TJÄNSTESKRIVELSE 2012-11-01
Dnr: BoUN.2012.167
Till
Barn- och
utbildningsnämnden
Framtidsplan (med omvärldsanalys och utvecklingsområden)
för åren 2013-2015
Förslag till beslut
1.
Godkänna föreslagen verksamhetsbudget för år 2013 och
framtidsplan för åren 2013-2015
2.
Anmäla barn- och utbildningsnämndens framtidsplan till kommunstyrelsen
Sammanfattning
Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat förslag till verksamhetsbudget för år 2013 samt
framtidsplan (med omvärldsanalys och åtgärder) för åren 2013-2015.
………………………………………
Mona Elveskog
Förvaltningschef Barn och utbildning
Handläggare
Mona Elveskog
Förvaltningschef
Barn- och
utbildningsförvaltningen
direkt: 0158-27 52 01
mona.elveskog@gnesta.se
Beslutsexpediering:
Framtidsplan 2013-2015
med omvärldsanalys och
utvecklingsområden
Barn- och utbildningsnämnden
2
INNEHÅLL
FRAMTIDSPLAN 2013-2015 .......................................................................... 4
SAMMANFATTNING ................................................................................................................................................ 4
1.
VÅRT UPPDRAG ...................................................................................... 5
2.
OMVÄRLDSANALYS MED UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-2015............. 7
Långa trender som påverkar möjligheten att ha en skola där alla elever har samma möjligheter ............... 8
KOMMUNÖVERGRIPANDE- OCH NÄMNDENS MÅL ..................................... 18
3.
EKONOMI PER VERKSAMHETSOMRÅDE ............................................... 22
FÖRÄNDRINGAR I BUDGETEN 2013.................................................................................................................... 22
BARN- OCH ELEVPENGSFÖRDELNING .................................................................................................................... 27
BUDGET 2014 OCH 2015 ................................................................................................................................... 29
4.
INTERNKONTROLL ............................................................................... 29
5.
HÄNDELSER AV BETYDELSE ................................................................. 29
3
Framtidsplan 2013-2015
Sammanfattning
Utgångspunkten för framtidsplanen är att redogöra för hur nämnden kommer att bedriva
verksamheten i enlighet med God ekonomisk hushållning. Det görs genom den definition som
kommunen fastställde 2007. Nämnden ska redovisa hur den kommer att bedriva sin verksamhet
inom tillgängliga resurser och till planerad kvalitet. Redovisningen och analysen omfattar
fastställande av mål och budget samt prestationer. Dessutom redogörs för viktiga händelser i den
nära framtiden. Framtidsplanen innehåller för första gången även en omvärldsanalys med
utvecklingsområden.
God ekonomisk hushållning nås inom BoU via nämndens skolplan där politiken presenterar sina
från kommunfullmäktiges nedbrutna mål och kort förklarar vad de menar med målen. Målen
bryts sedan ner till mått/indikatorer som följs upp genom de mätmetoder/bedömningsmetoder
som finns redovisade i internkontrollplan och Uppföljnings- och utvärderingsplan. Redovisning
av måluppfyllelsen (kvaliteten) sker dels i delårsbokslutet, dels i årsberättelsen. För de flesta mål
och mått/indikatorer sker den stora utvärderingen i de av verksamheterna skrivna
kvalitetsredovisningarna som sammanställs till årsberättelsen och tas upp på marsnämnden.
Ekonomin följs upp vid flera tillfällen via budgetuppföljningar mm.
Förutom detta gör förvaltningen verksamhetsbesök för att se/lyssna in hur man direkt arbetar
med angelägna frågor i syfte att öka måluppfyllelsen t ex avseende barn i behov av särskilt stöd,
övergångar och samverkan mellan verksamheter.
Barn- och utbildning bedriver ett stort kvalitetsarbete för att få våra elever att nå en högre
måluppfyllelse och därmed ha större förutsättningar att realisera sina önskade yrkesval. Arbetet är
långsiktigt och så fort verksamheten når en bit framåt så sätts nya etappmål upp. I kvalitetsarbetet
ingår allt från att mäta elevernas resultat och se över möjliga lösningar för att höja nivån till att
arbeta aktivt för att öka personalens utbildningsnivå (kompetensutvecklings- och
rekryteringsarbete). Arbetet har pågått under flera år och många påtagliga resultat har uppnåtts.
Dessa firas i verksamheten så att samtliga medarbetare kan uppleva att deras arbete lönar sig.
Barn och Utbildning har beviljats EU-medel (ESF-pengar) för ett kompetensutvecklingsprojekt
under två år (2012-13). Syftet är att nå en större samhörighet mellan verksamheterna och
utvecklas tillsammans. Projektet kommer att ge en utökad samsyn inom och mellan
verksamheterna och än mera stärka vårt arbete för en högre måluppfyllelse för våra barn och
elever.
Några andra exempel på satsningar som görs för en god ekonomisk hushållning är:
Deltagande i NTA-projektet, naturvetenskap och teknik i samverkan med
Vetenskapsakademierna i syfte att öka måluppfyllelsen för dessa ämnen
Deltagande i Skolverkets satsningar på matematik och läs- och skrivutveckling
IT-utveckling för att stärka elever i behov av särskilt stöd så att de får adekvata
hjälpmedel, för att ge samtliga barn och elever undervisning på det sätt som främjar
lärande bäst i och med att det ger tillgång till oändlig information och kunskap på ett
tilltalande sätt samt för att se till så att lärare får möjlighet till dokumentering och
planering lättillgänglig för elever och föräldrar
InfoMentor (Projekt och omdömesdatabas) för bättre metoder för individuella
utvecklingsplaner och kontakt med målsmän
Deltagande i Lärarlyft och förskolelyft för att öka kompetensen hos lärarna
Lokal- och inventarieöversyn i syfte att förbättra våra undervisningslokaler
4
Internkontrollplan och Uppföljnings- och utvärderingsplan behandlas i nämnden i november
månad varje år och följs upp i kvalitetsredovisningar och verksamhetsberättelse.
1. Vårt uppdrag
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra
verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär att man har ett statligt uppdrag
och ett kommunalt.
Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner:
Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet
(grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem (Lgr 11), Läroplan för de frivilliga
skolformerna, gymnasieskola (Gy 11), gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning (Lpf 94).
I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar olika frågor av vikt för den nationella styrningen av
verksamheterna. En ny skollag gäller från 2011 för samtliga verksamheter.
Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och det reglemente och de mål
som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är skolplanen som visar
hur kommunens förskoleverksamhet och skola ska bedrivas och utvecklas. Skolplanen tar särskilt
upp åtgärder som kommunen prioriterar för att nå de kommunövergripande och de nationella
målen. Skolplanen lyfter fram de nationella målsättningarna, men relaterar dem till Gnesta
kommun med våra specifika möjligheter.
Den verksamhet som skolplanen är styrinstrument för omfattar förskoleverksamhet med förskola
och pedagogisk verksamhet, grundskola (inkl förskoleklass och skolbarnsomsorg), särskola,
kulturskola, elevhälsa, gymnasieskola och vuxenutbildning.
Med utgångspunkt i de statliga styrdokumenten och skolplanen formuleras sedan
mått/indikatorer i Internkontrollplan och Uppföljnings- och utvärderingsplan för att redovisa
måluppfyllelsen. Respektive verksamhet formulerar sina strategier och handlingsplaner för detta i
sin kvalitetsredovisning/lokal arbetsplan. I början av varje år redovisar verksamheterna sin
måluppfyllelse och sina åtgärder, som visar hur ännu ej uppnådda mål ska nås, i
kvalitetsredovisningen.
Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö, vilket ger möjligheter till
bra inlärning. Varje person ska mötas utifrån sina förutsättningar. Det handlar om att bli sedd och
att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust att lära. Detta för att
lägga grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv.
Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen känner ansvar och delaktighet för
utvecklingen i den egna verksamheten och har god insyn i beslutsprocessen. Arbete för en god
måluppfyllelse och arbete med marknadsföring av goda arbetsinsatser och goda resultat ska stå i
fokus.
5
Barn- och
utbildningsnämnden
Administration
Förvaltningschef
Kulturskola
Elevhälsa
Förskola och
pedagogisk omsorg
Grundskola
Särskola
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
6
2. Omvärldsanalys med utvecklingsområden 2013-2015
Spana in i framtiden och ut i omvärlden
Varje höst kommer barn- och utbildningsförvaltningen att göra en omvärldsanalys. I den
försöker vi få grepp om vilka viktiga förändringar i omvärlden som förvaltningen kan förväntas
möta. Vilka trender ser vi? Vad behöver vi vara beredda på under de närmaste åren? Vad händer
på lång sikt?
Syftet med analysen är att skapa en gemensam bild av de omvärldsförändringar som
förvaltningen blir styrd av eller på ett eller annat sätt måste ta hänsyn till i sin planering. Genom
att bevaka samhällsutvecklingen förbättras möjligheterna att fatta mer strategiskt långsiktiga
beslut. Barn- och utbildningsnämnden lägger fast framtidsplanen med omvärldsanalys varje höst
och den innehåller mål och ekonomiska ramar för de närmaste tre åren.
Slutsatser av omvärldsanalysen
Sammanhangen i vilka en individ befinner sig socialt har stor betydelse för hennes eller
hans resultat och utbildningsval
Normer för hur pojkar och flickor ska vara, värdera och välja styr elevers skolprestationer
och framtidsmöjligheter i alltför stor utsträckning
Det är skolans ansvar att se till att ojämlikheter i familjesituation suddas ut för den
enskilda eleven. Alla elever har rätt att nå målen, oavsett bakgrund
Marknadsföring är allt viktigare då utbildad personal kommer att bli allt svårare att
rekrytera
Befolkningsprognos i sammandrag
Barn- och ungdomskullarna kommer att variera kraftigt i storlek i stort sett i hela landet under
lång tid framöver, vilket ställer krav på god anpassning inom den kommunala verksamheten.
