INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
”Det känns som att min personlighet sitter i hur
jag ser ut”
- En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på ungdomars
eventuella upplevelser av psykisk ohälsa utifrån fysiska ideal
SQ4562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp
Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits
Kandidatnivå
Höstterminen 2015
Författare: Rebecca Andersson & Suzanne Ruotsalainen
Handledare: Jörgen Lundälv
Abstract
Titel: ”Det känns som att min personlighet sitter i hur jag ser ut”
- En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på ungdomars eventuella upplevelser
av psykisk ohälsa utifrån fysiska ideal
Författare:
Rebecca Andersson & Suzanne Ruotsalainen
Socionomprogrammet vid Institutionen för socialt arbete
Göteborgs Universitet, Höstterminen 2015
Via medier sprids förväntningar och budskap om fysiska ideal och krav som formar en typ av
självförverkligande hos individer. Sociala medier kan vara en källa till psykisk ohälsa genom
att det ger oavbruten tillgång till information om fysiska ideal, vilket kan medföra stress.
Ungdomar kan därför vara mer utsatta för risker för att utveckla stress och psykisk ohälsa som
är sammankopplat till den snabba utvecklingen av teknologin. Uppsatsens syfte och
frågeställningar har därmed utformats för att undersöka sociala mediers eventuella påverkan
på ungdomar som studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta gjordes utifrån vad
ungdomarna upplevde att det fanns för fysiska ideal som var konstruerade i dagens samhälle,
och som ungdomarna menade återfanns på sociala medier. Vi hade även för avsikt att
undersöka och i så fall försöka förstå på vilket sätt sociala medier kunde vara en bidragande
faktor till ungdomarnas egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa. Vi ville även
undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar
eventuellt kunde uppleva psykisk ohälsa. Detta skulle ses i relation till huruvida ungdomarna
menade att sociala medier konstruerade fysiska ideal, som eventuellt påverkade ungdomarnas
erfarenheter av psykisk ohälsa. Uppsatsen var byggd på en kvalitativ forskningsmetod.
Intervjuer genomfördes med åtta forskningsdeltagare vid enskilda tillfällen. Resultat och
slutsatser visade att ungdomarna upplevde att sociala medier konstruerade specifika fysiska
ideal. Det framkom att ungdomarna hade en samstämmig bild av vilka specifika fysiska som
betraktades vara fördelaktiga egenskaper, som kvinnor respektive män skulle besitta för att
anses vara ’normala’. Studien visade även att majoriteten av ungdomarna upplevde olika
former och tillstånd som kunde indikera på psykisk ohälsa, som utgjordes av stress, press,
samt nedstämdhet och depression. Ungdomarna upplevde dessa tillstånd, på grund av att dem
upplevde att de fysiska idealen var för extrema och därför svåra att leva upp till.
Nyckelord: Ungdomar, sociala medier, psykisk ohälsa, fysiska ideal
Förord
Ett stort tack till vår handledare, Jörgen Lundälv för ditt stöd och den vägledning som du
ägnat oss under denna process. Tack för dina kreativa idéer som har hjälp oss att kunna
utveckla vår uppsats.
Vi vill också ödmjukt tacka alla intervjupersoner som ställt upp och som generöst har ägnat
sin tid till att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter till oss. Det är ni som har
gjort vår studie möjlig att genomföra!
Till sist vill vi även tacka våra familjer och vänner som har hjälpt och stöttat oss under denna
tid.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING………………………………………………………………….........1
2. SYFTE OCH PROBLEM……………...………………………………..............2
2:1 Problemformulering…………………………………………………………………....2
2:2 Syfte………………………………………………………………………………........2
2:3 Frågeställningar…………………………………………………………………….......3
2:4 Avgränsningar………………………………………………………………………….3
2:5 Ämnets relevans för socialt arbete …………...………………………………………..4
2:6 Begreppsförklaringar…………………………………………………………………..4
3. BAKGRUND……………………………………………………………………….7
3:1 Fysiska ideal……………………………………………………………………….......7
3:2 Psykisk ohälsa………………………………………………………………………….7
3:3 Sociala medier………………………………………………………………………….8
4. TIDIGARE FORSKNING……………………………………………………..10
4:1 Stress och kroppsuppfattning…………………………………………………………10
4:2 Sociala medier- kroppsuppfattning och hälsa……………………………………..,,,,,11
4:3 Psykisk ohälsa- stress- och hälsoproblem……………………………………….........12
4:4 Likheter och skillnader……………………………………………………………….13
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER……………………………….........15
5:1 Socialkonstruktivism…………………………………………………………….........15
5:2 Identitet……………………………………………………………………………….16
5:3 Social kognitiv teori…………………………………………………………………..18
5:4 Normalitet och avvikelse……………………………………………………………..19
5:5 Alternativa teorier…………………………………………………………………….20
5:6 Den teoretiska ramen……………………………………………………………........20
6. METOD OCH MATERIAL…………………………………………………..22
6:1 Diskussion av val av forskningsmetod……………………..…………………...……22
6:2 Val av ansats………………………………………………………………………….23
6:3 Val av undersökningsinstrument……………………………………………………...23
6:4 Pilotintervjuer och revidering av intervjuguide………………………………………24
6:5 Val av analysmetod…………………………………………………………….……..24
6:6 Urval och urvalskriterier……………………………………………………………...25
6:7 Rekrytering av forskningsdeltagare…………………………………………………..26
6:8 Genomförande………………………………………………………………………...27
6:9 Förförståelse- vår roll som forskare…………………………………………………..28
6:10 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet………………………………………….29
6:11 Estiska huvudkrav och etiska aspekter……………………………………………...30
7. RESULTAT OCH ANALYS………………………………………………….34
7:1 Ungdomars upplevelser av fysiska ideal i sociala medier………………………........34
7:2 Sociala mediers konstruktion av fysiska ideal – eventuell psykisk ohälsa…………..39
7:3 Analysöversikt………………………………………………………………………..49
8. DISKUSSION…………………………………………………………………….51
8:1 Diskussion om resultat……………………………………………………………….51
8:2 Slutsatser och diskussion……………………………………………………………..52
8:3 Jämförelse - tidigare forskning och resultat…………………………………………..53
8:4 Vidare forskning……………………………………………………………………...54
8:5 Vetenskapsteoretisk ram och genererad kunskap……………………………….........55
9. REFERENSER…………………………………………………………………...56
Bilaga 1 Intervjuguide………………………………………………………………….……..61
Bilaga 2 Informationsbrev till berörd rektor………………………………………………63
Bilaga 3 Informationsbrev till berörda ungdomar…………………………………………65
Bilaga 4 Samtyckesblankett……………………………………………………………….67
KAP 1 INLEDNING
Via sociala medier sprids förväntningar och budskap om olika fysiska ideal och krav, som
formar en typ av självförverkligande hos individer. Samhällets utveckling av teknologi för
användandet av sociala medier har ökat risken för individer att utveckla psykisk ohälsa
(Arnetz & Ekman, 2013). Kontexten och förhållandet som individen befinner sig i kan öka
risken för att personen känner en otillräcklighet, som i sin tur försvårar förmågan att hantera
sitt psykiska mående (ibid.). Sociala medier kan vara en källa till psykisk ohälsa, genom att
det ger oavbruten tillgång till information om fysiska ideal, vilket kan medföra stress
(Carlsson, 2010). Internet är den viktigaste källan för information i åldersgruppen mellan 12 45 år. Allra starkast är internet som informationskälla för personer i åldrarna 16 - 25 år
(Findahl, 2012). Ungdomar kan därför vara mer utsatta för risker att utveckla stress och
psykisk ohälsa, som är sammankopplat till den snabba utvecklingen av teknologin (ibid.).
Samhällets uppfattning av det konstruerade fysiska idealet formar individers invanda
tankemönster och bidrar till att individer jämför sig med den ideala nivån (Etilé, 2007).
I debattartikeln i Norrtelje tidning, publicerad år 2014, ”Dags att ta psykisk ohälsa på allvar”,
betonas psykisk ohälsa som ett uppkommande tillstånd hos elever i skolan på grund av sociala
mediers inverkan (Lundgren Gestlöf, 2014). Artikeln betonar att sociala medier återger en
perfekt bild av andras liv, vilket medför stress, prestationsångest och svikande självkänsla
bland elever i skolan (ibid.).
Vi har valt detta forskningsobjekt, som berör sociala medier och dess inverkan på ungdomars
eventuella upplevelser av psykisk ohälsa, av den anledningen att vi anser att det är ett viktigt
ämne att lyfta. Vi finner ämnet högst aktuellt och relevant då flödet av sociala medier speglar
den kontext och det samhälle vi lever i idag.
1
KAP 2 SYFTE OCH PROBLEM
I detta kapitel kommer vi att beröra problemformulering, syfte och frågeställningar i vår
studie. Vi kommer även att beskriva avgränsningar och ämnets relevans för socialt arbete.
Avslutningsvis kommer vi att förklara centrala begrepp i vår studie.
2:1 Problemformulering
Ungdomars psykiska ohälsa började mätas för ca 25 år sedan i Sverige. Individers psykiska
välbefinnande har minskat och den psykiska ohälsan har markant ökat
(Folkhälsomyndigheten, 2013). Den psykiska ohälsan hos ungdomar är relaterat till olika
förutsättningar i individens liv. Tillståndet av psykisk ohälsa samvarierar exempelvis med
individens samhällsideal och identitet (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor,
2015). Vår avsikt är därmed att problematisera huruvida ungdomars eventuella psykiska hälsa
kan påverkas utifrån konstruktioner av fysiska ideal som råder i dagens samhälle och som
ungdomarna upplever återfinns i sociala medier. Vi avser lyfta ämnet, på grund av dess
relevans för den tid och kontext vi lever i, då studier visar på att 89 procent av svenskar i
åldrarna 16 – 24 år använder sig av sociala medier regelbundet (Forsberg, 2010). Är sociala
medier eventuellt en källa till psykisk ohälsa?
Målet med vår studie är att undersöka relationen mellan sociala medier och dess inverkan,
som en bidragande faktor till ungdomars egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa, samt
ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Vi
anser att forskning som berör sociala mediers inverkan på ungdomars psykiska mående, är
relevant att uppmärksamma inom forskning i socialt arbete. Där av har nedanstående syfte
och frågeställningar formulerats.
2:2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka sociala mediers eventuella påverkan på ungdomar som
studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta görs utifrån vad ungdomarna upplever att det
finns för fysiska ideal som är konstruerade i dagens samhälle, och som ungdomarna menar
återfinns på sociala medier. Vi har även för avsikt att undersöka och i så fall försöka förstå på
vilket sätt sociala medier kan vara en bidragande faktor till ungdomarnas egna eventuella
upplevelser av psykisk ohälsa. Vi vill även undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas
upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Detta skall ses i
2
relation till huruvida ungdomarna menar att sociala medier konstruerar fysiska ideal, som
eventuellt påverkar ungdomarnas erfarenheter av psykisk ohälsa
2:3 Frågeställningar
Studien består av två preciserade frågeställningar, samt en preciserad följdfråga till
frågeställning två.
Vilka fysiska ideal upplever ungdomarna att sociala medier i dagens samhälle
konstruerar?
Upplever ungdomarna att fysiska ideal som sociala medier konstruerar i dagens
samhälle, påverkar deras och andra ungdomars upplevelser av psykisk hälsa? Om
så, på vilket sätt och hur kan sociala medier vara en bidragande faktor till att
ungdomarna upplever psykisk ohälsa, på grund av de fysiska ideal som ungdomarna
menar finns på sociala medier?
2:4 Avgränsningar
I vår studie har vi valt att fokusera på ungdomar som studerar på två olika gymnasieskolor
belägna i Västra Götalands län. På grund av den tidsram som vi har blivit tilldelade, kommer
urvalsgruppen endast att bestå av åtta forskningsdeltagare (Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor, 2015).
Under senare år har intresset ökat för att undersöka uppkomsten av psykisk ohälsa, genom att
undersöka eventuella bidragande faktorer som ger en förståelse för psykisk ohälsa (Tew,
2005). Utforskningen av sociala perspektivs närmande av begreppet psykisk ohälsa, börjar
klargöra sambandet mellan psykisk ohälsa och dess förhållande till sociala omständigheter
(ibid.). Psykisk ohälsa är ett tillstånd som kan uppkomma utifrån olika varierande faktorer
som exempelvis, individuella färdigheter, sociala förutsättningar samt ungdomars enskilda
upplevelser av psykiska- och fysiska samhällsideal (ibid.). Vi har valt att avgränsa
undersökningen och fokusera på fysiska ideal, som en konstruktion skapad av sociala medier
och som en eventuell orsak till att ungdomar upplever psykisk ohälsa. Konstruktionen av
olika fysiska ideal kommer att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i vår studie.
Perspektivet kommer att utgöra ett samhälleligt perspektiv som en eventuell förklarande
faktor till uppkomsten av hur ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa.
3
2:5 Ämnets relevans för socialt arbete
Vi anser att det är ett viktigt ämne att lyfta, då området är högst aktuellt och relevant då flödet
av sociala medier är en del av den kontext och det samhälle vi lever i idag. Vi anser även att
ämnet är viktigt att lyfta för att eventuellt synliggöra och exemplifiera ungdomars eventuella
upplevelser av psykisk ohälsa.
Vi anser att det är av vikt för socialarbetaren att få en fördjupad kunskap kring hur fysiska
ideal framställs via sociala medier och synliggöra den eventuella påverkan på ungdomars
psykiska hälsa, utifrån förståelse av olika faktorer som samspelar på individ, - grupp, - och
samhällsnivå. Fysiska ideal har på senare tid utvecklats till ett socialt problem och kan därför
förklaras både på en individ- och strukturellnivå, få konsekvenser för samhället (Prestjan,
2001).
Vi anser att vår studie kan bidra till en ökad förståelse om sociala mediers eventuella
påverkan på ungdomars psykiska hälsa. Studien kan på så vis eventuellt ha relevans för
socionomens arbete att vidare arbeta efter att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar.
Preventivt arbete kan således ske genom att socialarbetaren arbetar för att skapa en förståelse
och medvetenhet hos ungdomarna om fenomenet i ett förebyggande syfte av att motverka
psykisk ohälsa. Genom det sociala arbetet som socialarbetaren utför, kan förebyggande arbete
exempelvis ske genom att arbeta med att stärka ungdomens självbild, samt självkänsla.
2:6 Begreppsförklaringar
Psykisk hälsa/välbefinnande
Begreppet psykisk hälsa kan definieras som ett mentalt tillstånd av välbefinnande, där
individen kan klara av ”vanliga” påfrestningar (WHO, 2014). Individen kan även förverkliga
egna möjligheter, samt bidra till det samhälle som individen lever i. Ett psykiskt eller fysiskt
tillstånd som utgör ett socialt välbefinnande kan användas som ett mått för psykisk hälsa
(ibid.).
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa kan definieras som ett psykiskt sjukdomstillstånd och är ofta ett flytande
begrepp mellan vardagens påfrestningar och vad som anses vara ett psykiskt
4
sjukdomstillstånd (Vingård, 2015). Psykisk ohälsa kan innebära olika symptom för psykiska
besvär. Symptomen kan yttra sig genom nedstämdhet och oro, vilket kan vara ’normala’
reaktioner när påfrestningar uppstår i livet och kan ofta vara övergående. Psykisk ohälsa är
också ett tillstånd av mer allvarliga symptom, som kan uppfylla kriterierna för en psykiatrisk
diagnos (ibid.).
Stress
Begreppet stress kan definieras som ett sätt för kroppen att svara på de påfrestningar som den
kan utsättas för. Stress används och beskrivs ofta som en negativ erfarenhet. Begreppet kan
användas för att upplysa och förklara olika hälsoproblem (Arnetz & Ekman, 2013). De flesta
förklaringsmodellerna av begreppet stress har en gemensam syn om att stress kan ses som en
process, där krav från miljön utmanar och överstiger människans förmåga till att kunna
anpassa sig. Detta påverkar individen på en kroppslig och psykologisk nivå, vilket gör
individen mer sårbar för sjukdomar (ibid.).
Social konstruktion
En social konstruktion kan definieras som ett utryck för sociala förhållanden eller ett socialt
samspel av sociala beteenden. Sociala konstruktioner är skapade och existerar inte i
verkligheten, utan är endast konstruerade utifrån människors tankar och språk (Thurèn, 2007).
Genom individers samspel och beteenden skapas en gemensam uppfattning, som består av
sammansatta idéer, som utgörs av uttalade och outtalade överenskommelser. Detta bildar en
social konstruktion i samhället (Hacking, 1999).
Sociala medier
Sociala medier kan definieras som ett samlingsbegrepp för många olika sociala nätverkssajter,
som exempelvis Facebook, Linkedin, Google plus, samt olika artiklar från tidningars
nätupplagor (Lindgren, 2012). Sociala medier kan även definieras som en mötesplats för
användare att utföra aktiviteter, som exempelvis att blogga, twittra, samt göra fildelningar
mm. Användarna kan bygga upp sitt eget innehåll, samt skapa kontakter och bilda nätverk
med andra (ibid.).
5
Fysiska ideal
En övergripande beskrivning av fysiska ideal kan beskriva individens självuppfattning om sitt
eget utseende. Det kan handla om individens egen kropp, samt hur kroppens storlek och
motoriska förmåga formas av individens erfarenheter av självmedvetande, psykiska hälsa och
samhällets sociokulturella påverkan (Foucault, 1975;1993). Synen på individers kroppar är i
ständig rörelse och i relation till yttre omständigheter. Den mänskliga kroppen konstrueras av
maktförhållanden i samhället, som utformar en konstruktion av vad som ska anses vara
’normalt’ respektive ’avvikande’ (ibid.).
Samhälleliga ideal
Den mänskliga kroppen konstrueras av maktförhållanden i samhället som skapar en
konstruktion av vad som ska anses vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ (Foucault, 1975;
1993). Samhällets normer och bilder som förmedlas till individer, präglas av
individualisering som en form av självförverkligande (Bunketorp Käll & Ekman, 2013).
6
KAP 3 BAKGRUND
I detta kapitel kommer vi att behandla utvecklingen av fysiska ideal, psykisk ohälsa och
sociala medier, samt beskriva utvecklingen av begreppen.
3:1 Fysiska ideal
Under alla tider har människor gett uttryck för sin samhällsposition och identitet genom val av
smink, kläder och sitt kroppsspråk, för att förändra och försköna sitt utseende. Något som
alltid har vart bestående är hur kläder och utseendet har använts för att markera individens
sociala position i samhället, som innefattar status, makt och grupptillhörighet (Brown, 2011).
