. Även den första omslagsbilden
för tankarna till en miljö med ekonomiska tillgångar och en möjlighet till
intellektuell stimulans.24
Den kvinna som omtalas är den sköra svaga, sysslolösa stadskvinnan
som bör vara aktsam om sin kropp och själ. Ibland nämns även kvinnor
från högre stånd. Hon jämförs med en annan ”sort”; den rödkindade,
robusta bondska kvinnan av mer tålig natur som inte framstår som en
tänkt läsare.
Männen är av naturen kraftfulla och energiska. Vad denna kraft och
energi skall användas till, förutom samlag, framgår inte. Det finns ingen
beskrivning av fysiskt ansträngande arbete. Det arbete som nämns är det
intellektuella. Annonserna, som dyker upp runt sekelskiftet, om jakt och
fiske för tankarna till en manlig fritidssysselsättning, annonserna om
vältalighet och ordstäv till en intellektuell miljö.
De skikt som denna skrift i sitt originalutförande var riktad till torde
vara den tyska borgarklassen. Den svenska läsekretsen i mitten på 1800talet var förmodligen från samma skikt i samhället. Runt sekelskiftet när
annonserna dyker upp finns det anledning att utgå från att läsekretsen
både förändrades och vidgades. Trots att innehållet i texten inte förändras
nämnvärt så kan man tänka sig att skriften förskjuts från att vara en
allmän sexualupplysningstext för ett litet utvalt skikt till att bli en
kommersiell produkt. Detta blir ännu tydligare i 1946 års utgåva där
framsidesbilden för tankarna till det mer obskyra.25 Vem som i praktiken
verkligen läste den är däremot omöjligt att fastställa. Faktorer som
läskunnighet, ekonomi och kanske också möjlighet till diskretion borde ha
påverkat spridningen under hela perioden.
24
25
Se bild sid 19.
Se bild sid 20.
52
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Tystnader
Ett område som det råder tystnad om är preventivmedel. När kondom
nämns är det dess funktion att hindra smitta av könssjukdomar som
poängteras. Elise Ottesen-Jensens undran över hur de rika bär sig åt för
att begränsa antalet barn kan besvaras med: genom att reglera passionen.
Med hänvisning till mannens och kvinnans skilda kroppar och
kroppsvätskor regleras samlagsfrekvensen med olika påbud. Samlaget ska
ske på våren, på natten, i liggande ställning i en elastisk säng. Själva
samlaget skall utföras under passion och med glädje i en estetiskt
tilltalande miljö. Det får inte, med tanke på sädesvätskans återhämtningstid, ske för ofta. Kvinnan skall vara nytvättad och lukta gott. Hon
får inte vara gravid eller ha fött barn för mindre än tre månader sedan.
Därtill tillkommer att ingen av parterna bör vara förkyld, ha gikt, ha anlag
för hypokondri, vara lungsiktig eller besväras av hemorrojder. Själen
skall dessutom vara fri från alla bekymmer och aftonmåltiden skall inte ha
intagits för sent. Om alla dessa förhållningsregler helt eller delvis
efterlevdes torde samlagsfrekvensen inte varit alltför hög. De skikt som
denna skrift ursprungligen riktar sig till är vad Elise Ottesen-Jensen
skulle beskriva som rika. Ett svar på hennes undran över att antalet barn i
de besuttna klasserna var betydligt lägre än hos dem med sämre ekonomi
kan vara deras förmåga att reglera passionen.
Det ordas heller inte så mycket om begreppet kärlek. Sexualiteten
kopplas till kroppsliga begär och inte till kärleksbegreppet. Det talas om
åtrå, ömsesidig sympati och kärlekens njutningar men inte om förälskelse
och kärlek mellan man och kvinna. Speciellt kvinnors sexuella känslor
beskrivs som styrda av viljan. Att behålla måttfullheten och samtidigt inte
visa för stor kyla är en fråga om viljeyttring. Avsnittet om samlag utanför
äktenskapet är visserligen skrivet med män som målgrupp men ger en
osentimental bild av erotiken. Sexualiteten kommer naturligt från kroppen
och det är med förnuftet och viljan som den kan förstås och styras.
