NSPH samlar:
Svenska OCD-förbundet
Frisk & Fri
Riksförbundet Attention
SPES
Balans
Sveriges fontänhus
RFHL
Föräldraföreningen mot narkotika
Svenska ångestsyndromsällskapet
RSMH
Shedo
Schizofreniförbundet
Psykisk ohälsa
• Nedsatt psykiskt välbefinnande, stress, utbrändhet, ångest
• Negativa effekter för individen som en följd av hans/hennes
- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- psykiatriska diagnoser
Psykisk hälsa
• Att uppleva sin tillvaro som meningsfull
• Att kunna använda sina resurser väl
Källa: SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten
Projektledare Johanna Wester och socionom Nicole Wolpher
Projektet Din Rätt
• Likabehandling av personer med psykisk ohälsa
• Tre år långt och började i augusti 2014
• Allmänna Arvsfonden
• Kunskapsinsamling och utbildning
• Sveriges Kommuner och Landsting, Myndigheten för delaktighet,
Diskrimineringsombudsmannen, Yrkesföreningen Personligt Ombud i
Sverige och Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare
Vårt arbete i projektet
• Utbildningsdagar
• Kunskapsinsamling (anonyma historier, på vår hemsida
hos www.nsph.se)
• Gratis rådgivning om rättigheter.
• Produktion av rapporter, kortfilm, inspirationsskrifter och
andra sätt att föra ut information om diskriminering på.
Kunskapsöversikt om
diskriminering
- allt som skrivits om diskriminering i samband
med psykisk ohälsa de senaste tio åren
- kommer ut i januari 2017
- kan beställas kostnadsfritt hos NSPH
Statistik över våra ca 400 inkomna ärenden
En genomsnittlig antidiskrimineringsbyrå får in ca 300 ärenden på samma tid – cirka 2 år
Vad är diskriminering?
• Diskriminering – ”discrimino” = att avskilja
• Ett mänskligt behov får fel uttryck
• Upplevelsen av orättvisa allvarlig, oavsett vad som
står lagtexten.
• Individuell respektive strukturell diskriminering
• Senaste två åren (utöver när det gäller barn)
FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning
• Gäller från 2009
• I konventionen: ”funktionsnedsättning är ett
begrepp under utveckling”
• Inga förändringar i gällande lagstiftning.
• Men kan åberopas i domstol.
Ickediskriminering - en rättighet
• De mänskliga rättigheterna + konventioner
• Europakonventionen (skyddar mänskliga rättigheter, och är
svensk lag)
• EU-fördraget (bestämmelser för EU:s principer och mål)
• Flera EU-direktiv
• Regeringsformen (grundlagen för vår demokrati,
de skrivna reglerna om hur Sverige ska styras)
• Brottsbalken (den straffrättsliga lagen)
• Diskrimineringslagen
Det gäller oss alla.
1 av 4 svenskar har erfarenhet av egen psykisk ohälsa.
3 av 4 svenskar har erfarenhet av att själva ha eller stå
nära någon med psykisk ohälsa.
Diskrimineringslagens definition av
funktionsnedsättning
”Varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter
eller kan förväntas uppstå.”
När har man blivit diskriminerad?
• Jämförbar situation (Ex. au-pair.)
• Koppling till någon av den sju diskrimineringsgrunderna.
(Ex. funktionsnedsättning, men ej utseende)
• Något av de samhällsområden som omfattas av lagen.
Två år!
Samhällsområden
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Arbetsliv
Utbildning
Arbetsmarknadspolitisk verksamhet/arbetsförmedling
Start eller drift av näringsverksamhet
Medlemskap i arbetstagar- och
arbetsgivarorganisationer
Varor, tjänster och bostäder
Hälso- och sjukvård
Socialtjänst och socialförsäkringssystemet
Värnplikt och civilplikt
Bemötande av person i offentlig anställning
Vilka samhällsområden täcks inte av lagen?
• Rättsväsendet
• Den privata sfären
• Ideella organisationer
(ej i form av arbetsgivare)
Diskrimineringsgrunder = utsatta grupper
Följande saker anses kunna göra en särskilt utsatt för
risken att bli diskriminerad:
• Etnisk tillhörighet
• Funktionsnedsättning
• Religion eller annan trostillhörighet
• Sexuell läggning
• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Ålder
(+ dubbeldiskriminering och intersektionalitet)
Diskriminering av äldre med psykisk funktionsnedsättning
Former av diskriminering
•
•
•
•
•
•
Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Instruktion att diskriminera
Bristande tillgänglighet
+ kombinationer
Bristande tillgänglighet
• Från årsskiftet ny diskrimineringsform.
• Diskrimineringsersättning kan få betalas om (skäliga)
åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits.
• Omfattar samtliga företag eller verksamheter med
mer än 10 anställda.
Utifrån just ditt arbete, finns det situationer då du
tror att den här typen av diskriminering riskerar
att förekomma?
Paus!
Statistik
• Fyra av tio med erfarenhet av psykisk ohälsa upplever att de har
blivit orättvist bemötta i den fysiska vården. Detsamma i
psykiatrin.
• Fyra av tio har valt att inte berätta om det på sin arbetsplats.
• Ungefär hälften har senaste två åren låtit bli att söka somliga
jobb.
• Var fjärde känt sig diskriminerad när det gällt att få ett arbete.
Källa: Regeringsuppdraget Hjärnkoll
•
•
•
•
•
Var fjärde har upplevt orättvisor i relation till att behålla
ett arbete.
De personer med psykisk ohälsa som har arbete tjänar i
snitt mindre än hälften av vad genomsnittsbefolkningen
tjänar.