Genom historien har det funnits olika konstruerade ideal. Kvinnor har exempelvis ansetts vara
attraktiva, då de haft fylligare kroppsformer under en viss epok. Män har betraktats vara
auktoritära, då de haft viss övervikt under en viss epok. Utseendet har genom historien alltid
spelat en viktig roll hos individer i samhället, då kontrollen över sin kropp har varit synonymt
med att man har kontroll över sitt liv och sin omvärlds förväntningar (ibid.). Ett annat
exempel på konstruerade ideal genom tiderna har varit hur kvinnor förr använde korsetter, för
att forma deras kroppar. I dagens samhälle formar individer sina kroppar genom olika
kirurgiska ingrepp, för att uppnå de rådande samhälleliga fysiska idealen och omvärldens
förväntningar (ibid.). Det som styr och som har utformat fysiska ideal över tid, har påverkats
av vad som ansetts vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ från normen i samhället. Individer
som avviker från ordningen betraktas som ett hot mot normen och utgör något som anses vara
”farligt och oskönt” (ibid.).
3:2 Psykisk ohälsa
Utifrån vår uppsats har vi valt att angripa begreppet psykisk ohälsa som ett socialt fenomen,
utifrån att vi betraktar tillståndet som en företeelse eller ett socialt skeende. Vi har valt att inte
utgå ifrån perspektivet om att psykisk ohälsa utgör ett ”socialt problem” eller ett ”samhälleligt
problem”, då vi anser att tillståndet nödvändigtvis inte behöver utgöra en belastning för
samhället, vad beträffar uppsökande av stöd och behandling. Vi menar att tillståndet kan
betraktas vara ett personligt problem.
Mellan åren 1985-1986 fanns det inga större skillnader mellan tjejers och killars psykiska
hälsa. Det var lika vanligt förekommande att en kille som en tjej kunde känna av liknande
symptom vid psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2013).
7
Under de senaste tjugo åren har det skett en tydligare markant ökning av psykisk ohälsa bland
ungdomar. Mellan åren 1997 – 2007 fyrdubblades antalet män och kvinnor mellan 16 – 19 års
ålder, som hade vårdats på sjukhus för depression i Sverige. Generellt så mår äldre tonåringar
sämre än de yngre åldersgrupperna (Ahrén & Lager, 2012). Statistik representerar en större
andel tjejer som påvisar sämre psykisk hälsa än killar. Kunskapsöversikten visar att det är ett
större antal tjejer som oftare drabbas av depression, oro och ångest. Tjejer tenderar att i större
utsträckning oroa sig för kroppsform och utseende mer än vad killar gör. Självskadebeteende
och suicidförsök har blivit allt vanligare bland unga tjejer i tonåren (ibid.).
Idag finns det även kunskap om att vissa individer har en ökad sårbarhet för att utveckla
psykisk ohälsa. Utvecklingen av psykisk ohälsa kan ske av yttre faktorer som inverkar på
individens beteende och mående (Ahrén & Lager, 2012). Uppgifter från Socialstyrelsen
(2011) visar att ungdomars psykiska ohälsa har fortsatt att öka. Bland ungdomar i åldern 18 24 år hade 10 procent av kvinnorna någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller
slutenvård. Hos männen var motsvarande siffra, 7 procent (Socialstyrelsen, 2013).
Socialstyrelsen rapporterade under år 2013 att ökningen av den psykiska ohälsan bland
ungdomar, har medfört att flera ungdomar behöver behandling av psykiatrisk vård. Vidare
konstaterar Socialstyrelsen att detta försämrar ungdomars möjligheter att etablera sig i
samhället. Den ökande gruppen av ungdomar som upplever psykisk ohälsa kan på sikt utgöra
ett växande folkhälsoproblem (ibid.). Psykisk ohälsa beskrivs som ett fenomen, som är vanligt
förekommande bland den svenska befolkningen beståendes av unga vuxna. Socialstyrelsen
(2013) rapporterade resultat från olika enkätundersökningar, som uppvisade att 20–40 procent
av befolkningen har upplevt någon form av psykisk ohälsa. Av de 20-40 procenten
uppskattades det vara ca 5-10 procent, bland befolkningen som upplevde sig lida av en
allvarligare grad av psykisk ohälsa, då de var i behov av psykiatrisk behandling (ibid.).
3:3 Sociala medier
I slutet av 1960 – talet observerades den snabba utvecklingen av informations- och
kommunikationsteknologin i Sverige (Arnetz & Ekman, 2005). Mobiltelefonen och internet
var tidigare två främmande begrepp. Utvecklingen och tillväxten av mobila- och interaktiva
kommunikationer har gjort stora framsteg i samhället sedan 1990-talet. I dagens samhälle
lever individer ett liv där medieanvändningen tenderar att uppta större delen av människors
8
fritid. Forskning visar att sociala nätverk har en benägenhet att dominera bland ungdomar
(Carlsson, 2010).
Ca 80 procent av den svenska befolkningen hade under tidigt 2000 – tal tillgång till
mobiltelefoner, men det var högst ovanligt att man hade tillgång till internet via sin telefon
(Forsberg, 2010). 80 procent av dagens ungdomar mellan 16 – 25 år använder sina
mobiltelefoner dagligen, för att besöka sociala nätverk som Instagram, Twitter och Facebook.
Det är ett faktum att sociala medier i dagens samhälle alltid finns tillgängliga i våra
mobiltelefoner, samt vart vi än går. Statistik visar att 89 procent av svenskar i 16 – 24 års
ålder använder sig av sociala medier regelbundet (ibid.).
På senare tid har användandet av sociala medier markant ökat, och det ger ständiga
möjligheter till att vara uppkopplad dygnet runt (Roos & Prättälä, 2012). Begreppen, ”medier”
och ”påverkan” har allt oftare börjat lägga fokus på individers möjligheter att utveckla sina liv
och sina identiteter (Lindgren, 2012).
9
KAP 4 TIDIGARE FORSKNING
I detta kapitel kommer vi att beröra tidigare forskning utifrån olika studier och vetenskapliga
artiklar. Vi har valt att utgå ifrån tre vetenskapliga studier, som vi finner är av relevans för att
utöka förståelsen om vårt forskningsobjekt. Vi har medvetet valt att uppmärksamma tre
studier som har genomförts i tre olika länder. Detta ger en möjlighet till en begränsad utblick i
nationell och en internationell forskning.
4:1 Stress och kroppsuppfattning
Den första vetenskapliga artikeln som vi har valt att uppmärksamma är, ”Investigating
adolescent stress and body image” (Murray et al, 2011). Artikeln är en australiensk studie
som har en psykologisk ämnesorientering. Vi valde att uppmärksamma om studien, av
intresse för att artikeln belyser och betonar om viktiga samband mellan olika begrepp som
exempelvis, stress, psykisk ohälsa, kroppsuppfattning och självkänsla. Begreppen finner vi av
relevans för vårt forskningsområde (ibid.).
Författarna, Murray, Byrne & Rieger (2011) uppger att syftet med deras utförda studie var att
undersöka sambandet mellan stress och kroppsuppfattning hos unga kvinnor, respektive unga
män. De hade för avsikt att granska individers självkänsla och depressiva symptom, utifrån
den grad av stress som kan uppkomma i samband med kroppsuppfattning. Under studien
deltog 533 ungdomar som studerade vid fyra icke statliga skolor (ibid.).
Studien visade att det hos ungdomar fanns ett samband mellan höga nivåer av stress,
dysfunktionell kroppsuppfattning, depressiva symptom och låg självkänsla. Resultatet av
studien indikerade på att stress under tonåren stod för mellan 21 - 35 procent av variansen i
kroppsuppfattning. Resultatet tydde på att stressen hos ungdomar kan spela en viktig roll vad
beträffar deras egen självkänsla och kroppsuppfattning. Kombinationen av stress, självkänsla
och depressiva symptom stod för 47-58 procent av variansen av kroppsuppfattning (ibid.).
Studien redovisade för att unga kvinnor upplevde högre stress och depressiva symptom, samt
att dem upplevde en mer negativ självkänsla och kroppsuppfattning i jämförelse med unga
män. Studien visade även att kroppsuppfattningen hos unga kvinnor påverkades av olika
kamratgruppers subkulturer, som likställer utseende med godkännande. Mäns
kroppsuppfattning påverkades negativt utifrån påtryckningar från manliga kamrater (ibid.).
10
Studiens begränsning är att fördelningen av forskningsdeltagare inte kan anses vara rättvist
fördelat bland killar och tjejer, då deltagandet från en av skolorna endast bestod av tjejer. Där
av inverkar studiens tillvägagångssätt på resultatet (ibid.). Styrkan som presenteras av studien
betonar att det är den första undersökningen som har utförts, utifrån vilken roll stress har och
inverkar på ungdomars uppfattningar och syn på deras kroppar (ibid.).
4:2 Sociala medier – kroppsuppfattning och hälsa
Den andra vetenskapliga artikeln som vi har valt upplysa om är, ”Healthism, and looking
good: Body ideals and body practices in Norway”(Rysst, 2010). Artikeln är en norsk studie
som har en inriktning på konsumentforskning. Vi valde att upplysa om denna artikel av den
anledningen att den belyser om hur kroppsideal är konstruerade i sociala medier och hur de
påverkar norska män och kvinnor. Utgångspunkten för studien finner vi av intresse, då den
berör begreppen och sambanden mellan sociala medier och dess konstruktioner av fysiska
ideal (ibid.).
Författaren Rysst (2010) beskriver att syftet med artikeln var att utforska dömande och
disciplinerade attityder och ”blickar” som visas i tidningar och bland norska män och kvinnor
om kroppsideal. Studien bestod av 20 kvalitativa intervjuer, samt analys av fyra utvalda
norska tidningar (ibid.).
Artikeln beskriver hur sociala medier anses vara en källa som driver fram de fysiska idealen i
samhället. I dagens sociala medier framförs ett budskap om att synligt fett anses vara ett
problem. Användandet av sociala medier gör det lättare för individer att jämföra sig med
orealistiska ideal som sprids över sociala medier (ibid.). Hälsotrenden som skildras i sociala
medier påverkar således individers uppfattningar om deras kroppar och strävan efter att
försöka uppnå dessa ideal. Artikeln belyser om hur personer med övervikt anser sig vara
mindre lyckliga, på grund av de ideal som konstrueras och sprids via sociala medier. Artikeln
menar att det blir svårare för individer att leva med övervikt, utan att känna missnöje över sitt
utseende (ibid.).
Studien visade en motsvarande relation i hur tidningar skildrar ideala kroppar och hur
deltagarna beskriver ”snygga kroppar”. Intervjuerna visade att personerna som aktivt tränade
gav en mer detaljerad och tydlig beskrivning av hur ”snygga kroppar” är och ska se ut (ibid.).
11
Studien redovisade även för att både män och kvinnor upplevde ett missnöje över sina
kroppar, men att det fanns ett större missnöje bland kvinnor. I analysen kommer författaren
fram till att de norska männen respektive kvinnorna i studien styrdes av ”healthism” och
dominerande kroppsideal. De dominerande kroppsidealen som konstruerades via sociala
medier, medförde att deltagarna ökade deras konsumtion av produkter för att uppnå det ideala
utseendet (ibid.).
Begränsningen med studien är att forskningsdeltagarna endast delar med sig av deras
berättelser om deras handlingar och ageranden kring kroppspraxis i ett visst
intervjusammanhang. Begränsningen med studien blir således att en observation av
forskningsdeltagarnas beteenden uteblir, vilket försvårar trovärdigheten av individernas
specifika ageranden (ibid.). En annan begränsning och brist med studien är att deltagarna hade
en relation till forskaren, vilket kan påverka resultatet av intervjuerna (ibid.). Styrkan med
artikeln är att den visar att det existerar ett samband mellan individers uppfattningar av
rådande fysiska ideal och sociala mediers konstruktion av dessa, som utgör en bidragande del
till forskningen (ibid.).
4:3 Psykisk ohälsa – stress- och hälsoproblem
En tredje och sista källa vi har valt att använda oss av är en avhandling om, ”Close to the edge
- Discursive, embodied and gendered stress in modern youth”(Wiklund, 2010). Avhandlingen
är svensk och har en psykoterapeutisk ämnesorientering. Vi valde att använda denna
avhandling på grund av att den försöker fördjupa förståelsen om ungdomars psykiska ohälsa, i
form av upplevd stress i ung ålder. Utgångspunkten för studien finner vi av intresse då den
berör begreppen unga vuxna, ungdomar med psykisk ohälsa, stress- och ohälsoproblem
(ibid.).
Wiklund (2010) beskriver att syftet med avhandlingen var att, med hjälp av en utforskande
och tvärvetenskaplig ansats försöka fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem, samt
upplevd stress bland unga i Sverige. Avhandlingen hade fokus på flickors och unga kvinnors
upplevda stressproblem (ibid.). Författaren kombinerar både en kvalitativ- och en kvantitativ
forskningsmetod. Den kvalitativa metoden genomfördes via intervjuer med en grupp unga
kvinnor i åldrarna 16-25 år. Urvalet byggde på att personerna någon gång hade sökt hjälp för
stressrelaterade problem. Den kvantitativa undersökningen genomfördes via enkäter i årskurs
12
1-2 på tre olika gymnasieskolor. Forskningsdeltagarna bestod av totalt 1027 flickor och pojkar
vid 16-18 års ålder (ibid.).
Avhandlingens resultat av den kvantitativa undersökningen redovisar för att en stor andel av
de unga vuxna upplevde oro och ångest, samt någon form av hälso- och stressbesvär (ibid.).
Resultatet visade även att det var två till tre gånger fler unga kvinnor som upplevde problem
relaterat till besvär jämfört med unga män. Majoriteten av ungdomarna upplevde sig vara
under press, delvis på grund av krav utifrån prestationer i skolan, samt egna inre krav.
Ungdomarna beskrev sig ha hälso- och stressbesvär, samt ångest (ibid.).
Resultatet från den kvalitativa undersökningen redovisade för att unga kvinnor upplevde
stress, utifrån olika faktorer i deras liv (ibid.). Exempel på de olika faktorerna var utbildning,
skola, arbetsliv, samt familje- och partnerrelationer, samt modernitetens utveckling. Den
upplevda stressen innefattade kognitiva, sociala, fysiska och emotionella dimensioner.
Berättelserna belyste även att den upplevda stressen och psykiska ohälsan sträckte sig från det
förflutna till nuet, samt innefattade oro för framtiden (ibid.).
Styrkan med avhandlingen är kombinationen av en kvalitativ och kvantitativ
forskningsmetod. Detta tillför kunskap om ungdomar och stress från erfarna djupgående
berättelser till prevalenssiffor på gruppnivå (ibid.). Wiklund beskriver att begränsningen med
avhandlingen försvårar möjligheten att ta hänsyn till att förstå och använda samtlig insamlad
data. Författaren menar att eftersom en helhetssyn tillämpas i studien över det insamlade
materialet, så försvårar det hennes förmåga och möjligheter till att skilja erfarenheter i fasta
som kategorier (ibid.).
4:4 Likheter och skillnader
Vi anser att de tre olika studierna har vissa likheter respektive skillnader, utifrån deras
karaktär och val av forskningsdesign. Den australienska studien använder sig av en kvantitativ
forskningsmetod. Den norska studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod, medan
den svenska avhandlingen bygger på både en kvalitativ- och en kvantitativ forskningsmetod.
En skillnad mellan de tre olika studierna är att de är genomförda i tre olika länder, Australien,
Norge och Sverige. En skillnad och en likhet med samtliga studier är att vi anser att studierna
13
behandlar begrepp med skilda innebörder, men samtidigt att studierna betonar liknande
begrepp som blir återkommande i respektive studie.
Vi har valt att ta upp begreppet hälsa som ett exempel på en gemensam väsentlig ståndpunkt,
som genomsyrar samtliga studier och benämns i olika former och innebörder. I den
australienska artikeln betonas begreppet psykisk ohälsa, vilket vi upplever benämns som ett
negativt tillstånd i samband med att individer upplever höga nivåer av stress. I den norska
vetenskapliga artikeln, anser vi att artikeln betonar att individer upplever psykisk hälsa och
psykisk ohälsa, beroende på deras kroppsformer och mängden av den träning de utför. Vi
upplever att begreppet i denna studie får en innebörd som syftar till hets kring träning och
dess fysiska påverkan. I den svenska avhandlingen diskuteras psykisk ohälsa, som ett
ohälsoproblem som skapas i relation till olika faktorer som genererar stress.
14
KAP 5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I det här avsnittet redogör vi för val av vetenskapsfilosofisk utgångspunkt och vårt
metateoretiska perspektiv, som utgörs av inslag av både stark och svag socialkonstruktivism.
Teorierna och begreppen som vi vidare har valt att utgå ifrån utgörs av, identitet, social
kognitiv teori, samt normalitet och avvikelse. Vi har strategiskt valt att urskilja teorier och
begrepp av relevans, efter att vi har genomfört samtliga intervjuer. Vår avsikt har varit att
försöka anpassa teorierna utefter innehållet av insamlad empiri. Vår teoretiska ram grundar
sig på valda teorier, samt begrepp som har en stark koppling till vårt metateoretiska
perspektiv. Vi anser att vår teoretiska ram är av relevans för att bilda till en fördjupad
förståelse för vårt resultat och för våra forskningsfrågor. I kapitlet kommer i även att beröra
alternativa teorier som hade kunnat vara av relevans för vår studie. I en avslutande del av
kapitlet kommer vi att djupare redogöra för vår teoretiska ram och dess koppling till vår
studie. Vi kommer även att redogöra för förklaringen till vårt metateoretiska perspektiv som
grundar sig på en stark och en svag socialkonstruktivism.
5:1 Socialkonstruktivism
Vår uppsats grundar sig på socialkonstruktivism som utgör den vetenskapsfilosofiska
utgångspunkten och vårt metateoretiska perspektiv. Socialkonstruktivism har en
samhällsvetenskaplig inriktning och utgör kontexten, de historiska- och kulturella
sammanhangen och den avgörande faktorn för hur individen tolkar och uppfattar sin omvärld
(Burr, 2003). På så sätt existerar det en mängd skilda uppfattningar om omvärlden och dess
kontext, och ingen uppfattning kan avgöras vara mer verklig eller mer sann än någon annan
(ibid.).
Konstruktivism är en samhällsvetenskaplig inriktning som antyder att människors aspekter av
verkligheten är socialt konstruerade i samspelet och i interaktionen med den andra under en
viss epok. Språket blir centralt för utformningen och skapandet av en eller flera
konstruktioner och utgör olika strukturer som talar genom människans upplevelser,
erfarenheter och uppfattningar om omvärlden (Kvale & Brinkmann, 2009). Genom olika
sociala interaktioner skapas och omskakas individens utveckling av identitet och betonar en så
kallad, socialkonstruktivistisk teoribildning. Människans samspel med andra utgör och formar
individers identiteter, då människans identitet inte kan betraktas som något på förhand givet
eller inneboende i oss själva (Larsson, 2005). Individer tilldelar andra människor
15
bedömningar och tillskrivningar som vilar på den kultur och den kontext individerna befinner
sig i. Socialkonstruktivism som en teori och ett perspektiv kan frambringa en djupare
förståelse av ett fenomen, som forskaren önskar att studera (ibid.).