53
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Ett annat icke uttalat perspektiv är det psykologiskt förklarande.
Beskrivningarna av sexualiteten utgår enbart från en fysiologisk och
anatomisk grund. Det kraftlösa och nedstämda har sina förklaringar i
kroppsliga åkommor likväl som det starka och energigivande. Hela
resonemanget om vilka samlagställningar som är lämpliga grundar sig på
beskrivningar av kroppens fysiologi. Vad man bör göra sexuellt kan
motiveras med hur kroppen är konstruerad. Det är kroppens fysiska och
fysiologiska begränsningar som bestämmer vad som är lämpligt och
normalt. De medel som anses leda till ökad sexuell lust är även de
bestämda av kroppens fysiologi.
Samhällets ansvar för jämlikhet och ökad välfärd där sexualupplysning
kan ses som en förutsättning nämns inte i texten. De livsvillkor som
skymtar fram mellan raderna är ekonomiskt bekymmerslösa. De
förutsätter möjlighet till näringsriktig mat, personlig hygien, skilda
sovrum, konst och musik. Kunskapen om hur sexuallivets ska levas är
snarare en fråga om personlig utveckling och förfining än en samhällelig
angelägenhet.
Rashygien, som annars var ett vanligt inslag i sexualupplysningsböcker
under 1900- talets första hälft, nämns inte.26 Det hade kanske inte varit
möjligt eftersom man kan anta att de flesta barn föddes inom det egna
skiktet. Ett skikt som knappast beskriver sig som annat än en förädlad
ras. Det talas även ganska lågmält om onani; det som snarast betraktades
som ett folkhälsoproblem från sekelskiftet och fram till 1930-talet nämns
här bara i förbifarten.
Behov av renlighet gäller endast kvinnor. Mannen är antingen av
naturen ren eller så betraktas mannens hygien som oväsentlig i
sammanhanget.
26
Sandström (1994)
54
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Diskussion
Det mest uppseendeväckande med denna skrift är att den under sin nästan
hundraåriga utgivningstid i Sverige genomgick så få förändringar. De
tydliga brotten som återfinns under dess utgivningstid kan härledas till ett
par yttre samhälleliga förändringar. Ett nytt typsnitt som infördes under
senare delen av 1800-talet samt en viss förändring i sättet att skriva som
gör sig gällande runt sekelskiftet. De nya vetenskapliga rönen om
befruktning och könssjukdomar var förmodligen omöjliga att blunda för
vid 1946 års utgivning likaså ett nytt stavningsätt. Även om
föreställningen om mannens och kvinnans kropp och sexualitet i grunden
inte förändrats så krävdes det då andra sätt att legitimera dessa påståenden
på. Den envetna hållningen att inte tala om preventivmedel, trots att
preventivmedelslagen upphörde att gälla 1938, är logisk med tanke på att
hela skriften genomsyras av idén om det goda med människans självkontroll. Det hade varit omöjligt att plocka in ett avsnitt om tekniska
barnbegränsningsmetoder i detta sammanhang. Man kan också ana att de
som upprätthöll denna praktik såg preventivmedel som ett hot.
Moderniteten och den tekniska utvecklingen kom i konflikt med
människans eget ansvar för kulturell förfining.
Ytterligare en möjlig förklaring till att en upplysningsskrift med anor
från 1800-tal överlever under en så lång epok, är att beskrivningarna av
manlig och kvinnlig sexualitet i grunden inte genomgått någon större
förändring under denna tidsrymd.27 Framställningen av mannen som stark
och oberoende och kvinnan som svag och beroende återfinns i den
dominerande floran av sexualupplysningtexter, fast då i andra ordalag.
