Statsbidrag för höjda löner till
lärare och vissa andra
personalkategorier
Syfte
• Bidra till att höja statusen och attraktiviteten i läraryrket
och därmed i förlängningen till högre kunskapsresultat i
skolan.
Förordning
• Föreslås träda i kraft 22 mars 2016
• Statsbidrag lämnas för ett år i sänder. Bidragsåret börjar
1 juli. AG rekvirerar 2 ggr/år.
• Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 föreslagit
1,5 miljarder kronor till statsbidraget. Kommande år
beräknas 3 miljarder kronor årligen avsättas.
Höjd lön utöver ordinarie lönerevision
• I budgetprop 2015 meddelade regeringen sin avsikt att i budgetprop för 2016 tillföra
resurser med syftet att lärares löner ska höjas. Detta under förutsättning att berörda parter
tar ansvar för att påtagligt prioritera höjda lärarlöner.
• Långsiktig lönehöjning
• Arbetsmarknadens parter inom skolområdet har därför ett ansvar för att den ordinarie
löneutvecklingen för dessa lärare inte hålls tillbaka på grund av de statliga medel som
tillförs.
• Ovanstående följs av en motprestation av huvudmännen så att statsbidraget inte påverkar
utfallet av ordinarie avtalsrörelse.
• Detta bör anges som ett villkor i förordningen.
• Enligt utbildningsdepartementet – ingen inblandning i “svenska modellen”.
Ska uppfylla minst ett av följande kriterier:
• Läraren ska ha tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt
lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
• Läraren ska med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller
förskollärarexamen ha förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt.
• Läraren ska ha tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och
kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller
ämnesövergripande områden.
• Läraren ska ha tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.
Lärarförbundets yttrande:
• Lärarförbundet föreslår därför följande ändringar av promemorian:
• låt bidraget även omfatta lärare i vuxenutbildning, SFI, musik- och
kulturskola samt studie- och yrkesvägledare
• avskaffa regeln att vissa lärargrupper kan omfattas av högst tio procent
av en huvudmans tilldelade medel
Dessutom anser vi att bidraget bör inordnas i det generella statsbidraget
så snart det är möjligt.
Remissinstanser dömer ut statens lärarlönelyft
• Medlingsinstitutet, som bildades år 2000 på uppdrag av riksdagen för att just verka för en väl
fungerande lönebildning, skriver i sitt remissvar:
”Det finns betydande risker förknippade med en politisk inblandning från statsmakternas sida i
lönebildningen”.
Myndigheten påpekar att många grupper på den svenska arbetsmarknaden anser att deras löner ligger
för lågt och att regeringens agerande kan leda till kompensationskrav.
”En sådan utveckling kan medföra risker för en väl fungerande lönebildning, där arbetsmarknadens
parter i förhandlingar gör upp om löneutvecklingen utan inblandning av en tredje utomstående part.”
• LO avstyrker förslaget i sin helhet och hävdar att regeringen gör sig skyldig till ”en tydlig och
historiskt sett unik statlig inblandning i lönebildningen” samt att förslaget riskerar att ”vålla stora och
svåröverblickbara skador på kollektivavtalsmodellen och lönebildningen”.
Remissinstanser dömer ut statens lärarlönelyft
• Arbetsgivarverket hävdar att regeringen intervenerar i en ren partsfråga, att statens inblandning
kan ”äventyra hela den svenska modellen” och kräver att förslaget dras tillbaka.
• Svenskt Näringsliv varnar för att förslaget kan leda till kompensationskrav som ger ”förödande
konsekvenser för en stabil och välfungerande lönebildning”.
• Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påpekar att förslaget ”direkt och indirekt ingriper i
arbetsgivarens övergripande ansvar för den lokala lönebildningen”.
• Även Unionen – Sveriges största fackliga organisation – dömer ut regeringens idé:
• ”Vår nuvarande framgångsrika svenska lönebildningsmodell riskerar att skadas allvarligt…”
Remissinstanser dömer ut statens lärarlönelyft
• Samtidigt välkomnar flera remissinstanser förslaget, till exempel de båda lärarfacken.
• Lärarförbundet anser dock att även lärare i vuxenutbildning, SFI, musik- och kulturskola samt
studie- och yrkesvägledare bör omfattas. Förbundet vill också att förskollärare och fritidspedagoger
ska kunna få mer än tio procent av satsningen.
• Lärarnas Riksförbund motsätter sig att förskollärare samt rektorer/förskolechefer som inte
undervisar ska få ta del av de extra lönepengarna. LR påtalar att regeringens ursprungliga syfte med
satsningen var att öka resultaten och göra det mer attraktivt att arbeta som lärare i grund- och
gymnasieskolan.
Hur blev det?
Hur mycket pengar blev det?
Fast lön eller tillägg?
Vem omfattas ? Och vem bestämmer det?
Diskutera följande
Hur kommer detta påverka min enhet?
Hur tar vi hand om de som inte fick och de som fick?