Vår avsikt är att vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt och metateoretiska perspektiv ska
genomsyra hela vår uppsats och ge en övergripande förståelse för de sociala konstruktionerna,
som kan betraktas framgå av forskningsdeltagarnas upplevelser och berättelser. Vi har även
för avsikt att använda denna utgångspunkt, för att djupgående kunna analysera vilken eller
vilka sociala konstruktioner som kan tänkas uppenbaras ur ungdomarnas utsagor.
Begränsningen med att använda oss av socialkonstruktivism kan innebära en svårighet för oss
som forskare att inta en objektiv roll. Svårigheten kan uppkomma då vår egen definition av
sociala händelser alltid är i ständig rekonstruktion (Ejrnaes & Kristiansen, 2003).
5:2 Identitet
Begreppet identitet utgör ett psykologiskt- och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, som kan
definieras som människors sätt att uppfatta sig själva (Frisèn & Hwang, 2006). Individers
identiteter består av egenskaper som vi själva väljer att tilldela oss, samt egenskaper som vi
själva tilldelas av andra. Människans identitet är i ständig utveckling och utformas under hela
livsloppet (ibid.). Psykologen, Eriksson förespråkar att barnets utveckling sker i åtta separata
utvecklingsfaser, som varar mellan födseln och ålderdomen. Eriksson ansåg att varje fas
innehåller kriser. Han menar att vi utvecklar större kunskap och större mognad om oss själva,
om individen finner en positiv lösning på varje kris. En negativ sida kommer att införlivas i
vår personlighet om krisen inte kan lösas på ett tillfredställande sätt. Eriksson menade att
identitetsutvecklingen under tonåren blir avgörande för hur individen intar rollen som vuxen
(ibid.). Jag-identitet är ett begrepp som definierar individens förmåga av att känna och bevara
en kontinuitet och inre enhet, som någorlunda hänger samman med andra individers
uppfattningar av en själv. Utvecklingen av identitet innebär i förlängningen en förmåga till
hängivenhet och uthållighet mot ideal och andra människor (ibid.).
Adolescens är en av Erikssons åtta åldrar och som avser en period mellan 10 – 19 år i en
människas liv (Duregård, 2008). Begreppet, Adolescens används inom sociologi och
psykologi och består av psykologiska och fysiska förändringar, men också av andra stora
16
förändringar som sker i individens liv när personen befinner sig i denna period (ibid.). Under
denna period får vännerna en större och mer betydande roll i ungdomens liv (Magnusson
& Häggström-Nordin, 2009). I adolescensens psykosociala förändringsprocess uppstår det
viktiga faktorer som utgörs av identitet och individens prestationsförmåga (Harter, 1993). En
individs självkänsla påverkas av omgivningen, erfarenheter, samt av kön som kan leda till
psykisk ohälsa (ibid.). Bland ungdomar som befinner sig i fasen adolescens, anses utseende
vara en väsentlig faktor som påverkar ungdomars självkänsla. Låg självkänsla bland
ungdomar kan anses vara en bidragande faktor till att de upplever depression, ångest,
ätstörningar, självmordstankar och känslor av hopplöshet (ibid.). Individens självkänsla kan
påverkas av individens egen kroppsuppfattning. Fysiska ideal och normer som existerar i
samhället påverkar individens självuppfattning, samt huruvida individen kan leva upp till de
ideal som finns (Frisèn & Hwang, 2006).
I vår uppsats har vi för avsikt att utgå ifrån identitet som ett begrepp. Vi har valt att fokusera
på samtliga delar som utgör helheten av begreppets betydelse och innehåll. Vi finner
adolescens som en viktig fas att beskriva och uppmärksamma ur begreppet identitet, då
ungdomarna i vår studie betraktas befinna sig i denna utvecklingsfas. Vi anser att begreppet,
identitet i sin helhet kan fördjupa vår förståelse av ungdomarnas utsagor. Begreppet täcker in
samtliga delar vad beträffar ungdomarnas inre processer att anpassa sig utefter egna
identifierbara egenskaper. Begreppet behandlar även en förståelse för ungdomarnas
utveckling av identitet, som vi kan uppmärksamma och tolka.
Kritik mot subjektsfilosofin som utgör innebörden av begreppet identitet, kan innebära att
man betraktar subjektet och individen som en redan ”etablerad identitet”. Det vill säga ”jag
är” uttrycker en fixerad identitet, som inte ger utrymme för att individens identitetsutveckling
kan ses som anpassningsbar efter sociala kontexter (Ljunggren, 1999). Då vi reflekterar över
hur vi betraktar begreppet, identitet kan vi uppleva en begränsning i vår tillämpning av
begreppet utifrån den riktade kritiken ovan. Vi kan uppfatta att vi fokuserar för mycket på hur
individens identitetsutveckling sker i ett samspel, utifrån den sociala kontexten. På så sätt
utelämnar vi möjligheten till att betrakta individens identitet, utifrån vad personen är, utan den
kontextuella inverkan.
17
5:3 Social kognitiv teori
Social kognitiv teori utgör ett social psykologiskt perspektiv som innefattar interaktionen,
som sker mellan individerna. Individens miljö och omgivning ger uttryck för den sociala
kognitiva teorin, och förklarar dess samverkan som påverkar olika individers beteende
(Nutbeam & Harris, 2004). Genom förmågan av att individen lär sig att observera andra
individers beteenden och ageranden, så kan de komma att påverka individens egna beteenden
och agerande. Exempel på en påverkan kan vara olika hälsobeteenden. Vad som blir den
avgörande faktorn för individens eventuella förändring av beteende är tron på förmågan av att
utföra beteendet (ibid.).
Vårt sociala liv infinner sig i tydliga sociala roller, beteendeförväntningar och normer som
formar olika krav på individers utryck i beteendet (Engdahl, 2011). Förväntningarnas
kontrollerande kraft av det sociala samspelet etableras genom långvariga processer och
medför en vana för individers specifika sätt att agera och interagera med andra. (ibid.).
Social kognitiv teori förespråkar främst om hur individers mänskliga beteenden regleras av
pågående sociala aktiviteter i omvärlden (Bandura, 1991). Teorin beskriver att jaget är som ett
kognitivt schema. Schemat består av individens olika uppsättningar av kunskaper och
erfarenheter. Dessa är starkt förankrade eller nära relaterade till den sociala omvärldens
gemensamma konstruktioner, diskurser och sociala normer. Individens enskilda schema består
av ett jag-schema och en jag-struktur, som symboliserar rollbeteenden och förväntningar,
samt hur individen ska agera på bästa sätt för att hantera olika sociala situationer (ibid.).
Vi har valt att använda oss av social kognitiv teori, då vi anser att teorin behandlar delar som
kan skapa en förståelse för ungdomarnas beteende och agerande. Teorin kan även skapa en
förståelse för hur ungdomarna kan påverkas, och för hur deras beteenden kan anpassas och
regleras på grund av sociala aktiviteter som pågår i samhället. I vår uppsats har vi valt att
fokusera på två olika begrepp i teorin, som utgörs av sociala roller och beteendeförväntningar.
Motiveringen till val av begrepp baseras på att de kan tydliggöra vilka sociala roller som
ungdomarna intar eller önskar inta på grund av beteendeförväntningar och krav som
individerna upplever existerar i dagens samhälle.
18
Begränsningen med social kognitiv teori är att den lägger stor vikt vid kognitiva förmågor
(Bandura, 1991). Detta innebär att vi i vår uppsats utelämnar en möjlighet att beakta eventuell
påverkan, utifrån biologiska eller hormonella bestämningsfaktorer. Exempel på perspektiv
som vi kan gå miste om är hur individens förnuft och förmåga att fatta beslut, kan vara
oberoende av tidigare erfarenheter eller kognition (ibid.).
5:4 Normalitet och avvikelse
Normalitet och avvikelse är två begrepp som utgår ifrån psykologisk- och sociologisk teori.
Utifrån samhällets värderingar och normer påverkas vi människor utifrån konstruktionen av
vad som ska anses vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ (Svensson, 2007). Individer
konstruerar en verklighet utifrån ett tillskrivet ideal. Idealet tillskrivs mentala och fysiska
egenskaper för att urskilja den ‘normala’ individen. De egenskaper som avviker från normen
symboliserar ”de andra”, som ’avvikande’ och kan på så vis bidra till ett utanförskap (ibid.).
Individers gemensamma föreställningar och konstruktioner om vad som anses vara ’normalt’
bidrar till skapelsen av vad som betraktas vara ’avvikande’. Ett ”dem”, skapas utifrån något
som beskriver och ’avviker’ från ett ”vi”. I detta fall betraktas ”vi” innefatta individer i ett
majoritetssamhälle, där de flesta har det som bedöms vara önskvärda egenskaper. I motsatts
betraktas ”de andra”, de som inte anses besitta de önskvärda egenskaperna, det ’normala’ och
blir på så sätt ’avvikare’ (ibid.).
Vi anser att begreppen är av relevans för att kunna analysera vårt resultat. Under intervjuerna
uppmärksammade vi hur vissa ungdomar betonade ord som att vara ’normal’ och att inte
”passa in”. Vi har för avsikt att genom användningen av begreppen, normalitet och avvikelse
försöka bilda oss en förståelse för vilka egenskaper ungdomarna tillskriver dessa begrepp. Vi
har vidare för avsikt att utöka vår förståelse för hur ungdomarna förhåller sig till begreppen
och deras uppfattningar av vilka egenskaper de anser vara ideala.
Vi är medvetna om att vid användningen av begreppen så bidrar vi till förstärkningen av
begreppens innebörd, men också till bilden av fenomens existens av ’normala’ respektive
’avvikande’ egenskaper.
19
5:5 Alternativa teorier
Vårt val av teoretisk ram grundar sig på val av teorier och begrepp som eventuellt kan utgöra
en förklaring till ungdomarnas eventuella utsagor och upplevelser av psykisk ohälsa.
Begreppen och teorierna har noga utvalts av dess relevans och anknytning till det sociala
arbetet, och kan motiveras utifrån att vår uppsats berör och har en inriktning på
samhällsvetenskaplig forskning. Vid urval av teorier och begrepp övervägde vi att eventuellt
använda den holistiska- och den biostatiska teorin. Teorierna övervägdes då de berör
perspektiv om hälsa- och ohälsa, som vi finner är av relevans för vår studie. Innehållet i
respektive teori ansåg vi vara intressant och skulle kunna appliceras på vårt insamlade
material. Motiveringen till att vi i slutändan valde att inte inkludera de holistiska- och de
biostatiska teorierna i vår studie, grundade sig på att vi upplevde att respektive teori hade en
åtskild inriktning, med fokus på medicin. Där av, gjorde vi en övervägning och valde således
att inte inkludera teorierna i vår studie, då vår studies inriktning hade för avsikt att fokusera på
samhällsvetenskapliga teorier och begrepp.
5:6 Den teoretiska ramen
Vår teoretiska ram utgör en multidisciplinär dimension, då val av teoretisk förankring utgår
ifrån olika discipliner. Det finns en medvetenhet hos oss om att de olika teorierna och
begreppen hänger samman och att de relaterar till varandra. Vi betraktar att de olika delarna
utgör olika dimensioner som vidare kan förenas samman och utgöra en helhet. Teorierna och
begreppen kan ge en sammantagen förståelse för frågans komplexitet, vilket vi bedömer vara
en styrka för vår uppsats.
I vår studie har vi inslag av både stark och svag socialkonstruktivism, som utgör vårt
metateoretiska perspektiv. Med stark socialkonstruktivism beskrivs individen påverkas av
diskursiva och samhälleliga strukturer (Burr, 2003). Den diskursiva makten spelar en central
roll, där individen ensam, eller individerna som grupp inte har några möjligheter till att
påverka de diskurser och konstruktioner som ”existerar” (ibid.). Med svag
socialkonstruktivism betraktas individen som aktivt handlande och som en aktiv
diskursanvändare, där personen har möjlighet att skapa, återskapa och omskapa verkligheten i
samspel med andra och i samverkan med omgivningen (ibid.).
20
Vi anser att vår studie har inslag av den starka socialkonstruktivismen, då vi utgår ifrån att
sociala medier är den stora delen i samhället som konstruerar de existerande fysiska idealen.
Vissa sociala medierna kan betraktas vara oåtkomliga källor för individer att påverka
innehållet, exempelvis vad beträffar reklam och tidningar (ibid.). Vid ett inslag av svag
socialkonstruktivism så kan vi ur ett åtskilt perspektiv betrakta sociala medier som en
åtkomlig källa för individer att skapa, återskapa och omskapa verkligheten. På så sätt kan
även konstruktionen i vissa sociala medier betraktas som att det är individerna som bidrar till
de ”existerande” sociala konstruktionerna (ibid.).
Vidare vill vi tydliggöra för vår tolkning av huruvida vår teoretiska ram hänger samman. Vi
betraktar socialkonstruktivism som grunden i vår teoretiska ram och som en övergripande
faktor för vad som konstruerar det som anses utgöra normalitet och avvikelse.
Socialkonstruktivism, normalitet och avvikelse kan vi samtidigt betraktas vara en gemensam
nämnare som utgör ett samhälleligt perspektiv, som inverkar på huruvida den enskilda
individen utvecklar sin identitet på en individnivå. Detta kan förklaras genom att individens
identitetsutveckling ständigt är påverkad av omgivningens kontext. Kontexten kan förklaras
bestå av sociala konstruktioner som inverkar på individens sätt att utveckla sin identitet och
sina upplevelser av vad som kan betraktas vara ’normalt’, samt ’avvikande’. Vidare anser vi
att användningen av social kognitiv teori kan förklara hur individens mänskliga beteende
regleras av pågående sociala aktiviteter i omvärlden. Individens intagande av olika sociala
roller påverkas av individens uppfattningar av vilka beteendeförväntningar som existerar och
som uppstår i samband med individens uppfattning av samhällets sociala konstruktioner kring
olika fenomen.
21
KAP 6 METOD OCH MATERIAL
Detta kapitel inleds med en diskussion av val av forskningsmetod. Kapitlet kommer även att
beröra utformningen av forskningsdesign, urvalsstrategi och val av instrument. Avsnittet
innehåller genomförande av intervjuer och tillvägagångssätt vid analys. Kapitlet består även
av uppsatsens reliabilitet, validitet, generaliserbarhet, samt studiens etiska aspekter och
överväganden.
6:1 Diskussion av val av forskningsmetod
Vi har valt att grunda vår studie på en kvalitativ forskningsmetod. Vi anser att en kvalitativ
forskningsmetod är bäst lämpad för att genomföra vår studie. Motiveringen till val av
forskningsmetod sker utifrån att metoden är förenlig med vårt syfte av att undersöka
individers verbala utsagor och åsikter, om varför ungdomen tänker och tycker på ett visst sätt.
De subjektiva upplevelserna blir centrala för intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Den
kvalitativa metoden grundar sig på förhållandet mellan teori och praktisk forskning. Den
praktiska forskningen, innebär insamling av empiri i form av intervjuer som i sin tur i en
analys ska knytas an till en teoretisk förankring av teorier och begrepp (Svensson & Starrin,
1996). En kvalitativ metod kännetecknas av ambitionen av att försöka förstå och analysera
helheten av insamlad empiri, utifrån begrepp och teorier (Davidsson & Patel, 1994).
Fördelen med att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod är att vi på kort tid kan få ta
del av personers reflektioner kring ett samhällsfenomen, då intervjuerna kan innebära djupa
och komplexa frågor att besvara (Ahrne & Svensson, 2015). En annan fördel är att intervjuer
kan innebära möjligheter till insamling av individers språkbruk, normer, emotioner för vidare
analys med hjälp av begrepp och teorier för att skapa oss en förståelse om samhällsfenomenet
(ibid.).
Vid övervägandet av forskningsmetod vägde vi mellan en alternativ forskningsmetod som
bestod av en kvantitativ metod. Metodvalet av en kvantitativ metod kunde anses vara
fördelaktigt för att kunna inkludera ett större antal ungdomar som deltagare i studien och
således lättare kunna generalisera vårt resultat (Bryman, 2011). Vid övervägandet beaktade vi
att våra forskningsfrågor skulle vara problematiska att besvara vid utförandet av en kvantitativ
studie. Syftet med vår studie och dess preciserade frågeställningar ansåg vi vara beroende av
subjektiva berättelser. Därför motiverar vi till att användandet av en kvantitativ metod skulle
22
vara problematiskt vid utformningen av enkät frågor, för att kunna uppfylla de djup som vi
hade för avsikt att undersöka i vår studie (ibid.). Där av motiveras vårt val av en kvalitativ
metod som mest aktuell för utförandet av vår studie.
6:2 Val av ansats
När en studie ska genomföras med kvalitativ metod, kan tre olika ansatser väljas. Den
deduktiva ansatsen bygger på att studien utgår ifrån förekommande teori, medan den
induktiva ansatsen utgår ifrån empirin. Det finns även den abduktiva ansatsen som kan ses
som ett mellanting mellan de tidigare ansatserna, vilket betyder att den utgår ifrån både teori
och empiri (Ahrne & Svensson, 2015).
Vi valde att till en början inta en induktiv ansats, då vi ville lyssna till ungdomarnas
berättelser om psykisk ohälsa, sociala medier och fysiska ideal. Valet av ansats kan motiveras
utifrån att försöka undvika att omedvetet välja bort material och anpassa empirin utifrån valda
teorier (Larsson, 2005). I vår studie hade vi en genomgående tanke om att utgå ifrån empirin
som genererade i urval av relevanta begrepp och teorier, vilket utgör en abduktiv ansats.
Vidare har vi valt att inta ett explorativt, samt ett formulativt inslag i vår studie. Den
explorativa ansatsen i vår studie syftar till att undersöka om det finns en relation mellan
sociala medier och ungdomars upplevelser av psykisk ohälsa. Användandet av den
formulativa ansatsen syftar till att öka vår förståelse om sambandet mellan de olika begreppen
existerar (Kvale & Brinkmann, 2009).
6:3 Val av undersökningsinstrument
Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer, då vi fann denna intervjumetod
som bäst lämpad för vårt tillvägagångssätt. Utifrån semistrukturerade intervjuer ger metoden
oss intervjuare, utrymme att ställa ytterligare uppföljningsfrågor, samt variera frågornas
ordningsföljd beroende på hur intervjun utformar sig (Bryman, 2011). Syftet var att anpassa
vår intervjuguide (se Bilaga 1) efter den enskilda intervjusituationen med utgångspunkt ur
förbestämda intervjufrågor, för att i allra största mån inte avgränsa deltagarnas svar (Backman
& Gardelli & Persson & Gardelli, 2012). Intervjuguiden består av 15 öppna frågor. Öppna
frågor lämnar utrymme för att forskningsdeltagarna ska kunna berätta vad dem vill och inte
ledas i en viss riktning (Bryman, 2011).
