Kvalitetsrapport 2014-15

Kvalitetsrapport 2014-15
Änge F-9 skola samt Änge Fritidshem
Änge F-9 skola samt Änge Fritidshem
Ulrika Persson rektor
Förord
Änge skola och fritids har under det gångna året introducerat sin tredje rektor på
nästan lika många år. Det har de gjort på ett väldigt positivt och välkomnande sätt.
Eftersom det är just den rektorn som ska försöka identifiera, formulera och uttrycka
verksamhetens styrkor och utvecklingsområden så blir det ur ”nybyggarens
perspektiv”. Dessutom upprättades av olika skäl ingen kvalitetsrapport under
fjolåret vilket medfört att det varit svårt att bygga vidare på tidigare insatser och
upprättade planer. Jag anser därmed att årets rapport inte är fullödig men kommer
att bli en bra utgångspunkt för kommande år.
Jag ser en fantastiskt engagerad, kompetent och intresserad personalgrupp som
siktar mot stjärnorna men som varit väldigt slitna. Delvis pga de många bytena på
chefsposten som medfört att de fått axla många bördor. Mitt fokus har därför till
stora delar bestått i att försöka återskapa arbetsglädje och arbetsro. Dels genom att
vara synlig och tillgänglig för såväl pedagoger som elever men även genom att
bidra till stabilitet och förutsägbarhet via strukturer och rutiner.
Glädjande nog har vi under det här året startat upp en kompetensutvecklingsinsats
för fritidshemspersonalen. Vi har påbörjat ett arbete med kommungemensamma
träffar där vi sätter fokus på deras uppdrag och särart med Skolinspektionens
punkter i fokus.
En del av kritiken från Skolinspektionen för Änge skola gällde vår bristande
systematik kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har nu
tagit ett krafttag i det arbetet och använt oss av delvis nya kartläggningsmetoder
men även uppdaterat vår plan så att den på ett bättre sätt överensstämmer med
aktuell lagstiftning. Vi har även lagt in arbetets olika delar i både skolans egna, och
skolans Föräldraråds, mötesagenda för att säkerställa att vi utför och följer upp våra
åtaganden.
De prioriteringar och riktade insatser som gjorts för ökad måluppfyllelse har till
uteslutande del handlat om systematisering på olika sätt och i olika nivåer. I
samband med detta arbete har vi identifierat ett antal utvecklingsområden gällande
vårt sätt att använda systemet i vår lärplattform Infomentor. Detta gäller även
hanteringen av närvarouppföljning vilket inneburit att vi ofrivilligt tvingats lägga
mycket tid och energi på att kompetensutveckla oss själva och varandra i våra egna
verktyg. Jag kan bara konstatera att analyserna, och utvecklingen av dessa, aldrig
kan bli bättre än dess underlag och måste erkänna att vi med detta som bakgrund
inte haft möjligheten att vara särskilt offensiva i vårt utvecklingsarbete och jag har
heller inte skrivit ned något resultat under varje enskild rubrik. Jag hoppas däremot
att vi har skapat goda förutsättningar inför kommande läsår.
Jag ser med stolthet, glädje och tillförsikt fram emot ett nytt spännande arbetsår
som rektor vid Änge skola.
Innehåll
1
Högerklicka för att uppdatera .......................... Error! Bookmark not defined.
KVALITETSRAPPORT 2014-15
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Änge F-9 skola samt
Änge fritidshem. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna
under läsåret 14/15 .
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar.
Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till
läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans
dokumentation kring enskilda elever.
9
KVALITETSRAPPORT 2014-15
•
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada
(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB
(Statistiska centralbyrån).
10
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2 Presentation av ansvarsområdet
2.1
Organisation
Änge skola ingår i Änge Barn och Utbildning. I området ingår Änge F-9 skola samt
fritidshem, Kaxås, Hov och Näldens F-6 skolor med tillhörande fritidshem,
Landöns fritidshem samt 6 förskolor och 3 st Dagbarnvårdare. Till det har vi 2.0
rektorer och 1,5 förskolechefer, 1,75 skoladminastörstjänst samt 1,7
specialpedagogtjänst. Till vårt stöd finns även ett antal centrala tjänster inom
Elevhälsan såsom skolpsykolog, kurator, SYV, specialpedagog samt skolsköterska
och skolläkare.
I området arbetar vi i team och samverkar kring ekonomi, visst utvecklingsarbete
och personalfrågor.
