AUO i huvudämnet

AUO i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Enligt beslutet om ny lärarutbildning innefattar allmänt utbildningsområde frågor om
”lärande, undervisning och specialpedagogik”
”socialisation, kulturfrågor och samhälle”
”yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund” ( ”såväl relationer mellan
människor som människors förhållande till miljö och andra livsformer”).
Vi kan i huvudämneskurserna identifiera följande innehåll:

socialpsykologi

gruppsykologi

barn- och ungdomspsykologi

ämnesdidaktik

pedagogiskt ledarskap

kommunikation och konflikthantering

nutida och dåtida pedagogiska riktningar

specialpedagogik

miljöer för lärande/läroprocesser

bedömning och dokumentation
Detta innehåll gestaltas i kursplanerna enligt bilaga, vars innehåll utgår ifrån befintliga
kursplaner och kursplaneförslag.
Annika Cederberg Scheike
Christer Elfversson
Bitte Johannesson
Pia Jäderquist
Ulf Petersson
Gunnel Stjernfeldt
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Christer Elfversson
Allmänt utbildningsområde i SvM – matematiken kring poängsättningen –
ett NYTT förslag till hur man får fram 40 poäng AU i huvudämnet
VFT
AU I
AU I
AU I
AU
”REN”
POÄNG
VFT
SEM
SERIE
SVM
TOTALT
SVM
2:1 alla
2,5
1,5
0,5
3,0
5,0
5,0
2:2 alla
2,5
1,5
0,5
1,0
3,0
7,0
3:1 gtföfp
2,5
1,5
0,5
1,0
3,0
7,0
3:1 gsgy
2,5
1,5
0,5
1,0
3,0
7,0
3:2 gtföfp
2,5
1,5
0,5
3,0
5,0
5,0
3:2 gsgy
2,5
1,5
0,5
2,0
4,0
6,0
4:1 alla
3,5
2,0
0,5
4,5
6-7,0
3-4,0
4:2 alla
3,5
2,0
0,5
4,5
7,0
3,0
5:1 gsgy
0,5
0,5
9,5
5:2 gsgy
0,5
0,5
9,5
KURS
6:1 gy
10,0
6:2 gy
10,0
7/9:1 alla
4,0
1,5
3,5
5,0
5,0
7/9:2 alla
1,0
0,5
2,5
5,0
5,0
Genomgång av AUO på KSM
Kurs
poäng
Befintlig AUO
T 2:1 Socialpsykologi,
AUO mål 5, 6
5p
Gruppsykologi,
mål 7
Sv-didaktik,
mål 8
Synligt i innehållet
Förslag till förändring
Kurslitteratur
Stryk kurslitteratur,
Lindblad & Sahlström,
Interaktion i
pedagogiska
sammanhang.
Angelöw, B &
Jonsson, T, (2000)
Socialpsykolog.
Studentlitteratur
Svedberg. L, (2003)
Gruppsykologi om
Förstärk AOU-utrymme grupper,
i form av timresurs
organisationer och
ledarskap s. 1-123.
Studentlitteratur
Einarsson, J,
Språksociologi
Examination
Hemtenta
Gruppuppgift
Individuell
läslogg
Skönlitteratur:
Andersson, L (1999)
Var det bra så?
Johansson, E, (1996)
Glasfåglarna
Bakthiaris, M Kalla
det vad fan du vill
Orstavik, H (2000)
Tiden det tar
T 2:2 Mål 3 och 7
AUO
3p
T 3:1 Lägg till mål
fö/gt
och
gs/gy
AUO
3p
Film:
Blåögd
Vingar av glas
Wir bellum
I denna kursen finns inte Skönlitteratur:
”rent” AOU, det är
Nord Wahldens, C
därför viktigt att ge
(1998) Kort kjol
större timresurs till T
2:1
Film: Lejontämjaren
Lägg till mål; ha
Erling, A & Hwang,
kunskap om olika
P, (2001)
utvecklingspsykologi
Ungdomspsykologi,
teorier med tonvikt på
Natur och Kultur
ungdomstiden och den
tidiga adolescensen.
Skönlitteratur:
Lägg till innehåll för
Gs/Gy
gs/gy: Adolescensen
Schlink, B (1997)
som begrepp
Högläsaren
problematiseras med
utgångspunkt i
Khemeni, JH (2003)
utvecklingspsykologiska Ett öga rött
Gruppuppgift
i form av
fallbeskrivning
villkor för ungdomar.
För fö/gt förståelse för
utvecklingspsykologiska
villkor för ungdomar
T 3:2 Mål 2,3, 5,7, 8
Stryk mål 8 och flytta
fö/gt AOU täcks väl upp det till 4:1
AUO Pedagogiska riktningar
5p Elever med behov av
Koncentration i AOU på
pedagogiska
särskilt stöd
inriktningar,
förekommande
situationer med behov
av särskilt stöd.
I innehållet måste det
synliggöras att
pedagogiska riktningar
finns som mål. I kursen
ingår scenarios som
konkretiserar begreppet
gestaltande
läroprocesser med fokus
på förståelse för barn
och ungdomars
utveckling och olika sätt
att lära i relation till
