Tema Fattigdom
Ekonomiskt svaga
skadas mest
Missbruk och fattigdom hänger samman, men hur är svårt att
avgöra. Att ha ont om pengar är en sårbarhetsfaktor. Men samtidigt leder
ökad inkomst ofta också till högre alkoholkonsumtion.
Text Ossian Grahn
almö är Sveriges mest segregerade stad, det fastslås i
Socialstyrelsens ”Social
rapport 2010”. Här går etnisk och ekonomisk segregation hand
i hand och fattiga utrikes födda människor flyttar in i de områden där det
tidigare var fattiga svenskar som
bodde.
Uttrycket ”dödens triangel” används inom vården, socialtjänsten
och bland forskare – dock sällan i officiella sammanhang. Med detta menas
grovt räknat den del av Malmö som
avgränsas om man tar en karta och
drar streck mellan stadsdelarna Sorgenfri, Rosengård och Södra innerstaden. Livssituationen här står i
bjärt kontrast till den i närliggande
välbärgade områden som Västra
hamnen och Bellevue.
– Jag tycker inte om detta uttryck.
Det är farligt att stigmatisera. Istället
gäller det att arbeta politiskt för att
M
Alkohol & Narkotika Nr 4/2010
Per-Olof Östergren.
förbättra, säger Per-Olof Östergren,
professor i socialmedicin vid Lunds
universitet.
Han tillägger:
– Men visst rör det sig om områden där nästan alla hälsofaktorer är
negativa. Fattigdom, låg utbildning
och hög arbetslöshet leder till missbruk och dålig hälsa.
Men hur relationen mellan ekonomisk status och missbruk ser ut är
inte alltid helt lätt att avgöra. Att de
så kallade socioekonomiska faktorerna påverkar livet, och därmed
även alkohol- och annat drogmissbruk, råder det konsensus om – även
om diskussionen om gener och miljö
är ständigt pågående.
Men frågan om det är fattigdom
eller missbruk som oftast kommer
först är svår att enkelt besvara. I
Malmö kompliceras analysen dessutom av att det bland de utsatta invandrare som nämns i ”Social rapport
2010”, finns en stor andel muslimer.
Och många muslimer dricker inte alkohol.
– Sett bara till total mängd konsumerad alkohol ökar drickandet i takt
med stigande inkomst. Men konse7
Ω
Miljonprogrammet Rosengårds betongområden upplevs som tomma och ödsliga trots att
mycket folk rör sig där dagligen.
Foto: Magnus Olsson
Mellan hyreshusen i Kroksbäck och villorna i
Bellevue löper Lorensborgsgatan, kantad av
en tegelmur som förstärker intrycket av
två världar som aldrig möts.
8
kvenserna blir mycket mindre för
den välbärgade än för den fattige.
Slarvigt uttryckt kan en rik person
dricka förvånansvärt mycket utan att
få skador, säger Per-Olof Östergren.
Han pekar på den sårbarhet som
följer med dålig ekonomi. Det finns
inga buffertzoner, i många fall ingen
förstående arbetsgivare och inget öv-
På väg till Möllevångstorget passerar man
några av Malmös mest välbesökta restauranger och krogar. Samtidigt är området numera kameraövervakat för att minska
kriminaliteten.
rigt socialt nätverk. En pågående rysk
undersökning indikerar ett samband
mellan fattigdom och sårbarhet. Tidig död i hjärt- och kärlsjukdomar är
ett stort problem i Ryssland. Sjukdomarna är ofta alkoholrelaterade, men
ryssarna dricker inte mer än befolkningen i till exempel Tjeckien och
Polen – där medellivslängden är
mycket högre.
Enligt Per-Olof Östergren visar
studien att den ekonomiska situationen i Ryssland medfört att frukt
och grönsaker ofta saknas i kosten.
Dessutom råder en allmän ekonomisk stress med hög arbetslös och
svaga samhälleliga skyddsnät.
– Grönsaker kan tänkas motverka
alkoholskador och stress kan påskynda hjärt- och kärlproblem. Kort
uttryckt visar vi att fattigdomen i
Ryssland ökar de negativa effekterna
av drickandet.
Alkohol & Narkotika Nr 4/2010
Tema Fattigdom
”Sett bara till total mängd konsumerad alkohol ökar drickandet i takt
med stigande inkomst. Men konsekvenserna blir mycket mindre för den
välbärgade än för den fattige.”