Jag ansvarar för fritidshemmet och fritidsgården samt hela verksamheten vid Änge
skola från F-klassen upp till åk 9. Från och med årskurs 7 tar vi även emot elever
från skolrna i Hov, Kaxås och Nälden. Det innebär att jag ansvarar för knappt 250
barn och elever samt 40 personal. Jag har inte uppdragit åt någon annan i min
organisation att fullgöra vissa enskilda ledningsuppgifter. Däremot finns det en
arbetslagsledare per arbetslag som tillsammans med mig utför visst beredande
arbete gällande organisation och struktur.
Våra samiska elever får i samarbete med Sameskolstyrelsen i Jokkmokk
undervisning enl Sameskolans kursplan. Detta har skett genom språk och
slöjdundervisning i skolan samt genom viss lägerverksamhet. Under läsåret 20142015 har Änge skola haft 14 elever med samiska som modersmål.
Vi har många olika språk representerade på Änge skola, förutom samiska även
arabiska, persiska, polska, thai, hindi, serbokratiska, ryska, turkiska och spanska.
11
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Organisation Änge Barn och Utbildning lå 14/15
Tulleråsen
Landön
Förskola
Änge
Fritidshem
Förskola
Pedagogisk
omsorg
Förskola
20 km
6 km
Nälden
Änge
Förskoleklass
Rektorsexp.
3,5 rektor
1,0 specialpedagog
1,75 skoladministratör
0,5 v-hetsvaktmästare
0,7 fritidsledare
0,7 speciallärare
17 elever
0,75 tjänst
Förskoleklass
Åk 1-6
Fritidshem
Fritidshem
58 barn
2,7 tjänst
Åk 1-6
24 km
11 km
Kaxås
20 km
Västbygden
Åk 7-9
Hov
Förskoleklass
Förskoleklass
Åk 1-6
Fritidshem
Fritidshem
Förskola
124 elever
10,2 tjänst
2,8 resurs
Förskola
94 elever
7,9 tjänst
1,8 resurs
Samisk integr.
1,40 tjänst
Förskola
Fritidsgård
0,3 tjänst
12
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2.2
Materiella förutsättningar
Änge skola är en, till ytan, stor skola med många kvadratmeter att tillgå. I likhet
med många andra skolbyggnader som har några år på nacken så är dessvärre inte
ytorna optimerade efter våra behov. Vi saknar funktionella grupprum till en del
klassrum på samtliga stadier och med tanke på att verksamheten i vår
förberedelseklass ser ut att växa så saknas även ett fullstort klassrum. Vi har dock
skissat på en del förändringar och omflyttningar som kommer att påbörjas i augusti.
Skolans idrottshall lär vara den mest eftersatta i kommunen, den är dessutom
alldeles för liten och omklädningsrummen är för få då de även används av de som
besöker simhallen.
Klassrummen behöver ses över vad gäller möbler och inom vårt samverkans
system har vi för avsikt att upprätta någon form av omloppslistor för våra
inventarier för att få till ett bättre och, förhoppningsvis, mer rättvist system för
reinvesteringar.
Skolgården har varit ett av kommunens sorgebarn under många år då det saknas
både klätterställning och gungor i förhållande till antal elever. Skolan blev
prioriterad i kommunen under våren med löfte om ny utrustning under början av
hösten vilket vi ser fram emot. För att nyansera bilden en aning ska jag erkänna att
vi har ett skogsområde på skolans baksida som ger fantastiska möjligheter till lek
och kreativitet. Vi har dessutom nära till både, elljusspår, isbana och fotbollsplan.
13
KVALITETSRAPPORT 2014-15
14
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3 Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola
Tabell 1.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
Fritidshem*
18,4
0,08
75
Förskoleklass
13,5
100
100
Grundskola 1-3
15,5
100
87
Grundskola 4-6
11,5
80
63
Grundskola 7-9
103
90,3
82
* Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad
3.2
Barn/elever
3.2.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola
Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem
58
31
27
Förskoleklass
17
9
8
Grundskola åk 1
21
9
12
Grundskola åk 2
18
10
8
Grundskola åk 3
24
12
12
Grundskola åk 4
19
8
11
Grundskola åk 5
24
15
9
Grundskola åk 6
18
7
11
Grundskola åk 7
38
25
13
Grundskola åk 8
24
8
16
Grundskola åk 9
32
13
19
15
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4 Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål
Förklaring
 Betyder att målet är helt uppfyllt
 Betyder att målet är delvis uppfyllt 
 Betyder att målet inte är uppfyllt
4.1.1
Fritidshem
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Utfall
Samverkan mellan
fritidshemmet och
skolan
Enskilda rektorer och arbetslag har arbetat
med samverkan men Skolinspektionen
påpekar samma sak i sin tillsyn.