23
6:4 Pilotintervjuer och revidering av intervjuguide
Vi valde att utföra två test-intervjuer, med två av våra kurskamrater. Syftet med intervjuerna
var att försöka förbättra vårt undersökningsinstrument, samt försöka att trygga våra roller som
intervjuare.
Intervjuerna varade mellan 35-50 min och vi båda var närvarande vid intervjutillfällena. Vi
turades om att intervjua varsin person. Intervjuerna genomfördes i en större lokal på skolan,
där ett fåtal studenter befann sig i närheten. Platsen gav utrymme för våra kurskamrater att
kunna tänka och besvara frågorna i en lugn och trygg omgivning (Bryman, 2011).
Efter att båda intervjuerna var genomförda valde vi gemensamt att utföra ett fåtal revideringar
i vår intervjuguide, utifrån mottagen konstruktiv kritik från våra kurskamrater. Vi hade en
gemensam upplevelse om att våra frågor kunde uppfattas vara väldigt lika varandra. Vid vissa
tillfällen under intervjuerna fick vi känslan av att vi upprepade samma frågor, vilket vi
uppfattade vara enformigt. Efter avslutade intervjuer ifrågasatte vi om våra kurskamrater
upplevde det som vi befarade. Båda personerna höll inte med vår uppfattning och menade att
det var bra frågor som fick dem att tänka, utifrån olika synvinklar och perspektiv. De
upplevde att frågorna var öppna och gav en möjlighet för diskussion. I övrigt uttalade
personerna att frågorna var i en bra och sammanhängande ordningsföljd, men att vissa frågor
kunde kortas ner för att förenklas. Den konstruktiva kritiken som våra kurskamrater uttalade
kunde vi som intervjuare instämma med.
Vi som intervjuare upplevde inte att våra frågor var svåra att ställa, vilket vi ansåg genererade
i att intervjuerna blev lättsamma. Vi har en förståelse och en medvetenhet om att våra utförda
test-intervjuer kan yttra sig åtskilt i jämförelse med vad intervjuerna med ungdomarna
kommer att göra. Detta eftersom vi sedan tidigare har en relation till de personerna som deltog
i våra pilotintervjuer.
6:5 Val av analysmetod
Användandet av den kvalitativa intervjun innebär att beskriva och tolka olika teman som
förekommer i forskningsdeltagarnas världsbild och berättelser av denna. Analysen av det
insamlade materialet sker i flera olika steg. Utifrån att vi till en början väljer
bakgrundsmaterial, urval av deltagare, samt val av teman under intervjuer, tills att vi slutet
utför en tolkning av intervjumaterial (Kvale, 1997). Vidare finns det om sex olika steg för att
24
kunna genomföra en kvalitativ analys. Vi har valt att utgå ifrån de fyra första stegen för
genomförandet av vår analys. Då vi har en viss tidsbrist under vår process för utförandet av
vår C-uppsats har vi valt att bortse från de två sista stegen (ibid.).
Under första steget är det av vikt att forskningsdeltagaren kan skildra sin världsbild/livsvärld
under intervjun och återge om enskilda upplevelser, känslor och tankar kring
forskningsobjektet och det utvalda ämnet för studien (ibid.). Under det andra steget upptäcker
deltagaren nya förhållanden och kan se och uttala sig om nya innebörder i vad individen
upplever (ibid.). I det tredje steget skapas utrymme för intervjuaren att tolka, beskriva, samt
återkoppla uppfattningen av deltagarens svar, huruvida uppfattningen skedde korrekt. Det
skapar då utrymme för deltagaren att förklara, bekräfta, samt eventuellt förtydliga tidigare
svar. Förhoppningsvis framkommer det en tydligare och en mer korrekt beskrivning av
deltagarens uppfattningar (ibid.). I det fjärde steget tolkar intervjuaren det transkriberade
materialet, som till en början kartläggs och struktureras inför en analys (ibid.). Vid utförandet
av kartläggningen av det transkriberade materialet, väljs det mest väsentliga materialet ut,
utifrån dess relevans för undersökningens syfte och forskningsobjekt. Materialet utgör olika
teman och kategoriseringar, som utgör grunden för en analys (ibid.). Under det femte steget
utför intervjuaren ytterligare kompletterande intervjuer (ibid.). Det möjliga sjätte steget har
som syfte att utvidga tolkningen och beskrivningen, till att omfatta forskningsdeltagarens
agerande. Detta då personen i fråga börjar agera utifrån de nya insikter som individen erfarit
efter första intervjun (ibid.).
6:6 Urval och urvalskriterier
Vårt urval består av åtta ungdomar. Deltagarna består av fyra tjejer och fyra killar. Deltagarna
valdes ut genom lämplighetsurval. Urvalet innebär att individerna tillfrågas för medverkan,
tills att antalet deltagare var uppnått. Deltagarna för vår studie valdes utifrån studiens
inklusionskriterier (Depoy & Gitlin, 1999).
Inklusionskriterier för deltagande i vår studie:
16-19 års ålder.
Använder sociala medier.
God svenska, för att kunna utföra och kommunicera i en intervju.
25
Det första inklusionskriteriet innefattar ett krav om att deltagarna behöver vara över 15 år.
Kravet motiveras delvis utifrån att ungdomarna vid denna ålder inte är i behov av
vårdnadshavares samtycke för delaktighet i vår studie. Vi valde detta inklusionskriterie, då vi
under vår C-uppsats har viss tidspress. Det andra inklusionskriteriet innefattar att ungdomarna
behöver använda sig av sociala medier. Kravet motiveras som en avgörande faktor för
deltagandet i vår studie. Det tredje inklusionskravet som berör att deltagaren behöver ha god
svenska. Kravet motiveras utifrån att undvika missförstånd vid de enskilda intervjutillfällena
för att eftersträva informationen som är tillförlitlig. Vad beträffar kön, gymnasieskola och
program som ungdomarna har valt att studera är inte av relevans för vår forskningsfråga.
6:7 Rekrytering av forskningsdeltagare
På grund av den tidspress vi arbetar under, har vi inriktat vårt sökande efter deltagare som
studerar på gymnasiet. Vår avsikt med val av sökande efter deltagare, var att snabbt kunna
finna deltagare som uppnådde våra krav om åldrar. Vi har varit i kontakt med rektorer på två
olika gymnasieskolor för att få tillträde till att besöka eleverna under lektionstid för vidare
information om deltagande i vår studie. Rektorerna valde att avböja på grund av tidsbrist. Vid
en tredje kontakt med en rektor på en annan gymnasieskola fick vi möjlighet att besöka tre
klasser under en dag, beståendes av 80-90 elever. Vid besöket i varje klass fick vi 10 minuter
till vårt förfogande att presentera oss själva och vår studie, samt att dela ut enskilda exemplar
till respektive elev om informationsblad. Resultatet av vårt besök genererade i tre
intresseanmälningar, varav en avböjde. Vi utförde två enskilda intervjuer med de två eleverna
som visade intresse. Vi hade en önskan om att kontakta ytterligare gymnasieskolor för att
komma ut i fler klasser. Vi övervägde alternativa val och på grund av att höstlov och röda
dagar inföll sig för eleverna, valde vi att avstå från ytterligare kontakt med andra skolor. Vi
valde istället att försöka rekrytera deltagare genom att ta kontakt med en person i vårt nätverk
som studerade på gymnasiet. Tanken var att personen skulle hjälpa oss att komma i kontakt
med andra elever på sin gymnasieskola. Vi valde att undvika att genomföra intervjuer med
personer som vi har eller har haft en relation till, av etiska principer.
Personen hjälpte oss att rekrytera sammanlagt sex forskningsdeltagare i olika åldrar.
Intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum på ett bibliotek. En av intervjuerna skedde skriftligt
via mail.
26
6:8 Genomförande
Innan vi genomförde intervjuerna ansåg vi att det var av vikt att läsa in oss om tidigare
forskning, för att erhålla en djupare förkunskap inom ämnet och om vårt forskningsobjekt
(Larsson, 2005). Inför intervjutillfällena tillfrågades forskningsdeltagarna om vart de önskade
att bli intervjuade, om de hade några specifika önskemål om att eventuellt intervjun skulle ske
i deras gymnasieskola. Anledningen var att försöka underlätta situationen för deltagarna och
skapa en trygghet vad beträffar val av miljö, för att ungdomarna lättare skulle kunna besvara
frågorna på ett öppet och ärligt sätt (Bryman, 2011). Innan intervjutillfällena uttalade ingen
deltagare några speciella önskemål om plats för genomförandet av intervjuer. Vi bokade
därför rum för intervjutillfällena att genomföras antingen på Institutionen för socialt arbete,
eller på ett bibliotek beläget närliggande deltagaren.
Intervjuformen byggde på användandet av en intervjuguide (se Bilaga 1). Frågorna bestod av
öppna frågor, samt en del kompletterande frågor som formulerades vid intervjuns utformning
på plats. Tidsrymden för intervjuerna varade mellan 30-40 minuter, beroende på
forskningsdeltagarnas utveckling av svaren.
Intervjuaren ska vara lyhörd för vad som uttalas respektive inte uttalas. Empatin utgörs även
vara en viktig del under intervjusamtalet (Larsson, 2005). Under intervjuernas genomförande
var vi som intervjuare medvetna och måna om att försöka att inte lägga in egna värderingar
och åsikter i forskningsdeltagarnas svar (Svensson & Starrin, 1996). Under intervjun försökte
vi att ha ett öppet och empatiskt förhållningssätt i förhållande till deltagarna.
Under intervjuerna med de enskilda deltagarna, deltog vi båda två intervjuare. Vi var noga
med att i förväg fråga deltagaren om personen kände sig bekväm med att två intervjuare
skulle närvara och vi lät då deltagaren avgöra på egen hand. Under intervjuerna turades vi
båda om att inta huvudrollen, att ställa frågorna.
Vi ansåg att det var av stor betydelse att fråga om forskningsdeltagarens samtycke till att spela
in samtalet innan påbörjad intervju (samtyckesblankett, se Bilaga 4). Vi önskade spela in
samtalen för att inte gå miste om någon empiri eller omedvetet transkribera materialet, genom
att tolka och lägga in egna värderingar i deltagarens ord och utsagor. I nära samband med
intervjuerna transkriberades dessa ordagrant till en skriven text (Svensson & Starrin, 1996).
27
Samtliga personer som deltog under våra intervjuer gav oss tillåtelse att spela in samtalen. På
förfrågan om de önskade att ta del av det transkriberade materialet innan användning, svarade
samtliga nej. Intervjupersonerna informerades om att det inspelade materialet skulle raderas
efter att uppsatsen var slutförd (Kvale, 1997). Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon.
Samma dag som intervjuerna genomfördes tog vi ansvar för att föra över ljudfilerna till en
dator, för säkrare oåtkomligt förvar med lösenord för tillträde. Anledningen var att försäkra
oss om att intervjuerna inte fanns lättillgängliga för utomstående personer att ta del av.
Efter varje genomförd intervju skrev vi en intervjudagbok, då vi antecknade hur vi ansåg att
intervjun hade gått och vad som kunde förbättras vid nästkommande tillfälle. Vi kunde då
bättre reflektera över vår intervjuguide och öka vår förståelse för det som sades och vad
intervjuguiden eventuellt saknade. Intervjudagboken användes som ett hjälpmedel för oss att
reflektera kring intervjusituationerna. Det tydliggjorde både våra reaktioner och vårt
tillvägagångssätt att intervjua.
6:9 Förförståelse - vår roll som forskare
Vid användandet av en kvalitativ forskningsintervju har forskaren en betydande och
avgörande roll för hur resultatet av studien artar sig. Som forskare krävs det att man kan
vidhålla en balans av att kunna hålla en viss distans till sitt fält, samtidigt som forskaren bör
komma nära det som berör forskningsfältet (Kvale, 1997). Utifrån utförda intervjuer har vi
tolkat forskningsdeltagarnas upplevelser och berättelser. Vi har varit måna om att försöka inta
neutrala roller, både vid intervjutillfällena och vid analysen av resultatet. Vi kan dock
konstatera att vi har haft vissa svårigheter med att inta neutrala roller. Detta för att vi själva
har egna starka upplevelser om det område vi studerar om. Vid intervjutillfällena kände vi att
vi, vid ett flertal tillfällen ville bekräfta deltagarnas ord och upplevelser, genom att
uppmärksamma deltagarna om att vi hade gemensamma upplevelser. Detta undveks för att
inte påverka deltagarna i deras svar.
Vi vill vidare lyfta våra upplevelser om den neutrala forskarrollen, som vi upplever till viss
del kan problematiseras. Vi upplever och anser att det finns vissa svårigheter för att kunna
inta en helt neutral roll i vår studie, då vi har svårt för definitionen av vad neutral innebär. Vi
upplever oss färgade av egna tankar och erfarenheter, och har en medvetenhet om att vi gärna
vill lyssna till det som bekräftar det vi själva tänker och har intresse av.
28
Begreppet förförståelse innebär att vi inte kan förstå eller begripa vår omvärld enbart utifrån
att använda våra sinnen (Thurén, 2007). Det betyder att det som tycks vara endast
sinnesintryck inte stämmer, utan att det också består av en stor del tolkning. Vår syn av
omvärlden formas av vår förförståelse (ibid.).
Vår gemensamma upplevelse av sociala medier är att det har och har haft en negativ inverkan
på vår psykiska hälsa. Vi anser att vi lever i det här och påverkas dagligen av att samhället
och sociala medier framställer hur den ”perfekta” kroppen ska se ut beroende på vilket kön
man har. Via olika sociala medier som exempelvis Facebook, Instagram och bloggar delas
bilder och texter om hur lyckliga vi är, vad vi ska äta för att bli smala, hur vi ska träna för att
få en vältränad kropp, samt vad vi ska klä oss i. Vi upplever att människor ständigt försöker
att sträva efter perfektion, men egentligen upplever vi att det ger motsatt verkan. Istället för att
vara lyckliga av det vi har, blir det en psykisk påfrestning för att vi aldrig kan uppnå de
fysiska idealen som är konstruerade. Vidare upplever vi att de fysiska idealen som är
konstruerade i dagens samhälle och i sociala medier återger en bild av att ha en smal och en
vältränad kropp. Vi upplever att man inte ska äta kolhydrater och man alltid ska bära kläderna
efter det nya modet. Vi upplever att alla dessa konstruerade ideal en bidragande faktor till
upplevelser av psykisk ohälsa.
6:10 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Validiteten inom kvalitativ forskning avser att forskaren undersöker det individen har för
avsikt att undersöka (Kvale, 1997). Helheten av vår studie som utgörs av vår intervjuguide,
och det praktiska momenten av själva intervjuernas genomförande, innefattar det som avses
mätas och samlas in för att kunna genomföra en analys och slutsats. Vi är medvetna om att
analysen av materialet kan färgas i enlighet av oss som utför studien, vad beträffar våra
värderingar, åsikter, erfarenheter, samt vår förförståelse om vår forskningsfråga. Detta innebär
att vår analys kan framhäva andra saker i jämförelse med vad andra personer hade betonat,
utifrån åtskilda bakgrunder och upplevelser om omvärlden. Vi är medvetna om att metoden
utgör svårigheter av att urskilja en objektiv sanning, då vår studie alltid är reviderbar utifrån
nya studier (Bryman, 2012).
29
För att uppsatsen ska hålla en hög validitet har vi under intervjuernas process sökt bekräftelse
om att vi har haft en korrekt uppfattning om forskningsdeltagarnas upplevelser och uttalade
berättelser. Detta för att eftersträva en tydlig och överensstämmande bild med deltagarnas
svar (Larsson, 2005). Under hela processen har vi försökt att förhålla oss kritiskt till vårt
resultat och har även diskuterat resultatet med vår handledare, samt gjort återkoppling till
författat material.
Reliabilitet i forskningssammanhang handlar om tillförlitligheten i undersökningen och hänför
sig till resultatens konsistens (Kvale, 1997). Denna uppsats har en socialkonstruktivistisk
utgångspunkt och inom detta perspektiv anses det finnas en mängd olika sätt att förstå
omvärlden. Inget sätt betraktas vara mer rätt än något annat (Burr, 2003). Det kan vara svårt
att uppnå total reliabilitet utifrån socialkonstruktivism som utgångspunkt, eftersom detta är en
produkt präglad av subjektiva tolkningar (ibid.). För att eftersträva en hög grad av reliabilitet
har vi försökt att vara så exakta som möjligt under denna process. Exempelvis så har vi valt
att undvika ledande frågor, för att inte få färgade svar av forskningsdeltagarna under
intervjuerna. Vid transkriberingen av materialet tog vi god tid på oss. Vi lyssnade igenom
ljud-filerna två gånger, för att försäkra oss om att vi inte hade missat eller missförstått
något/några ord som hade kunnat vara av betydelse för innebördens utformning eller
betydelse. För att stärka uppsatsen reliabilitet så har samtliga delar utformats skriftligen vid
ett gemensamt genomförande. Vi har valt att genomföra samtliga delar av uppsatsen
tillsammans för att stärka vår uppsats trovärdighet, genom att samtliga delar har diskuterats
och utformats utifrån en samstämmig bild (ibid.).
Studien bygger på subjektiva upplevelser av det samhälle, normer och konstruktioner som
utspelas i dagens samhälle, på så sätt är vi medvetna att vår studie är svår att generalisera och
vi har inte heller för avsikt att generalisera vår studie (Bryman, 2011).
6:11 Etiska huvudkrav och etiska aspekter
Samhällsvetenskaplig forskning präglas av en etisk avvägning mellan att fritt bedriva
forskning och att respektera de individer som på ett eller annat sätt berörs av forskningen
(Kvale & Brinkmann, 2009). Under vår studie har vi valt att beakta de fyra olika
huvudkraven, som utformats av Vetenskapsrådet (2002) inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning. Utifrån att forskning ska bedrivas och kunna anses vara etiskt
30
försvarbart, har fyra grundläggande krav utformats för att skydda individens integritet. Dessa
krav följs av, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet innebär att vi i vår studie ska informera forskningsdeltagarna om vilken
roll och vilken uppgift dem har i studien, samt vilka villkor som gäller för deras
deltagande. Vidare innebär informationskravet att deltagarna ska informeras om alla delar av
studien som kan påverka deras vilja av att delta (ibid.).
Vi valde att informera ungdomarna om vår studie via ett informationsbrev, där vi beskrev
vilka vi var, vad vår studie handlade om, samt studiens syfte. Vidare beskrev brevet vilken
roll ungdomarna skulle ha om dem valde att delta, samt vilka rättigheter dem hade.
Exempelvis, att de själva fick välja plats och rum för intervjun. Vi valde också att komplettera
informationsbrevet med att gå ut i klasserna för att presentera vår studie. Vår avsikt var att
ungdomarna skulle få en generös bild av vår studie, samt att detta kunde möjliggöra ett större
intresse hos eleverna för att vilja delta.
