Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle?
Av: Ellen Khan, Grupp A.
Ellen Khan, 9103241544
Politisk Teori II, 733G36
Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle?
Inledning:
Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria är
feminism och den ojämlikhet som råder i dagens västerländska samhälle. Anledningarna till
jag valt detta ämne är flertaliga. En av anledningarna är att jag tycker att vi i kursen Politisk
Teori II har diskuterat och analyserat feminism för lite. Det är en fråga som berör hälften av
jordens befolkning och är därför mycket relevant. Ytterligare en anledning till att jag valt att
argumentera i frågan om kvinnors jämställdhet och ställning i samhället är för att det är en
fråga som jag personligen är engagerad i och intresserad av. Hur kommer det sig att halva
jordens befolkning har levt i förtryck och underkastelse jämt emot ett annat kön av samma ras
i flera hundratals år?
Det valda ämnet kommer jag att diskutera och undersöka i förhållande till liberal jämlikhet
och social rättvisa, det vill säga bland annat; John Rawls samhällskontrakt och hans
konstruerade ursprungsposition, men även med hjälp av andra politiska filosofer.
Bakgrund:
Den litteratur jag har använt mig av för att diskutera och analysera mitt valda ämnesområde är
ett antal ”Texter i samtida politisk teori” av bland annat Catherine A MacKinnon, Adrianne
Rich och John Rawls (Liber AB, Upplaga 2:2, 2012). Will Kymlickas bok: ”Contemporary
Poltical Philosohy - An Introduction” (Oxford University Press Inc. Andra upplagan, 2002).
Förutom litteraturen, har jag använt mig av den kunskap som jag förvärvat genom
föreläsningarna vi har haft möjlighet att närvara på under kursen Politisk teori II.
Anledningen till att jag valt ut just de här texterna är för att de dels har gett mig en större
inblick i hur feminism och kvinnoförtryck har sett ut över historien samt hur ojämställdheten
breder ut sig i världen. Det har dessutom gett mig en förståelse i hur man kan diskutera och
formulera politisk-filosofiska frågor samt hur man kan argumentera för och emot de med
hjälp av andra politisk-filosofers argument och normativa skäl.
Litteraturen av Will Kymlocka har gett mig en större förståelse i hur feminism skiljer sig från
många andra politisk-filosofiska frågor eftersom varje teori oftast har undersökt och
ideologiskt granskat feminism utifrån sin egen teori. Därför finns det flera olika grenar av
feminism, ja det finns ju faktiskt lika många versioner av feminism som det finns normativa
teorier. För att kunna göra en bra och grundlig argumentation för varför feminismen bör vara
en självklarhet i dagens samhälle, har jag därför valt att avgränsa mig till vissa delar av
feminism. De avgränsningar jag har valt är de som härstammar från Will Kymlickas bok och
är: sexuell jämlikhet och sexuell diskriminering, det offentliga och det privata inom feminism
samt den känslan av omsorg inom kvinnojämförelser.
2
Ellen Khan, 9103241544
Politisk Teori II, 733G36
Frågeställning
Frågeställningen jag har valt är: hur skall vi skapa ett jämställt samhälle mellan män och
kvinnor?
Syfte:
Syftet med hemtentamen är bland annat att jag bland annat ska utveckla min förståelse för
aktuella samhällsfrågor i ljuset av olika politisk-filosofiska positioner. Hemtentamen ger mig
även möjligheten at fördjupa mina teoretiska kunskaper för nutida politisk-filosofiska frågor.
Frågeställningen jag har valt är minst sagt aktuell i dagens samhälle och eftersom feminism
kan finnas i nästan alla normativa teorier så berör den flera olika ställningstaganden.
Argumentation:
Den frågeställning som jag valt att besvara och argumentera för är: hur skall vi skapa ett
jämställt samhälle mellan män och kvinnor? Jag börjar med att förklara Rawls argument om
rättvisa. Rawls förklarar i sin text ”En teori om rättvisa” 1 att på samma sätt som teorier skall
förkastas och förändras om de inte är sanna eller riktiga, så bör lagar och institutioner
förkastas och ändras om de inte är rättvisa. Det spelar ingen roll hur effektiva och
välformulerade de är, varje person äger en okränkbar rättvisa som ingen del av samhället kan
försumma. Rawls nämner också ett argument som är slående för feminism och jämställdhet
(citerat); ”Därför förnekar rättvisan att några personers förlorade frihet kan rättfärdigas av att
andra får dela på något av större värde. Den låter inte ett fåtal personers påtvingade
uppoffringar uppvägas av att fördelarna sammanlagt blir större till flertalet”. Rättvisan är
något som hör till det jämlika medborgarskapet, skriver Rawls, men hur kommer det sig då att
medborgarskapet i sig inte är jämlikt?