olika pedagogiska
inriktningar.
Film: Tala! Det är så
mörkt. (gy)
Att vara och ha
(fö/gt)
Svedberg, L & Zaar,
M, (1998) Boken om
pedagogerna, Liber
Taube, K, (2004),
Läsinlärning och
självkänsla.
Studentlitteratur
Zetterqvist Nelson,
K, (2003) Dyslexi- en
diagnos på gott och
ont, Studentlitteratur.
Individuell
läslogg.
Gruppuppgift
i form av fall.
Skönlitteratur:
Pullman, P. (1999)
Råttpojken
Film:
Filmen om Robert
I en annan värld
Fjärilens tunga
Lägg till mål: Ha
utvecklat en beredskap
att stödja barn och
ungdomar med läs- och
skrivsvårigheter och
andra särskilda behov.
Lägg till innehåll:
Kursen ger en insikt om
begreppen allmänna och
specifika läs- och
skrivsvårigheter samt
dess orsaker och
konsekvenser. En
beredskap att stödja
barn och ungdomar med
olika problematik ges.
T 3:2 Mål 1, 5, 7
Stryk mål 5 och flytta
Einarsson, J.
gs/gy AOU täcks väl upp det till 4:1
Språksociologi
AUO Pedagogiska riktningar
Svedberg, L & Zaar,
4p Elever med behov av
Koncentration i AOU på M, Boken om
Individuell
läslogg
Gruppuppgift
i form av
särskilt stöd lägg till
pedagogiska
inriktningar,
Här behöver AOU ökas förekommande
med poäng och innehåll situationer med behov
så att gs/gy får samma
av särskilt stöd.
innehåll som fö/gt
I kursen ingår scenarios
som konkretiserar
begreppet gestaltande
läroprocesser med fokus
på förståelse för barn
och ungdomars
utveckling och olika sätt
att lära i relation till
olika pedagogiska
inriktningar.
pedagogerna
Liber.
Taube, K, (2004)
Läsinlärning och
självkänsla.
Studentlitteratur.
Zetterqvist Nelson,
K, (2003), Dyslexien diagnos på gott
och ont.
Studentlitteratur.
fallbeskrivning
Film:
Filmen om Robert
I en annan värld
Vildängel
Lägg till mål: Ha
utvecklat en beredskap
att stödja barn och
ungdomar med läs- och
skrivsvårigheter och
andra särskilda behov.
Lägg till innehåll:
Kursen ger en insikt om
begreppen allmänna och
specifika läs- och
skrivsvårigheter samt
dess orsaker och
konsekvenser. En
beredskap att stödja
barn och ungdomar med
olika problematik ges.
T 4:1 Mål 4
AUO Pedagogiskt
7p
ledarskap,
grupprocesser,
arbetslagets kultur
konflikthantering,
mobbning
Målet behöver
specificeras i innehållet:
I kursen ingår studier av
teorier samt
gestaltningar i olika
scenarios om
grupprocesser och
gruppdynamik i ett
vidgat
socialpsykologiskt
perspektiv. Fokus läggs
på teorier om begreppet
konflikthantering.
Ledarskapet riktat mot
lärande situationer
aktualiseras,
Einarsson, J.
Språksociologi
Svedberg. L, (2003)
Gruppsykologi om
grupper,
organisationer och
ledarskap.
Studentlitteratur.
s.124-400
Maltén, A, (1998),
Kommunikation och
konflikthantering –
en introduktion.
Studentlitteratur.
Lelander/Johansson
Ungdomskulturer
Individuell
analys av
VFTarbetslaget
Läslogg
problematiseras och
konkretiseras.
Bringeus Du har
huvudrollen i ditt liv
Carlgren, I. Miljöer
Förstärk AOU-utrymme för lärande
i form av timresurs.
Claesson, S. (2002)
Spår av teorier i
praktiken
Molloy Att läsa
skönlitteratur med
tonåringar
Skönlitteratur:
Cunningham, M
Timmarna
Nafasi, A. (2005) Att
läsa Lolita i Teheran
T 4:2 Lägg till mål och
AUO innehåll,
7p
Inse betydelsen av
samtalet som
arbetsredskap.
Bedömning,
Ha fördjupade
föräldrakontakten, kunskaper om
utvecklingssamtalet individuella samtal,
föräldrasamtal samt
individuella planer.
Lägg till innehåll: Det
pedagogiska ledarskapet
aktualiseras i ett
fördjupat perspektiv.
Olika påverkansfaktorer
för undervisningens
utformande diskuteras.
Skolans möten lyfts
fram och konkretiseras i
form av enskilda möten,
individuella planer,
utvecklingssamtal samt
olika typer av
föräldramöten och
föräldrasamverkan.
Konflikthantering
problematiseras i ett
Film:
Metoder