Samtyckeskravet innebär att vi som bedriver studien behöver inhämta samtycke från de
individer som ska delta. Samtyckeskravet innebär att individerna har rätt till att besluta om
dem vill delta och på vilka villkor. Individerna ska kunna avbryta deras medverkan, utan att
behöva utsättas för påverkan eller påtryckningar (ibid.).
Vi utformade en samtyckesblankett (se Bilaga 4) där eleverna fick skriva under att dem
samtyckte till att bli intervjuade. I samtyckesblanketten framgick det att dem kunde
avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång och att dem inte behövde motivera
varför. Avbrytandet skulle inte få några negativa följder för ungdomarna.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifterna som framkommer om de individer som deltar i
en studie ska ges största möjliga konfidentialitet. Uppgifterna om individerna ska förvaras på
ett säkert sätt som gör det omöjligt för obehöriga att ta del av informationen (ibid.). Uppgifter
om identifierbara personer ska lagras, antecknas och avrapporteras på ett sätt så att personerna
inte kan identifieras av andra människor. Detta gäller all information, men speciellt
information som kan uppfattas vara etiskt känslig (ibid.).
31
Vi valde att spela in intervjuerna med varje enskild ungdom som gav sitt samtycke för
medverkan i studien. Inspelningarna skedde på våra egna mobiltelefoner. Direkt efter att varje
intervju genomförts förde vi över filen till en av våra datorer. Eleverna erbjöds att ta del av
det transkriberade materialet innan användning. Eleverna erbjöds dock inte att lyssna till det
inspelade materialet. Detta val motiveras utifrån etiska skäl för att undvika risken av att
materialet skulle bli felsänt vid sändning av exempelvis mail. Valet motiveras även utifrån
den tidsbrist vi hade då vi inte hade möjlighet att träffa deltagarna återigen för dem att lyssna
igenom materialet på plats. Namn, personuppgifter, klasser och valda program som eleverna
studerade på har vi valt att anonymisera. Vi har medvetet valt att avanonymisera namnet på
skolorna som ungdomarna och eleverna studerar på, då vi anser att det inte fanns skäl att utge
denna information som skulle tillföra något för vår studie.
Nyttjandekravet innebär att insamlad information från enskilda individer inte får användas
eller lånas ut till andra ändamål än till den forskning som uppgifterna berör (ibid.). I
informationsbrevet till ungdomarna, samt under presentationen i klasserna förklarade vi för
ungdomarna att deras uppgifter endast skulle användas i vår C-uppsats.
Under forskningsprocessen är etiska avgöranden alltid aktuella och frågor som berör etiska
aspekter bör alltid diskuteras och beaktas (Kvale, 1997). I vår roll som forskare bör vi
besitta egenskaper som exempelvis känslighet, vilket menar till att vi kan identifiera en etisk
fråga och därmed handla på ett respektfullt sätt utifrån det ansvar vi har (ibid.).
Vi är medvetna om att en kvalitativ forskningsmetod kan innebära en rad olika
ställningstaganden vad beträffar etik och moral. Vi är medvetna om att vårt metodval innebär
att intervjun tenderar att vara djup och inträngande, för att generera i god empiri (Kvale &
Brinkmann, 2009). På så vis finns det risk för att forskningsdeltagarna blir kränkta eller
känner sig tvingade till att utveckla sina svar, samt att besvara samtliga frågor (ibid.). Vi har
därför vid intervjuerna valt att försöka låta forskningsdeltagarna prata öppet och själva få
avgöra vilka frågor de önskade att besvara. Vi krävde inte en förklaring till varför personen i
fråga eventuellt valde att avstå från att besvara vissa frågor. För att försöka förhindra
tvingande svar och obekvämhet från deltagarnas sida, så hade vi som intervjuare för avsikt att
inte vara påträngande om vi på något sätt uppmärksammade att deltagaren utstrålade obehag i
någon form.
32
Vidare kan vi problematisera vikten av att överväga om individernas välbefinnande prioriteras
före vår studies forskningsintresse (Kalman & Lövgren, 2012). Inför genomförandet av vår
studie har vi valt att inte beröra allt för personliga och känsliga frågor, som deltagarna kan
uppleva vara obehagliga och djupt inträngande i deras bakgrund och tillstånd. Exempelvis har
vi försökt att inte utforma intervjuguiden med för känslig/personlig karaktär, utifrån att
frågorna inte skulle upplevas vara kränkande för forskningsdeltagarna att besvara. Vi har
försökt att skapa oss en medvetenhet över hur vi på bästa sätt skulle agera för att främja
deltagarnas rättigheter i deras medverkan. Vi har varit medvetna om att barn/ungdomar tillhör
en känslig grupp i samhället att bedriva forskning på (ibid.). Vi tror dock att slutresultatet av
vår studie kommer att gynna deltagarna, då deras subjektiva utsagor och upplevelser blir
hörda.
För att forskningen ska kunna anses vara etisk försvarbar bör forskaren producera förklaringar
som är igenkännliga för de personer som har verkat som deltagare i studien (Denscombe,
2009). Vi har för avsikt att transkribera det insamlade materialet, så att materialet
överensstämmer med forskningsdeltagarnas berättelser och upplevelser. Vi ser det av vikt att
individerna inte upplever sig felciterade eller kränkta av våra tolkningar (Ahrne & Svensson,
2015).
33
KAP 7 RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel kommer vi att redovisa för vårt resultat och för vår analys och tolkning.
Kapitlet avslutas med en analysöversikt. Våra rubriker i resultat och analys kapitlet kommer
att utgå ifrån våra två frågeställningar, samt följdfrågan till frågeställning två. Innehållet under
varje rubrik kommer att redovisa olika citat för att illustrera exempel kring det aktuella ämnet.
Vidare ges utrymme i kapitlet för analys och tolkning av empirin. När en eller flera hela
meningar har tagits bort i citat används följande tecken, […]. Exempel på meningar som har
tagits bort är information som vi anser vara överflödig, samt information som inte tillför nytta
för att kunna besvara våra frågeställningar. För att forskningsdeltagarna ska behålla sin
anonymitet används fingerade namn. Vi har även valt att använda oss av fingerade namn för
att underlätta läsningen av kapitlet.
7:1 Ungdomars upplevelser av fysiska ideal i sociala medier
Vid intervjuerna berättade ungdomarna att samtliga använder sig av sociala medier dagligen.
Forskningsdeltagarna berättar att de främst använder sig av Facebook, som kan beskrivas som
en social nätverkstjänst. Facebooks medlemmar kan skapa en personlig profil, lägga till andra
användare som vänner och utbyta meddelanden. De framkommer även att deltagarna
använder sig av Instagram, som kan beskrivas som en mobilapplikation. Programmet tillåter
medlemmarna att ta bilder, lägga på ett filter och därefter dela med sig av bilderna till andra
användare. Den tredje sociala median som till stor uträckning används av ungdomarna är
Snapchat, som är en app för smartphones. Med hjälp av mobilen kan individer spela in korta
sekvenser av videos eller ta bilder och skicka till andra medlemmar på Snapchat.
Under intervjuerna framkommer det att ungdomarna betonar att de spenderar ”för mycket” tid
till användningen av sociala medier. Det finns viss variation för hur mycket tid
forskningsdeltagarna ägnar sig åt sociala medier dagligen. Sammantaget framkommer det att
majoriteten använder sociala medier ca 5-10 minuter per timme. Sammantaget kan
informationen sättas i kontrast till statistik som visar på att 89 procent av svenskar i åldern 1624 år använder sig av sociala medier regelbundet (Forsberg, 2010). Informationen från
deltagarna kan även sättas i kontrast till forskning som visar på att användningen av sociala
medier har en benägenhet att dominera bland ungdomar (Carlsson, 2010). Deltagarna uppger
vidare att användningen av sociala medier sker i stor utsträckning när de upplever sig ha
tråkigt. En av deltagarna uppger att hon använder olika sociala medier, beroende på vad som
34
anses vara populärt eller inte. I följande citat har vi två exempel på två personer som delar
med sig av sin dagliga användning av sociala medier.
Josefine 18 år: ”Ja, jag använder Instagram, Snapchat, Facebook och så har
jag en blogg. Det var nog det […] Svårt att säga, men alldeles för mycket tid,
jag kollar till och med på mobilen när jag kör”.
Cornelia 19 år: ”Jag använder mig av Facebook och Instagram, konstant
använder jag dem. Typ sammanlagt per dag blir det väl ungefär 2-3 timmar”.
Då vi tolkar materialet kan vi urskilja att samtliga deltagare är aktiva inom användningen av
samma sociala medier, som utgörs av Facebook, Instagram och Snapchat. Vi får även
bekräftat att en av forskningsdeltagarna använder sociala medier utefter dess popularitet. Av
informationen som ges skapas det en tolkningsmöjlighet att uppfatta individernas delaktighet
och användning av vissa specifika sociala medier. Utifrån samhällets värderingar och normer
påverkas vi människor utifrån konstruktionen av vad som ska anses vara ’normalt’ respektive
’avvikande’ (Svensson, 2007). Vi tolkar att ungdomarnas användning av specifika sociala
medier, påverkas i samspel med huruvida individen uppfattar sig själv i relation till
omgivningens värderingar om vad som anses vara ’normalt’. Vi betraktar att ungdomarna har
en strävan om att uppfylla ett krav om att vara social, som kan ses som en viktig egenskap att
besitta för att kunna passa in i normen. Ungdomarna kan därmed beskrivas inta en social roll,
då deras beteende regleras av pågående sociala aktiviteter i deras omgivning (Bandura, 1991).
Vi tolkar att användandet av sociala medier möjliggör individens strävan efter en social
interaktion. Detta gör att den enskilda individen försöker att uppfylla kravet om att vara
social, vilket kan betraktas utgöra en normalitet i omgivningens öga.
Samtliga ungdomar uppger att de upplever att sociala medier konstruerar specifika fysiska
ideal. Informationen kan relateras till tidigare forskning om huruvida sociala medier kan
betraktas vara en källa som driver fram fysiska ideal i samhället (Rysst, 2010). Vi kan urskilja
att majoriteten av ungdomarna beskriver en samstämmig föreställning av vilka ideal som
existerar och som sprids via sociala medier. Vid intervjuerna uppmärksammade vi att
forskningsdeltagarna återgav upplevelser med fokus på kroppsutseendet, när dem beskrev
fysiska ideal. Bilden ungdomarna beskriver är att tjejer är plastikopererade, med stora bröst,
stor rumpor, smala midjor, samt att tjejerna ska ha putande läppar.
35
Ungdomarna beskriver att killar ska ha fint hår, fina ögon, samt en perfekt käklinje.
Gemensamma egenskaper som ungdomarna beskriver som ett ideal för både killar och tjejer
är att de ska vara solbrända, ha fint ansikte, samt att de ska vara vältränade. Vi kan observera
att ungdomarna har en gemensam uppfattning av att tjejer beskrivs vara vältränade, när de är
”slimmade” och att killar beskrivs vara vältränade, när de är muskulösa. Ungdomarna
beskriver sig ha förmått denna föreställning av ideal genom bilder, videos, samt text som
dagligen cirkulerar på sociala medier. Vid nedanstående citat exemplifierar en av deltagarna
för vilka fysiska ideal som anses vara konstruerade via sociala medier.
Oliver 18 år: ”Idealen idag är ju att män tillexempel skall ha mycket muskler, vara
vältränade och se ut på ett speciellt sätt i ansiktet. För kvinnor är det ofta att försöka se ut
som en ”barbie”, smal midja, stora bröst, putande läppar med felfritt ansikte”.
Vi gör tolkningen av att det tydligt existerar konstruerade ideal, där sociala medier besitter en
ledande roll för dess spridning och dess inverkan på ungdomarna. Då vi utgår ifrån
socialkonstruktivism som perspektiv, får vi en förståelse för hur människors aspekter av
verkligheten är socialt konstruerade. Konstruktionen skapas i samspelet och interaktionen
med den andra under en viss epok. Utformningen och skapandet av en eller flera
konstruktioner, utgör olika strukturer och talar genom människans upplevelser, erfarenheter
och uppfattningar av omvärlden (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi betraktar ungdomarnas
upplevelser och uppfattningar som en social konstruktion, som utgör den samhälleliga
kontexten för vår tid. Ungdomarnas framställning av de fysiska idealen, som betecknar det
”kvinnliga” respektive det ”manliga” egenskaperna utgörs av en samstämmig bild som
synliggör dess existens av en konstruktion som sociala medier har skapat. Vi kan tydligt
uppmärksamma ungdomarnas tillskrivningar av olika egenskaper för att uppfylla det optimala
fysiska idealet. En gemensam bild av de fysiska idealen kan urskiljas, och utifrån vår tolkning
överensstämmer denna givna bild med hur vi själva betraktar sociala mediers budskap och
konstruktion av de optimala egenskaperna som kvinnor och män ska besitta.
En av deltagarna delar med sig av sin föreställning kring innebörden av fysiska ideal i
nedanstående citat.
Josefine 18 år: ”[…] Jag vet egentligen inte om det är sunt att få inspiration av
att allt ska vara så jävla smalt och så fake eller vad man ska säga. Det är
alldeles för mycket perfektion […] Man tycker typ, fan vad snygg hon är, men
hur fucking ’normalt’ är det, helt sjukt […]Men det kan vara allt möjligt, det
36
kan vara en livsstil, eller hur någon gör jättesnygga sminkningar, att någon har
snygga skor eller att andra har snygga kroppar […] Man tror att det är så
glammigt men det är ju för att alla lägger upp positiva saker, det är ju aldrig
något negativt”.
Utifrån ovanstående citat, betonar Josefine ord som ”perfektion” och uttrycker att sociala
medier endast sprider ”positiva saker”. Vi tolkar hennes ordval som att sociala medier kan
uppfattas vara väldigt extremt i sitt sätt att konstruera och sprida fysiska ideal. Vi tolkar att
sociala medier utgör en form av definitionsmakt över vad som anses och ska betraktas vara
”perfektion”, vilket inte lämnar utrymme för något negativt. Genom att skapa en föreställning
av ”utseendemässig perfektion” formas på så vis en motpol, som utgör ”utseendemässig inperfektion”. Kontexten kan förklaras utifrån hur individer konstruerar en verklighet utifrån ett
tillskrivet ideal. Idealet tillskrivs mentala- och fysiska egenskaper för att urskilja den
’normala’ individen”. De egenskaper som ’avviker’ från normen symboliserar ”de andra”,
som ’avvikande’ och kan på så vis bidra till ett utanförskap (Svensson, 2007). Då Josefine
delar med sig av hennes uppfattning av att en annan tjej är snygg, skapas i samma stund en
kontrast som utgör motsatsen. Vi tolkar att hennes sätt att prata, omedvetet bidrar till
existensen av att vissa tillhör det ’normala’, samtidigt som det normala utgör det ’avvikande’.
Vidare beskriver en större del av forskningsdeltagarna att sociala medier bidrar i stor
utsträckning till att konstruera de fysiska idealen, utifrån vad som anses vara hälsa. När
ungdomarna pratar om hälsa benämner dem vikten av träning och vikten av att ha en
vältränad kropp, samt att äta så sunt som möjligt. Deltagarna beskriver att träningen blir en
livsstil och att det kräver hård träning för att uppnå utseendet som representerar de existerande
idealen hos män av att ha synliga muskler. Deltagarnas beskrivningar kan kopplas samman
med den rådande hälsotrenden som beskrivs skildras i sociala medier, vilket således påverkar
individers uppfattningar av deras kroppar och strävan efter att uppnå dessa ideal (Rysst,
2010).
Vi uppmärksammar under intervjuerna att när ungdomarna benämner ordet hälsosam, så
refererar samtliga till att tjejer ska vara smala ”slimmade” och att killar ska vara muskulösa. I
nedanstående citat delar en av deltagarna med sig av sina upplevelser kring hur hälsa är
centralt för vad som utgör det fysiska idealet.
37
Karl 19 år: ”[…] Det finns videos där det är killar som har tre ton muskler på
sig och man tänker väl att det hade varit fett […] Men jag tänker utifrån en
motivation till att någon dag se ut så”.
Vid vår tolkning av empirin försöker vi att förstå materialet med hjälp av social kognitiv teori.
Utifrån den sociala kognitiva teorin försöker vi att förstå hur ungdomarna lär sig att observera
andra individers beteenden och ageranden. Vi försöker även att förstå i vidare perspektiv hur
hälsotrenden kan komma att inverka på ungdomarnas egna beteenden och ageranden,
exempelvis vad beträffar olika hälsobeteenden som ungdomar förväntas beakta och leva upp
till (Nutbeam & Harris, 2004). Karl är en av deltagarna som exemplifierar hur han observerar
individer i hans omgivning och uttrycker att det är ”fett” med tre ton muskler på andra killar.
Vi tolkar att Karl i sin tur påverkas av de observationer som han gör, då han uttalar att han
någon dag önskar att se ut så. Utifrån den sociala kognitiva teorin kan vi också göra
tolkningen att Karls observationer, av hur han observerar andra individers utseende har en
avgörande och stark inverkan på hur Karl själv uttrycker en motivation till att agera för en
förändring.
Vid vidare analys av samtliga deltagarnas uttalanden, uppfattar vi att det finns ett konstruerat
träningsideal och en hälsotrend som sprids via sociala medier, där killar och tjejer förväntas
ha ett specifikt utseende. I den sociala kognitiva teorin kan ungdomarnas sociala liv förstås
utifrån tydliga beteendeförväntningar och sociala roller som infinner sig och som formar olika
krav på ungdomars uttryck i agerandet. Förväntningarnas kontrollerande kraft av individens
sociala samspel etableras genom långvariga processer och medför en vana för ungdomarnas
specifika sätt att agera (Engdahl, 2011). Genom ungdomarnas berättelser kan vi uppfatta
medvetna, samt omedvetna uttalanden av existerande beteendeförväntningar, av hur killar
respektive hur tjejer ska agera för att uppfylla kraven för att vara hälsosamma. Exempel som
utgör medvetna uttalande, berör hur personerna benämner krav om att träna extremt mycket,
samt att äta hälsosam kost. Exempel som utgör omedvetna uttalanden, berör hur personerna
beskriver de fysiska idealen, utan att benämna de krav som ställs för att uppnå det den mest
hälsosamma livsstilen. Beteendeförväntningarna som ungdomarna beskriver existerar, kan
förklaras ha en inverkan på vilka sociala roller som individerna intar för att uppnå de
outtalade krav som ställs på dem. Dels utifrån hur de ska se ut, men även utifrån hur de ska
agera för att kunna uppnå det ideala utseendet (ibid.).
38
Vidare beskriver Anna i nedanstående citat om hennes upplevelser av de fysiska idealen som
berör hälsa.