För Gnesta kommun ser befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar ut enligt nedan:
Prognos 0-5 år 2011-2020
(2012-2015: +37, +5 %)
Prognos 6 år 2011-2020
7
Prognos 7-12 år 2011-2020
(2012-2015: +50, +7 %)
Prognos 13-15 år 2012-2020
(2012-2015: +63, +20 %)
Prognos 16-18 år 2012-2020
(2012-2015: -83, -20 %)
Hur ser det ut i Gnesta kommun? Variationerna är inte så stora i vår kommun, men en
ökning av antalet barn och elever förväntas ske under hela perioden.
Långa trender som påverkar möjligheten att ha en skola där alla elever
har samma möjligheter
Utveckling som påverkar 2013–2015
Bilden man får av den svenska skolan totalt är motsägelsefull. Å ena sidan är det allt fler elever i
grundskolan som når målen och inom gymnasieskolan är det fler som får slutbetyg än tidigare.
Sverige får också internationell uppmärksamhet för förskolans förmåga att förena omsorg med
pedagogik. Å andra sidan sjunker resultaten i kunskapsmätningar bland svenska elever sedan
mitten av 1990-talet. Även Gnesta kommun står inför stora utmaningar om vi vill kunna erbjuda
en likvärdig utbildning av hög kvalitet till alla elever i en omvärld som alltmer präglas av
konkurrens och ökande klyftor.
8
Ny skollag (2011)
Skolväsendet har nyss genomgått stora förändringar. Ny skollag, nya kurs- och läroplaner, nytt
betygssystem och nya gymnasieprogram har inneburit nya utmaningar när skolorna anpassar sina
verksamheter efter den nya formen. Den nya lagen har också gett ett förändrat ledningsuppdrag,
där förskolechef/rektor blivit mer av en myndighetsföreträdare vars beslut kan överklagas.
Behörighetskraven för antagning i den nya gymnasieskolan har höjts, så att eleverna i åk 9 måste
ha minst betyget godkänt i fler ämnen än svenska/svenska som andraspråk, engelska och
matematik. För att komma in på ett högskoleförberedande program krävs minst godkänt i nio
ämnen utöver svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik, och för ett
yrkesprogram krävs fem ämnen. De nya kraven medför i sin tur en ökning av kraven på studieoch yrkesvägledningen i grundskolan. Enligt de allmänna råden för Studie- och yrkesvägledning
är dessutom denna uppgift ett ansvar för hela skolan, det kan inte längre läggas på en enskild
studie- och yrkesvägledare. En ny utmaning är att skapa rutiner för hur även lärare på ett
meningsfullt och öppet sätt kan delta i elevernas process som leder till ett väl underbyggt studieeller yrkesval.
En tanke med den nya lagen är att skillnaden mellan studie- och yrkesprogram ska bli tydligare,
bland annat genom att man kommer att skilja på yrkesexamen och högskoleförberedande
examen. Elever på yrkesprogram kommer inte automatiskt att ha behörighet till högskolestudier,
men har rätt till möjligheten att få läsa de kurser som behövs för att få behörighet till högskolan.
På grund av den tydliga, normstyrda, skillnaden i pojkars och flickors ambitioner och resultat
bidrar detta system till en mer uppdelad gymnasieskola och arbetsmarknad. Flickor väljer
generellt teoretiska program eller omvårdande på mer attraktiva skolor, pojkar väljer i större
utsträckning traditionellt manliga program på yrkesskolor. Detta ökar vikten av det tidiga
normbrytande insatserna i både förskola och skola. Valen styrs av det eleverna upplever som egna
och vuxenvärldens förväntningar på hur man som pojke eller flicka ska välja. Den som gör ett
otraditionellt val riskerar att utsättas för kränkningar från olika håll.
(Källa: Flickor, pojkar, individer - Om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. SOU
2010:99)
Tidigare fanns ett individuellt program för elever som inte var behöriga till något nationellt
gymnasieprogram. Det programmet ersätts nu med fem introduktionsprogram. Under
förutsättning att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de har rätt till kan förändringen få
positiva effekter i form av en mer individanpassad undervisning.
Hur ser det ut i Gnesta kommun? Ett stort implementeringsarbete har pågått för att se till så
att både politik och verksamheter har kunskap om den nya skollagen och de nya läroplanerna. I
samband med förändringarna i lagstiftningen anställdes en implementeringsansvarig (fd rektor
som varit drivande i läroplansarbetet under många år). Implementeringsansvarig var ute på
förskolor och skolor och träffade personal och bidrog till att personal bl a har deltagit i
Skolverkets implementeringskonferenser. Cheferna hade därigenom ett viktigt stöd i sitt arbete.
Under 2011 gjordes en genomgripande översyn av samtliga dokument och blanketter så att dessa
överensstämde med den nya lagstiftningen. Barn- och utbildningsförvaltningen granskades på
kommunrevisorernas uppdrag avseende implementeringsarbetet och fick i revisionen ett bra
utlåtande för sitt arbete. Nu fortsätter arbetet med att förmedla implementeringen vidare så att t
ex nya politiker blir uppdaterade.
9
Antalet elever i grundskolan som väljer högskoleförberedande program i gymnasiet har år 2012
för första gången ökat. Men det är många elever som valt just de yrkesprogrammen. Vi ser att de
som gjort otraditionella val även i större utsträckning hoppar av sitt gymnasieprogram. För att
stärka eleverna i att göra fria val behöver vi fortsätta utveckla arbetet med att tidigt vidga
elevernas bild av sina egna förmågor och vilka möjligheter som finns. Det gör vi genom att arbeta
med jämställd studievägledning redan från förskolan och utveckla den praktiska entreprenöriella
undervisningen som syftar till att stärka elevernas självbild och självkänsla. I våra egna
fördjupande studier i varför elever väljer som de gör har det framkommit att elever i årskurs 8 har
en stereotyp bild av arbetsmarknaden. Det motverkar vi genom att tidigt, redan i förskolan, gå in
med insatser för att vidga deras bild av vad ett yrke är och vilka förmågor som krävs. Alla vuxna
som möter barn och elever blir på så vis involverade i den utveckling av självbild och
yrkesmöjligheter som varje barn genomgår. Ett fortsatt kontinuerligt arbete enligt planen
kommer på sikt att leda till att elever ser fler möjligheter, även de otraditionella.
Gymnasieavhoppen kan vara svårare att påverka eftersom de beror på gymnasieskolorna samt
arbetsmarknadens effekter. Tjänsten som gymnasieansvarig har därför utvecklats till en tjänst där
man besöker de olika gymnasieskolorna och på plats ser över hur studiesituationen ser ut för våra
elever. Därmed hittar vi tidigare eventuella avhopp och kan hjälpa våra elever i deras fortsatta
studier.
Lärarlegitimation och introduktionsår för nyanställda
En förändring som påverkar kommunernas tillgång till personal är de nya bestämmelserna om
förskollärar- och lärarlegitimation. Från och med 1 december 2013 (för lärare som byter arbete
och från 1 juli 2015 för alla) måste lärare ha legitimation för att få sätta betyg, med undantag av
modersmålslärare och yrkeslärare. Pedagogen måste själv ansöka om legitimation hos Skolverket
som bedömer behörigheten och utfärdar legitimationen.
Införandet av lärarlegitimation är den omvärldsförändring som innebär den största utmaningen
för kommunerna både på kortare och längre sikt. För kommunerna som arbetsgivare innebär
förändringen att vi måste veta vilka behörigheter våra pedagoger har för att kunna planera för vår
kommande organisationsutveckling och kompetensförsörjningen.
Introduktionsår för nyanställda finns numera som krav. Alla nyanställda som avslutat sin
lärarutbildning ska genomgå ett så kallat introduktionsår. Den nyanställde ska ha en mentor för
stöd och vägledning under introduktionsåret. Detta ställer krav på kommunerna att kunna
erbjuda kompetenta mentorer. Mentorerna ska ha en förskollärar- eller lärarexamen och bör ha
genomgått en mentorsutbildning.
Hur ser det ut i Gnesta kommun? I Gnesta kommun började inventeringen av behörigheter
direkt när förslaget presenterades. Vi är väl förberedda och det finns en god bild av utbildningsoch rekryteringsbehov ute på våra förskolor och skolor. Utbildningssatsningar pågår genom det
statliga ”lärarlyftet”, samt genom VAL (kompletteringsutbildningar). För Gnesta kommun är
reformen enbart positiv och kommunen ser ingen risk i att reformen skulle leda till att det blir
brist på legitimerade pedagoger. Pedagogerna på våra förskolor och skolor skickade tidigt in sina
ansökningar om legitimation. Dock besväras vi av att legitimeringen tar så lång tid, endast ett fåtal
har hittills fått sina legitimationer.
De största kompetensutvecklingsbehoven finns i förskolan där alltför få har en pedagogisk
högskoleutbildning och i särskolan och särvux där kraven är särskilt höga och där regeringen
föreskriver att lärarna ska ha både en ämnesmässig- och specifik specialpedagogisk kompetens.
10
En struktur för introduktionsår och mentorsuppdrag finns. Det ligger en utmaning i att ge våra
nyanställda pedagoger en god introduktion som gör att de kan bära goda erfarenheter och
kunskaper vidare såväl från erfarna och rutinerade mentorer som från övriga kollegor.