Dirty dancing
Boys don´t cry
Utvecklingssamtal
Portfolio
Hägg/Kuoppa,
Professionell
Vägledning – med
samtal som redskap
Ambjörnsson, F
(2003) I en klass för
sig
Selberg, G. (2001)
Främja elevers
lärande genom
elevinflytande
Att bedöma eller
döma (2002)
Skolverket Pdf
Bedömning och
betygssättning
(2001)
Skolverket Pdf
Skönlitteratur:
Unge, M (2005)
Motsols
Loe,E ”Naiv super”
fördjupat perspektiv.
T 5:1 Mål 3, 8
gs/gy
AUO
1p
Lägg till i mål 3:
kännedom om
pedagogisk filosofi och
fördjupad kunskap om
pedagogiska riktningar
samt kunna sätt dessa i
relation till begreppet
vuxenpedagogik
Film:
Allt om min mamma
Gränsen
Stensmo, Ch, (1994)
Pedagogisk filosofi.
Studentlitteratur.
Egidius, H, (2003),
Pedagogik från
2000-talet. Natur och
Kultur.
Film: Orlando
Skönlitteratur: SemSandberg, S (2005)
Härifrån till
allmänningen
Film:
Salaam, Bombay
T 5:2 Mål 5,6
gs/gy
AUO
1p
T 6:1 Mål 4,5,6,8
gs/gy
T 6:2 Mål 1,2, 3, 4,
Lyft över samtliga mål
gs/gy Planera undervisningen, till den avslutande
terminen för både fö/gt
den egna praxisen
samt gs/gy
T 7:1 Att vara lärare T 9:1 experten
AUO
Lärarprofessionens
5p
Flytta en del av målen
från T 6: 2 hit.
Lägg till mål: ha
utvecklat sin
ideologi och praxis. pedagogiska och
Den pedagogiska
didaktiska kunskap om
grundsynen
hur man skapar och
utvecklar goda
lärandesituationer för
barn, ungdomar och
vuxna
Lärarprofessionalism
– om professionella
lärare,
Lärarförbundet
Erdis, M. (2003)
Juridik för
pedagoger
Lägg till innehåll: Det
pedagogiska ledarskapet
och den egna praxisen
problematiseras och
aktualiseras i ett
fördjupat perspektiv.
T 7:2
T 9:2
AUO
5p
Flytta en del av målen i
T6:2 hit
Inledande terminen AUO, kurs 1:1 och 1:2
T1
Att bli lärare Novisen
Kunskapssyn
Självvärdering
Portfolio
Läroplan
Styrdokument
Etik
Ideologi
Lektionsplanering
Utvecklingspsykologi
Uppväxtvillkor
Kognition
Lärstrategier
Grupprocess basen
Pedagogiskt ledarskap
basen
Sätt att skapa o se struktur kring AUO på KME
Först ett konstaterande. I regeringspropositionen från 1997, se bilaga, finns inget
skrivet om innehållt i AUO som går att tolka som tillhörande ett visst ämne eller
ett visst perspektiv. Precis vad gäller innehållet i de olika ämnena inom
grundskolan finns det därför stor risk, eller chans, att det som traditionen bjuder
som nödvändigt innehåll i AUO blir något oreflekterat förgivettaget Vi vill
hellre utgå från grundfrågor väckta av regeringstexten. Det är vår utgångspunkt.
När vi gjorde så upptäckte vi att vi kunde identifiera vissa kompetenser som
tillsammans utgör ett innehöll av AUO.
 Förståelsekompetens
 Uppdragskompetens
 Hantverkskompetens
Nedan följer en utveckling av de tre kompetenserna.
Förståelse och kunskap om läraryrkets som tätt sammanlänkad med dess
samhälles gällande värderingar och vetenskapliga paradigm.
Förståelsekompetens: (perspektiveringskompetens?)denna kompetens menar vi
bygger på ett synsätt, eller kanske snarare ett ställningstagande för ett synätt.
Lärandet, och för övrigt alla andra fenomen i världen också, kan inte förstås som
något absolut sant eller falskt. Enligt synsättet finns det olika sätt att förstå och
förklara lärandet. Dessa olika sätt är beroende på tid och rum, perspektiv, kultur
och språk. Denna kompetens måste ständigt synliggöras, medvetandegöras och
framför allt levas inom lärarutbildningen bland annat för att alla ingående
studenter skall förstå, inse att det är så denna syn kan ledas från ord till handlig i
skolans värld.
Förståelse och kunskap om läraryrket som en del av samhällets förlängda
arm i dess strävan att fostra (och undervisa) barn och ungdomar till
demokratiska medborgare.
Uppdragskompetens: inget bra begrepp. (Positioneringskompetens ?) Handlar