Enligt en undersökning gjord av Europaportalens korrespondent i Bryssel så tjänar i
genomsnitt kvinnor i EU 17 % mindre än män, samtidigt som andelen universitetsutbildade
inom unionen är 60 % kvinnor 2. Eftersom vi svart på vitt kan se att kvinnor har det sämre
ställt ekonomiskt och därmed välfärdsmässigt inom bland annat EU, så handlar det inte längre
bara om en fråga kring att lagar och institutioner bör vara rättvisa, utan även om det jämlika
medborgarskapet. Eller snarare, frånvaron av det jämlika medborgarskapet. För att koppla
frånvaron av det jämlika medborgarskapet till texter av mer (medvetet) feministisk karaktär så
1
2
John Rawls, ur ”En teori om rättvisa”, översättning Annika Persson, Daidalos, 1996.
Europaportalen; Ojämlikhet trots utbildning
http://www.europaportalen.se/2012/03/ojamlikhet-trots-hogutbildning#sthash.pb3bCRGz.dpuf).
3
Ellen Khan, 9103241544
Politisk Teori II, 733G36
väljer jag att framhäva Cathrine A. MacKinnons text ” Sex och Våld: Ett perspektiv” 3.
MacKinnon menar på att dagens lagar och institutioner är skrivna utifrån det manliga
perspektivet. En våldtäkt i juridiska termer klassificeras som ett sexualbrott och inte ett
våldsbrott, men för vem är det egentligen ett sexualbrott? Det som betecknas som sexualbrott
handlar inte om sex för den drabbade, utan om våld. Som MacKinnon nämner i sin text så
ligger faran i att lagen och de politiska institutionerna hos det manliga perspektivet. Detta
innebär i sig att lagen inte är rättvis. Precis som Rawls nämner i sin text om rättvisa så bör
medborgarskapet vara jämlikt och det i sig innebär att alla medborgare har samma
skyldigheter och rättigheter. Men när en kvinna inte anses ha blivit våldtagen eller sexuellt
trakasserad för att ”det endast var en flirt” 4, så är inte rättigheterna jämlika för att i samhället.
Hälften av jordens befolkning består av kvinnor och detta innebär, i grova drag, att hälften av
jordens befolkning lever under ett annat köns makt utan att ha gett en del av sin makt
frivilligt. Ett starkt argument till att feminism och tanken om jämställdhet borde vara en
självklarhet i varje persons tänkande, precis som att de flesta i dagens samhälle, både direkt
och indirekt, arbetar för att bekämpa rasism och nazism är Rawls bärande idé om
rättviseteorin. Rättviseteorin grundar sig på rättviseprinciperna. Rättviseprinciperna bör,
enligt Rawls, vara samhällets grundstruktur och stadgas på fria och rationella personer som
lever i ett jämlikt samhälle och vill alla få sina önskemål och intressen uppfyllda.
Rättviseprinciperna, menar Rawls, ska reglera överenskommelser och fastställa vilket socialt
samarbete som medborgarna kan delta i samt vilket styrelseskick som gäller. Rawls tänker sig
en imaginär ursprungspositions, där rättvisan är jämlikt fördelad bland medborgarna och att
det är här rättviseprinciperna skapas. De fundamentala delarna i ursprungspositionen är att
ingen känner till sin plats i samhället, sin klasstillhörighet eller sin sociala status (till dessa
kriterier skulle jag vilja tillägga sitt kön, då det också påverkar en persons levnadssituation
avsevärt), ingen vet hur intelligent, stark etc. individerna är. Rawls sammanfattar
beskrivningen av ursprungspositionen med att rättviseprinciperna väljs bakom en slöja av
okunnighet. Rättviseprinciperna som skulle skapas är av följande karaktär;
1. Den första principen: Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av
grundläggande friheter som är förenligt med att andra har liknande system av för alla
lika stora friheter.
2. Den andra principen: Sociala och ekonomiska ojämlikheter (det vill säga, även de som
finns mellan män och kvinnor) ska ordnas så att de både är a) till störst möjliga nytta
för de sämst ställda i samhället, b) knutna till yrken och bestraffningar som står lika
öppna för alla under förhållanden som ger alla lika möjligheter.