IT-satsningar och en-till-en datorer
Digital kompetens är ett av åtta kompetensområden som definieras i Europaparlamentets och
rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG)1. Digital
kompetens definieras som ”säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på
fritiden och för kommunikationsändamål”. De olika nyckelkompetenserna beskrivs i termer av
”väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder” och handlar om kompetenser som anses avgörande för
medborgarnas aktiva samhällsdeltagande. Att medborgarna har dessa kompetenser anses i sin tur
avgörande för EU-ländernas förmåga att möta kraven och konkurrensen i ett globaliserat
kunskapssamhälle. Regeringen arbetar just nu med att ta fram en ny nationell IT-strategi för
Sverige där man inom ramen för arbetet även diskuterar IT i skolan. Regeringen vill att en digital
agenda ska bidra till en mer omfattande och ambitionsgrundad IT-användning, där IT i skolan
inte endast ska avse elevers och lärares tillgång till datorer, utan hur IT kan användas i varje del av
skolans verksamhet (Regeringen 2011).
I propositionen till den nya skollagen lyfts den tekniska utvecklingen fram som anledningen till
att man valt att byta formuleringen om att elever utan kostnad ska ha tillgång till ”böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning”(4 kap. 4 §, skollagen,
1985:1100) mot ”böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning” (10 kap. 10 §,
skollagen, 2010:800).
I den nya skollagen finns också en ny paragraf som säger att det för utbildningen ska finnas de
lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen kan uppfyllas (2 kap. 35,
skollagen, 2010:800). I propositionen relateras denna skrivning till ”elevers varierande behov avseende
kommunikation, information och informationsteknik” (prop. 2009/10:165).
Med ett brett perspektiv på vad som relaterar till informationsteknik i läroplanerna kan
konstateras att en mängd olika formuleringar och mål finns som förutsätter digitala verktyg för
att stödja lärandet inom alla ämnen. Det finns även mål som direkt pekar på IT-användningen.
Ett sådant är att eleverna när de slutar grundskolan ska kunna ”använda modern teknik som ett verktyg
för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11).
Bland annat ska eleverna kunna orientera sig i det stora informationsflödet och den snabba
förändringstakt som råder i samhället (Lpo94, Lgr11, Lpf94). De ska genom studierna få en
grund för livslångt lärande genom att skolan tar hänsyn till förändringarna i arbetslivet, den nya
teknologin, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet, vilka ställer nya krav på
människors kunskaper och sätt att arbeta (Lpf94).
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga
för varje individ och samhällsmedlem och som ger en grund för fortsatt utbildning. Skolan kan
dock inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva, det väsentliga är att
skolan skapar de bästa samlade betingelserna. Förmågan att använda moderna tekniker i olika
sammanhang är grundläggande för kunskapsinhämtning och samhällsdeltagande (IT i undervisningen, Skolinspektionen).
Hur ser det ut i Gnesta kommun? Gnesta kommun har under många år satsat på datorer,
smartboard och lärplattor och har idag ett stort utbud inom både förskola och skola. Arbetet
måste fortsätta för att våra elever ska nå så goda resultat som möjligt och för att inte kommunen
ska halka efter i förhållande till andra kommuner. Den politiska ledningen har avsatt ITinvesteringsmedel i högre omfattning till nästkommande år.
11
IKT (informations och kommunikationsteknik) stödjer en utveckling rik på metoder och
arbetssätt där eleverna ges möjligheter att på ett ännu mer varierat sätt söka, redovisa och
kommunicera sina kunskaper, vilket bör vara målet för framtiden.
Skolans kompensatoriska uppdrag är av betydelse när vi ser till kommunens utbildningsnivå i
stort. Alltför få i vår kommun går vidare till högskolestudier och utbildningsnivån för
befolkningen i kommunen i stort är relativt låg. Att kunna erbjuda elever datorer under skoltiden
är i hög grad en fråga om demokrati och likvärdiga förutsättningar. IT- verktyget bör vara ett
naturligt inslag i en tidsenlig undervisning som rustar eleverna för fortsatta studier, yrkesliv och
samhällsdeltagande i stort. Att lära sig att nyttja IT-verktyg är viktigt för informationshämtning
och för att se dem som ett verktyg att arbeta naturligt med.
Dock behövs mera utbildning av personal för att få alla att kunna ge eleverna en utbildning där
man utnyttjar teknisk utrustning på bästa sätt och en IT-avdelning som i än högre grad kan hjälpa
oss i arbetet med teknisk support avseende utrustning och program.
Bemanning
Bemanning med behörig utbildad personal kommer att vara en ödesfråga för de flesta
kommunerna under de närmaste åren. Den stora kullen av 40-talister går i pension och nästa
grupp, 50-talisterna, är betydligt färre. Antalet som går i pension de närmaste åren är därmed stort
inom utbildningssektorn.
Därtill kommer att det har varit svårt att få unga människor att välja läraryrket.
Lärarutbildningarna har dragits med flera år av varierande kvalitet på sina utbildningar (detta har
rättats till för några år sedan). Variationerna har varit stora inom landet och behörigheten att
utbilda när man väl har fått sin lärarutbildning har varit svårtydbar (därav Skolverkets svårigheter
att utfärda lärarlegitimationer). Detta och medias negativa bild av skolan har gjort att
ansökningarna till utbildningarna har varit få. Vad gäller fritidspedagoger har utbudet av
utbildningsplatser dessutom nästan försvunnit.
Hur ser det ut i Gnesta kommun? Vi har goda siffror för behörigheten i grundskolan,
däremot saknar vi många förskollärare i förskolan och fritidspedagoger på fritidshemmen.
Grundskolan har en behörighet på 85 % och en genomgång för att se hur man kan öka andelen
har pågått under en treårsperiod. Personal har vidareutbildats, uppmuntrats att avsluta sina
studier för att få sin behörighet etc.
Fritidshemmen har endast 26 % som är pedagogiskt utbildade och där det är möjligt rekryteras
endast fritidspedagoger/förskollärare när vakanser uppstår.
Förskolan har endast 34 % förskollärare och även där rekryteras när så är möjligt endast
förskollärare när vakanser uppstår. Kommunen hade alltför länge (i förhållande till närliggande
kommuner) som policy att ha en förskollärare och två barnskötare per avdelning. Detta gör att
man i vår kommun som regel blir ensam förskollärare på avdelningen om man anställs här och i
andra kommuner blir man en av två. Detta försvårar rekryteringsarbetet och ger svårigheter att
behålla personal.
Våra marknadsföringsaktiviteter har dock varit lyckade och vi förväntar oss att resultaten stiger
en del vid nästa mätning. IT-satsningen är i särklass det som lockar personal till kommunen.
12
Elevers och barns ohälsa och utsatthet för kränkningar uppmärksammas
alltmer
Sedan 2006 när Barn och- elevskyddslagen kom har ett antal undersökningar och studier belyst
problematiken med strukturella kränkningar, trakasserier och diskriminering i förskolan och
skolan. Troligtvis har inte förekomsten av sådant ökat, men vi är mer medvetna om att det
förekommer. Forskning visar också på nya sätt att angripa dessa problem, metoder som fokuserar
på den vuxnas makt att påverka elevernas sociala sammanhang och ansvar för att uppmärksamma
och förändra. Den normkritiska analysen är den som forskningen och myndigheterna förordar.
(Källa: Flickor, pojkar, individer - Om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. SOU
2010:99)
Hur ser det ut i Gnesta kommun? Vi har god tillgång på resurser inom Elevhälsan. Det
senaste året har antalet personal inom Elevhälsan utökats och det har bland annat gjort att vi har
lyckats rekrytera en psykolog till kommunen. Vi har även, med hjälp av statens satsning, anställt
ytterligare en kurator och utökat skolläkarens tid. Dessutom har antalet specialpedagoger utökats
med två. Detta gör att vår kommun har bra förutsättningar att både hjälpa elever men även
förebygga förekomsten av kränkningar.
Vårt likabehandlingsarbete har vi organiserat som ett långsiktigt kompetensutvecklingsområde
där den normkritiska analysen och det normbrytande arbetet ligger i fokus. Därför har vi stora
möjligheter att på sikt minska antalet kränkningar och skapa likvärdiga förutsättningar för alla.
Vi har i samtal med barn och elever kartlagt mönster för hur normer begränsar och ger upphov
till kränkningar. Till exempel vittnar elever på Frejaskolan 6-9 om olika bemötande och
förväntningar på pojkar och flickor. Genom att våga se dessa mönster och genomföra konkreta
aktiviteter för att motverka dem kan vi på sikt göra en förändring. Aktiviteter är både riktade till
elever, till exempel arbete med materialet ”Ingen ser oss”, ”Machofabriken” eller ”I normens
öga”, men i första hand är det vuxna som behöver uppmärksamma kränkningar och motverka på
rätt sätt. Vi vet att tryggheten på skolorna har ökat där vi har gjort insatser. Under 2012
kompetensutvecklas all personal på våra F-5-skolor i att förstå normkritik och motarbeta
kränkningar. En grupp ”processledare i likabehandling” utbildas för att vara en resurs i planering
och genomförande av likabehandlingsarbetet. På Frejaskolan 6-9 genomför Män för jämställdhet
en samtalsstudie med både pojkar och flickor inom ramarna för projektet ”Frihet från våld”.
Resultaten från samtalen kommer att utgöra grunder för fortsatt arbete mot kränkningar. Vi har
även haft utbildare från Myndigheten DO (Diskrimineringsombudsmannen) som utan kostnad
på plats har utbildat chefer och processledare i hur man arbetar med likabehandling (utifrån det
stora arbete som redan görs i kommunen).
Det som krävs för att uppnå resultat är en fortsatt satsning på kompetensutveckling och stöd i
arbetet. Vi behöver fortsätta utveckla metoderna för kartläggning av barn och elevers dagliga
villkor för lärande och trygghet, tillsammans med barn och elever. Den stora utmaningen är att
hitta rutiner för att bryta begränsande och kränkande mönster i det dagliga arbetet i
verksamheterna. Det krävs för att vi på sikt ska uppnå effekten minskat antal kränkningar.