Texten kan också ses som ett exempel på Foucaults tes att diametralt
olika värderingar är besläktade och influerade av varandra. Ett nära
släktskap, menar han, kan härledas mellan de första kristna lärorna och
27
Ibid
55
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
antikens moralfilosofi.28 Uppmärksamheten på vikten av en estetisk
miljö för lyckade samlag skulle kunna illustreras med bildmaterial från
1990-talets offentliga sexualupplysningstexter.29 Foucault kopplar även
samman sexualitetens uppkomst med borgarklassens framväxt på 1600talet. Förändringen skedde successivt från en självhärskarens makt över
medborgarnas liv och död till en ny makt, utvecklad i kontroll över
kroppen, som Foucault kallar för biomakt.30 Kontrollen över kroppen med
hjälp av förnuftet är ett genomgående tema i texten. Den personliga
friheten och ansvaret består i att med kunskap styra kroppens handlingar.
Det finns också det som framträder som kvalitativt annorlunda i denna
upplysningsskrift jämfört med den dominerande beskrivningen av manlig
och kvinnlig sexualitet.31 Det talas nämligen ovanligt mycket om
kvinnans sexualitet. Hon ingår explicit och implicit i beskrivningen av
passion och vikten av gemensam orgasm, vilket annars är ovanligt. Den
dominerande beskrivningen är att mannen har en av naturen mycket stark
sexualitet medan kvinnans knappt är skönjbar och därför inte ens behöver
ordas om. Framställningen av kvinnans sexualitet i denna text påminner
om den man brukar förknippa med 1600-talets föreställningar32.
Sexualitet är där något som omfattar hela kroppen, den är mustig och
omfattar blod, svett och tårar. Kvinnan är i högsta grad aktivt närvarande.
En sådan framställning av kvinnan innebär också att hon tilldelas makt
över sexualiteten, både sin egen och ibland även mannens. Hon kan
reglera sexualiteten så att den når de förfinade nivåer som garanterar en
god avkomma, men hon kan också med sin kyla avfärda och förlöjliga
mannen. Trots att mannen beskrivs som den överordnade med ansvar för
försörjning och som tilldelas en betydande styrka och kraft blir makten
inte endimentionell. Den utövas i handlingar där kvinnors
28
I f.f.Foucault (1986) Sexualitetens historia del 2.Njutningarnas bruk.
Härkomstanalys, att studera hur olika utsagor bildar mönster av släktskap, har även
utförligt beskrivits av Beronius (1982)
29
Underlaget för jämförelsen är omslagsbilden i en brochyr utgiven av
Folkhälsoinstitutet på 1990-talet Om njutning, kärlek och kondom.
30 Foucault (1993) Övervakning och straff
31
Här tänker jag dels på de sexualupplysningstexter som utgör underlaget i
Önskvärda sexuell betenden (1994) där kvinnans sexualitet knappt nämndes eller
beskrevs som svagare utvecklat än mannens dels på underlaget i Texter om
sexualupplysning (1997) som även det styrker detta påsående.
32 Se Ekenstam (1994) Kroppens idéhistoria och i Isberg (1979) Sättet att tillhopa gå
56
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
handlingsutrymme inte är oväsentligt.33 Ett tecken på flexibilitet är
framställningen av kvinnokroppen som svår- och mångtydig. Jämfört med
det entydiga idealet av mannen som stark och energirik kan kvinnokroppar
både vara starka och svaga beroende på sammanhanget. Man kan också
tolka detta som att denna manliga författare saknar kunskap om hur
kvinnan fungerar och därför framställer henne som något oklar. Texten är
också entydigt skriven ur ett manligt perspektiv med mannens
erfarenheter som utgångspunkt.