om att veta och förstå det samhälleliga uppdraget, men att göra det utifrån
synsättet ovan, vilket innebär en förståelse av att samhällsuppdraget förstås och
ser olika ut beroende på tid och rum. I denna kompetens skall ingå kunskap av
det synliga, formella, nu gällande uppdraget uttryckt i måldokument, bland
annat läroplanen men också det mer osynliga, informella ”uppdraget”; den dolda
läroplanen, eller kanske snarare de dolda läroplanerna. Givetvis också hur dessa
två kommunicerar och påverkar eller inte påverkar varandra.
Förståelse och kunskap om de yrkesspecifika kunskaper en lärare behöver i
undervisningen av eleven, men också den kunskap som behövs i
bemötandet av eleven, föräldrar, kolleger och andra personer eller
samhällsfunktioner som på olika sätt kan komma att bli berörda.
Hantverkskompetens: här kunde vi identifiera flera olika ingående
kompetenser, men jag nöjer mig med några: kommunikativ kompetens som skall
förstås som allt från att organiserat leda en grupp, ett samtal till att i stunden lösa
en konflikt. Handlar om en kommunikativ kompetens som praktiseras med
barnen, men också kollegor, föräldrar och samhället utanför skolan.
En annan kompetens har vi valt att kalla digital kompetens, en definition av
denna skrivs just nu fram i samband med en ansökan till KK-stiftelsen och som
gäller att gälla hela huset. Vi diskuterade vidare en struktueringskompetens som
skulle kunna förstås som en nödvändig förutsättning för att leda o planera
pedagogisk verksamhet. Vi lekte vidare med tanken att formulera oss kring en
kärlekskompetens, vilket leder fram till ett ställningstagande för vissa värden
som måste genomsyra alla ovan beskrivna kompetenser. Kanske kan de
sammanfattas som ett ställningstagande för demokrati- förstått som något som
ständigt måste levas och erövras.
Samarbetet med skolan: En ömsesidig utveckling av lärarhögskolan och ”partnerskolorna”
Vår vision är att samarbetet med partnerskolorna fungerar så att båda parter utvecklas. Initiativ har
tagits till en utveckling, som innebär att en partnerskola ingår ett flerårigt kontrakt med LUT och att
båda parter anger utvecklingsbehov och åtaganden. Gemensamt identifierade problem och behov blir
utgångspunkten både för teoretisk analys och för utveckling av konkreta lösningar, som prövas i praktiken tillsammans med partnerskolan. Samarbetet innefattar också studenternas examensarbete.
Det innebär, att utbildningen utgår från problem och behov, som identifieras i samverkan mellan partnerskolan personal och studenterna.
Samverkan mellan Lärarutbildningen vid Malmö högskola och partnerskolorna/förskolorna i de omgivande kommunerna startade redan 1998. Det bygger på två principer, djup och ömsesidig nytta. De
blivande lärarna praktiserar i huvudsak på samma ställe under hela studietiden. Att vara på en arbetsplats under lång tid underlättar förståelsen av läraryrkets villkor. Studenterna och lärarutbildningens
personal har möjligheter att bli resurser i skolans dagliga arbete och omvänt har partnerskolan möjligheter till ett långsiktigt inflytande över lärarutbildningen. Högskoleverkets bedömargrupp skriver, att
VFU-organisationen vid Malmö högskola ”är väl anpassad för att stödja studenterna under deras verksamhetsförlagda studier, och att både lärosätet och kommunerna har gjort stora ansträngningar för att
skapa förutsättningar för ett brett och långsiktigt samarbete i anslutning till den nya lärarutbildningen.” 1
Detta styrks av att 24 kommuner, mer än något annat lärosäte med lärarutbildning 2, anger att Malmö
högskola är deras viktigaste samarbetspartner. Genom att samarbetet fungerar väl kan vi lägga kraft