Föräldrars utbildningsnivå och lärarförväntningar
I och med de alltmer självständiga (ostyrda) individualiserade undervisningsformerna har
föräldrarnas utbildningsnivå fått en ökad betydelse för elevernas resultat. En faktor som vi vet
har stor betydelse är lärarnas förväntningar; om läraren tror att eleven kommer att klara skolan
ökar chansen att eleven gör det. Vi vet att förväntningarna på pojkar är lägre än förväntningarna
på flickor, vilket innebär att pojkar får sämre resultat och att pressen är större på flickor att
13
prestera. För att pojkar och flickor ska få samma chanser i skolan är det av största vikt att vi har
lika höga förväntningar på elevernas resultat oavsett kön och oavsett miljö som barnen växer upp
i. (Källa: Flickor, pojkar, individer - Om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. SOU
2010:99.)
För att ge ungdomar så bra förutsättningar som möjligt i livet måste skolorna klara av att ge
elever med olika språk och utbildningstraditioner en bra utbildning. Enligt Skolverket innebär
den ökade andelen individuellt arbete i grundskolan att sociokulturella faktorer som föräldrars
utbildningsnivå och kulturella kapital får allt större betydelse. Det individualiserade arbetssättet
gör det svårare för alla elever att uppnå målen. Detta gäller såväl elever som har välutbildade men
stressade föräldrar, föräldrar som inte talar svenska, som elever som har otrygga hemförhållanden
eller föräldrar som saknar högre utbildning och därför inte har förutsättningar för att stötta sina
barn i skolarbetet.
Det är viktigt med en lärarstyrd undervisning där läraren följer elevernas arbete och kontinuerligt
återkopplar och utvärderar resultatet. För att i grunden ge alla elever och barn samma
förutsättningar krävs dock att inte bara undervisningen styrs av läraren. De sociala
sammanhangen som styrs av förväntningar och normer kan omformas för att skapa tryggare
skolmiljö och friare förutsättningar för alla barn och elever.
Hur ser det ut i Gnesta kommun? I vår kommun finns samma problematik som i andra
kommuner. Föräldrars möjligheter att hjälpa sina barn är avgörande för om barnen lyckas eller ej.
Vi arbetar för att kompensera detta så att skolan kan erbjuda alla elever en bra skolgång oavsett
föräldrarnas möjligheter.
För att utveckla en verksamhet som erbjuder likvärdiga förutsättningar för alla krävs kunskap hos
de vuxna som möter barn och elever. Den normkritiska kunskapen kan vara en hjälp i strävan att
se individen och förstå vad varje elev behöver. Vi har arbetat med detta under flera år, se tidigare
skrivningar, men detta är ett område som kommer att kräva ett än större fokus de kommande
åren.
Resursfördelning i förhållande till sociala strukturer
I riket ökar resultatskillnaderna mellan skolor och elevsammansättningen inom skolorna blir mer
homogen (t ex är skolorna i Stockholms innerstad i stort sett flickskolor då de som har högst
betyg kommer in där). Kunskapsskillnaderna mellan pojkar och flickor är stora och de består.
Färre pojkar än flickor går ut gymnasiet med fullständiga betyg och färre pojkar går vidare till
högskolan. Elevernas bakgrund och sammanhang får utifrån utbildningsform allt större betydelse
för resultaten. Det är av stor betydelse att resurserna fördelas så att de bidrar till att höja
resultaten för alla samtidigt som skillnader mellan olika grupper och skolor minskas.
Det mest avgörande för skolornas ekonomi är dock antalet elever – om en skola lyckas attrahera
fler elever gör det större skillnad för fördelningen av resurser än en eventuell kompensation för
utsatta barn.
Hur ser det ut i Gnesta kommun? Gnesta kommun har inga större skillnader mellan
tätorterna och har därför samma elevpeng till alla elever utifrån sociala strukturer. Däremot finns
en höjd elevpeng för de små skolorna med färre än 50 elever. Detta för att även dessa skolor ska
kunna ha tillgång till specialpedagog etc.
För att se om några skillnader finns mellan verksamheterna ska gymnasieelevernas slutbetyg
analyseras och jämföras med deras avgångsbetyg från år 9. Tendenser i det materialet ska
återföras till förskolans och skolans personal för att belysa om det är skillnader mellan hur våra
verksamheter lyckas få eleverna att lyckas nå så hög måluppfyllelse som möjligt.
14
Den könsstereotypa arbetsmarknaden
Kvinnor har under de senaste årtiondena studerat mer än män och haft högre genomsnittsbetyg
än män. I yrken där män tidigare dominerat finns nu fler kvinnor. Bland de äldre i dessa yrken
dominerar männen. Inom kvinnligt dominerade utbildningar finns inga tendenser alls till att
männen i någon nämnvärd utsträckning gör motsvarande inbrytningar.
Att kvinnor efter 150 år av manlig dominans på arbetsmarknaden gör vinningar på
arbetsmarknaden till följd av högre betyg och till synes andra ambitioner än män ska ses som i
första hand en positiv utveckling. Dock finns det trender i orsakerna till förändringen som vi bör
uppmärksamma extra de kommande åren till exempel pojkars låga studiemotivation. Kvinnors
starka frammarsch på arbetsmarknaden följs inte av en högre jämställdhet är det gäller privatlivet
och samhällsstrukturer i stort. En stor del av det obetalda hemarbetet och tid med barn ligger
fortfarande på kvinnor. Eftersom bilden av hur en kvinna och en man presterar fortfarande är
traditionell lider fler kvinnor än män av stress i arbetslivet. En högre andel kvinnor är
långtidssjukskrivna än män. De belöningar som kvinnor får i form av lön och feedback är lägre
än vad män får och även detta är en källa till ojämställdhet och stress.
Vi vet att skillnader i skolprestation beror på starka normer för hur en pojke och flicka ska vara
och göra. För pojkar råder en antipluggnorm kopplad till våld och för flickor en pluggnorm som
skapar stress. Vill vi inte att de unga ska ta med sig en könsstereotyp uppfattning om sig själva ut
i livet behöver vi jobba med både våra egna och barn och elevers uppfattning om sig själva och
vad man klarar av. Det är alltså viktigt att vi arbetar för att flickor behåller sina framgångar, men
utan inverkan av stress som skapar låg självkänsla och dålig hälsa. Den farliga utslagningen av
män med låg utbildning kan också kopplas till våld. Man kan säga att bilden av den ickepluggande
pojken är att han skapar sitt utrymme med hjälp av makt och våld. Detta skapar destruktivitet.
Både uppmuntran och aktivt medvetandeskapande arbete kan leda till att normerna ändras. För
att uppnå detta krävs kompetens och medvetet, långsiktigt arbete.
Att pojkar lyckas bättre kan vi uppnå om vi aktivt jobbar med att förändra bilden av hur en pojke
ska och behöver prestera.
(Källor: Flickor, pojkar, individer - Om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. SOU
2010:99. För statistik om ohälsotal och mönster i yrken och studieval, se till exempel På tal om
kvinnor och män i Sörmland 2008/2009, Länsstyrelsen))
Hur ser det ut i Gnesta kommun? Färre elever från Gnesta väljer att söka sig till högskolan
jämfört med i riket i snitt. Av de som gör det är det en markant högre andel flickor som söker
vidare till högre studier. Orsakerna kan sökas i tradition på orten och vilka förebilder unga har
som har sökt sig till högskola. De största yrkena bland både män och kvinnor hör inte till den
akademiska sektorn. Därför har skolan i Gnesta kommun ett extra stort ansvar att erbjuda elever
en god och bred kunskap om olika möjligheter i livet och en god bild av vad olika vägval leder
till.
I vårt uppföljningsarbete av gymnasieelevernas resultat i Gnesta kommun finns möjligheten att
”fånga upp” de elever som kan komplettera sina betyg på Vuxenutbildning och därmed öka sina
möjligheter till högre studier. Vårt arbete i grundskolan med att förändra könsstereotypa
gymnasieval kommer förhoppningsvis att underlätta detta arbete framöver.
Vi ser mönstret även i vuxenutbildningen där en övervägande andel av eleverna är kvinnor. Valen
av yrkesutbildningar som vi haft möjlighet att bevilja de senaste åren är mycket könsstereotypa.
Exempelvis har två män valt maskinförarutbildning och ett 15-tal kvinnor omvårdnadsutbildning.
Att bryta normerna kräver aktivt och långsiktigt arbete.
15
Eftersom vi har arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor under flera år har vi kunnat konstatera att
den bild Delegationen för jämställdhet i skolan ger av pojkars och flickors olika villkor även gäller
för Gnesta (se ovan). Vi bedriver idag ett aktivt arbete med att skapa åtgärder som motarbetar
denna utveckling, inom ramarna för arbetet med jämställdhet och likabehandling. Där är arbetet
för att bryta de traditionella studievalen viktigt, i kombination med arbete för att ändra
begränsande normer. (se även avsnittet ” Elevers och barns ohälsa och utsatthet för kränkningar
uppmärksammas alltmer”). Att vi fortsätter arbeta normkritiskt, för att ge barn/elever en trygg
och fri tid och stärker dem för framtida val och liv, är avgörande för att uppnå likvärdig
utbildning med likvärdiga möjligheter. Vi har haft stor hjälp i att starta upp arbetet inom ramarna
för olika projekt (EU-projekt om genusarbete i förskolan 2006, SKL´s satsning på jämställdhet
del 1 och 2 under flera år, kortare projekt på Frejaskolan 6-9, Män för jämställdhets arbete
”Frihet från våld” på Frejaskolan 6-9 samt ett idogt arbete i alla verksamheter under dessa år och
framöver). I framtiden krävs dock fler satsningar utöver projekten för att stärka arbetet.