Ändamålsenliga lokaler
Inga förändringar
Gemensam
planeringstid
På enskilda fritidshem kan situation ha
förbättrats men på helheten har det inte skett
några större förändringar


Gemensamma
utvecklingssamtal
mellan
vårdnadshavaren,
fritidshemmet och
skolan.
På enskilda fritidshem kan det ske
gemensamma utvecklingssamtal men på
helheten är det inte lika. Gemensamma
utvecklingssamtal genomförs i för liten
omfattning.
4.1.2

Förskoleklass
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla elever ska känna
sig trygga och
välkomna till skola
Alla barn/elever
upplever att de är
trygga i skolan och att
de är välkomna.
Enkät
Målet är inte uppnått alla elever känner sig
inte trygga i vår verksamhet. Alla skolor gör
en plan för diskriminering och kränkande
behandling som utvärderas varje år. Detta
arbete har högsta prioritet i verksamheten
16
Utfall

KVALITETSRAPPORT 2014-15
4.1.3
Grundskola
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla elever ska känna
sig trygga och välkomna
till skolan
Enkäter och
utvecklingssamtal
Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt
pågående arbete i våra verksamheter. Alla
skolor gör planer för diskriminering och
kränkande behandling som utvärderas och
följs upp varje år. Under våren ska alla
rektorer och förskolechefer gå en utbildning
hos diskrimineringsombudsmannen för att
förbättre arbetet.

Alla elever ska gå ut
grundskolan med
behörighet till gymnasiet
Elevernas betyg och
behörighet till
gymnasiet.
Målet är inte uppnått. Alla elever har inte
behörighet till gymnasiet. Verksamheten
anaslyserar elevernas resultat och gör
förbättringar i undervisningen. För att
förbättra resultaten har kommunen under
innevarande ett utvecklingsarbete inom
analys området och även i att utveckla
elevernas lärande.

Alla elever i åk 3, 6 och
9 ska ha godkänt på
nationella proven
Resultaten på
nationella prov
Alla elever inte godkänt på nationella prov.
Ett arbete med att analysera resultaten och
se hur undervisningen kan förbättras pågår i
verksamheten.

Förbättra kunskaper runt
analyser
Det pågår ett utvecklingsarbete med att
förbättra analyserna och vi har nått en
förbättring av kunskaperna kring analyser.

Öka
bedömarkompetensen
Ett utvecklingsarbete pågår för att öka
bedömarkompetensen hos pedagogerna i
det kollegiala lärandet.

Utfall
Modersmålsundervisning och
studiehandledning
Antal elever som
erbjuds modersmål och
studiehandledning
Målet att erbjuda modersmålsundervisning
och studiehandledning till alla elever som
har rätt till har inte uppnåtts. En svårighet är
att hitta behörig personal i de olika
språkgrupperna. Organdisationen runt
modersmål och studiehandledning behöver
ses över. En samordnare för detta har
anställts under året.

Öka den digitala
kompetensen
Enkätundersökning
Den digitala kompetensen behöver
utvecklas i vår kommun på alla nivåer.
Kompetensen har ökat men inte tillräckligt.

17
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4.2
Rektors mål för enheterna
4.2.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
Synliggöra fritidshemmets lärande för vårdnadshavare för ökade
samverkansmöjligheter kring barnens utveckling.
Förbättringsområde
Införa någon form av kontinuerlig information om verksamhetens mål i form av ex
vis månadsbrev och eller tydligare anslag i fritidshemmets lokaler. Vid en
enkätundersökning uttrycker föräldrar att de har dålig insyn i verksamheten.
Indikatorer
Bättre utfall vid enkätsvar
Handlingar/ insatser
Vi har samtalat om vikten av att vårdnadshavare får en tydligare inblick i
fritidshemmets lärande vid fritidspersonalens planeringstillfällen. Många
vårdnadshavare har svårt att se bakom fritids omvårdande och fostrande roll och
har därmed även svårt att se hur tiden på fritids bidrar till barnens totala utveckling
och lärande i skolan. Personalgruppen har skrivit ned sina planerade mål tydligt
och anslagit dem synligt samt skickat hem månadsbrev.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Vi upplever att vi har fått god respons på månadsbreven och att det har genererat i
ett större intresse kring fritids verksamhet. Personalen själva känns sig mer nöjda
med att det arbete de lägger ned blir synligt. Vi har inte gjort någon ny enkät ännu.