Mitt urvalsförfarande ledde fram till en text som inte haft betydelse i
tidigare framställningar om svensk sexualupplysning. Förklaringen kan
vara att den inte politiserar sexualupplysningen på det sätt som ryms i den
diskursiva regimen. Texten understödjer inte den dominerande
beskrivningen av motivet till svensk sexualupplysning från sekelskiftet
och framåt. Den förlorar sedan sin legitimitet i den strid som utspelades
om vilken sexualupplysning som då krävdes. Texten har sedan levt vidare
som en parallell diskurs, förmodligen för att den under denna tidsrymd
hade en efterfrågan. Detta reser frågan om denna typ av text möjligen är
ett exempel på ett dominerande inslag av sexualupplysningstexter i mitten
av 1800-talet eller om den här typen av texter alltid funnits jämsides med
ett mer politiskt och samhällstillvänt tal om sexualitet? Den sexuella
praktik som texten förordar riktar sig till en annan krets än vad
arbetarrörelsen hade i åtanke. I Ekenstams avhandling Kroppens
idéhistoria Disciplinering och karaktärsdaning i Sverige 1700-1950
består källmaterialet både av upplysningstexter liknade Beckers skrift och
texter med en socialpolitisk utgångspunkt i sexualfrågan. Kungliga
bibliotekets arkiv med rubriken Svenska Samlingar Medicinska
Könsförhållanden talar också ett tydligt språk. Där finns en ansenlig
mängd texter om sexualitet av författare som inte självklart kan kopplas
till arbetarrörelsen. Så anledningen till att vissa texter om sexualitet och
sexualupplysning oftare än andra varit föremål för forskning beror snarare
på perspektivet i forskningen.
Ett argument för att denna sexualupplysningsskrift kan sorteras in
under en annan strömning än de som hittills dominerat framställningen av
33
Denna syn på makt stämmer väl in på vad Foucault skriver i Sexualitetens historia
(1980) Han utgår ifrån tesen att sexualiteten formas av samhällets maktstrukturer och
menar att makten alltid är i rörelse “...makt är inte en institution och inte en struktur,
det är inte en viss förmåga som somliga skulle vara utrustade med det är namnet på
en strategisk situation i ett givet samhälle.“ s 118.
57
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
sexualupplysning i Sverige är att den överhuvudtaget inte berör
sexualupplysning som lösning på några social orättvisor. Texten upplyser
om vilka regler och föreskrifter som gäller för sexuallivet för män och
kvinnor och isolerar detta från samhällelig inblandning. Den appellerar till
individen och den enskildes förnuftiga ställningstagande och vänder sig
till en läsekrets med vissa ekonomiska möjligheter. Det ideal som lyfts
fram är valfrihet och förnuft som en garanti för förädling och kontroll av
sexualiteten, ett ideal som kontrasterar mot den folkrörelseinfluerade
sexualupplysning som verkade för ökad levnadsstandard och ekonomisk
jämlikhet.
Om texten vände sig till personer där levnadsstandarden redan var hög
finns givetvis inga starka skäl att argumentera för lösningar på sociala
orättvisor. Därför tycks också texten vara ringa påverkad av yttre
händelser som exempelvis preventivmedelslagens tillkomst 1910 eller
bildandet av arbetarregering 1934. Skriften kännetecknas av en
oföränderlighet och ett vidmakthållandet av kunskaper och föreställningar
från svunna tider. I mitten av 1900-talet sprids alltså texter som refererar
till vetenskapsrön från tidigt 1800-tal. Förändringarna i textinnehållet i
1946 års upplaga visar på hur det nya tar plats och brottas med det gamla.
Det var möjligt att i texten både referera till nya vetenskapliga rön och till
fakta från 1800-talet. Kunskapen om hur befruktning går till blandas med
resonemang om att det finns en av naturen given samlagsställning. I den
senaste upplagan förstärks också bilden av kroppslig disciplinering. Den
kraft och energi som mannen besitter och som i de tidigare upplagorna
inte får något utlopp annat än i samlagsakten ges nu en annan
uttrycksmöjlighet; idrottsprestationen.