Redan vid det förra sekelskiftet debatterades om människor börjar missbruka när livet är eländigt, eller om
missbruk resulterar i en svår livssituation. Då var det företrädare för den nyväckta arbetarrörelsen som undrade:
Super arbetarklassen för att stå ut? Eller råder olidliga förhållanden på
grund av att arbetarklassen super?
– Idag inser vi att frågan är mycket
komplex och att relationen mellan
ekonomiska förhållanden kan se
olika ut beroende på hur man studerar frågan, säger Jan Blomqvist, docent i socialt arbete och professor i
sociologisk alkoholforskning vid
Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD).
Frågan om vad som kom först, ägget eller hönan, är filosofisk och
omöjlig att besvara. Därför försöker
en del forskare att indirekt belysa
sambandet mellan ekonomi och
missbruk. Jan Blomqvist har till exempel studerat vilka faktorer som gör
att en individ slutar att missbruka alkohol. Enligt hans data har 80 procent av dem som lyckas aldrig varit i
kontakt med vården. Gemensamt för
personerna i denna grupp är att de
har stora sociala och ekonomiska resurser och att deras missbruk inte varit alltför omfattande. Enligt Jan
Blomqvist gäller samma förhållande
för narkotikamissbrukare, men sambandet är inte lika tydligt. Bland annat har professor John Cunningham,
Centre for Addiction and Mental Health, Toronto presenterat sådana
uppgifter.
Alkohol & Narkotika Nr 4/2010
Philip Lalander, professor i socialt
arbete vid Malmö högskola och universitetet i Stavanger, har också närmat sig ämnet utifrån frågeställningar om vilka omständigheter som
gör att en del människor eller grupper av individer fastnar i missbruk.
2006 skrev han ”Utanförskap och
droger”.
I rapporten belyste Lalander unga
chilenska invandrares missbruk och
liv i ett lågstatusområde i Norrköping. 2004 gav Merete Hellum, filosofie doktor i sociologi vid Göteborgs
universitet, ut ”Backpackers som
drogar ibland - risk och erfarenhet
som kapital”. 2005 publicerade Lalander studien ”Mellan självvalt och
påtvingat utanförskap”. I den jämfördes backpackers (Hellums) och unga
chilenare.
Båda rapporterna behandlade unga
människors första kontakt med droger, men där tog likheterna slut.
Backpackers är lättrörliga både inom
och utom Sverige och har som kollektiv, relativt ungdomarna med chilenska rötter, ekonomiskt starka familjer i ryggen. Redan då de gav sig ut
i världen hade många en karriärplan
formulerad. Tillbaka i Sverige började de på universitet. Eller åkte efter
en tid återigen utomlands, nu för att
läsa vidare. Studietraditioner och
pengar möjliggjorde positiva miljöombyten för gruppen backpackers
som kunde avlägsna sig från den
miljö där de testat droger.
– För dem var drogerna inte ett
försök att rädda sig undan något annat utan ett kortvarigt och tidsbe-
stämt experiment. De chilenska ungdomarna satt däremot fast i området
där de växte upp, de hade inte ekonomiska möjligheter att lämna det.
Många fortsatte med droger, säger
Philip Lalander.
Han utesluter inte möjligheten att en
persons ekonomiska status har större
relevans för om han eller hon utvecklar ett missbruk än vad som hittills är
vetenskapligt belagt. Privatekonomin
har liten betydelse när den kopplas
till ungdomar som bara testar droger
vid några tillfällen. Men om en grupp
ungdomar använder droger mera regelbundet är utsikterna betydligt
sämre för dem som lever i familjer
med lite pengar än för dem som kommer från ekonomiskt stabila miljöer.
Ett annat faktum är att människor
med dåliga ekonomiska förutsättningar lätt hamnar under myndigheternas lupp. De granskas ofta och
ingående.
– De blir tidigt klienter och bygger
kanske upp en dålig självbild och det
kan i sin tur leda till missbruk.
Dessutom, påpekar Lalander, är
missbruksmiljöer svåra att tränga in i
och studera.
– Forskarna får helt enkelt inte
kontakt med individer i undergroundrörelser. De som lever utanför
samhället lämnas därhän och även i
denna situation blir ju klass och ekonomi något med relevans för missbruk.
9