Anna 19 år: ”Jag tycker att man kan se tydligt på Instagram att träningsidealen
går längre ner i åldrarna och ibland frågar man sig om det verkligen är hälsa
att träna så galet mycket som man gör och äta så nyttigt, om det verkligen är
bra för kroppen. Jag tänker mer på kostscheman som många yngre följer. Kan
ju vara 14 åringar som knappt vuxit klart, som äter så bara för att kunna se ut
som människor på sociala medier”.
Vi anser att ovanstående citat från Anna, kan exemplifiera hur den aktuella hälsotrenden kan
påverka ungdomar i dagens samhälle. Vi uppfattar att Annas citat sammantaget beskriver hur
ungdomar tar träningen och kosten till det extrema, för att efterlikna andra individer som syns
på sociala medier. Vi gör tolkningen av att Annas yttrande kan beskrivas som en konsekvens
av att inta en social roll. Konsekvensen kan beskrivas utifrån att individen utsätter sig för
extrema åtgärder för att uppnå de krav om beteendeförändringar som skapas utifrån sociala
mediers spridning av fysiska ideal.
Avslutningsvis vill vi sammanfatta vår tolkning av vårt resultat utifrån frågeställning ett, att
ungdomarna använder sig av samma sociala medier, samt att användningen av sociala medier
baseras på dess gemensamma värderingar och normer om vad som anses vara populärt. Vi
kan även konstatera att ungdomarna aktivt använder sociala medier och strävar efter att
möjliggöra en social interaktion med omgivningen. Individerna intar då olika sociala roller för
att utifrån omgivningen kunna betraktas vara ’normala’. Vi kan även tolka huruvida
ungdomarnas upplevelser och uppfattningar av fysiska ideal kan betraktas som en social
konstruktion, som utgör den samhälleliga kontexten för vår tid. Avslutningsvis kan vi tolka att
ungdomarna påverkas genom deras observationer av de konstruerade idealen och dess
beteendeförväntningar, och agerar för att uppnå kraven om eventuella förändringar.
7:2 Sociala mediers konstruktion av fysiska ideal – eventuell psykisk ohälsa
Vi har inledningsvis under denna rubrik valt att förtydliga ungdomarnas uppfattningar av
begreppet psykisk ohälsa, för att lättare förstå vilka tillstånd ungdomarna anser kunna indikera
på psykisk ohälsa. Ungdomarna beskriver att de olika tillstånden kan upplevas av dem själva,
samt att dem tror att tillstånden även kan upplevas av andra ungdomar.
39
Vid intervjuerna ger forskningsdeltagarna en gemensam bild över vilken innebörd deltagarna
tillskriver begreppet psykisk ohälsa. Ungdomarna beskriver att psykisk ohälsa kan uppkomma
vid exempelvis stress, press, depression, nedstämdhet, isolering, samt inåtvändhet.
Ungdomarna benämner även att psykisk ohälsa innebär att personen inte mår bra i sig själv,
samt att personen stänger sig ute ifrån omvärlden. Deltagarnas beskrivningar av begreppet
psykisk ohälsa kan relateras till symptom och tillstånd som uppkommer vid psykiska besvär
som redogörs för i tidigare forskning. Symptomen och tillstånden kan yttra sig genom
exempelvis, nedstämdhet och stress (Vingård, 2015). I nedanstående citat berättar två av
deltagarna närmare om deras uppfattning kring vad psykisk ohälsa innebär och innefattar.
Karl 19 år: ” Jag tänker att psykisk ohälsa är när en person inte tänker sunt, att
personen inte är ’normal’, men det beror på vad man tänker är sunt […] Men
det finns olika nivåer på psykisk ohälsa […] Om man är deprimerad eller
likanande, så går livslusten ur en. Man pallar inte hur man ser ut, man vill inte
prata med någon och man håller sig för sig själv”.
Jonathan 17 år: ”Att man inte mår bra. Att man känner sig ful och tjock, eller
att man känner sig osmart. Att man känner sig, ah att man inte räcker till
liksom[…] Man stänger andra ute, ah eller att man har självskadebeteende. Att
man har svårt när man hamnar i sociala sammanhang och sådär, oftast väldigt
osäker och så”.
Utifrån ovanstående citat uppfattar vi att personerna kopplar samman psykisk ohälsa med
individers egenskaper i form av utseendemässiga ”brister”, exempelvis att personen i fråga är
”tjock och ful”. Vi kan även urskilja begreppsanvändningen i Karls citat, där han definierar att
psykisk ohälsa inte hör till det ’normala’. Vid en närmare anblick av citaten kan vi urskilja
två olika sätt att tolka personernas utsagor. Vår första tolkning utgör en fråga om huruvida
forskningsdeltagarna uppfattar att överviktiga, ”tjocka” individer har psykisk ohälsa på grund
av sin kroppsvikt. Resonemanget vi för kan även sättas i kontrast till tidigare forskning som
behandlar huruvida sociala medier framför ett budskap om att synligt fett anses vara ett
problem. Övervikten redovisas vara en faktor till att individer känner missnöje över sitt
utseende (Rysst, 2010). Vi tolkar det som att missnöjet kan vara ett tecken på att individen
eventuellt riskerar att påverka det psykiska måendet negativt. Vår andra tolkning berör
huruvida forskningsdeltagarna reflekterar över att psykisk ohälsa kan påverka människor till
att känna sig ”tjocka”. Utifrån Jonathans citat uppfattar vi att det kan finnas ett samband
40
mellan att vara ”tjock” och att vara” ful”. Vi tolkar att det inte ges utrymme för att kunna
betraktas att vara ”tjock” och ”fin”, eller att vara ”tjock” och ’normal’. Vid vidare analys av
Jonathans betoning av benämningen, ”tjock” ställer vi oss även frågan vad ordet inbegriper
för innebörd för Jonathan, men även i andra ungdomars betraktelser. Vart går gränsen för att
kunna betraktas vara ”tjock”?
Utifrån deltagarnas upplevelser framkommer det att dem anser att sociala medier påverkar
och inverkar på hur ungdomar uppfattar fysiska ideal. I nedanstående citat ger Alicia exempel
på hur hon upplever sociala mediers roll i dagens samhälle.
Alicia 16 år: ”Asså jag tycker att sociala medier förstärker dem här idealen för
det är ju det man ser mest av. Typ om det inte hade funnits sociala medier tror
jag inte att vi hade varit lika påverkade […] Skönhetsidealen blir liksom mer
starkare på sociala medier tycker jag”.
Vidare beskriver ungdomarna hur de konstruerade fysiska idealen som sprids via sociala
medier till en stor del utgör en negativ inverkan på ungdomar. Ungdomarna återger skilda
beskrivningar av hur en påverkan kan ske, exempelvis i form av press, besatthet, stress, samt i
form av en strävan efter att uppnå det ”normala” och att ”passa in”. Vidare uppger
ungdomarna att personer kan uppleva depression och nedstämdhet över att inte ”passa in”,
vilket kan resultera i att den enskilda personen kan känna hat gentemot sig själv. Två av
deltagarna uttrycker att de tror att andra kan uppleva en press av att anpassa sina kläder och
skor efter aktuella trender och olika moden. Den ena deltagaren beskriver hur hon kan köpa
en viss jacka, fast att hon vet att pengarna egentligen inte räcker till.
Under intervjuerna kan en samstämmig upplevelse hos forskningsdeltagarna
uppmärksammas, som beskriver hur andra i allmänhet kan känna stress och press över att inte
räcka till, vad beträffar det fysiska utseendet. Ungdomarnas upplevelser kan i samstämmighet
med tidigare forskning sättas i kontrast till statistik som visar på att stress under tonåren stod
för mellan 21-35 procent av variansen i kroppsuppfattning. Vidare kan inslag av stress
förklaras vara en väsentlig roll vad beträffar ungdomars kroppsuppfattning (Murray et al,
2011).
Vi tolkar att forskningsdeltagarna utsagor utgör gemensamma föreställningar och
konstruktioner om vad som anses vara ’normalt’, vilket bidrar till skapelsen av vad som
betraktas vara ’avvikande’. Utifrån egenskaper som tillskrivs ett ”vi”, och utgör det ’normala’,
41
skapas också en motsats som betraktas vara ett ”dem”, som utgör det ’avvikande’. I detta fall
betraktas ”vi” innefatta individer i ett majoritetssamhälle, där de flesta har det som bedöms
vara önskvärda egenskaper. I motsatts betraktas ”de andra”, de som inte anses besitta de
önskvärda egenskaperna och blir på så sätt avvikare (Svensson, 2007). Vi formar en
förståelse, utifrån deltagarnas upplevelser att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och
begreppen ’normal’ och att inte ”passa in”. Utifrån deras berättelser urskiljer vi en strävan
från deras sida av att uppnå de optimala egenskaperna, de fysiska idealen och strävan efter att
bära de mest populära kläderna. Detta kan medföra att ungdomarna upplever stor press och
stress. Vi gör tolkningen av att pressen och stressen kan medföra mer drastiska konsekvenser i
form av att personen i fråga känner ett självförakt och utvecklar ett destruktivt beteende, samt
att individens självkänsla påverkas negativt (Murray et al, 2011).
I nedanstående citat är det en deltagare, som närmare uttrycker hans enskilda upplevelser av
hur ungdomar påverkas av vad sociala medier sprider och konstruerar för fysiska ideal.
Oliver 18 år: ”Fysiska ideal är en stor del i samhället och sociala medier […]
Dock både på gott och ont […] Många ungdomar blir besatta av att se ut på ett
väldigt speciellt och onaturligt sätt. Det påverkar mest människor negativt [...]
Bland annat genom att bygga onaturligt mycket muskler, svälta sig onaturligt
smal etc”.
Oliver är ett exempel på en av deltagarna bland flera, som påtalar att sociala mediers
konstruktion av fysiska ideal, påverkar ungdomar negativt i deras strävan efter de ideala
fysiska egenskaperna. Vi gör tolkningen av att Oliver och resterande av våra deltagares
upplevelser av ageranden kan förklaras utifrån begreppet identitet. Vi väljer att tolka
ungdomarnas utsagor utifrån en socialkonstruktivistisk tolkning, vilket innebär att deras
identitet skapas vid ett kontinuerligt samspel och samverkan med sin omgivning (Larsson,
2005). Då vi utgår ifrån Olivers uppfattning av existensen av fysiska ideal, uppfattar vi att han
är medveten om att ideal är konstruerade. I vidare mening förklarar han hur människor
påverkas utifrån interaktionen och samspelet med andra, genom att bygga onaturligt mycket
muskler, samt att svälta sig onaturligt smal. Vi gör tolkningen av att i samband med att
interaktionen sker, så sker individens utveckling av identitet
Vidare uttrycker en av ungdomarna att sociala medier kan skapa ett beroende, som kan
medföra problem avseende att personen ”tappar sig själv”. I nedanstående citat betonar en av
deltagarna, ”perfektion” som en viktig del för ungdomar att leva upp till.
42
Jonathan 17 år: ”Andra vill vara så perfekta hela tiden för att dem tror att alla andra är
det”.
Vid tolkning av Jonathans utsaga framgår det en upplevelse av att ungdomar strävar efter
perfektion. Vi gör tolkningen av att när individer strävar och försöker anpassa sig efter deras
vision av ultimata fysiska egenskaper, så sker en omedveten utformning som inverkar på
ungdomarnas identitetsutveckling. Anledningen till att vi uppfattar att utformningen sker på
ett omedvetet plan, är för att försöka ”passa in” och göra de konstruerade idealen till en del av
sig själv i identitetsbildningen. Vi uppfattar att agerandet sker utifrån en försvarsmekanism av
att uthärda de extrema kraven och idealen som ungdomarna beskriver existerar. Tolkningen
av kontexten kan tydliggöras genom en teoretisk förankring, som beskriver hur individens
utformning av identitet påverkas av egenskaper som individer tilldelas av andra, samt dess
krav som förekommer i individens omgivning (Frisén & Hwang, 2006).
Vid intervjuerna påtalar forskningsdeltagarna att de fysiska idealen som existerar är orimliga
och extrema. De nämner att det inte är många som uppnår idealen, vilket kan få konsekvenser
för den enskilda personen vad gäller det psykiska måendet. Utifrån tidigare forskning kan
våra deltagares utsagor likställas i enlighet med att ungdomar upplever sig vara under press på
grund av egna inre krav, vilket utgör hälso- och stressbesvär, samt ångest (Wiklund, 2010).
Vid nedanstående citat uttrycker två av våra deltagare deras upplevelser av att det finns
orimliga krav vad beträffar fysiska ideal.
Alicia 16 år: ”[…]Det finns verkligen ideal som sprids i sociala medier, men det
är inte så många som uppnår de, men många känner pressen att de måste göra
det fast egentligen är det svårt att uppnå, det går ju liksom egentligen inte. Det
är inte så människan är uppbyggd […]”.
Anna 19 år: ” Asså det finns ju sånna ideal idag som inte är naturliga, eftersom
vuxna människor opererar sig för att se perfekta ut. Det ger ju en fel bild till oss
ungdomar om hur man ska se ut. […] Det är ju ideal som är omöjliga att nå upp
till utan operation och jag blir så stressad av det”.
Utifrån identitet kan begreppet, jag – identitet definieras som individens förmåga av att känna
och bevara en kontinuitet och inre enhet, som någorlunda hänger samman med andra
individers uppfattningar av en själv (ibid.). Då vi tolkar forskningsdeltagarnas upplevelser
utifrån begreppet, jag-identitet uppfattar vi att möjligheten till att känna en inre enhet och
43
kontinuitet, kan försvåras. Svårigheten sker då forskningsdeltagarna uppger att de fysiska
idealen som existerar och ställs som krav på individen är orimliga och extrema att uppnå.
Detta innebär att eftersom möjligheten försvåras för ungdomarna att bevara en inre
kontinuitet, skapas påfrestningar i form av stress och press som kan ta sitt uttryck i form av
eventuell psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsa som kan uppstå kan tolkas utifrån ett rådande
tillstånd och en kris som uppstår i individernas utvecklingsfas. Vi tolkar att en kris kan uppstå,
utifrån att psykologen, Eriksson ansåg att varje utvecklingsfas innehåller kriser. Vid en
teoretisk förankring kan krisen förklaras vara en negativ sida som kommer att införlivas i
individens personlighet, om krisen inte upplöses på ett tillfredställande sätt. Vi tolkar denna
negativa kris som förklaringen till att ungdomar eventuellt kan uppleva olika tillstånd av
psykisk ohälsa (ibid.).
Några av forskningsdeltagarna beskriver hur sociala mediers konstruktion av fysiska ideal,
kan ha en positiv effekt och inverkan på ungdomar i allmänhet. En positiv inverkan kan delvis
infinna sig när människor ges en viss inspiration till att träna och äta sundare för att uppnå ett
bättre resultat av att få en ”snyggare” och mer ”vältränad” kropp. Forskningsdeltagarna
beskriver att inspirationen kan infinna sig, antingen genom att individen själv uppnår
förbättrade träningsresultat på egen hand. Alternativt att inspiration infinner sig hos personer
genom att följa andra individers framgång av träning och intag av sund mat. Sammantaget
talar majoriteten av deltagarna för att de negativa sidorna, med hur de fysiska idealen
cirkulerar på sociala medier tar överhand över de positiva effekterna. I nedanstående citat
uttrycker två av deltagarna deras upplevelser av att fysiska ideal som något negativt.
Jonathan 17 år: ”[…] Fysiska ideal är något negativt och jag tycker att det är
svårt att se något positivt i fysiska ideal”.
Matias 19 år: ”Jag vet inte om andra ungdomar påverkas positivt utifrån vad
det finns för några fysiska ideal […]Jag tror att det är mer negativt när det
kommer till spridning av fysiska ideal än vad det gör positivt”.
Den sociala kognitiva teorin beskriver hur den avgörande faktorn för individens eventuella
förändring av sitt beteende, utgörs av tron på förmågan att förverkliga en förändring av sitt
agerande (Nutbeam & Harris, 2004). Med utgångspunkt ur teorin gör vi tolkningen av att
ungdomarna har en föreställning av att andra försöker att uppfylla kraven och förväntningarna
som ställs vad beträffar fördelaktiga utseendemässiga egenskaper. För att kunna uppfylla
44
kraven som ställs behöver individen vara anpassningsbar, samtidigt som individens egen tro
på sig själv utgör den avgörande faktorn för att kunna genomföra en förändring. Vår tolkning
blir således att sociala mediers spridning av fysiska ideal skapar en övergripande negativ
effekt som tar överhand, då kraven upplevs vara orimliga att uppfylla. Vi uppfattar att detta
skapar en begränsning för ungdomarna i deras tro om att de kan förändra sig själva och sitt
agerande, för att uppnå de fysiska idealen som sociala medier sprider.
Ungdomarna beskriver hur de själva upplever att deras psykiska mående påverkas negativt av
sociala medier, vad beträffar spridningen av existentiella fysiska ideal. Två av deltagarna
beskriver hur de inte tror att sociala mediers spridning av fysiska ideal påverkar deras
psykiska mående varken positivt eller negativt. I följande citat får vi ta del av den ena
deltagarens uttalande.
Matias 19 år: ” […] Jag tycker inte att sociala medier påverkar min upplevelse av vad ett
fysiskt ideal är, inte ett skit… Hur jag ser på mig själv och mitt psykiska mående har inget
med sociala medier att göra […] Det påverkar mig varken positivt eller negativt”.
Vid en närmare anblick av ovanstående information som exempel av en av våra två deltagare,
betonar Matias att hans psykiska mående inte har påverkats. Å ena kan deltagarnas
upplevelser tolkas som sanna och ärliga upplevelser. Å andra sidan kan vi även välja att
betrakta att deltagarnas utsagor inte har varit helt sanningsenliga, på grund av att de inte har
vågat dela med sig av sina riktiga upplevelser till oss. Vi uppfattar att vi inte ges utrymme till
att utföra en djupare tolkning som berör om de två deltagarnas psykiska mående har påverkas
negativt eller positivt av existensen av konstruerade fysiska ideal, eftersom de uttalar att de
inte har någon inverkan på dem alls. Utifrån en teoretisk förståelse för begreppet, identitet gör
vi ändå tolkningen av att ungdomarnas mående påverkas, då vi ser perspektivet utifrån
förankring till begreppet, adolescens. Adolescensen utgör en fas inom ungdomarnas
identitetsutveckling och beskriver hur utseendet är en väsentlig faktor som inverkar på
individernas självkänsla och mående (Harter, 1993). Det beskrivs även hur människans
självkänsla kan påverkas av individens egen kroppsuppfattning, utifrån de fysiska ideal och
normer som existerar i samhället. Detta påverkar vidare individens självuppfattning, samt
huruvida individen kan leva upp till de ideal som finns (Frisén & Hwang, 2006).