Runt sekelskiftet ökar uppmärksamheten på sexualupplysningens
innehåll och funktion i Sverige. Det tar sig i uttryck i en ökad produktion
av texter i ämnet. Tidsmässigt sammanfaller detta med den svenska
industrialiseringens framväxt, vilket skulle kunna förklara att
sexualupplysningstraditionen i Sverige så starkt förknippas med de
problem som urbaniseringen skapade. Mycket tidigt kom striden om
sexualupplysning att röra sig om två huvudfrågor, dels kravet att upplysa
om människans sexualitet och fortplantningsförmåga, dels att i praktiken
förhindra spridning av könssjukdomar och oönskade graviditeter. Det är
lätt att förstå att frågan om preventivmedel och förhindrande av
könssjukdomars spridning var den fråga som skapade mest turbulens. Här
58
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
rör det sig om ett direkt föreskrivande för sexuella handlingar och ett
accepterande av att samlag inte enbart betraktades som medel för
reproduktion utan kunde ses som njutning i sig.
I Beckers sexualupplysningstext framställs regleringen av sexualiteten
inte som ett förnekande av lusten och glädjen i sexualiteten. Snarare är
njutningen en förutsättning för ett lyckat sexualliv och en garanti för en
god avkomma. Argumentet att avkommans kvalitet är beroende av ett
njutningsfullt sexualliv faller om samlagets yttersta mål inte längre är att
sätta barn till världen. Om en sådan uppfattning omfattades av majoriteten
borde inte föreställningen om sexuell njutning vara problemet. Snarare
handlar det om att preventivmedel gör det svårare att argumentera för
vikten av att kontrollera sin sexualitet, ett argument som också framfördes
av många kvinnor i Sverige i samband med debatten om tillgänglighet till
kondomer och pessar.34 Preventivmedel uppfattades av många som ett hot
mot männens träning i självkontroll. Ett sätt att tolka upprördheten över
Hinke Bergegrens uttalande om att kvinnor var behäftade med en starkare
sexuell lust än männen, är att det rörde sig om det otillåtna i att låta denna
sexuella lust blomma ut. Tankefiguren att människan förädlas genom
träning i att känna igen och reglera den sexuella lusten kan tjäna två
syften. Dels byggs hela den sexuella lusten upp kring behärskningens
konst dels fungerar det som en barnbegränsningsmetod. I en mening kan
man ana att ett icke återhållet sexualliv också kunde uppfattas som ett sätt
att förslösa kraften där kanske även förmågan till passion skulle gå
förlorad.
I den statliga utredningen 1977:59 lyfts två samverkande händelser
fram
som
avgörande för
den framtida
utvecklingen av
sexualupplysningen.35 Den ena är läkaren Karolina Widerströms krav på
sexualundervisning i flickskolan som framförs med argumentet att flickor
måste lära sig att skydda sig mot pojkarnas okontrollerbara sexualitet. Det
andra en tysk rörelse som ville bekämpa könssjukdomarnas spridning
genom upplysning och avkriminalisering av kondomer. Förklaringen till
att tystnaden kunde brytas i dessa frågor runt sekelskiftet härleds ur
naturvetenskapernas påverkan på livsåskådningen, strävandet efter
kvinnans likaberättigande, liberala och socialistiska program för
34
35
Levin (1989)
SOU 1974:59 sid 76
59
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
samhällsordningen, sekulariseringen och pedagogiska strömningar som
ledde bort från latinskolan i riktning mot mera ”realkunskaper”.36
Beckers sexualupplysningstext motsäger en sådan beskrivning. Det är
varken pojkarnas okontrollerade sexualitet eller bekämpande av
könssjukdomar som anges som motiv för denna texts tillkomst. Här är
människans förädling i fokus där förnuftets seger över kroppens lustar
lyfts fram. Disciplinering av sexualitet som tema i en skrift utgiven under
1800-talet är i sig föga överraskande. Det finns beskrivet i flera tidigare
arbeten. Det gäller även konstruktionen och kontrollen av kroppen.37 Det
som förvånar i denna text är framställningen av det sexuella spelet mellan
man och kvinna. Den sexuella utlevelsen ges betydelse för både män och
kvinnor liksom den gemensamma upplevelsen. Därmed ger texten prov på
en annan konstruktion av sexualiteten än den dominerande under 1900talets första hälft. Påståenden legitimeras med referenser som hellre riktar
sig bakåt i tiden än blickar framåt mot nya djärva upptäckter.