Effekter av friskolereformen
Friskolereformen som infördes på 1990-talet innebar att det blev möjligt för olika huvudmän att
bedriva utbildning. Utvecklingen gör att konkurrensen om eleverna ökar. Om en kommun ska ha
de bästa skolorna måste man kunna erbjuda skickliga lärare och bra skolledare samt lokaler och
utrustning som stärker lärmiljön. Man måste även vara medveten om vad mer det kan vara som
gör en skola attraktiv. Utöver detta måste man också göra kommunen till en intressant plats att
driva verksamhet på för de bästa fristående skolorna. När elevkullarna på gymnasiet minskar,
vilket de nu gör, ökar konkurrensen om eleverna och det blir av ännu större vikt att erbjuda en
god studievägledning till alla elever. Det är heller inte omöjligt att fristående skolor kommer
att lägga ner pga ekonomiska svårigheter under de närmaste åren, en utmaning för kommunala
skolor som då måste erbjuda plats till de elever som står utan sådan.
Hur ser det ut i Gnesta kommun? I Gnesta kommun finns flera fristående förskolor, en
fristående grundskola och en fristående gymnasieskola. De kommunala skolorna står sig väl i
konkurrensen med fristående både i kommunen och i närliggande kommuner. Gnesta kommuns
förskolor och grundskolor arbetar för att marknadsföra sig så att man är väl synlig när föräldrarna
väljer förskola/skola.
Förutom att ha och arbeta för att rekrytera bra och behörig personal arbetar vi även för att
förbättra våra lokaler och inventarier. Att en god IT-tillgång är en del, men det är också viktigt att
ha övrig undervisningsmiljö nutidsanpassad. Att ha trevliga undervisningslokaler med fräscha
möbler och bra undervisningsmaterial är en förutsättning för att få studiemotiverade elever. När
vi förnyade Hemkunskapens studiemiljö med nya spisar med modern teknik, nutidens
matberedare och med bra porslin gav det helt klart mera intresserade elever. När vi köpte nytt
material till slöjden så att man undervisar i slöjd med nutidens borrmaskiner eller med moderna
symaskiner etc gav det samma resultat. Vi måste ur alla synvinklar erbjuda spännande lärmiljöer
och vi har kommit långt på den vägen. Men det finns fortfarande flera salar som behöver förnyas.
Mindre årskullar i gymnasiet
Under kommande planeringsperiod minskar elevkullarna i storlek när de tidiga nittiotalisterna
lämnar gymnasieskolan. Det innebär att behovet av utbildningsplatser minskar. Inom närregionen
finns redan idag ett överutbud av såväl kommunala som fristående gymnasieutbildningar. Det
innebär att konkurrensen om eleverna ökar och att status i allt högre grad styr föräldrarnas val av
skola.
16
Hur ser det ut i Gnesta kommun? För våra ungdomar innebär detta att det kan bli svårare att
få den utbildning man önskar när gymnasieskolor går i konkurs och vissa utbildningar läggs ned.
Vi satsar på god studievägledning och på en gymnasieansvarig som följer upp resultaten för våra
elever, ser över hur resurserna används och besöker flera av gymnasieskolorna för att hjälpa våra
elever att välja rätt och få bra stöd om de måste välja om.
Miljö och klimat
Skolan har en nyckelroll för att samhället ska kunna utvecklas i hållbar riktning. Det handlar om
att greppa hela skolan och se utbildningssektorn som en viktig aktör i samhället.
Den värld som möter dagens ungdomar kommer att skilja sig väsentligt från den verklighet, eller
verklighetsuppfattning som omgav 1900-talets avgångsklasser. Världen och dess resurser är inte
längre oändliga. En allt större befolkning konkurrerar om ett enda jordklot och dess begränsade
resurser. Exemplen är många och frågorna komplexa vilket ställer krav på skola och lärare att ge
en nyanserad bild av de utmaningar som kommer. Energi, klimatförändringar och utarmning av
biologisk mångfald är exempel på frågeställningar där skolan i dag vet lika lite om framtiden som
den delade forskarvärlden. Dock måste skolan vara rustad att beskriva problematiken så långt
som kunskapen sträcker sig.
Ett exempel på hur skolor kan arbeta på ett pedagogiskt och visuellt sätt är metoden med
Ekologiska fotavtryck. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på mängden resurser som en
människa förbrukar. Det är uttryckt i den areal av förnyelsebara resurser som behövs för att
försörja en människa eller ett land. Det handlar både om den yta som behövs för att producera
det som människan konsumerar och vilken yta som behövs för att ta hand om avfallet. I snitt har
varje människa på jorden ett avtryck på två hektar. Skillnaden på fotavtryck är dock mycket stor.
Sveriges ekologiska fotavtryck är drygt 5,1 hektar per person och i USA är det 9,4. Ett
utvecklingsland som Bangladesh har ett fotavtryck som inte är större än en halv hektar. Arbetet
med ekologiska fotavtryck har många dimensioner. Förutom det uppenbara att den rika världens
konsumtion förbrukar miljöresurser som annars hade kommit den fattiga världen till godo kan
frågor som demokrati, Fair Trade, geografi, handelsvägar och mycket mer vävas in allt efter
elevernas ålder och lärarnas önskemål.
Hur ser det ut i Gnesta kommun? Förutom att miljöarbete är en del av skolans statliga
uppdrag har politiken i Gnesta kommun beslutat om mål för miljöarbetet i kommunen.
Kommunövergripande finns målet Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en
föregångskommun i miljö- och klimatfrågor, hos barn- och utbildningsnämnden följt av Alla barn
och ungdomar ska få ökad kunskap om miljö- och klimatfrågor. Detta är ett område som alla
verksamheter aktivt arbetar med på olika sätt.
För att hålla sig ajour med miljöarbeten och forskningsresultat finns många kanaler speciellt
anpassade för skolan. Samtliga verksamheter källsorterar och vi har ett miljöansvar i allt vi gör.
17
Kommunövergripande- och nämndens mål
Vision
Gnesta – för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls
Kommunövergripande
mål
Hela kommunen ska
utvecklas och vitaliseras
Nämndmål
Mål 1: Alla barn och
ungdomar ska ha aktiviteter
på sin egen ort – även
ytterområdena
Mått/Indikatorer
Andel barn/elever som upplever
delaktighet och inflytande över sina
fritidsaktiviteter inom Kulturskolan
Antal aktiviteter anordnade av
Kulturskolan i ytterområdena
Antal aktiviteter anordnade av
Vuxenutbildningen i ytterområdena
Kommunen ska utveckla ett Mål 2: Samtliga verksamheter
gott företagsklimat
ska, genom att utveckla det
entreprenöriella lärandet,
bidra till ett gott
företagsklimat
Aktiviteter/samarbete som
genomförs i avsikt att utveckla det
entreprenöriella lärandet och
kontakten med företagen
Kommunens verksamheter
ska aktivt arbeta med
jämställdhet, delaktighet och
tillgänglighet – för alla
Mål 3: Praktiskt
jämställdhetsarbete ska
bedrivas med utgångspunkt i
den övergripande
likabehandlingsplanens mål
Andel barn/elever som upplever
trygghet och trivsel
Mål 4: Alla barn och elever
ska utifrån sina
förutsättningar och
tillgänglighet (yttre faktorer t
ex lokaler och material) ges
bästa möjliga stimulans för
sitt lärande
Andel barn/elever som upplever
delaktighet och inflytande
Resultat för skolan i näringslivsrankingen
Skillnader mellan pojkar och flickor
i betygsresultat
Åtgärder/aktiviteter som
genomförs för att ge bästa möjliga
stimulans utifrån barn/elevers
förutsättningar och utifrån
tillgänglighet (t ex lokaler och
material)
Åtgärder/aktiviteter för att ta
tillvara barns och elevers färdigheter
och kunskaper från olika kulturer
och olika modersmål
Alla barns/elevers upplevelser av
lusten att lära
18
Kommunövergripande
mål
Mått/Indikatorer
Nämndmål
Mål 5: Utökade
samarbetsformer mellan
skola/hem och utökad
delaktighet gällande
utvecklingen av skolans
innehåll och verksamhet
Andel föräldrar som upplever
delaktighet och inflytande i
förskolan/skolan
Antal aktiviteter och former av
föräldraaktiviteter som möjliggör
för alla föräldrar att, i en trygg och
jämställd miljö, delta i
utvecklingssamtal och andra
föräldraaktiviteter, oavsett
funktionsnedsättning eller språk
Antal verksamheter med
föräldraråd/skolråd
Föräldrarnas upplevelse av
övergångar mellan grupper och
klasser
Kommunen ska aktivt
samverka med föreningsliv,
kulturliv och näringsliv
Mål 6: Arbete för att utveckla Åtgärder/aktiviteter som
samverkan med föreningsliv, genomförts för att öka samarbetet
kulturliv och näringsliv ska
och vilka effekter det gett
bedrivas
Mål 7: Samverkan med
näringslivet ska ske från tidig
ålder och yrkeslivspraktiken
ska förbättras så att man i
tidiga år får kunskap om olika
utbildningsvägar och yrken
Kommunen ska genom god
planering skapa
förutsättningar för en hållbar
befolkningsutveckling
Mål 8: Verksamheterna ska ha Antal marknadsföringsaktiviteter
en långsiktigt hållbar
planering och aktivt
Publicerade nyheter på hemsidan
synliggöra sitt arbete för att
skapa medvetenhet om den Resultat av klagomålshantering
goda verksamhet som bedrivs
Kommunen ska aktivt arbeta Mål 9: Alla barn och elever
för att vara en
ska få ökad kunskap om
föregångskommun i miljö- miljö- och klimatfrågor
och klimatfrågor
Kommunens verksamheter
ska kännetecknas av
effektivitet, kvalitet och
långsiktig hållbar ekonomisk
utveckling
Antal arbeten som rapporteras in till
föreningar/myndigheter kring t ex
Grön Flagg, Skräpplockardag och
Earth Hour
Mål 10: Ökad måluppfyllelse i Mått från olika jämförelsedata-baser
grundskola och gymnasieskola t ex meritvärde, andel behöriga till
samt ökad andel studerande gymnasieskola
på högskola
Förbättrad måluppfyllelse med ökad
andel elever med fullständiga betyg i
åk 9 (16 ämnen)
19
Kommunövergripande
mål
Mått/Indikatorer
Nämndmål
Ökad andel elever med fullföljd
gymnasieskola inom fyra år
Andel elever på studieförberedande
program
Antal elever som avslutat kurser
med betyg på Utbildningscentrum
Andel elever som påbörjat studier
vid universitet och högskola inom
tre år efter avslutad gymnasieutbildning
Mål 11: Ökad andel
Andel pedagogiskt högskoleutbildad
medarbetare med pedagogisk personal/behöriga lärare i förskola,
utbildning
grundskola och fritidshem
Mål 12: Utökat samarbete
mellan skola/hem kring
elevernas måluppfyllelse
under hela skolperioden
Andel föräldrar som upplever
delaktighet och inflytande i kring
sitt barns lärande och utveckling
Andel elever och föräldrar som är
nöjda med det stöd de har fått av
skolhälsovård och kurator
Andel frånvarande elever
Mål 13: Under mandatGenomsnittligt antal barn/elever
perioden minska det
per personal i förskolan och
genomsnittliga antalet
grundskolans grupper
barn/elever per
avdelningspersonal i
förskolans och grundskolans
grupper
Mål 14: Starta öppen
förskola, i samverkan med
social-förvaltning och
landstingets BMM/BVC
20
Kommunövergripande
mål
Kommunens ska vara en
attraktiv arbetsgivare med
mönsterarbetsplatser
Mått/Indikatorer
Nämndmål
Mål 15: Personalen ska
känna ansvar för och
delaktighet i utvecklingen av
den egna verksamheten och
ha god insyn i både budgetoch beslutsprocess
Personalens upplevelse av att deras
yrkeskunskap tas tillvara
och att de får möjlighet till
kompetensutveckling
Andel medarbetare som upplever
att de är nöjda med sin arbetsgivare
och att de har en god arbetsmiljö
Medarbetarnas upplevelse av
delaktighet i utvecklingen av den
egna verksamheten
Uppföljning av verksamheternas
ekonomi och rutiner för delaktighet
och samverkan
Kommentarer nämndens mål
Barn- och utbildningsnämnden fastställer varje år en skolplan med nämndens mål samt
internkontrollplan och uppföljnings- och utvärderingsplan med mått/indikatorer för hur målen
följs upp. I årsberättelsen med kvalitetsredovisningar redovisar sedan verksamheterna
måluppfyllelsen.