Analys av resultatet
Det blir ganska tydligt att det vi kommunicerar får betydelse och att
vårdnadshavare uppskattar att få en bredare insyn i verksamheten. En bättre insyn
borde rimligen även ge ökade möjligheter till samverkan och inflytande.
Önskad effekt
 Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Använda oss av skolans lärplattform Infomentor som informationskanal. Dels för
att slippa hantera flera olika system men även för att allt tydligare visa för
vårdnadshavare att det är där vi kommunicerar frågor av vikt.
4.2.2
Förskoleklass och grundskola
Mål enligt styrdokument
Se beskrivningar under mål 5-10
18
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4.3
Läraravtalet
Mål enligt styrdokument
Öka pedagogernas kunskaper om olika sätt att kartlägga elevernas läs- och
skrivkunskaper samt om olika läsinlärningsstrategier. Eleven kan läsa bekanta och
elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
fungerande sätt.
Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på
ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
Eleven kan föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och
relatera detta till egna erfarenheter.
Förbättringsområde
Pedagogernas bedömarkompetens inom läs- och skrivutveckling samt läs- och
skrivutvecklingsstrategier.
Indikatorer
Nationella proven åk 3.
Handlingar/ insatser
Använda avtalstid till inläsning av aktuell forskning och samtal om densamma.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Pedagogerna har uppnått en bättre trygghet kring bedömningen av elevernas
kunskapsnivå. De upplever att de har skapat bättre rutiner för när utökade insatser
ska sättas in och samtalar mer med varandra om elever som kräver tydligare
insatser och vad dessa insatser kan bestå av.
Analys av resultatet
Vi kan nu sätta in snabbare och mer riktade insatser.
Önskad effekt
 Delvis 
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta med våra insatser samt analysera elevernas resultat för att säkerställa att
vi sätter in rätt insatser.
19
KVALITETSRAPPORT 2014-15
5 Grundläggande värden och inflytande
5.1
Fritidshem
Resultat
Vårt fritidshem är berikat med barn från ett flertal olika länder och kulturer
däribland samer med både nord- och sydsamisk bakgrund samt ett antal olika
nationaliteter. Detta har på ett naturligt och vardagsnära vis bidragit till att förstå
andra barns kultur, religion och språk. Vi har sett att det inte är något problem att
leka med varandra oavsett kön eller nationalitet. I år leker barn från olika
åldersgrupper mer med varandra än förra året.
Analys av resultatet
Med hjälp av språkstöd har våra barn med utländsk härkomst fått lära sig om vår
kultur via vår verksamhet och barnens lek samtidigt som de svenska barnen har
kunnat ställa frågor och få förklaringar om sina nya vänners seder och bruk. Vi har
barn med samiskt ursprung som lär oss delar av språket, samisk kultur och vi firar
alla samernas nationaldag. Det känns som ett naturlig och viktigt arbete då vår
bygd är ett väldigt starkt sydsamiskt område. Dessvärre har vi i dagsläget inte
någon personal som kan förankra och förstärka de samiska språken under
fritidshemstiden.
Arbetslaget har också själva satt upp ett eget mål kring genus och iscensatt olika
aktiviteter med fokus på att bryta vissa invanda könsmönster.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Höstens kartläggningar kommer att få utvisa vilka nya mål och åtgärder som ska
vidtas.
5.2
Förskoleklass
Resultat
Vi tycker att eleverna blivit/ är trygga i sig själva och i gruppen. Gruppen har en
god sammanhållning med väldigt få konflikter mellan eleverna. De är ett gott
arbetsklimat i klassen och de är intresserade att lära sig nya saker.
Klassen har god förmåga att respektera våra olikheter som personer genom att de är
lyhörda och kan visa omtanke till varandra.
20
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Analys av resultatet
Verksamheten har planerats utifrån gruppens samlade behov. Att gruppen har
erbjudits samlad skoldag i väntan på TAXI har gjort att även pedagogerna på fritids
har haft möjlighet att fortsätta stärka gruppens sammanhållning och elevens
identitet.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Höstens kartläggningar kommer att få utvisa vilka nya mål och åtgärder som ska
vidtas.