36
Ibid sid 76-77
Se exemeplvis Johannisen (1994)Den mörka kontinenten och (1997)Kroppens
tunna skal samt Ekenstam(1994) Kroppens idéhistoria
37
60
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Källförteckning
Becker Gotfried Tyst! Oumbärlig rådgivning för man och kvinna
34 olika upplagor mellan åren 1847 - 1955
Referenslista
Andreens, A. (1956) Karolina Widerström. Stockholm, Norstedt.
Beronius, M. (1982) Genealogi och Sociologi. Nietzsche, Foucault och
den sociala analysen. Stockholm, Brutus Östlings Bokförlag.
Burchell, G. Gordon, C. Miller, P. (red) (1991)The Foucault effekt.
Studies in governmentality. Chicago, Harvester Wheatsheaf.
Ekenstam, C (1994) Kroppens idéhistoria. Dicsiplinering och
karaktärsdaning i Sverige 1700-1950. Hedemora, Gidlunds
Bokförlag.
Foucault, M. (1972) Vetandets arkeologi. Lund, Bo Cavafors Förlag.
Foucault, M. (1980a) Sexualitetens Historia. 1. Viljan att veta.
Stockholm, Gidlunds.
Foucault, M. (1980b) Power/Knowledge: Selected interviews & other
writings 1972-1977. New York, Pantheon Books.
Foucault, M. The Subject and Power(1982). I Dreyfus,H. & Rabinow, P.
(red) Michel Foucault. Beyond Structuralism and Hermeneutics.
Chicago, The University of Chicago Press.
Foucault, M. (1986) Sexualitetens historia. 2. Njutningarnas bruk.
Södertälje, Gidlunds.
Foucault, M. (1987) Sexualitetens historia. 3. Omsorgen om sig.
Södertälje, Gidlunds.
Foucault, M. (1993) Övervakning och straff. Lund, Studentlitteratur.
Foucault, M. (1993) Diskursens ordning. Stockholm, Brutus Östlings
Bokförlag.
Johannisson, K. (1994) Den mörka kontinenten. Stockholm, Norstedt.
Johannisson, K (1998) Kroppens tunna skal. Stockholm, Norstedt.
Lennerhed, L. (1994) Frihet att njuta. Sexualdebatten i Sverige på 1960talet. Stockholm, Norstedts.
61
Birgitta Sandström Reglera passionen
© denna version 2001, Studentlitteratur och författaren
Levin, H. (1989) Testiklarnas herravälde. Sexualmoralens historia.
Stockholm, Natur och kultur.
Nyström, S. Sandström. B. Texter om sexualupplysning. Under
utgivning.
Palmblad, E. (1990) Medicinen som samhällslära. Uddevalla,
Bokförlaget Daidalos AB.
Ricoueur, P. (1976) Interpretion Theory Discourse and the Surplus of
meaning. Texas, Christian University Press Fort Worth.
Ricoueur, P. (1986) Från text till handling. En atologi om hermeneutik
sammanställd av Peter Kamp och Bengt Kristensson.
Stockholm/Stehag, Symposium.
Sandström, B. (1994) Önskvärda sexuella beteende. Stockholm, LHS.
SOU: 1974:59 Sexual och samlevnadsundervisningen. Stockholm, Liber.
Widerström, K. (1907) Uppfostran och sexuell hygien. Stockholm,
Särtryck ur Manhem.
Kristensson Uggla. B. (1994) Kommunikation till bristningsgränsen.
Paul Ricouer. Stockholm, Brutus Östlings förlag.
Ödman, P-J. (1986) Tolkning förståelse vetande. Hermenutik i teori och
praktik. Stockholm, Almqvist &Wiksells förlag.
62