21
3. Ekonomi per verksamhetsområde
BoU administration
Förskola och
pedagogisk omsorg
Grundskola
Särskola
Elevhälsa
Kulturskola
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Totalt
Utfall 2011
-5 376
Budget 2012
-6 288
Budget 2013
-6 612
-49 597
-56 408
-58 877
-101 391
-10 932
-9 490
-1 741
-45 111
-2 483
-226 121
-97 989
-12 929
-11 348
-1 802
-44 436
-3 799
-235 000
-102 413
-11 527
-13 470
-2 192
-41 640
-4 269
-241 000
Förändringar i budgeten 2013
Förändringarna redovisas per verksamhetsområde med prestationer inom respektive verksamhet.
Verksamhetsområdena har samma fördelning av budgeten som tidigare år om inget särskilt
redovisas.
ADMINISTRATION: Inga direkta förändringar förutom löneökningar.
FÖRSKOLA och PEDAGOGISK OMSORG: Barnpengen har höjts med 3 %. Barnpeng till
samtliga förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost,
lokalvård och telefon. Därutöver tillkommer för de alternativa verksamheterna ersättning för
investeringsmedel, administration (3 %), momsersättning (6 %).
Varje enhet, oavsett huvudman, kompenseras för exakt samma kostnader. En transparent peng
ger en rättvis ersättning för samtliga barn i kommunen oavsett huvudman. Skillnaden i
ersättningsbelopp uppkommer då det finns faktiska skillnader i organisation eller skillnader i
utförda tjänster (t ex eget kök eller köp av mat).
Inom verksamhetsområdet finns en reserv motsvarande 600 tkr avsatt för volymökningar.
Hyrorna är justerade i enlighet med kommunfullmäktiges framtidsplan. Dessutom finns avsatta
medel för barn med särskilda rättigheter som tilldelas verksamheterna under året, 1,5 mkr.
Medel för start av familjecentral är avsatta, 500 tkr.
22
FÖRSKOLA
Utfall
Prognos Framtidsplan, prognos 2013-2015
2011
2012
Antal placerade barn i Gnesta
kommuns förskolor
– varav sålda platser
Antal barn med förskoleplats i
andra kommuners regi
Antal barn i fristående
förskoleverksamhet
2013
2014
2015
425
7
5
445,8
10
6,5
447
8
6
465
6
6
485
6
6
88
86
89
91
93
2013
2
2014
1
2015
1
Förändringar nya verksamheter:
Ny förskoleavdelning centrala Gnesta
PEDAGOGISK
OMSORG
Utfall
2011
Antal placerade barn i
pedagogisk omsorg i Gnesta
kommuns regi
Antal köpta platser i pedagogisk
omsorg i andra kommuners regi
Antal barn i fristående
pedagogisk verksamhet
Prognos Framtidsplan, prognos 2013-2015
2012
2013
2014
2015
21
22
22
23
23
1
0
0
0
0
9
12
10
10
10
GRUNDSKOLA: Elevpengen har höjts med 4 %, pga det nya löneavtalet för lärarna. För elever
i åk 7-9 har pengen höjts med 5 %, då de även fått en utökad läroplan. Fritidshem höjs med 3 %.
Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel,
skolbibliotek samt telefon. Därutöver tillkommer för de alternativa verksamheterna ersättning för
kost, elevvård (kurator, psykolog, SYV), administration (3 %), investeringsmedel samt
momsersättning (6 %).
Varje enhet, oavsett huvudman, kompenseras för exakt samma kostnader. En transparent peng
ger en rättvis ersättning för samtliga barn i kommunen oavsett huvudman. Skillnaden i
ersättningsbelopp uppkommer då det finns faktiska skillnader i organisation eller skillnader i
utförda tjänster t ex små skolor).
Inom verksamhetsområdet finns en reserv motsvarande 500 tkr avsatt för extra kostnader som
t ex volymökningar. Därutöver är hyrorna justerade i enlighet med kommunfullmäktiges
framtidsplan. Det finns även ca 3,5 mkr avsatt för barn med särskilda rättigheter som tilldelas
respektive skola under året.
Extra medel för deltagande i Lärarlyftet är avsatta.
23
GRUNDSKOLA
Utfall
Prognos
2011
Antal elever i förskoleklass i
Gnesta kommuns regi, inkl
sålda platser
– varav elever från annan
kommun (sålda platser)
Antal elever i förskoleklass i
annan kommun
Elever i fristående skolors
förskoleklass
Antal elever åk 1-9 i Gnesta
kommuns regi, inkl sålda pl
– varav antal elever från annan
kommun (sålda platser)
– varav antal elever med
svenska som andra språk
– varav antal elever med
modersmålsundervisning
Antal elever i åk 1-9 i andra
kommuners regi
Antal elever i fristående skolor
Antal elever i fritidshem i
Gnesta kommuns regi, inkl
sålda platser
– varav elever från annan
kommun (sålda platser)
Antal elever i fritidshem i andra
kommuners regi
Antal elever i fristående skolors
fritidshem
2012
Framtidsplan, prognos 2013-2015
2013
2014
2015
110
115
117
(112/122)
121
(122/120)
110
(120/100)
1
2
1
1
1
1
10
2
11
2
12
2
10
2
8
957
20
937
(939/935)
25
950,5
(935/966)
21
985
(966/1004)
20
1016,5
(1004/1029)
20
37
36
40
45
48
35
32
35
40
43
35
103
32
105
40
105
40
105
40
105
525
447
485
505
480
4
4
4
5
9
11
15
15
15
31
51
50
45
40
SÄRSKOLA: Färre elever har numera sin skolplacering i kommunen. Kostnadsläget i särskolan
beror helt på elevernas behov.
SÄRSKOLA
Antal elever i särskola i Gnesta
kommuns regi, inkl sålda
platser
– varav sålda platser
Antal elever i särskola i andra
Utfall
2011
Prognos Framtidsplan, prognos 2013-2015
2012
2013
2014
2015
10
10
8
7
7
0
0
0
0
0
24
kommuners regi
Antal elever i fristående
särskola
GYMNASIESÄRSKOLA
4
4
3
1
1
1
1
1
1
0
Utfall
2011
Antal elever i gymnasiesärskola
i Gnesta kommuns regi, inkl
sålda platser
– varav elever från andra
kommuner (sålda platser)
Antal elever i gymnasiesärskola
i andra kommuners regi
Antal elever i fristående
gymnasiesärskola
Prognos Framtidsplan, prognos 2013-2015
2012
2013
2014
2015
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
7
6
5
5
2
6
6
9
6
4
ELEVHÄLSA: Elevhälsan har från halvåret 2011 en förstärkt bemanning med specialpedagog
och psykolog på heltid. Sedan halvåret 2012 har även kuratorstjänsten utökats med en heltid och
skolläkarens tid ökats, detta bekostas till hälften av statliga medel. Samtliga av dessa utökningar
ligger i linje med den nya skollagens krav på Elevhälsan. Andelen barn med behov av
modersmålsundervisning har ökat.
KULTURSKOLA: Förändringen mellan 2012 och 2013 beror på löneökningar samt utökad
budget med ca 200 tkr. Den ökade budgeten är till för att ge flera elever möjlighet att påbörja sin
instrumentalundervisning tidigare och för att få tillstånd flera aktiviteter i ytterområdena.