5.3
Grundskola
Resultat
Efter inspektionen påpekande har jag som ny rektor vid skolan beslutat att lägga in
uppföljning av klassernas arbete med skolans ordningsregler vid minst ett
Elevrådsmöte/termin. Samtliga klasser har klassråd dock med olika jämna
mellanrum, fler möten med stigande ålder. Alla elever deltar vid framtagandet av
skolans ordningsregler och i varierande utsträckning i framtagandet av de
pedagogiska planeringarna. Samtliga elever har samverkat med sin mentor i
framtagandet av den egna IUPn samt erbjudits möjlighet att delta vid minst ett
utvecklingssamtal per termin. Tyvärr har en del elever/familjer av olika
anledningar valt bort utvecklingssamtalet.
Skolans plan mot kränkande behandling är under omarbetning då vi, liksom
skolinspektionen, identifierat ett flertal brister i underlaget för framtagandet av
handlingar. Kommunen som helhet har insett att våra planer varit begränsade
utifrån vårt starka fokus runt Olweusprogrammet. Vår plan var att samtliga
pedagoger och rektorer skulle genomgå en utbildningsdag i DOs regi under början
av höstterminen men tyvärr har vi fått ett väldigt sent nej på kommunens förfrågan.
Resultatet av det blev att samtliga rektorer deltog i DOs utbildning under början av
vårterrminen. Efter utbildningen påbörjades arbetet på skolan vid ett antal träffar.
Analys av resultatet
Jag kan egentligen inte göra någon analys av det här resultatet då jag har inte har
genomfört klassrumsbesök och/eller intervjuer som kan ligga till grund för mina
teorier.
När det gäller Elevrådets och klassrådens arbete så gäller samma sak där, mitt
deltagande har varit för lågt och inblicken därmed för dålig. Jag upplever dock att
agendan är allt för fokuserad på väldigt ”smala frågor”, såsom vilken mat som
serveras i skolserveringen eller vilket utbud som erbjuds i Skolis. Det är sällan det
väcks frågeställningar om arbetsro och klimat i klasserna eller vilket innehåll
undervisningen har.
21
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Det krävs ett tydligare arbete gentemot både elever och pedagoger för att det här
arbetet ska kunna analyseras och förbättras. För tillfället är det strukturen som är
kvalitetsmätaren och det är inte tillräckligt.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Jag kommer att påbörja ett arbete tillsammans med skolans arbetslagsledare där
löpande ärenden av den här karaktären förs in i pedagogernas årshjul. Vi behöver
skapa rutiner och strukturer så att den här typen av återkommande frågor inte står
och faller med enskilda individers minnesbilder av vad som ska göras.
Som rektor kommer jag att prioritera att delta vid samtliga elevråd för att skapa en
naturlig kanal in till eleverna där jag även kan vara med och påverka innehållet på
elevrådets agenda. Jag tror att det är viktigt att belysa att inflytande inte är
begränsat till att bevaka och utveckla rättigheter utan även att jobba med
skyldigheter och ansvar. Jag kommer även att lägga en plan för klassrumsbesök
utifrån vårt arbete med Bedömning För Lärande.
22
KVALITETSRAPPORT 2014-15
6 Undervisning och lärande
6.1
Förskoleklass och grundskola Grundskola
Mål enligt styrdokument
Öka pedagogernas insikt om bedömning som verktyg samt dess betydelse för
elevers framgång i studierna.
Förbättringsområde
Öka pedagogernas trygghet i formativ bedömning och läroplanens kunskapssyn.
Resultat
Vi har både läst anvisad litteratur och sett en del föreläsningar live och på webben
och genomfört samtal i Lärgrupper kopplat till detta. Vi har gått väldigt långsamt
fram men jag tycker mig se att de pedagogiska samtalen fortsätter utanför
mötestiden men framförallt har det provats en hel del ”tekniker”. Det är svårt för
mig att bedöma om samtalen ökat eller ändrat form då det här är mitt första år och
därmed inte har något att jämföra med.
Analys av resultatet
Vi har tyvärr inte kunnat prioritera dessa pedagogiska träffar och samtal så hårt
som jag önskat. Pedagogernas, och min, mötesagenda har inte varit ett tillräckligt
bra stöd för att träffarna ska bli genomförbara fullt ut. Vi har behövt lägga mer tid
än planerat på att återskapa olika grundstrukturer. Jag anser att vi behöver få så
många som möjligt att delta för att skapa nya grupperingar utanför det egna
arbetslaget för att på så sätt utmana de egna tankarna. Dessvärre är det en svår
uppgift att hitta gemensamma mötestider när vi har så pass många deltidsarbetande.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Jag måste se till att både arbetslagstid och gemensam BFL-tid genomsyras av
samtal och erfarenhetsutbyte kring bedömning för lärande. Förbättra
organisationen av olika mötestider och mötesformer inom och utanför arbetslagen
för att skapa bättre förutsättningar för kollegialt lärande.
