Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009
Fysik
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Eleven skall
känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön
kunna redogöra för vattnets kretslopp
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
beträffande natur och människa
ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i
förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa
rörelser,
ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang,
ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter,
ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats
funktion,
ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment,
känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och
världsbild,
beträffande kunskapens användning
ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets
betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor.
( ur skolverket, kursplaner och betygskriterier 2007)
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret
Eleven skall
Kunna skilja mellan seriekoppling och parallellkoppling
Känna till faror med el-, kraft- och järnvägsledningar
Känna till hur ljuset reflekteras och bryts
Känna till hur ljud uppstår och utbreder sig
Kunna något om risker med starka ljud
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret
Eleven skall
Känna till äldre tiders måttenheter
Kunna de vanligaste enheterna i SI-systemet
Känna till och kunna använda några vanliga mätinstrument
Känna till de tre viktigaste elementarpartiklarna
Känna till sambandet mellan värme och molekylrörelse
Känna till de tre aggregationsformerna och dess övergångar
Förstå innebörden av begreppet densitet och kunna utföra enkla beräkningar
Känna till begreppen kraft, massa, gravitation, tyngdpunkt, vridmoment och friktion
Känna till begreppen fart, hastighet, acceleration och tröghet
Känna till vad elektricitet är för något
Känna till begreppen strömstyrka, resistans och spänning
Känna till uppbyggnaden av ett vanligt batteri
Känna till skillnaden mellan likström och växelström
Känna till några av de vanligaste elektriska symbolerna
Kunna göra enkla serie- och parallellkopplingar
Förstå innebörden av begreppet tryck i olika sammanhang
Känna till vårt solsystems uppbyggnad med solen, planeterna och vår måne
Känna till sambandet mellan tidräkning och himlakroppars rörelse
Förstå innebörden av begreppen månförmörkelse och solförmörkelse
Känna till skillnaden mellan meteor och meteorit
Förstå skillnaden mellan den geocentriska och heliocentriska världsbilden
Känna till begreppen asteroid och komet
Betygskriterier år 8
Godkänd
Eleven skall
Känna till olika energiformer, energiomvandlingar och energiprincipen.
Känna till olika typer av termometrar och de tre vanligaste temperaturskalorna.
Känna till hur värme sprids.
Ha kunskap om olika meteorologiska fenomen.
Veta hur magneter fungerar, hur de är uppbyggda och hur de används.
Veta vad det är för skillnad mellan växel- och likström.
Ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus.
Ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras.
Kunna göra enkla laborationer med hjälp av instruktioner.
Väl godkänd
Eleven kan använda sina begrepp, teorier och modeller i nya situationer och
sammanhang med säkerhet
Eleven har förmåga att genomföra laborationer enskilt och i grupp.
Eleven kan skriva laborationsrapport med viss handledning.
Mycket väl godkänd
Eleven kan väl föra diskussioner, komma till slutledningar och behandla begrepp med
stor säkerhet.
Eleven kan väl granska lärares och andra elevers teser och påståenden.
Eleven kan väl på egen hand lösa laborativa uppgifter.
Eleven kan väl skriva laborationsrapporter, som presenterar arbetsgång, resultat och
slutsats.
Betygskriterier år 9
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret är desamma som
betygskriterierna för betyget G.
Godkänd
Eleven skall
beträffande natur och människa
ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska
tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter,
ha kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika
former,
ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras,
ha kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känna till begrepp som
ström, spänning, elektrisk energi och effekt samt om olika sätt att generera elektrisk
ström,
ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus,
ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation
och informationsteknik,
ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer,
ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom
tiderna,
ha kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan
utformas,
kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur
och världsbild,
beträffande kunskapens användning
kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om
fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i
elevens vardag,
kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till
förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats,
ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller,
kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.
( ur skolverket, kursplaner och betygskriterier 2009)
Väl godkänd
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från fysik i situationer som är nya för
henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.
Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att
vetenskapligt undersöka.
Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering.
Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats
och hur den formats av och format människors världsbilder.
Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till
exempel i den information som media tillhandahåller.
Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera
ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i
vardagslivet.
Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa
vardagliga och samhälleliga problem.
( ur skolverket, kursplaner och betygskriterier 2009)
Mycket väl godkänd
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från fysik för att skapa nya
frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden.
Eleven redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till
frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en
undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning.
Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning.
Eleven beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både
formats av och format människors världsbilder.
Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra
verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller.
Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation
rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och
värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden.
Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och
begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
( ur skolverket, kursplaner och betygskriterier 2009)
