Bilaga 8
Döda och döende träd
Döda och döende träd i området.
Hela det område som vi är intresserade av, tillhörigt Sallerup 5:10, innehåller massor av öd
ved och döende träd. Död och döende ved är mycket viktiga faktorer för den biologiska
mångfalden, eftersom den ger livsmöjligheter för många organismer som annars har få
sådana miljöer att tillgå. Området är aldrig inventerat, men så borde det inte vara, utan det
bör inventeras med det snaraste. Vi är övertygade om att en inventering kommer att visa på
ett flertal intressanta arter. Orsaken till att det finns så mycket död ved här, är att
markägaren inte ”skött” markerna så som rekommenderas. I stället har marken enbart
använts till betesmark. Detta förfarande är inte helt OK i myndigheternas ögon, men för oss
framstår detta som en fantastisk gärning. Det har möjliggjort förutsättningar för en mycket
stor biodiversitet.
I det följande har vi delat upp redovisningen i tre delar:
1: Levande men döende ved.
2: Död ved, upprättstående, s k torrakor.
3: Död ved, nerliggande, s k lågor.
Anledningen till denna uppdelning är, att det är olika organismer som söker sig till de olika
slagen av ved. Därför blir detta också ett sätt att visa att området innehåller alla dessa olika
typer, vilket är ännu en viktig sak för mångfalden.
Bland alla dom organismer som gynnas av död och döende ved kan man räkna upp många
olika grupper.
Fladdermöss hittar övervintringsplatser och yngelplatser.
Fåglar hittar bomöjligheter och mat.
Insekter hittar livsmiljöer. Vedlevande insekter är i dag en eftersatt grupp t ex.
Lägre växter, t ex svampar och lavar hittar livsmiljöer och substrat att leva på.
Man skall också påpeka, att det finns en företeelse som heter mulm. Det är det innehåll av
murken ved, rester av nedbrytningsorganismer, fladdermusspillning och allt annat som
samlas inuti ihåliga trädstammar. Mulm är, i dagens välskötta skogar, en sällsynthet. Dock är
den mycket rik på biologiskt liv, och hjälper många arter att överleva. Många av träden inom
det aktuella området är ihåliga och innehåller mulm. Detta är en viktig faktor när det gäller
frågan om att bevara områdets mångfald.
1: Levande, men döende ved.
Ett delvis sönderblåst träd.
Ett sådant här hål kan locka till sig en stor mångfald liv. Det fortsätter i i den ihåliga eken,
som därmed kommer att erbjuda en hel massa olika livsmiljöer. Eftersom inte
ledningsvävnaden i träet är skadad, kan det fortsätta leva så här under lång tid. Utåt sett är
det helt friskt.
Levande, döende och död ved i blandning. De här träden finns ute på södra betesmarken i
anslutning till fägatan. Eftersom det dessutom finns vattensamlingar direkt under dem, är
detta en mångfaldsmiljö av hög rang.
Ekbukett med vedsprickor. Här finns förutsättningar även för framtiden. Sättet att växa visar
på att ekarna blivit nerbetade när de var unga. Det är således ett bevis på områdets
kontinuitet.
2: Död ved i torrakor.
Såväl veden som den kvarsittande bark erbjuder goda livsmiljöer, bl a för många sällsynta
insektsarter.
Hackspettar, som i dag äe en eftersatt grupp som har svårt att finna föolokaler, har mycket att
hämta i de här områdena.
Torrakor som står kvar länge är viktiga för bland annat tickor.
Fnösketickor.
I död ved hittar hackspettar och många andra djur sin föda.
3: Död ved, nerliggande, s k lågor.
Fallved som multnar är ofta rik på insekter.
Framför allt i sumpskogen finns det mycket lågor.
En lite märklig företeelse är också de ganska talrika lågor som ligger ute på södra
betesmarken. Där bör tidigare således ha funnits en del solitärträd.
Från södra betesmarken.
Flera lågor på södra betesmarken.
Även denna fallne rese finns på södra betesmarken.
Foton Linda Silberman, Ronnie Liljegren Text Ronnie Liljegren
Bilaga 9
Bohål
Bohål i Sallerupsområdet
Många av träden i området är döda och delvis murkna, och andra är levande, men ofta
sönderblåsta. De ger därmed möjligheter för förekomst av utrymmen som kan användas som
bohål för många arter. För att illustrera detta har vi fotograferat ett antal sådana träd med
presumtiva bohål för till exempel fåglar och fladdermöss. Bilderna kommer både från
sumpskogen, skogen och från enstaka träd ute på betesmarken. Vi vill poängtera att detta
endast är sådant som dykt upp under våra fotoutflykter. Skulle man systematiskt inventera
bohål, skulle det ge synnerligen många flera än dessa vi fotograferat. Det förtjänar att
poängteras att man knappast någon annan stans inom kommunen kan hitta flera sådana
här företeelser inom en så liten yta. Området är därmed unikt. Orsaken till att här finns så
många. är naturligtvis den ”eftersatta” skogsskötseln, vilken vi ser med tillfredsställelse,
samtidigt som vi förundras över att man inte uppfattar det unika i områdets karaktär. I detta
fall anger vi inte de exakta fyndplatserna för bohålen, men vi kan garantera att alla är
fotograferade inom det i kartbilagan markerade intresseområdet. Vi kan också garantera att
detta är ett urval av vad vi dokumenterat. Vi har ännu flera i vårt fotomaterial och dessutom
finns det massor av bohål att upptäcka vid en inventering.
Foton Linda Silberman Text Ronnie Liljegren