23
KVALITETSRAPPORT 2014-15
7 Särskilt stöd
7.1
Fritidshem
Resultat
Det särskilda stödet inom fritidshemmet har uteslutande skett inom ramen för
ordinarie resurstilldelning och har bestått av tillrättaläggande av verksamhetens
innehåll och struktur.
Analys av resultatet
Personalen har varit lyhörda och flexibla och därmed lyckats bra med att få sin
verksamhet anpassad till alla behov.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Rektor lägger in en punkt om särskilda behov på fritidshemmet vid de planeringar
där rektor deltar. Det kommer även att ges tillfälle att ta med specialpedagogen på
en del av träffarna.
7.2
Förskoleklass och grundskola
Resultat
Det särskilda stödet har följts upp och, delvis, utvärderats under läsårets gång i
samband med arbetslagens Fokustid. Det är en särskilt riktad mötestid för
respektive arbetslag där både rektor och specialpedagog, och i vissa fall kurator,
deltar och den är tänkt som en länk gentemot skolans EHT. Anpassningarna har
skett i enlighet med rådande lagstiftning och mestadels skett inom ramen för
ordinarie undervisning. I några fall har specialpedagog/speciallärare satt in särskilt
stöd och det har även upprättats något enstaka ÅP.
I F-3:ans arbetslag har alla deltagit i genomgång av Wittingmetoden med Margita
Olofsson och även i 4-6:ans arbetslag har en del introducerats i metoden. I 7-9.an
har vi brottats med att få till en fungerande organisation för det särskilda stödet
som behövs både inom och utanför ordinarie undervisning.
Analys av resultatet
Jag kan egentligen inte göra någon analys av det här resultatet då jag har inte har
genomfört klassrumsbesök och/eller intervjuer som kan ligga till grund för mina
teorier. Jag har heller inte något att jämföra med.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Det finns relativt långtgående planer på att införa en studiegård för 7-9:an i första
hand. Ambitionen är att samla de särskilda resurserna på en plats utanför en
specifik klass för att på så sätt skapa förutsättningar för fler elever att ta del av ett
mer riktat stöd.
24
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8 Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
•
Måluppfyllelse
•
Betyg
•
Nationella prov
•
Meritvärden
•
Behörighet till gymnasieskola
8.1
Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
8.1.1
Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
21
0
Engelska
0
21
0
Idrott och hälsa
0
21
0
Matematik
0
21
0
Modersmål
0
21
0
Musik
0
21
0
NO- ämnen
0
19
0
SO- ämnen
1
1
0
Svenska
0
21
0
Svenska som
andraspråk
Källa: InfoMentor
25
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
8.1.2
Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
18
0
Engelska
2
16
0
Idrott och hälsa
2
16
0
Matematik
4
14
0
Modersmål
0
1
0
Musik
1
17
0
NO- ämnen
2
16
0
SO- ämnen
2
16
0
Svenska
5
13
0
[Antal]
[Antal]
Svenska som
andraspråk
[Antal]
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
26
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.1.3
Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
Engelska
23
Idrott och hälsa
Matematik
1
14
8
Modersmål
Musik
23
NO- ämnen
23
SO- ämnen
23
Svenska
1
15
Svenska som
andraspråk
1
4
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
27
2
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.1.4
Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Bild
0
19
Biologi
0
19
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Engelska
Fysik
20
Geografi
Historia
16
Kemi
Matematik
Musik
Religion
Samhällskunskap
Teknik
[Antal]
[Antal]
[Antal]
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
28
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.1.5
Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med
mer än godtagbara
kunskaper
Bild
0
21
0
Engelska
0
1
0
Hem- och
konsumentkunskap
5
19
0
Idrott och hälsa
2
1
0
Matematik
2
1
0
Modersmål
0
24
0
Musik
6
18
0
NO-ämnen
0
1
0
SO-ämnen
1
22
0
Slöjd
0
20
0
Svenska
1
2
0
Svenska som
andraspråk
3
0
0
[Antal]
[Antal]
Teknik
[Antal]
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
8.2
Betyg
8.2.1
Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 8. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2014/15