på en ömsesidig utveckling med hjälp av digital teknik. Det är vad denna vision och färdplan försöker
skissera. Dokumentet har utarbetats i samarbete mellan LUT och representanter för partnerskolorna.
Digital kompetens
Digital kompetens är en viktig del i elevers medborgerliga kompetens och en förutsättning för ett aktivt
deltagande i ett demokratiskt samhälle. Lärares digitala kompetens är en del av en mer generell lärarkompetens med målet att elever ska bli digitalt kompetenta. Kompetensen kan användas för eget och
elevers lärande lika väl som för information, kommunikation och produktion. Nya digitala medier möjliggör en förskjutning från konsumtion till produktion. Det som tidigare bara gick att göra på professionella redaktioner kan idag produceras var som helst. För att stödja elevers/studenters språkutveckling
har man under lång tid analyserat texter och film. Detta kan nu kompletteras med att elever och studenter själva producerar t.ex. film, läromedel och digitala spel. LUT har erfarenhet av att studenter
använder olika uttryckssätt parallellt genom att en och samma frågeställning beskrivs med hjälp av
t.ex. en tidning på webben, en film, en scenisk gestaltning eller en bild. Eftersom varje student, tillsammans med andra, får pröva flera olika gestaltningar så blir det också tydligt att det är olika studenter som träder fram vid de olika gestaltningarna. Möjligheten att uttrycka sig på olika sätt ligger i
linje med ett utvidgat text- och språkbegrepp som manifesteras i utvecklingsprojektet Kultur och skola,
som genomförts med stöd från utbildningsdepartementet 3. För att utveckla studenternas digitala
kompetens bör vi alltså utveckla kompetens för att använda olika ”texter” eller ”språk”.
Digital kompetens och datorns ”kompetens”
Produktion och reception handlar om att från ett utsnitt av världen skapa bilder i digital form. Datorns
kompetens eller kapacitet erbjuder rika möjligheter att behandla insamlat material på olika sätt, men
erfarenheter från högskola och skola, bl.a. från ITIS-arbetet, pekar på att sådan behandlingen inte står
i fokus. I stället handlar det i stor utsträckning om att samla in och presentera information utan någon
djupare behandling av det insamlade materialet. Också informationskompetens, förmåga att söka,
kritiskt värdera och kreativt utnyttja information, hänger samman med färdigheten att utnyttja datorns
databehandlande kapacitet på mer avancerade sätt. Dokumentation av den egna utvecklingen är en
grundläggande del i studentens lärande. IT erbjuder möjligheter att följa processer över tid genom att
hålla ordning på vad som gjorts och när det är gjort. Digital teknik möjliggör för studenterna att tillsammans och enskilt dokumentera, kommunicera och reflektera. Vår erfarenhet är att det är lätt att
åstadkomma olika typer av digitala produktioner. Problemet är att studenter saknar grundläggande
kunskaper. De har bristande kunskaper i att hantera filer på en dator eller i ett nätverk. Dessa brister
1
Högskoleverket (2005) Utvärderingen av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor . Del 3 sidan 112116.
2 Högskoleverket (2005) Utvärderingen av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor . Del 2
Lärosätesbeskrivningar och bedömningar. Sidan 250.
3
(http://epiweb.mah.se/templates/Page____3830.aspx
medför problem när det gäller att hantera stora filer t.ex. digitala bilder. Förutom att veta var bilderna
ska sparas måste de också förstå att bilderna kan ha olika format och olika upplösning. Studenterna
måste t.ex. veta hur man kan hantera upplösningen för olika syften, t.ex. tryck eller webb.