45
En av de två forskningsdeltagarna benämner hur han påverkas i samspel i gruppen med
vännerna. Personen i fråga beskriver hur han ändrar sina åsikter och tankar utefter gruppens
utformning av dynamik, kultur och normer som fokuserar på utseende. Deltagaren beskriver
hur gruppmedlemmarnas enskilda handlingar och ageranden kan styras och regleras utifrån en
form av grupptryck, av hur man bör vara och agera för att ingå i gruppen. Deltagarens
beskrivning kan relateras till tidigare forskning som behandlar huruvida mäns
kroppsuppfattning påverkas utifrån påtryckningar från manliga kamrater (Murray et al, 2011).
Deltagarens berättelse kan tolkas och förankras till den givna fasen, som han befinner sig i,
adolescensen. Under denna fas förklaras individens vänner få en större och mer betydande roll
i ungdomens liv (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009). Deltagarens upplevelse kan även
betraktas utifrån den sociala kognitiva teorin, som innefattar betydelsen av att individen intar
olika sociala roller. Vi betraktar deltagarens kamratgrupp som en medverkande kraft till hur
han intar olika sociala roller och ageranden, utifrån gruppens förväntningar på hur han ska
agera för att passa in och för att känna grupptillhörighet (Bandura, 1991).
Vidare betonar deltagarna hur sociala mediers spridning av fysiska ideal påverkar deras egna
psykiska mående negativt. En av ungdomarna upplever en viss press över att exempelvis inte
få tillräckligt med ”likes” när han laddar upp bilder på sociala medier. Vid de tillfällena då
detta har inträffat, så har personen känt en nedstämdhet. Vi uppmärksammar att ungdomarna
talar gemensamt kring innebörden av ordet, ”likes” och ordet betonas som en form av positiv
bekräftelse från omgivningen om att få uppmärksamhet för sitt utseende.
Vid intervjuerna uppmärksammade vi att majoriteten av ungdomarna beskriver psykisk press i
relation till kroppsutseende. Återigen kan deltagarnas upplevelser beskrivas ha en stark
koppling till tidigare forskning, som redovisar för ett samband mellan stress och
kroppsutseende (Murray et al, 2011). Fokus kring utseendet betonas mestadels utifrån
kroppsform, vilket vi även kan ta del av i följande citat.
Anna 19 år: ” Jag blir stressad och känner press för det känns som att idealen
som finns i samhället kräver mycket […] att vara tjock är ju något som alltid
har påverkat mig, att man inte ska vara det för det är inte bra […]Det känns
som att min personlighet sitter i hur jag ser ut […] Jag kan ju få en känsla av
att, aha är det såhär man ser ut när man är snygg […]”.
46
Cornelia 19 år: ” Jag känner att sociala medier har påverkat mitt mående
psykiskt. Exempelvis när jag gjorde min bröstoperation, så valde jag att göra
mindre[…] Nu i efterhand när jag ser andras stora bröst så får jag ganska
mycket ångest ibland över att jag inte gjorde större, så jag kunde se ut som
dem.”.
Vid en översiktlig analys av hur ungdomarna påverkas negativt av sociala mediers spridning
av fysiska ideal, gör vi tolkningen av att ungdomarna sätter sig i en kontrast till deras
observation av omvärlden. Ungdomarna sätter sig även i kontrast till den gemensamma
samhälleliga konstruktionen av det ”perfekta” idealet, samt i relation till omvärldens
värderingar. Vi skapar oss denna förståelse utifrån forskningsdeltagarnas beskrivningar.
Exempelvis att ungdomarna söker efter bekräftelse från sin omgivning utifrån antalet ”likes”,
när de lägger upp bilder på sociala medier. Ett annat exempel är hur vi uppfattar att Anna
distanserar sig själv från hennes uppfattning av det perfekta idealet, då hon betonar ”aha är det
såhär man ser ut när man är snygg”. Vi tolkar hennes uttalande som om hon lägger fokus på
vad andra anser är snyggt, utan att reflektera över vad hon själv tycker. Vi uppfattar att
Cornelia utgör ytterligare ett exempel på hur konstruktionen av fysiska ideal har en negativ
inverkan på det psykiska måendet. När Cornelia beskriver hur hon får ångest av att hon inte
opererade större bröst, uppfattar vi att denna uttalade ångest har inrättats på grund av hennes
observation av konstruktionen av fysiska ideal.
Vi uppfattar oss se ett samband mellan hur den sociala konstruktionen ur ett samhälleligt
perspektiv, av fysiska ideal inverkar på ungdomars identitetsutveckling på en individnivå. Vi
uppfattar att ungdomarna utvecklar sin identitet och skapar bilden av sig själva, utifrån hur
dem uppfattar att deras egenskaper bekräftas av omgivningen (Frisén & Hwang, 2006). Vid
en närmare anblick av ovanstående citat från Anna, kan vi utläsa hur hon antyder att hennes
personlighet sitter i hennes utseende. Vid en tolkning av innehållet uppfattar vi att Annas
personlighet utgör hennes identitet, som enbart formas utifrån hennes utseende. Utifrån ett
vidare perspektiv tolkar vi att ungdomarnas identitetsutveckling sätts i relation till deras
observationer av fysiska ideal och till psykisk ohälsa. Vi menar att med tolkning utifrån
Annas uttalande, så skulle det uppstå en stor psykisk påfrestning om en individ ständigt
baserar sin självbild och identitet utifrån sitt utseende.
47
I nedanstående citat beskriver en av deltagarna en form av tillstånd som kan indikera på
psykisk ohälsa, då hon upplever en viss depression över att inte känna sig tillräcklig på grund
av hennes uppfattning av vad fysiska ideal innefattar och innebär i praktiken.
Josefine 18 år: ” […] Man har ju alltid komplex över något, men ser jag en bild
av någon som har det man känner är perfekt, så blir jag istället mer deprimerad
[…] Det får mig att aldrig känna mig tillräcklig, jag är aldrig nöjd med hur jag
ser ut”.
Vi tolkar att Josefines psykiska mående utgör en konsekvens av samtliga faktorer som
samspelar. Vi gör tolkningen av att Josefine till en början observerar sociala mediers
konstruktion av fysiska ideal på en samhällelig nivå och vidare bildar sig en uppfattning av
vilka egenskaper som betraktas vara fördelaktiga och inte, vilket utgör normalitet och
avvikelse. Vid en förståelse för ’normala’ respektive ’avvikande’ egenskaper, placerar
Josefine in sig själv på skalan där hon själv anser att hon platsar in. Vi tror att hennes
självuppfattning inverkar på Josefines identitetsutveckling på en individnivå. Vi uppfattar att
hon känner av press och stress utifrån att hon har komplex över sitt utseende, samt att hon inte
känner sig tillräcklig. Vidare uppfattar vi att dessa faktorer medverkar till att Josefine
upplever ett tillstånd som kan indikera på psykisk ohälsa, då hon benämner att hon kan
uppleva depression.
Avslutningsvis vill vi sammanfatta vår tolkning av vårt resultat utifrån frågeställning två och
dess följdfråga, då vi vill konstatera att ungdomarna kopplar samman psykisk ohälsa med
individers egenskaper i form av ”utseendemässiga brister”. Vi kan även konstatera att
ungdomarna har gemensamma förställningar om vilka egenskaper som individer behöver
besitta, för att betraktas vara ’normala’ respektive ’avvikande’. Således utgör effekten av att
ungdomarna upplever att individer försöker sträva efter att uppnå perfektion. Vi tolkar att det
existerar ett samband mellan ungdomarnas interaktion och observation av omgivningen, i
samspel med att individens utveckling av identitet sker. Vi noterar även att sociala mediers
spridning av fysiska ideal skapar en övergripande negativ effekt som tar överhand, då kraven
av beteendeförväntningar upplevs vara orimliga att uppfylla. Avslutningsvis tolkar vi att
ungdomarna sätter sig i en kontrast till deras observationer av omvärlden, vad beträffar
fysiska ideal. Detta skapar en negativ inverkan som kan medföra att ungdomarna upplever
olika former av psykisk ohälsa.
48
7:3 Analysöversikt
Analysöversikten kommer att bestå av en matris som skapar en avbildning och en
sammanfattning över vårt analysinnehåll. Resultatet som framgår utifrån varje frågeställning
kopplas i denna matris samman med respektive teori eller begrepp, som utgör en
sammanfattad analysöversikt.
Ungdomars upplevelser av
Sociala mediers
fysiska ideal i sociala
konstruktion av fysiska
medier
ideal – eventuell psykisk
ohälsa
Socialkonstruktivism
De fysiska idealen
Samband mellan
betecknar ”kvinnliga”
konstruktionen av
respektive ”manliga”
fysiska ideal och dess
egenskaper, som
inverkan på
synliggör den sociala
ungdomars
konstruktionen som
identitetsutveckling.
sprids via sociala
medier.
Negativ inverkan kan
medföra upplevelse
av psykisk ohälsa.
Normalitet och avvikelse
De fysiska idealen
Fysiska ideal formar
tillskrivs mentala-
ungdomarnas
och fysiska
uppfattningar av vilka
egenskaper för att
egenskaper som avser
urskilja den ’normala’
utgöra normalitet och
respektive den
avvikelse.
’avvikande’
individen.
Social kognitiv teori
Genom ungdomarnas
observationer av det
beteendeförväntningar
konstruerade idealet
betraktas vara för höga,
och dess
vilket bidrar till att
49
Krav om
beteendeförväntningar,
ungdomar kan uppleva
agerar individerna för att
psykisk ohälsa.
uppnå kraven om
eventuella förändringar.
Identitet
Begreppet behandlas inte i
denna frågeställning.
Samband mellan
individens interaktion
och observation av
omgivningen,
inverkar på
individens
identitetsutveckling
och psykiska mående.
50
KAP 8 DISKUSSION
I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat och våra slutsatser, samt jämföra den
tidigare forskningen med vårt resultat. Vi kommer även att utgöra en redovisning för vår
vetenskapsteoretiska ram och beskriva vilken kunskap vår uppsats har genererat, samt ge
förslag till vidare forskning inom socialt arbete.
8:1 Diskussion om resultat
Huvudresultatet har sammantaget redovisat att ungdomarna upplever att sociala medier
konstruerar fysiska ideal. Ungdomarna beskriver en samstämmig bild över vilka fysiska ideal
som är konstruerade i sociala medier. Det har framkommit att en större del av
forskningsdeltagarna har gemensamma upplevelser om innebörden av begreppet psykisk
ohälsa. Det har även framkommit att ungdomarna delvis har skilda uppfattningar av sociala
mediers inverkan på sig själva och andra ungdomar, utifrån dess konsekvenser som medför
psykisk ohälsa. Avslutningsvis så framkommer det att ungdomarna benämner självupplevda
symptom av psykisk ohälsa på grund av sociala mediers spridning av fysiska ideal.
Vi har en gemensam uppfattning om att resultatet har varit förväntat och resultatet har
bekräftat vår förförståelse, om hur vi upplever att sociala medier inverkar negativt på
individens psykiska hälsa. Vi är inte förvånade över att två av ungdomarna uttryckte att de
varken påverkades positivt eller negativt. Våra spekulationer är således att alla individer
påverkas i olika omfattningar och på olika sätt. Därför har vi en spekulation om att våra två
ungdomar svarade på detta sätt, då vi tror att det kan vara en naturlig reaktion för situationen.
Vi tror att deras svar kan grunda sig på att de inte vill lämna ut för mycket information om sig
själva i samtal med oss, då de inte känner oss.
För vidare spekulationer om informationen som framkommit i vårt resultat tror vi att
ungdomarna upplever sig påverkade. Detta på grund av att ungdomarna ständigt befinner sig i
en tillvaro där sociala medier alltid finns tillgängliga. Vi tror att individernas strävan efter att
passa in i normen inverkar på huruvida dem använder sig av sociala medier, samt huruvida
dem beaktar innehållet i sociala medier. Vidare har vi uppmärksammat att ungdomarna
upplever olika former av symptom som kan indikera på psykisk ohälsa. Vi anser att det är av
stor vikt att arbeta med åtgärder för att förebygga och motverka psykisk ohälsa hos ungdomar.
Vi betraktar att en tänkbar åtgärd kan vara att lyfta och diskutera frågan, exempelvis inom
51
skola. Frågan kan även diskuteras inom samhället, genom olika samhällsdebatter för att
synliggöra och skapa en medvetenhet om fenomenet.
8:2 Slutsatser och diskussion
Utifrån vårt resultat och vår analys så har vi sammantaget dragit sex slutsatser, varav tre
slutsatser utgår ifrån den första frågeställningen och dem resterande tre utgår ifrån den andra
frågeställningen och dess följdfråga.
Utifrån resultat och analys som berör den första frågeställningen, kan vi dra den första
slutsatsen om att ungdomarna upplever att sociala medier konstruerar specifika fysiska ideal,
utifrån vad de beskriver att individer ska besitta för några egenskaper. Den andra slutsatsen vi
drar är att ungdomarna har en samstämmig bild av vilka specifika fysiska egenskaper som
betraktas vara fördelaktiga för kvinnor respektive män, för att anses vara ’normala’. Den
tredje och sista slutsatsen vi kan dra utifrån vår första frågeställning, är att ungdomarna
beskriver fysiska ideal som något socialt konstruerat och som sprids via sociala medier. Ett
samband uppmärksammas mellan hälsa och träning för att uppnå det ultimata fysiska idealen.
Utifrån resultat och analys som berör den andra frågeställningen och dess följdfråga, drar vi
en försiktig slutsats om att ungdomarna sammantaget upplever olika tillstånd som kan
indikera på psykisk ohälsa. Den första anledningen till att slutsatsen dras med varsamhet är att
samtliga deltagare inte har uttryckt att deras psykiska mående har påverkat, utifrån att två
deltagare har utryckt att de inte har påverkats alls. Den andra anledningen till att slutsatsen
dras med varsamhet är då vi upplever en svårighet över att benämna att samtliga deltagare
upplever psykisk ohälsa, då de benämner olika tillstånd som kan indikera på psykisk ohälsa.
De tillstånd som ungdomarna benämner är stress, press, samt nedstämdhet och depression
över de rådande fysiska idealen som existerar. Dessa tillstånd uttrycker våra deltagare att de
själva, samt andra ungdomar kan uppleva. Dock vill vi påpeka att ingen av ungdomarna har
uttryckt sina egna upplevelser eller andra ungdomars upplevelser, utifrån den direkta
betoningen av begreppet psykisk ohälsa.
Den andra slutsatsen vi kan dra är att ungdomarna upplever de olika tillstånden som kan
indikera på psykisk ohälsa, på grund av att deras upplevelser av fysiska ideal är för extrema
och är därför svåra att uppnå. En tredje och sista slutsats vi kan dra är att deltagarna beskriver
52
att ungdomar kan uppleva olika tillstånd som kan indikera på psykisk ohälsa, utifrån
individers upplevelser av att sociala medier ger intryck av att allt är ”perfekt”, vilket inte
lämnar utrymme för ”utseendemässiga brister”.
Vi har en uppfattning av att våra två frågeställningar och vår följdfråga till frågeställning två
har blivit besvarade, utifrån vårt resultat och vår analys, samt våra dragna slutsatser. Syftet
med vår studie anser vi där av vara slutfört.
8:3 Jämförelse - tidigare forskning och resultat
Vid en jämförelse mellan vårt insamlade material och med tidigare forskning kan vi urskilja
både likheter och ett fåtal skillnader. Då vi utgår ifrån våra deltagare utgör deras upplevelser
en samstämmig bild med den australienska studien, som vi har valt att uppmärksamma om i
vår tidigare forskning. Den australienska artikeln redovisar för ett samband mellan ungdomars
höga nivåer av stress och deras dysfunktionella kroppsuppfattning. I vårt resultat kan vi
urskilja att majoriteten av forskningsdeltagarna beskriver att deras upplevelser av stress
uppstår, på grund av komplexitet över deras kroppsuppfattningar. Artikeln redovisar även för
att unga kvinnor upplever högre stress och depressiva symptom, samt att dem upplever en mer
negativ självkänsla och kroppsuppfattning i jämförelse med unga män. I vår uppsats har vi
inte haft för avsikt att undersöka skillnader och likheter mellan tjejers respektive killars
upplevelser, därför har fokus inte lagts på en jämförelse mellan deras upplevelser sinsemellan.
Såhär i efterhand kan vi ändå observera att fler tjejer betonade en negativ inverkan på deras
psykiska mående och självkänsla än vad killarna gav uttryck för i vår studie. En skillnad som
vi kan observera mellan vårt resultat och den vetenskapliga artikeln, är att våra kvinnliga
deltagare inte ger uttryck för att en påverkan sker i kamratgruppen och utifrån dess subkultur.
Istället uttrycker en av våra manliga deltagare en påverkan utifrån hans kamratgrupp, utifrån
en form av grupptryck över hur han ska vara och agera för att bli accepterad (Murray et al,
2011).
I den andra vetenskapliga artikeln från Norge kan vi i jämförelse med vår empiri urskilja
många likheter. En likhet kan beskrivas vara gemensamma upplevelser av hur sociala medier
anses vara en källa som driver fram och konstruerar de fysiska idealen i samhället. En annan
likhet kan vara att dagens sociala medier framför ett budskap om att synligt fett inte anses
53
vara acceptabelt. Våra forskningsdeltagare diskuterar ovanstående information genom att
benämna vikten av att träna i förhoppning av att inte betraktas vara ”tjocka”. I både artikeln
såväl som i forskningsdeltagarnas uttalanden, kan vi urskilja hur hälsotrenden skildras i
sociala medier och således i sin tur påverkar individernas uppfattningar om deras kroppar och
strävan efter att försöka uppnå dessa ideal. Den norska artikeln betonar att det blir svårare för
individer att leva med övervikt, utan att känna missnöje över sitt utseende. I likhet med vår
empiri återger våra deltagare upplevelser av hur övervikt betraktas som något ”fult” och att
det inte hör till det ’normala’, vilket i sin tur bildar ett missnöje hos individen (Rysst, 2010).
I den tredje svenska avhandlingen redovisas det för hur majoriteten av ungdomarna upplever
sig vara under press, delvis på grund av krav utifrån prestationer i skolan, samt egna inre krav.
Utifrån avhandlingen kan vi urskilja en likhet med våra deltagares upplevelser. Våra deltagare
uppger själva hur det ställs krav på hur de ska se ut. Kraven som i in tur skapar enskilda,
medvetna eller omedvetna inre krav om hur individerna behöver agera för att uppnå de olika
fysiska idealen (Wiklund, 2010).
8:4 Vidare forskning
För vidare forskning har vi förslag om att utföra en mer omfattande kvalitativ studie med fler
forskningsdeltagare, samt att intervjuerna utförs i flera olika fokusgrupper. Fördelen med
användningen av fokusgrupper kan motiveras utifrån att metoden kan möjliggöra för en
urskiljning av olika pågående processer. Intressanta processer som skulle kunna undersökas är
huruvida kamratgruppen och dess subkultur kan påverka och inverka på den enskilda
individens beteende och agerande. Vi tror även att användningen av fokusgrupper kan
generera i möjliggörandet av fördjupande diskussioner bland deltagarna, samt generera i en
rikare insamling av empiri.