Ämne
-
29
F
E
D
C
B
A
Total
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
-
Bild
[antal]
Biologi
[antal]
Engelska
[antal]
Fysik
[antal]
Geografi
[antal]
Hem- och konsumentkunskap
[antal]
Historia
[antal]
Idrott och hälsa
[antal]
Kemi
[antal]
Matematik
[antal]
Musik
[antal]
Religionskunskap
[antal]
Samhällskunskap
[antal]
Slöjd
[antal]
Svenska
[antal]
Teknik
[antal]
F
E
D
C
11
4
3
18
9
5
4
18
8
1
5
18
11
5
2
18
5
7
5
18
12
6
1
8
4
5
1
2
3
6
11
3
4
18
9
3
4
18
12
6
1
5
6
6
2
6
4
5
1
4
3
8
1
4
4
4
3
12
4
2
4
1
2
3
B
A
Total
18
18
6
18
18
18
18
2
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
30
18
18
18
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.2.2
Årskurs 7
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 9. Antal elever med betyg F-A i årskurs 7 per ämne, läsåret 2014/15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
11
12
13
3
13
10
12
2
1
39
3
39
Bild
[antal]
Biologi
[antal]
1
Engelska
[antal]
4
5
11
10
6
Fysik
[antal]
4
16
4
10
5
39
Geografi
[antal]
23
11
4
1
39
Hem- och konsumentkunskap
[antal]
13
24
Historia
[antal]
18
6
15
Idrott och hälsa
[antal]
5
15
13
6
Kemi
[antal]
5
12
7
6
9
Matematik
[antal]
9
11
5
6
6
2
39
Moderna språk
[antal]
3
5
4
9
6
27
Musik
[antal]
5
17
13
4
Religionskunskap
[antal]
1
13
9
13
1
2
39
Samhällskunskap
[antal]
3
8
11
10
5
2
39
Slöjd
[antal]
4
28
4
3
39
Svenska
[antal]
13
12
8
4
39
Svenska som andraspråk
[antal]
Teknik
[antal]
12
4
10
6
2
2
39
39
39
39
39
39
7
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
8.2.3
Årskurs 8
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 10. Antal elever med betyg F-A i årskurs 8 per ämne, läsåret 2014/15
31
39
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Bild
[antal]
1
7
7
4
4
2
25
Biologi
[antal]
7
7
5
2
3
0
24
Engelska
[antal]
1
2
4
7
9
0
23
Fysik
[antal]
2
8
3
9
1
0
23
Geografi
[antal]
1
11
2
8
1
1
24
Hem- och
konsumentkunskap
[antal]
2
8
12
2
1
0
25
Historia
[antal]
2
6
5
10
0
1
24
Idrott och hälsa
[antal]
1
6
6
8
4
0
25
Kemi
[antal]
2
5
8
6
0
1
22
Matematik
[antal]
4
7
7
4
1
2
25
Moderna språk inom
ramen för elevens val
[antal]
Moderna språk inom
ramen för språkval
[antal]
0
0
3
2
2
1
8
Modersmål
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
Musik
[antal]
3
13
4
4
1
0
25
Religionskunskap
[antal]
0
8
5
6
3
2
24
Samhällskunskap
[antal]
0
9
5
10
0
0
24
Slöjd
[antal]
1
6
10
6
1
1
25
Svenska
[antal]
1
3
9
6
3
1
23
Svenska som
andraspråk
[antal]
0
2
0
0
0
0
2
Teknik
[antal]
1
6
4
10
2
2
25
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
8.2.4
Årskurs 9
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 11. Antal elever med betyg F-A i årskurs 9 per ämne, läsåret 2014/15
Ämne
-
F
E
32
D
C
B
A
Total
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Bild
[antal]
0
9
7
9
6
1
32
Biologi
[antal]
3
11
9
3
2
2
30
Engelska
[antal]
0
10
6
11
2
3
32
Fysik
[antal]
0
9
8
9
2
2
30
Geografi
[antal]
1
17
5
6
3
0
32
1
0
12
7
11
0
1
32
Historia
[antal]
1
13
4
11
1
2
32
Idrott och hälsa
[antal]
1
2
5
15
6
3
32
Kemi
[antal]
1
15
6
4
1
2
29
Matematik
[antal]
2
21
2
3
2
2
32
Moderna språk inom
ramen för elevens val
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
[antal]
Moderna språk inom
ramen för språkval
[antal]
0
1
7
5
3
2
18
Modersmål
[antal]
0
1
1
0
0
0
2
Musik
[antal]
5
10
4
7
2
4
32
Religionskunskap
[antal]
1
17
3
5
5
1
32
Samhällskunskap
[antal]
2
8
5
10
5
2
32
Slöjd
[antal]
0
7
7
6
4
8
32
Svenska
[antal]
1
10
8
6
4
2
31
Svenska som
andraspråk
[antal]
0
0
0
1
0
0
1
Teknik
[antal]
0
12
11
6
0
3
32
Hem- och
konsumentkunskap
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
8.3
Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
33
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.3.1
Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
Resultat
[lägg in diagram]
Diagram 1. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 läsåret
2014/15
[lägg in diagram]
Diagram 2. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 läsåret
2014/15
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
8.3.2
Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
Tabell 12. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15