Catherine A. MacKinnon, ”Sex och Våld: Ett perspektiv”, ur Rape and Society: Readings
on the Problem of Sexual Assault av Patricia Searles. Reprinted by permission of
Westview Press, 1995.
4 Catherine A. MacKinnon, ”Sex och Våld: Ett perspektiv”, ur Rape and Society: Readings
on the Problem of Sexual Assault av Patricia Searles. Reprinted by permission of
Westview Press, 1995.
3
4
Ellen Khan, 9103241544
Politisk Teori II, 733G36
Eftersom den första principen går före den andra i rangordning, innebär det att ingen kan
kränkas på sina grundläggande och jämlika friheter. Rawls menar inte att dessa principer är
slutgiltiga och att medborgarna i ursprungspositionen kan komma att revidera dem. Rawls
mer allmängiltiga förklaringar är att medborgarna kommer välja de principer som följer
maximi-strategi och alltså välja de principer som maximerar utfallet för den sämst ställda,
Rawls definierar detta som ”differensprincipen”.
John Rawls skriver dessutom om kompensationsprincipen, där de minst gynnande i samhället
kompenseras för sin ogynnsamma ställning i samhället genom vissa medel. Det här skulle jag
vilja externt kritisera dels utifrån Catherine A MacKinnons samt dels utifrån Will Kymlickas
argument. För att minska ojämställdheten mellan män och kvinnor bör vi inte kompensera
genom att göra det lättare för kvinnor än män i vissa situationer. Här finns det risk för
jämställdhetsfientliga röster att påpeka varför (vad de anser vara) ett svagare kön skall på
kompensation och hjälp på vägen. Precis som Kymlicka skriver så är frågan om kvinnans
underordning inte en fråga om ologisk särskiljning beroende på det specifika könet. Det är
snarare en fråga om den manliga dominansen 5. För att möta dominans och orättvisa krävs det
inte bara kompensationer utav olika slag. För att möta dominans behövs makt 6, och denna
makt som samhället bör ge kvinnor måste göras på ett legitimt sätt. Som Rawls skriver i sin
text, så bör kompensationen endast ske under en viss del av livet. 7 Detta skapar inte ett
hållbart, jämlikt samhälle.
En lösning till hur samhället bör förändras på det mest rättmätiga och hållbara sättet har jag
tagit inspiration från feministen Susan Moller Okins. Okins menar att för att skapa en
fullständigt jämställt samhälle kanske den enda lösningen är att dagens kultur (med manlig
dominans och lagar skrivna av män) helt enkelt dö ut 8. Detta skulle skapa ett samhälle där
människor står i Rawls ursprungsposition och har möjligheten att skapa rättvisa och jämlika
lagar. Eftersom det i praktiken är omöjligt att låta ett samhälle att dö ut, finns det praktiska
lösningar som att skapa reformer och försöka förändra den djup rotade mansdominerande
tanken i samhället. Sverige har genom århundraden blivit mer jämställt så vi rör oss inte i helt
fel riktning men det gäller att fortsätta kämpa för att skapa ett samhälle där feminism och
jämställdhet mellan män och kvinnor är en självklarhet.
Sammanfattning:
Skälet till att vi i dagens samhälle bör använda oss av tanken kring rättviseprinciperna,
ursprungspositionen och differensprincipen är att det skulle skapas lagar och institutioner som
jämställer män och kvinnor, eftersom ingen vet vilken position i samhället hen skulle få. Det
Will Kymlicka; ”Contemporary Politcal Philosophy – An Introduction”. Oxford
University Press Inc. 2002. Andra upplagan.
6 Catherine A. MacKinnon, ”Sex och Våld: Ett perspektiv”, ur Rape and Society: Readings
on the Problem of Sexual Assault av Patricia Searles. Reprinted by permission of
Westview Press, 1995.
7 John Rawls; En teori om rättvisa, översättning Annika Persson, Daidalos 1996.
8 Föreläsning från kursen i Politisk Teori II på Linköpings Universitet.
5
5
Ellen Khan, 9103241544
Politisk Teori II, 733G36
finns ingen vetenskaplig förklaring till varför vi har en ojämnställd värld i dag, där kvinnor
lever underordnade män. Det, som jag anser vara, ett av de få legitima och hållbara
argumenten till att skapa ett jämställt samhälle är genom att göra om de politiska institutioner
och lagar som finns i dag.
6