För vidare forskning har vi även förslag om att utföra en komparativ studie. Studien skulle
kunna vara fördelaktig för att jämföra killars, respektive tjejers upplevelser. Vi betraktar även
en komparativ forskningsmetod som fördelaktig vid en jämförelse om eventuella skillnader
och likheter kan urskiljas, beroende på var deltagarna är bosatta. Detta skapar möjligheter till
fördjupad kunskap om deltagarnas upplevelser skiljer sig åt beroende på individens miljö och
kontext.
54
Vidare har vi två förslag till alternativa undersökningsfrågor, för vidare forskning. Det första
förslaget utgår ifrån en diskussion som vi för i vårt resultat- och analyskapitel. I kapitlet lyfter
vi huruvida sociala medier besitter en form av en definitionsmakt. Diskussion förs om hur vi
anser att sociala medier har en form av makt för att utsända budskap om vilka fysiska
egenskaper, som ska betraktas vara fördelaktiga och inte i dagens samhälle. Vi anser att
frågan som berör sociala mediers roll, utifrån begreppet makt kan vara ett viktigt perspektiv
att lyfta. Frågan skulle kunna generera i fördjupad förståelse för, på vilket sätt sociala medier
har makt att påverka individer i samhället. Centrala begrepp som kan betraktas vara relevanta,
att lägga fokus på är makt och kategoriseringar.
En annan alternativ undersökningsfråga som vi vill ge förslag på för vidare forskning är
utifrån ett perspektiv av förebyggande arbete. Exempelvis att undersöka hur primärvården och
olika skolor arbetar för att motverka ungdomars upplevelser av psykisk ohälsa, som till viss
del kan uppstå utifrån sociala mediers spridning av olika fysiska ideal. Vi tror att
undersökningsfrågan skulle kunna generera i fördjupad kunskap och förhoppningsvis bidra till
förbättring av det preventiva arbetet som sker inom primärvården och i olika skolor. Centrala
begrepp som kan betraktas vara relevanta, att lägga fokus på är riskfaktorer, förebyggande
arbete och preventiva åtgärder.
8:5 Vetenskapsteoretisk ram och genererad kunskap
Vårt metateoretiska perspektiv, socialkonstruktivism kan förklaras utifrån positivistisk
epistemologi, som eftersträvar en objektiv sanning utifrån individers subjektiva upplevelser av
verkligheten. Positivism kan förklaras vara en benämning på kunskap som genereras genom
sinneserfarenheten. Epistemologi som i sin tur kan förklaras vara läran om kunskap. Utifrån
positivistisk epistemologi kan socialkonstruktivism betraktas generera kunskap genom
individens upplevelser, vilja och tankar som artikuleras i språklig kommunikation. Språket
kan vidare betraktas som en sann representation av en människas mentala värld och utgör
därmed en sanning (Johansson & Liedman, 1993). Utifrån vår uppsats kan vi betrakta
forskningsdeltagarnas subjektiva upplevelser som en sann representation av verkligheten för
den tid och kontext som individerna befinner sig i. Vi anser att vår uppsats har genererat i en
förståelse för vilka fysiska ideal som deltagarna upplever att sociala medier konstruerar. Vi
har även fått en fördjupad kunskap om på vilket sätt sociala mediers konstruktion av fysiska
ideal, inverkar på deltagarnas psykiska mående.
55
REFERENSER
Tryckta källor
Ahrén, J.C. & Lager, A. (2012): ”Ungdomars psykosociala hälsa” I Rostila, M & Toivanen, S
(2012): Den orättsvisa hälsan – Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd.
Stockholm: Liber.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015): Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Arnetz, B. & Ekman, R. (2013): Stress: gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber.
Arnetz, B. & Ekman, R. (2005): Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna.
Stockholm: Liber.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012): Vetenskapliga tankeverktyg:
till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Bandura, A. (1991): Social Cognitive Theory of Self-regulation. Stanford University USA.
Organizational Behavior and Human Decision Process, Vol 50, Nr 2, 248-287.
Brown, C. (2011): Skönhetens mask: historia om kropp och själ, ideal och verklighet.
Stockholm: Carlsson.
Bryman, A. (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bunketorp Käll, L & Ekman, R. (2013): ”Kunskapande och stress – att uppmärksamma det
väsentliga” I Ekman, R. & Arnetz, B (2013) Stress: Gen, individ, Samhälle. Stockholm:
Liber.
Burr, V. (2003): Social constructionism. New York: Routledge.
56
Carlsson, U. (2010): Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom,
Göteborgs universitet.
Depoy, E. & Gitlin, L. N. (1999): Forskning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009): Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Duregård, O. (2008): Att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa i adolescensen. Barn -och
ungdomspsykiatri, Stockholms Läns Landsting. Västra Frölunda: Intellecta DocySys AB.
Eide, T. & Eide, H. (2006): Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom
socialt arbete, vård och omsorg. Malmö. Liber.
Ejrnaes, M. & Kristiansen, S. (2003) Perspektiv på sociala problem i USA och Skandinavien.
I Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2003): Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och
Kultur.
Engdahl, O. (2011): Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och teorier. Lund:
Studentlitteratur.
Etilé, F (2007): Social norms, ideal body weight and food attitudes. Health Economics, Vol
16, Nr 9, 645-966.
Foucault, M (1975:1993): Övervakning och straff. Lund: Arkivförslag.
Findahl, O. (2012) Barn och ungas medieanvändning i Internet-världen. Göteborgs
Universitet: Nordicom.
Frisèn, A. & Hwang, P. (2006): Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur.
Hacking, Ian (1999): Social konstruktion av vad? Stockholm: Thales.
57
Harter, S. (1993) ”Causes and cosequences of low selfesteem in children and adolescents”I Baumeister, R. F. (1993): Self-Esteem: The
Puzzle of Low Self-Regard. New York, NY: Plenum Press.
Johansson, I. & Liedman, S.E. (1993): Positivism och Marxism. Göteborg: Daidalos AB.
Kalman, H. & Lövgren, V. (2012): Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och
utsatthet. Malmö: Gleerups.
Kvale, S. & Brinkmann, S. ( 2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005): Kvalitativ metod. I Larsson, Sam, Lilja, John, & Mannheimer, Katarina.
(red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, S. (2012): Nya medier och kommunikation: Makt och meningsskapande i den
digitala tidsåldern. Polen: Gleerups.
Ljunggren, C. (1999): Identitet som konstitutivt handlande. Utbildning och demokrati, Vol 8,
Nr 1, 63-87.
Magnusson, C & Häggström-Nordin, E. (2009): Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund:
Studentlitteratur.
Murray, M-K., Byrne, D-G., Rieger, E. (2011): Investigating adolescent stress and body
image. Journal of Adolescence, Vol 34, Nr 2, 269-278.
Nutbeam, D. & Harris, E. (2004): Theory in a Nutshell: A Guide to Health Promotion Theory.
Australien: McGraw-Hill.
58
Prestjan, A. (2001): Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsperspektiv på
ätstörningar, exemplet anorexi. Socialvetenskaplig tidskrift, Nr 1-2, 108-121.
Roos, E & Prättälä, R (2012) ”Sociala skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor” I Rostila, M
& Toivanen, S (2012): Den orättsvisa hälsan – Om socioekonomiska skillnader i hälsa och
livslängd. Stockholm: Liber.
Davidsson, B. & Patel, R. (1994): Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Rysst, M. (2010): ”Healthism” and looking good: Body ideals and body practices in Norway.
National Institute for Consumer Research, Sandakerveien, Oslo, Norway. Scandinavian
Journal of Public Health. Vol 38, Nr 5, 71-80.
Svensson, K. (2007): Normer och normalitet i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P. G & Starrin, B. (1996): Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Tew, J. (2005): Social Perspectives in Mental Health: Developing Social Models to
Understand and Work with Mental Distress. London and Philadelphia: Jessica Kingsley
Publishers.
Thuren, Thorsten (2007): Vetenskapsteori för nybörjare. 2 uppl. Stockholm: Liber.
Vingård, E. (2015): Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Forskningsområden för hälsa,
arbetsliv och välfärd. Stockholm: Forte.
Wiklund, M. (2010): Close to the edge – Discursive, embodies and gendered stress in modern
youth. Umeå University Medical Dissertations, New Series No 1377.
59
Kompendium
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer i humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR (Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet)
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015): När livet känns fel – ungas
upplevelser kring psykisk ohälsa. Stockholm: MUCF.
Socialstyrelsen (2013): Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till Barns och Ungas
hälsa, vård och omsorg. Artikelnummer: 2013-5-43.
Elektroniska källor
Forsberg, E. (2010): 80 procent av unga internetanvändare i EU är aktiva i sociala medier.
Hämtad 2015-10-07, från:
http://www.internetstatistik.se/artiklar/80-procent-av- unga-aktiva-i-sociala-medier/
Folkhälsomyndigheten. (2013): Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar
hälsan och genomförda åtgärder. Hämtad 2015-10-08, från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Barn-och-unga-2013Utvecklingen-av-faktorer-som-paverkar-halsan-och-genomforda-atgarder/
Lundgren Gestlöf, J. (2014): Dags att ta psykisk ohälsa på allvar. Hämtad 2015-11-24, från:
http://norrteljetidning.se/debatt/1.2572373-dags-att-ta-psykisk-ohalsa-pa-allvar
World Health Organization, WHO. (2014): Mental health: strengthening our response.
Hämtad 2015-12-08, från:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/
60
Bilaga 1
INTERVJUGUIDE
Bakgrundsvariabler
Ålder, årskurs, kön, vilken utrustning används för sociala medier (telefon/dator).
Sociala medier
Vad är sociala medier enligt dig?
Använder du dig av sociala medier, och i så fall vilka och i vilken omfattning?
Vid vilken ålder började du använda dig av sociala medier?
Vilken innebörd har fysiska ideal enligt din mening? (exempel, inte endast kropp, utan
utseende i sin helhet)
Vad anser du att det finns för fysiskt ideal i dagens samhälle?
Vad tycker du att sociala medier konstruerar för någon bild av hur tjejer/kvinnor och
killar/män ska se ut och på vilket sätt? Ge exempel.
Hur eller på vilket sätt tycker du att sociala medier påverkar din upplevelse av vad det finns
för fysiska ideal?
Vad tycker du att det borde finnas för fysiska ideal?
Psykisk ohälsa
På vilket sätt tror du att sociala medier påverkar andra ungdomar på ett positivt sätt utifrån
samhällets fysiska ideal?
På vilket sätt tror du att sociala medier påverkar andra ungdomar på ett negativt sätt utifrån
samhället fysiska ideal?
Hur anser du att sociala medier påverkar dig på ett positivt sätt utifrån din upplevelse av
samhällets fysiska ideal?
Hur anser du att sociala medier påverkar dig på ett negativt sätt utifrån din upplevelse av
samhällets fysiska ideal?
61
Vad är psykisk ohälsa enligt dig?
På vilket sätt upplever du att sociala medier har inverkat på ditt psykiska mående vad beträffar
ditt utseende? Hur upplever du att det idag?
Har du någon fråga som du tycker att vi inte har berört, och skulle vilja prata om?
62
Bilaga 2
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
Till berörd Rektor:
En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på
ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa
utifrån fysiska ideal
Vi är två studenter som studerar på termin sex på socionomprogrammet och genomför vår Cuppsats inom socialt arbete. Vi skriver till Er med anledning av att vår studie avser att studera
elevers upplevelser och tankar kring sociala medier som en eventuell bidragande faktor till att
ungdomar upplever psykisk ohälsa. Vi ämnar genomföra en intervjustudie
under höstterminen 2015, som involverar enskilda intervjuer med elever. Med detta
brev önskar vi få tillåtelse att genomföra studien på skolan, vi önskar även att kunna
disponera ett rum för att kunna genomföra intervjuerna. Om detta inte är möjligt, eller att
eleverna inte känner sig bekväma med att genomföra intervjuerna i skolan, så kommer annan
plats att anordnas. Om så är fallet kommer eleverna att tillfrågas att själva välja bekväm plats
för intervjuerna. Om inte eleverna har specifika önskemål, så kommer intervjuerna att
genomföras på ett bibliotek beläget närliggande eleven eller på Institutionen för socialt arbete.
Studien vänder sig till eleverna mellan 16-19 års ålder. Vi har inga specifika önskemål vad
beträffar val av klasser, eller val av program som eleverna studerar.
Syftet med studien är att undersöka sociala mediers eventuella påverkan på ungdomar som
studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta görs utifrån vad ungdomarna upplever att det
finns för fysiska ideal som är konstruerade i dagens samhälle, och som ungdomarna menar
återfinns på sociala medier. Vi har även för avsikt att undersöka och i så fall försöka förstå på
vilket sätt sociala medier kan vara en bidragande faktor till ungdomarnas egna eventuella
upplevelser av psykisk ohälsa. Vi vill även undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas
upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Detta skall ses i
63
relation till huruvida ungdomarna menar att sociala medier konstruerar fysiska ideal, som
eventuellt påverkar ungdomarnas erfarenheter av psykisk ohälsa
Vi har för avsikt att genomföra enskilda intervjuer med ca åtta elever. Beräknad tid för
intervjuerna är cirka 30 -40 minuter. Vid deltagandet kommer eleverna att behöva skriva
under en samtyckes-blankett. Intervjun kommer att bestå av öppna
frågor som berör upplevelsen av sociala medier och psykisk ohälsa. Samtalet kommer att
spelas in vid samtycke från varje enskild elev. Efter avslutad intervju kommer vi
(socionomstudenter) att lyssna igenom intervjuerna och transkribera materialet. Eleverna
kommer att få möjlighet till att godkänna det transkriberade materialet innan användning för
analys, om eleverna så önskar. För att säkerställa att enskilda elever inte kan identifieras i det
resultat som presenteras i C-uppsatsen, så kommer materialet att avidentifieras och fingerade
namn kommer att användas.
Den information som framkommer under intervjun kommer endast att användas i studiens
syfte. Endast berörda studenter samt handledare från Göteborgs Universitet kommer att
ha tillgång till materialet. Deltagandet i studien är helt frivilligt. Eleven kan när som
helst välja att avbryta medverkandet, utan att behöva förklara varför. Ingen
ekonomisk ersättning kommer att utgå. Resultatet av studien kommer deltagarna att få ta del
av efter slutförd C-uppsats, om så önskas. Vid ytterligare frågor, kontakta gärna oss!
Ansvariga för studien
Suzanne Ruotsalainen
Socionomstudent
Tel: X
E-post:
Rebecca Andersson
Socionomstudent
Tel: X
E-post:
suzanne.ruotsalainen@hotmail.com
becca_lamacchia@hotmail.com
Jörgen Lundälv
Handledare,
Universitetslektor
Tel: 031-78 65 795
E-post:
jorgen.lundalv@socwork.gu.se
64
Bilaga 3
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
Till dig som vill delta
Information om vår studie
En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på
ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa
utifrån fysiska ideal
Vi är två studenter som studerar på termin sex på socionomprogrammet och genomför vår Cuppsats inom socialt arbete.
Syftet med studien är att undersöka sociala mediers eventuella påverkan på ungdomar som
studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta görs utifrån vad ungdomarna upplever att det
finns för fysiska ideal som är konstruerade i dagens samhälle, och som ungdomarna menar
återfinns på sociala medier. Vi har även för avsikt att undersöka och i så fall försöka förstå på
vilket sätt sociala medier kan vara en bidragande faktor till ungdomarnas egna eventuella
upplevelser av psykisk ohälsa. Vi vill även undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas
upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Detta skall ses i
relation till huruvida ungdomarna menar att sociala medier konstruerar fysiska ideal, som
eventuellt påverkar ungdomarnas erfarenheter av psykisk ohälsa
Vi har för avsikt att genomföra enskilda intervjuer med elever i åldern 16-19 år.
Beräknad tid för intervjuerna är cirka 30 -40 minuter. Vid deltagande så kommer du som elev
att behöva skriva under en blankett om att du samtycker till att delta i intervjun. Intervjun
kommer att bestå av öppna frågor som berör dina upplevelser av sociala medier och psykisk
ohälsa. Samtalet kommer att spelas in vid samtycke från dig som elev. Efter avslutad intervju
65
kommer vi (socionomstudenter) att lyssna igenom intervjun och en utskrift kommer att ske av
materialet. Du kommer att få möjlighet till att godkänna det utskrivna materialet innan
användning för analys, om du så önskar. För att säkerställa att din enskilda intervju inte kan
identifieras i det resultat som presenteras i C-uppsatsen, så kommer materialet att
avidentifieras och fingerade namn kommer att användas. Om din intervju spelas in så kommer
det inspelade materialet att raderas efter att vår C-uppsats är slutförd.
Vi ser i första hand att intervjun genomförs i ett enskilt rum i er skolas lokaler. Om detta inte
är möjligt, eller att du som elev inte känner dig bekväm med att genomföra intervjun i skolan,
så kommer annan plats att anordnas. Om så är fallet kommer du som elev att tillfrågas om
eget val av plats för intervjun. Om du inte har specifika önskemål, så kommer intervjun att
genomföras på ett bibliotek eller vid Institutionen för socialt arbete.
Informationen som framkommer under intervjun kommer endast att användas i vår uppsats.
Endast berörda studenter, samt handledare från Göteborgs Universitet kommer att
ha tillgång till materialet. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som
helst välja att avbryta medverkandet, utan att behöva motivera anledningen. Ingen
ekonomisk ersättning kommer att utgå. Resultatet av studien kommer du att få ta del av efter
slutförd C-uppsats, om så önskas.
DINA upplevelser är viktiga för oss, då det är du som gör vår studie möjlig! Har du frågor,
eller intresse av att delta, så hör gärna av dig till någon av oss.
Vi bjuder på fika under intervjun
Ansvariga för studien
Suzanne Ruotsalainen
Socionomstudent
Tel: X
E-post:
Rebecca Andersson
Socionomstudent
Tel: X
E-post:
suzanne.ruotsalainen@hotmail.com
Becca_lamacchia@hotmail.com
Jörgen Lundälv
Handledare,
Universitetslektor
Tel: 031-78 65 795
E-post:
jorgen.lundalv@socwork.gu.se
66
Bilaga 4
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
Samtycke till deltagande i studie
Jag har erhållit muntlig, samt skriftlig information angående studien som ska genomföras om
elevers tankar och upplevelser om sociala medier och psykisk ohälsa. Jag har fått möjlighet
till att ställa frågor, samt har fått dessa besvarade. Jag är medveten om att mitt
deltagande är frivilligt och att jag när som helst kan välja att avbryta mitt
deltagande. Härmed samtycker jag till att bli intervjuad.
Ort och datum:___________________
Elevens namnunderskrift:
__________________________________________________________________________
Elevens namnförtydligande:
___________________________________________________________________________
Elevens e-post:
___________________________________________________________________________
Suzanne Ruotsalainen
___________________________________________________________________________
Rebecca Andersson
___________________________________________________________________________
67
68