KULTURSKOLA
Antal elever
Utfall
2011
170
Prognos Framtidsplan, prognos 2013-2015
2012
2013
2014
150
190
210
2015
210
GYMNASIESKOLA: Andelen elever som väljer att studera på gymnasieskola har ökat stadigt
under flera år och ht 2012 gick i stort sett samtliga elever till gymnasieskolan. Dessutom går flera
elever ett fjärde år (antingen beroende på att de söker om till nytt program eller för att de
behöver ha fyra år för att genomföra sina gymnasiestudier) och andelen elever i behov av stöd för
sin undervisning har ökat. Dock minskar årskullarna och det innebär sammantaget att
kostnaderna för gymnasieskolan minskar. Efter att år 2012 ha fått ett överskott i budgeten när
andelen räknades på 100 % har årets beräkning grundats på 98 % (från att ha varit 96 % 2011).
Målet är att 100 % ska fullfölja gymnasieskolan, men då avhopp fortfarande förekommer läggs
budgeten återigen på ett lägre procenttal.
GYMNASIESKOLA
Antal elever i
gymnasieskola
Utfall
2011
464
(96 %)
Prognos
2012
425
(431/419)
Framtidsplan, prognos 2013-2015
2013
2014
410
(420/410)
2015
25
– varav elever i gymnasiet i
andra kommuners regi
– varav elever i fristående
gymnasieskolor
(98 %)
(98 %)
196
(211/182)
229
(220/238)
178
(182/173)
232
(238/227)
VUXENUTBILDNING: Minskad försäljning av tjänster till andra kommuner innebär
minskade intäkter. Utöver detta är det ökade lönekostnader som påverkar budgeten.
VUXENUTBILDNING
Antal studerande vid
KomVux i Gnesta
kommuns regi
Sfi- studerande
Studerande i Komvux i
andra kommuners regi
Antal studerande
i SärVux
Utfall
Prognos
Framtidsplan, prognos 2013-2015
2011
2012
2013
2014
2015
61
130
150
150
150
84
50
70
70
70
0
15
25
25
25
12
15
15
15
15
26
Barn- och elevpengsfördelning
2012
2013
Förskola
1-2 år
15-timmars barn 1-2 år
3-5 år
15-timmars barn 3-5 år
109 962 per år/barn
67 663 per år/barn
86 451 per år/barn
54 828 per år/barn
113 261 per år/barn
69 693 per år/barn
89 045 per år/barn
56 473 per år/barn
Pedagogisk omsorg
1-5 år
15-timmars barn
95 640 per år/barn
59 296 per år/barn
98 509 per år/barn
61 075 per år/barn
Grundskola
Förskoleklass
År 1-5
År 6
År 7-9
27 118 per år/elev
41 141 per år/elev
43 628 per år/elev
52 523 per år/elev
28 203 per år/elev
42 787 per år/elev
45 373 per år/elev
55 149 per år/elev
Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever1:
År 1-5
51 095 per år/elev
53 139 per år/elev
Fritidshem
6-9 år
10-12 år
24 502 per år/elev
17 203 per år/elev
23 904 per år/elev
16 783 per år/elev
Barnpeng till samtliga förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning,
lek/läromedel, kost, lokalvård samt telefon.
Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel,
skolbibliotek samt telefon.
Lokalkostnader
Samtliga kommunala enheter ersätts för sina lokalkostnader utöver barn-/elevpengen.
Interkommunal ersättning för förskola och grundskola 2
Enligt skollagen 2 a kap. 17 § samt 9 kap. 6 § ska bidrag lämnas med ett belopp per barn som inte
avviker från kommunens kostnad. Till andra kommuner utgår barn- och elevpeng enligt ovan.
Utöver barn- och elevpeng tillkommer ersättning för lokalkostnader enligt nedan:
Vid interkommunal ersättning utbetalas lokalersättning, som motsvarar Gnesta kommuns
snittkostnad per barn/elev:
För barn i förskola:
21 281 kr per år/barn
För förskoleklass och grundskola:
22 229 kr per år/elev
För barn i fritidshem
2 896 kr per år/elev (gäller endast fritidshem som inte
tillhör någon skola)
Gällande från och med höstterminen 2011. Beslut om en förändrat elevpeng togs på barn- och
utbildningsnämndens sammanträde i april.
1
2 Gnesta kommun tar in föräldraavgifterna
27
Bidrag till enskild förskoleverksamhet och fristående skolor 3
Förskola
1-2 år
15-timmars barn 1-2 år
3-5 år
15-timmars barn 3-5 år
2012
2013
120 057 per år/barn
73 875 per år/barn
94 388 per år/barn
59 861 per år/barn
123 659 per år/barn
76 091 per år/barn
97 220 per år/barn
61 657 per år/barn
Pedagogisk omsorg
1-5 år
15-timmars barn 1-2 år
104 419 per år/barn
64 740 per år/barn
107 552 per år/barn
66 682 per år/barn
44 836 per år/elev
60 146 per år/elev
62 861 per år/elev
73 906 per år/elev
46 629 per år/elev
62 552 per år/elev
65 375 per år/elev
77 601 per år/elev
Grundskola
Förskoleklass
År 1-5
År 6
År 7-9
Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever4:
År 1-5
71 014 per år/elev
73 854 per år/elev
Fritidshem
6-9 år
10-12 år
26 881 per år/elev
18 874 per år/elev
26 098 per år/elev
18 324 per år/elev
Barnpeng till samtliga förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning,
lek/läromedel, kost, lokalvård och telefon. Därutöver tillkommer för de alternativa
verksamheterna ersättning för investeringsmedel, administration (3 %), momsersättning (6 %).
Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel,
skolbibliotek samt telefon. Därutöver tillkommer för de alternativa verksamheterna ersättning för
kost, elevvård (kurator, psykolog, SYV), administration (3 %), investeringsmedel samt
momsersättning (6 %).
Lokalkostnader
Till fristående verksamheter utbetalas lokalersättning som motsvarar Gnesta kommuns
snittkostnad per barn/elev inklusive momsersättning:
För barn i förskola: 22 668 kr per år/barn
För förskoleklass och grundskola: 23 678 kr per år/elev
För barn i fritidshem 3 085 kr/år (gäller endast fritidshem som inte tillhör någon skola)
3 Gnesta kommun tar in föräldraavgifterna
Gällande från och med höstterminen 2011. Beslut om en förändrat elevpeng togs på barn- och
utbildningsnämndens sammanträde i april.
4
28
Budget 2014 och 2015
Antalet barn inom grundskolan ökar igen till 2014 och 2015. Antalet inom de äldre
eleverna (som har den högsta elevpengen) ökar igen med ca 20 elever per år.
Antalet barn/elever med behov av modersmål och studiestöd på modersmålet ökar
ytterligare
Efterfrågan på skolbarnomsorg ökar fortfarande
Antalet ungdomar i gymnasieålder minskar ytterligare, men andelen som studerar vid
gymnasieskolan ökar.
4. Internkontroll
Internkontrollplan samt Uppföljnings- och utvärderingsplan revideras i november varje år och de
följs upp i varje enhets kvalitetsredovisning och i årsberättelsen (med samtliga mått redovisade).
5. Händelser av betydelse
Budgeten för barn- och utbildning påverkas utöver de förändrade ekonomiska förutsättningarna
av antal barn och elever i verksamheterna och ändringar i lagar och förordningar, även av
förändringar i verksamheten som tex:
vilka program eleverna väljer i gymnasieskolan
hur många barn med annat modersmål som finns
nödvändiga köp av specialskolor och skolskjutskostnader till dessa
familjehemsplaceringar med skolplats i annan kommun
ändrade behörighetsregler till högskolan
Aktuellt och Framtid:
AHA-enkäten för år 2011 visade att personalen inom barn- och utbildningsförvaltningen
ansåg att de i hög grad hade sk ”spänt arbete” (46,5 %). Orsakerna har analyserats under året
och samarbete med företagshälsovården har funnits/finns.
Framtid: Fortsatt arbete för att minska det ”spända arbetet” pågår dels i varje verksamhet
och dels tillsammans med Previa. En översyn av ledningsorganisationen görs för att kunna
öka det pedagogiska ledarskapet
Under året har den nya skollagen och de nya läroplanerna implementerats i verksamheten.
En granskning av implementeringsarbetet, beställd av kommunens revisorer, visade att
implementeringen hade genomförts på ett, enligt revisionen, föredömligt sätt och samtliga
dokument etc var reviderade. För vuxenutbildningen trädde den nya lagstiftningen i kraft 1
juli 2012. Implementeringsarbetet påbörjades redan under våren och fortsätter under hösten
med interna och externa fortbildningsinsatser.
Framtid: Implementeringen fortsätter och redovisas till nämnden
Dansutskolans mögelsanering pågick under hela förra året. Nu är skolan färdigsanerad och
samtliga verksamhetsdelar har återfått sina lokaler.
Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningens kostenhet beviljades under 2012
EU-medel (ESF-projekt) för kompetensutveckling (Lärande samverkan i Gnestas förskolor
29
och skolor”). Budgeten är på drygt 6,5 mkr och innebär många spännande
kompetensutvecklingssatsningar under de två år som projektet pågår (1 okt 2011 till 30 sept
2013)
Framtid: Arbetet pågår även under 2013 och ska även resultera i en
kompetensutvecklingsplan som kommer att ligga som underlag för framtida satsningar
Kvalitetsarbetet kring måluppfyllelsen och en bättre uppföljning på individnivå har fortsatt
intensivt. Bl a pågår projektet ”Läsa-skriva-räkna” under 2012 finansierat via statliga medel,
Läsa, skriva och räkna måste anses som grundläggande färdigheter för att nå god
måluppfyllelse. Men detta gäller även våra egna satsningar med InfoMentor (digitalt
dokumentations- och uppföljningsverktyg), skriva sig till läsning-projektet, matematikprojekt,
NTA-lådor mm.