Personer med allvarlig psykisk ohälsa har i snitt 15-20
års kortare livslängd än andra.
Kostnaderna för den psykiska ohälsan uppskattas till
över 70 miljarder om året i Sverige.
En av fem som jobbar uppger problem med ångest, oro,
depression eller sömnstörningar.
Källa punkt 1: Hjärnkoll
Källa punkt 2: SCB
Källa punkt 3-5: Organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
Vart kan man vända sig?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Närmaste ansvarige för den/de som diskriminerat
Fackförening (arbetslivet)
Lokal antidiskrimineringsbyrå (driver kostnadsfritt)
Diskrimineringsombudsmannen (fåtal pilotfall)
Justitieombudsmannen (granskar myndigheter)
Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)
Patientnämnd (rådgivning om vården)
Skolinspektionen
NSPH:s medlemsorganisationer och andra
Viktigt att tänka på i bemötandet av personer
med psykisk funktionsnedsättning
• Individanpassa – Alla är olika, hur kan du underlätta för just denna
person, och vad har denna person för styrkor?
• Tydlighet – Exempelvis att beskriva syftet med ett möte, vad din roll är,
vad som förväntas av personen och vad denne kan förvänta sig
• Förutsägbarhet – Exempelvis att i förhand informera om plats och tid,
vilka som kommer vara med, dagordning, förbered personen på om nya
kontakter ska tas. Markera tydligt när ett samtal är slut.
• Struktur – Minimera störningsmoment, småprata inte mer än
nödvändigt, håll tiderna, ta pauser, ge personen tid att formulera sig
Pedagogiska råd
Hjälp gärna personen att:
• Hantera information – Dokumentera och sammanfatta vad som sagts
på ett möte/samtal, fylla i blanketter, konstatera vad ni har kommit
överens om
• Organisera tillvaron – Ta en sak i taget, hjälp till att formulera små
steg, ge tydlig information om vem som gör vad
• Komma ihåg och planera – Ge utförlig och enkel information, erbjud
påminnelser på det sätt som passar personen
• Utgå från individen – Varje individ är expert på sig själv, vad fungerar
för just denna person?
• Ha en och samma kontaktperson i möjligaste mån
Lösningsfokus – en metod
• Gör om problem till mål
”Jag sover dåligt”: ”jag behöver hitta bättre sömnrutiner”
• Mirakelfrågan
”Jag önskar att jag hade bättre självförtroende.”
• Myrsteg – vad är det allra minst jag kan göra för att komma
igång? (Realistiska och tydligt avgränsade steg.)
• Skattning av hur man mår på en skala från 1-10.
Mellan 0 och siffran finns ”framgångsreceptet” och
handlingsplanen.
Tips: Boken ”Det finns alltid ett sätt”!
Föreläsare: Johan Bysell
När du själv/någon annan har fastnat, eller mår dåligt:
Vad är det minsta du kan göra för att komma
igång eller komma vidare?
Tänk på ett specifikt tillfälle när du tidigare
tagit tag i något som var jobbigt eller slutförde
något. Hur lyckades du med det då?
Vad skulle du ge för råd till någon helt annan
som har det tufft?
Skrivuppgift
Med bakgrund av vad du har hört idag,
avsluta den här meningen:
För att i mitt dagliga yrkesliv motverka
diskriminering, ska jag…
Vägar bort från diskriminering
NSPH vill att:
-Myndigheter och juridiska aktörer ska använda ett enkelt språk i kommunikationen
med personer med psykisk funktionsnedsättning.
-Att arbetsgivarorganisationer och fackförbund får en större kunskap om rättigheter
och möjligheter för personer med psykisk ohälsa.
-Att Diskrimineringsombudsmannen driver fler pilotfall som berör
personer med psykisk funktionsnedsättning, så att prejudikat skapas.
-Att antidiskrimineringsbyråer ska få större resurser.
-Att arbetsgivare ska arbeta mot diskriminering på grund av psykisk
funktionsnedsättning.
-Att forskningen ökar kring diskriminering av personer med psykisk ohälsa.
Nationella kartläggningar och handlingsplaner behövs.
- Att den somatiska vården uppmärksammar den diskriminering som sker
av patienter som tidigare har varit i kontakt med psykiatrin.
- Att diskriminering av äldre med psykisk ohälsa upphör.
-Att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan börjar samarbeta
närmare, för att effektivisera och modernisera handläggningen.
-Att brukarinflytandet ökar inom alla samhällsområden,
särskilt vården och psykiatrin.
- Att kunskapsnivån om psykisk funktionsnedsättning och likabehandling höjs hos
socialtjänst-, LSS-, boendestöd- och socialförsäkringshandläggare.
- Att det blir mer känt att samordnad individuell plan (SIP) är en rättighet enligt lag.
- Att det ska finnas en permanent rådgivning för alla frågor som rör rättigheter för
personer med psykisk ohälsa.
Dra nytta av projektet Din Rätt!
• Använd rådgivningen för frågor om diskriminering
• Skicka in din anonyma historia eller läs andras
• Läs fler antidiskrimineringstips på vår hemsida på www.nsph.se under
Projekt. Där finns även bl. a den här presentationen.
• Starta eller gå med i en studiecirkel (”Din rätt”, arrangeras av bl.a Sensus,
materialet finns i NSPH:s webshop)
• Följ oss på Facebook: ”Diskriminering pga psykisk ohälsa”
•Håll utkik efter vår kommande kunskapssammanställning och webportal
• Nå oss på johanna.wester@nsph.se eller rådgivningen på
diskriminering@nsph.se
Varmt välkomna!