Digital kompetens utvecklas genom att den används
Studenternas digitala kompetens varierar. Bäst kompetens har studenterna när det gäller information
och ”enkel” kommunikation. Kompetensen behöver förbättras, när det gäller att utveckla undervisningen och elevers lärande. Kompetensen hos lärarna i partnerskolorna varierar också. Också hos
dessa finns de största bristerna, när det gäller att använda tekniken som stöd för lärandet. LUTs
grundidé är, att använda digital teknik i alla sammanhang, där den kan innebära stöd och utveckling
av undervisning och lärande. Problemet att många nytillkomna studenter saknar grundläggande kunskaper i att hantera och bearbeta information via dator ska lösas genom en kombination av kurser,
individuellt stöd och arbete med konkreta uppgifter. Medioteket vid LUT har en ambition att informationssökning bättre ska integreras i studenternas ämnesstudier och övrigt IT-stöd vid LUT håller på att
samordnas och förbättras.
Utbildningen: Kontinuerlig digital dokumentation. Med utgångspunkt från examensordningens
mål4 har LUT beskrivit lärarkompetensens utveckling från novis till professionell. Syftet är att ge underlag för både formativ och summativ bedömning av VFU. Studenternas utveckling skulle överhuvud
taget, i högre grad än idag, dokumenteras genom att deras arbeten läggs in i elektroniska portfolios,
som kan bearbetas på olika sätt. Detta görs redan i några av LUTs kurser men behöver vidareutvecklas och breddas. Att bedöma studenternas prestationer i en digital värld framställs ofta som en fråga
om autenticitet. Autenticitetsproblemet kan lösas genom att all studentproduktion sparas digitalt. Ur
det sparade hämtar studenten på begäran vid examination fram goda exempel på vad hon gjort.
FÄRDPLAN
En gemensam digital kunskapsbank
Som ett led i samarbetet planerar vi att bygga upp en digital ”kunskapsbank”. Kunskapsbanken ska ha
exempel på situationer, som en professionell lärare måste hantera. Den ska vara tillgänglig för studenter och lärare på LUT och pedagoger i skolan/förskolan). Till kunskapsbanken förs de bästa av
studenternas ”produktioner” under utbildningen gällande t.ex. bedömning, barnobservation, läromedelsproduktion, idéer för undervisning, analys av elevsamtal, sociala problemhändelser osv. Exemplen
i banken är tematiserade och lätt sökbara. Varje tema, exempelvis ”samarbete” eller ”bedömning”
innehåller både ett urval konkreta situationer och en teoretisk bakgrund liksom exempel som är generella och/eller åldersrelevanta och ämnesrelaterade. Bidrag kan självfallet också genereras direkt av
partnerskolorna. En väsentlig skillnad jämfört med gängse hemsidor med ”undervisningstips” är, att
bidragen i kunskapsbanken skall vara teoretiskt förankrade, tematiskt ordnade och kvalitetsbedömda.
Banken byggs upp successivt från år 1.
Kunskapsbanken är användbar på många sätt i lärarutbildningen. Samtal kring centrala pedagogiska
problem mellan studenter, lärare och lärarutbildare kan i högre grad föras över nätet, bra studentproduktioner för undervisning kan göras tillgängliga, forsknings- och utvecklingsarbete kan
utföras i direkt samarbete mellan lärarutbildningens personal och lärare i partnerskolorna. Initiativ av
detta slag har redan prövats vid LUT, men det behövs systematisering, vidareutveckling och större
spridning. Exempel på innehållet i kunskapsbanken ges nedan. Eftersom utbildningen och samarbetet med partnerskolorna går i varandra, beskriver exemplen samtidigt vad studenterna redan arbetar
med i utbildningen och vad de skulle kunna arbeta med som resultat av utvecklingsprojektet.
4
Materialet finns att ladda ner från: www.mah.se/upload/3535/VFTprog050406.pdf