Framtid: Kvalitetsarbetet kring måluppfyllelsen och en bättre uppföljning av denna på
individnivå fortsätter intensivt, så snart ett steg är nått sätts ett nytt. Med anledning av det
ökade antalet barn/elever med annat modersmål än svenska, måste de pedagogiska insatserna
utvecklas för att dessa barn ska ges förutsättningar att nå målen.
Andelen elever som fullgör sin skolgång i grundskolan och når slutbetyg har ökat markant.
Andelen behöriga till gymnasieskolan ligger högt (91,4 %) men andelen godkända i enskilda
ämnen har sjunkit. Under våren inleddes arbetet med att följa upp resultaten för våra
gymnasieelever.
Framtid: Kvalitetsarbetet kring måluppfyllelsen och en bättre uppföljning på individnivå
fortsätter intensivt, så snart ett steg är nått sätts ett nytt. Uppföljningsarbetet inom
gymnasieskolan ska leda till att alla elever erhåller gymnasieexamen.
Kvarnbackaskolan i Stjärnhov har byggts om under året och inrymmer till hösten 2012 även
förskolan Korallen
Fler och fler nyheter publiceras på hemsidan. Detta innebär ett stort, men mycket viktigt
arbete för att på ett bra sätt sprida information om verksamheten.
Framtid: Vi behöver utveckla informationen, hitta gränsdragningar mellan hemsidor och
Infomentor, utveckla ”24-timmarmyndigheten” med digitala tjänster som tex ansökan om
förskolaplats, utreda hur vi ska finnas i sociala medier såsom facebook, twitter, bloggar etc.
Jämställdhetsarbetet har fortsatt och kommunen beviljades för år 2012 1,3 mkr för ett
kommunövergripande projekt som är en fortsättning av de 500 tkr som tilldelades BoU/KoT
under år 2010. Aktiviteter i projektet har uppmärksammats på ett positivt sätt i medier.
Dessutom har forskning via Män för jämställdhet bedrivits på Frejaskolan. Deras arbete med
pojkar har bedrivits för flickor av skolans personal.
Framtid: Arbetet fortsätter inom BoU och förhoppningsvis fortsätter även Män för
jämställdhet sin forskning på skolan med en ny fas
Samarbetet med socialförvaltningen och Kultur- och teknikförvaltningen utvecklas vidare.
Samarbetet med socialförvaltningen har inriktats på att få till stånd tidigare insatser för barn
som riskerar att utveckla ett normbrytande beteende och en utredning kring möjligheterna att
starta familjecentral pågår
Framtid: Förhoppningsvis kan en Familjecentral starta under år 2013
NTA arbetet (Naturvetskap och teknik för alla, i samarbete med vetenskapsakademierna)
fortsätter, samtliga verksamheter från förskola och till åk 9 deltar.
Framtid: Arbete för att få med samtliga förskoleavdelningar och samtliga lärare pågår. I och
med utvidgningen ökar kostnaderna för NTA arbetet.
IT-utvecklingen pågår ständigt och samtliga skolor och vuxenutbildningen har nu smartboard
i stort sett i samtliga klassrum. Alla lärare och merparten av förskollärarna har egen dator för
att kunna planera sin verksamhet. Elever i behov av särskilt stöd har egna datorer.
Datortillgången har ökats så att sex datorer snart ska finnas i samtliga klassrum och en andra
pilotgrupp har startat med iPad för förskola och skola.
30
Framtid: Arbete för att få flera datorer pågår och en utredning ska hjälpa till att hitta bästa
sättet att fortsätta arbetet. Utredningen innebär bl a att man inventerar pedagogernas mål och
behov av resurser i form av kompetensutveckling, stöd och tekniska förutsättningar.
Önskan är att eleverna så snart som möjligt ska ha tillgång till flera datorer eller lär/surfplatta,
vilket är en förutsättning för att leva upp till it-medias förtydligade betydelse/roll i LPO -11
och för att eleverna ska kunna tränas i att hantera dagens informationsflöde och att göra val i
ett enormt utbud. Elever får tillgång till både ett helt öppet internet och ett mer styrt
undervisningsmaterial i form av NE, UR, lärares egna undervisningsfilmer (flipped classrom)
och en mängd öppna lärresurser, vilket ökar möjligheten att erbjuda elever med olika
inlärningsstilar att hitta rätt lärprocesser och därmed rätt lärstrategi. Arbetet med systemet
InfoMentor (Projekt och omdömesdatabas) för att skriva individuella utvecklingsplaner,
åtgärdsprogram mm fortsätter. Under året har samtliga skolors lärare arbetat i systemet och
föräldrar på samtliga skolor kan hämta information direkt för att se sina egna barns resultat.
Framtid: Ett närmare och bättre kontaktnät för föräldrasamarbete, tydlighet för elever,
underlätta lärares tillgång till IUP, ge förvaltningen tillgång till statistik mm avses bli resultatet.
I och med utvecklingen med flera användare, säker inloggning samt kompletterande modul
för lokal och central uppföljning ökar kostnaderna för systemet InfoMentor.
Lärarlegitimation har sökts av våra behöriga lärare, få har dock fått sin legitimation ännu.
Under en längre tid har ett stort arbete pågått för att se över behörigheten och behovet av
kompetensutvecklingsinsatser inför 2015 (då lärarlegitimationen ska vara klar).
Framtid: Vi inväntar besked om huruvida våra lärare får legitimation eller ej och vad deras
utbildningar ger för behörighet. För vissa av de lärare som redan idag vet att de saknar
behörighet pågår utbildningsinsatser via Lärarlyftet II och VAL, delvis finansierade via
kommunens försorg. Även rekryteringsinsatser pågår för att kunna anställa personal med rätt
behörighet
Introduktion för nyanställda är aktuellt from juli 2012. Alla nyanställda som avslutade sin
lärarutbildning till sommaren ska genomgå ett introduktionsår. Den nyanställd ska ha en
mentor för stöd och vägledning under introduktionsåret. Utsedda mentorer ska genomgå en
mentorsutbildning och ha tid avsatt i sin tjänstgöring för mentorsuppdraget. Även de som
genomgår sitt introduktionsår måste ha tid avsatt inom sin tjänst för handledning och
reflektion.
Framtid: En struktur för introduktionsår och mentorsuppdrag är under uppbyggnad. En
ökad kostnad kommer att uppstå för både mentorsutbildning, mentorsuppdrag samt för den
nyanställdes introduktionstid.
Den nya betygsskalan i grundskolan (8 respektive 12 betyg för att komma in på gymnasiet)
användes för första gången i år
Den nya gymnasiereformens programstruktur (yrkes- respektive högskoleförberedande
program) visar att kommunens elever i högre utsträckning väljer yrkesförberedande linjer
Framtid: Yrkesprogrammen är bra och behövs, men arbete pågår också för att öka andelen
som söker till de högskoleförberedande programmen (i dagsläget söker en majoritet av
kommunens ungdomar de yrkesförberedande). En nationell tendens är dock att många söker
högskoleförberedande program, men många hoppar av och byter till ett yrkesförberedande
program då de inte klarar de högre kraven. Detta innebär en högra kostnad pga ett fjärde
gymnasieår för eleverna.
Statens extrapengar för Yrkesvuxutbildning försvann vid årsskiftet, Barn- och
utbildningsnämnden har därför satsat på att öka möjligheten för dessa elever att få en fortsatt
skolgång. Under våren beviljades alla ansökningar till Yrkesvux-utbildningar på distans,
pengarna var dock förbrukade till höstterminsstarten och inga ytterligare utbildningar kan
beviljas.
31
Framtid: En fortsatt satsning från kommunens sida behövs, både för att skapa arbetskraft
som behövs i kommunen och för att hjälpa vuxna till arbete.
Antalet vuxna som söker till vuxenutbildning ökar.
Framtid: En översyn av vuxnas behov av utbildning måste göras så att utbudet motsvarar
efterfrågan och behov
Trots utvecklingen av PRAO/ Samarbete näringsliv/entreprenörskap har skolan markant
sänkt sin rankingplats i Svenskt näringsliv ranking 2012. I enlighet med skollagen har även
årskurserna 1-5 fått SYV-resurs.
Framtid: Samarbetet med näringslivet ska utvecklas vidare och arbete pågår för att öka
resultatet till minst föregående års nivå (46). I och med skollagens krav på SYV i de yngre
åldrarna ökar kostnaderna för detta. I ESF-projektet har samtliga lärare fått utbildning i
entreprenöriellt lärande, samarbete finns med företagsprojektet och utveckling av PRAO´n
pågår.
Projektpengar för Skapande skola för åk 1-5 tilldelades kommunen 2011 och aktiviteter har
pågått under år 2012
En rektor i kommunen går för närvarande den nya rektorsutbildningen (övriga rektorer och
en förskolechef har redan gått den tidigare utbildningen)
Med hjälp av IT-pedagog har kunskaper kring Alternativa verktyg i Skoldatateket spridits
Framtid: Arbetet med dessa verktyg ska spridas ytterligare så att de blir en självklar hjälp till
elever i behov av särskilt stöd
Antal elever i svenska för invandrare (Sfi) från kommunen har ökat ytterligare.
Framtid: Andelen förväntas även att öka kommande år. Vuxenutbildningen ska öka
samarbetet med exempelvis Arbetsförmedlingen för att öka elevernas möjligheter att komma
in på arbetsmarknaden på ett bra sätt
I och med att kommunen har tagit emot fler familjer med annan etnisk bakgrund än tidigare,
har antalet barn/elever med behov av modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
studiehandledning samt svenska som andra språk ökat. Resurser har omfördelats och bl a
finns en nyetablerad grupp på Frejaskolan, motsvarande förberedelseklass.
Framtid: Andelen förväntas även öka kommande år.
32