Ämnesprov - ämne
Andel (%) elever med godkänt provbetyg
Engelska åk 6 - EN
93,8%
Matematik åk 6 - MA
100%
Svenska
94,1%
åk 6 - SV
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
34
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
8.3.3
Årskurs 9
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
Tabell 13. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15
Ämnesprov - ämne
Andel (%) elever med godkänt provbetyg
Engelska åk 9 - EN
100%
Matematik åk 9 - MA
54,8%
NO-ämnen åk 9 - FY
96,7%
SO-ämnen åk 9 - GE
90,6%
Svenska
åk 9 - SV
100%
Svenska
åk 9 - SVA
100%
Analys av resultatet
Engelska alla elever nådde målen.
Matematikresultatet blev långt under det vi förväntade oss. En av orsakerna kan
vara att vi inte följde vår läsårsplanering vilket medförde att vi inte avsatte
tillräckligt med tid till förberedelse av förmågorna som vi önskat.
Fysikresultatet blev nästan uppfyllt, en elev nådde ej målen. Den eleven borde haft
möjlighet att genomföra provet med anpassning.
I ämnet svenska var det en elev som ej nådde målen. Eleven låg långt under ett
godkänt i läsförståelse samt deltog ej i delprovet, skriva.
Noteras bör dock, vad gäller det totala resultatet, att av de 31 elever som nådde ett
godkänt provbetyg hade 6 elever ett icke godkänt resultat i läsförståelse.
I geografi var det tre elever som ej nådde målen.
Måluppfyllelse
 Delvis 
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Engelska fortsatt arbete med de pedagogiska planeringar som har varit
framgångsrika.
Matematik och fysik- tydligare arbete med pedagogiska planeringar, bättre
samarbete hem och skola, fortsatt arbete med att få eleverna att äga sitt lärande. Se
över möjligheter till mer tid till ämnet för att öka antalet träningstillfällen.
Inom ämnet svenska är fokus på, och fortsatt arbete med läsförståelse, en viktig del
i undervisningen.
35
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.4
Genomsnittligt meritvärde
8.4.1
Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Tabell 14. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid
År
Genomsnittligt
meritvärde
2013
2014
2015
[poäng]
176,6
184,3
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
8.4.2
Årskurs 9
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk
räknas även det in som ett 17:e ämne.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320/340 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio.
Mål
Höja meritvärdet
36
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Resultat
Tabell 15. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid
År
Genomsnittligt
meritvärde
2011
2012
2013
2014
2015
[poäng]
[poäng]
[poäng]
215,3
197,7
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
8.5
Behörighet till gymnasiet
För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer
att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen.
För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i
ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller
Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och
samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen.
För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även
ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska
programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå.
Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att
få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan.
Mål
Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.
Resultat
Tabell 16. Andel (%) elever behöriga till gymnasieprogrammen jämfört över tid
År
Antal
elever
2012/13
[antal]
2013/14
2014/15
Andel
behöriga
EHS i %
Andel
behöriga
ES i %
Andel
behöriga
NT i %
Andel
behöriga
Yrkesprogram
i%
Andel ej
behöriga
elever
[%]
[%]
[%]
[%]
[%]
[antal]
86,7
93,3
86,7
96,7
3,3
[antal]
90,6
90,6
84,4
93,8
6,3
37
KVALITETSRAPPORT 2014-15
År
Antal
elever
Andel
behöriga
EHS i %
Andel
behöriga
ES i %
Andel
behöriga
NT i %
Andel
behöriga
Yrkesprogram
i%
Andel ej
behöriga
elever
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
(Välj något av ovanstående alternativ genom att radera de du inte väljer. Radera
sedan denna text)
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
38