IP/04/1280 Bryssel den 21 oktober 2004 Punktskatter: Kommissionen beslutar att dra Sverige inför EG-domstolen för skattediskriminering av vin Europeiska kommissionen har beslutat att dra Sverige inför EG-domstolen på grund av landets skattediskriminering av vin i förhållande till öl. Kommissionen anser att det svenska skattesystemet innebär ett otillbörligt skydd för öl, som huvudsakligen produceras i Sverige, i förhållande till vin, som kommer från andra medlemsstater. Enligt kommissionen strider detta diskriminerande skattesystem mot bestämmelser i EG-fördraget (artikel 90), enligt vilka medlemsstaterna inte får lägga högre skatter på produkter från andra medlemsstater än på konkurrerande inhemska produkter. EGdomstolen har i flera fall fastställt att öl och bordsvin är konkurrerande produkter. Enligt Frits Bolkestein, kommissionsledamot med ansvar för skattefrågor, måste kommissionen ingripa mot alla former av protektionism på den inre marknaden. Även om han säger sig till fullo stödja medlemsstaternas försök att lösa de folkhälsoproblem som är kopplade till alkohol, anser han inte att det finns något giltigt skäl för att tillämpa mycket högre skatter på en utländsk produkt, såsom vin, än på en konkurrerande nationell produkt, i detta fall öl. Både vin och öl beskattas i Sverige i enlighet med dessa dryckers slutliga alkoholhalt i volymprocent. För öl med en alkoholhalt av över 2,8 volymprocent är skatten 147 svenska kronor per hektoliter och per volymprocent alkohol. För öl med en alkoholhalt av högst 2,8 volymprocent tas det inte ut någon skatt. Vin med en alkoholhalt som är lägre än 2,25 volymprocent beskattas inte heller, men sedan tillämpas en rad skattesatser för beskattning av vin. Vin med en alkoholhalt av 8,5– 15 volymprocent beskattas med 2 208 svenska kronor per hektoliter. För en liter öl med en alkoholhalt av 10 volymprocent är punktskatten således 14,7 svenska kronor, medan en liter vin med exakt samma alkoholhalt beskattas med 22,08 svenska kronor. Vin beläggs alltså med högre skatt än öl, inte bara för att dess grundpris och alkoholhalt är högre än för öl, utan också för att punktskatten utgör en större del av priset. Den överväldigande andelen av det öl som förbrukas i Sverige produceras i landet, medan vinet kommer från andra länder. EG-domstolen har konsekvent framhållit att öl och bordsvin är konkurrerande varor. EG-domstolens rättspraxis bekräftar också att den diskriminering som är förbjuden enligt andra stycket i artikel 90 i EGfördraget innefattar diskriminering som leder till en minskning av den ”potentiella” konsumtionen av importerade varor. Bordsviner är i Sverige belagda med högre skatt per enhet alkohol än öl. Resultatet är att skattesystemet på ett effektivt sätt medverkar till att forma konsumenternas smak genom att befästa den fördel som ölet har och diskriminera vin från andra medlemsstater. Kommissionen betonar dock att den inte kräver att Sverige skall beskatta vin och öl till en särskild skattesats (så länge dess skattesatser förblir högre än de miniminivåer som fastställts i gemenskapens punktskattedirektiv). Vad som krävs för att diskrimineringen skall upphöra är att de konkurrerande produkterna beskattas på samma sätt, oavsett skattesatsen. Kommissionens agerande är ett resultat av två formella uppmaningar i form av två motiverade yttranden till Sverige om att ändra sin lagstiftning (se IP/01/819 och IP/04/921). Efter den första uppmaningen minskade Sverige skillnaden i skattesatser mellan vin och öl. Efter att ha analyserat situationen ansåg kommissionen emellertid att skattesystemet fortfarande missgynnade importerat vin och utfärdade ett andra motiverat yttrande. Sverige har därefter förklarat att man inte kommer att rätta sig efter kommissionens yttrande. 2