Hälsa och samhälle
HUR BEMÖTER VI
PATIENTER MED PSYKISK
OHÄLSA?
EN LITTERATURSTUDIE OM ATTITYDER OCH
STIGMA INOM SOMATISK VÅRD
SARAN CONDÉ
MARIA EKSTRÖM
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Januari 2008
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
HUR BEMÖTER VI
PATIENTER MED PSYKISK
OHÄLSA?
EN LITTERATURSTUDIE OM ATTITYDER OCH
STIGMA INOM SOMATISK VÅRD
SARAN CONDÉ
MARIA EKSTRÖM
Condé, S & Ekström, M. Hur bemöter vi patienter med psykisk ohälsa? En
litteraturstudie om attityder och stigma inom somatisk vård. Examensarbete i omvårdnad
15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde
omvårdnad, 2008.
Patienter med psykisk ohälsa är en del av vårt samhälle och en del av den somatiska
vården. Syftet med denna uppsats var att kartlägga vårdpersonalens attityder gentemot
patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård samt eventuell stigmatisering av denna
patientkategori. Det händer att patienter med psykisk ohälsa blir annorlunda bemötta och
även riskerar att bli underdiagnostiserade inom somatiken. Stigma gentemot personer
med psykisk ohälsa är ett universellt problem. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård
kommer förr eller senare i kontakt med personer med psykisk sjukdom. Metoden var en
litteraturstudie baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visade
främst negativa attityder vilka härrörde från personalens attityder gentemot patienten,
stigmatisering samt personalens syn på sin yrkeskompetens. I studien framkommer det
starkt stöd för behovet av vidare utbildning och stöd för vårdpersonal som är verksam
inom somatiken då de ska vårda patienter med psykisk ohälsa. Författarna är av
uppfattningen att genom empati och omsorg samt en medvetenhet om stereotypiska
åsikter kan vårdpersonalen bemöta denna patientkategori och hjälpa dem att finna mening
i livet.
Nyckelord: Allmänsjukhus, attityder, psykisk ohälsa, stigma, vårdpersonal,
2
HOW DO WE COPE WITH
PATIENTS WITH MENTAL
DISORDERS?
A LITERATURE STUDY ABOUT ATTITUDES AND
STIGMA IN GENERAL HOSPITALS
SARAN CONDÉ
MARIA EKSTRÖM
Condé, S & Ekström, M. How do we cope with patients with mental disorders? A
literature study about attitudes and stigma in General hospitals. Degree Project, 15 Credit
Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of
Nursing, 2008
Patients with mental disorders are a part of our society and a part of the somatic care. The
aim of this essay was to survey health personnel’s attitudes towards patients with mental
disorders within somatic care and the eventual stigmatization of this group of patients.
It’s not uncommon that patients with mental disorders are treated differently or don’t get
a proper diagnose within the general hospitals. Stigma towards people with mental illness
is a global problem. Everyone that works within the health care system will sooner or
later come in contact with people who have a mental disorder. The method was a
literature study based on qualitative and quantitative articles. The result demonstrated
foremost negative attitudes which originated from the personnel’s attitudes towards the
patient, stigmatization and the personnel’s view of their work capability. The study shows
a strong need for education and support for health personnel who are caring for patients
with mental disorders in general hospitals. The authors believe that the health personnel
can cope with patients with mental disorders through empathy, caring and awareness of
stereotyping opinions and thereby help them to find purpose of life.
Keywords: Attitudes, general hospitals, health personnel, mental disorders, stigma
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
6
BAKGRUND
Historik
Psykiatrin i Sverige
Stereotypi och attityder
6
7
7
8
TEORETISK REFERENSRAM
Stigmateori – Goffman
Artskilda typer av stigma
Stigmatiserad eller normal
Mellanmänskliga aspekter – Travelbee
Individen, lidandet och meningen
Stereotypa uppfattningar och empati
Omvårdnadens övergripande mål
Omsorgsteori – Benner & Wrubel
Omsorg
Fenomenologiskt perspektiv
Situations- och kontextbegreppet
Omvårdnadens övergripande mål
8
8
9
9
9
9
10
11
11
11
11
12
12
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Avgränsningar
Definitioner
Vårdpersonal
Stigma
Attityder
Bemötande
Psykisk ohälsa
12
12
13
13
13
13
14
14
METOD
Problemprecisering
Inklusions- och exklusionskriterier
Plan för litteratursökning
Litteratursökning
Databassökning
Manuell sökning
Fjärrlån
Tolkning av bevisen
Kritisk granskning
Sammanställning av bevisen
Kvalitetsbedömning av artiklar
Rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
14
14
15
15
16
16
17
18
18
18
18
18
20
4
RESULTAT
Vårdpersonalens attityder gentemot patienten
Krävande patientgrupp
Oberäkneligt beteende
Rädsla
Stigma
Stereotypi
Misstro
Vårdpersonalens attityder gällande sin yrkesroll samt yrkeskompetens
Okunskap
Osäkerhet
Rädsla
20
21
21
22
22
23
23
23
24
24
25
26
DISKUSSION
Metoddiskussion
Författarnas metod
Artikelförfattarnas metod
Resultatdiskussion
Vårdpersonalens attityder gentemot patienten
Stigma
Vårdpersonalens attityder gällande sin yrkesroll samt yrkeskompetens
Slutsats
Framtida forskning
26
26
26
29
30
30
31
31
32
33
REFERENSER
35
BILAGA
39
5
INLEDNING
Ansvarig sjuksköterska på en ortopedavdelning får ett samtal från en rapporterande
sjuksköterska från akutintaget. Överrapporteringen gäller en kvinnlig patient född 1967
med en fibulafraktur, fotledsfraktur, som är instabil och kräver fixering i narkos. I
kvinnans anamnes framkommer det att hon har psykiska problem och har tidigare under
året varit tvångsomhändertagen på en psykiatrisk avdelning. Vid rapporten till
kvällspersonalen uttrycks det från nästan samtliga en önskan om att denna patient ska bli
behandlad på psykiatriska kliniken trots att intagningsorsaken är av somatisk karaktär.
Detta är bara ett i raden av otaliga exempel av liknande händelser som vi stött på under
våra praktikplatser där vårdpersonalen har visat upp attityder gentemot patienter med en
psykiatrisk anamnes. Detta väckte frågor hos författarna och gav uppslaget till denna
litteraturstudie då detta är en patientgrupp vi kommer att möta i vår framtida
yrkesutövning.
Respekt, empati och lyhördhet är viktiga delar av sjuksköterskeyrket. Vi kommer att
träffa olika sorters människor och ständigt ställas inför nya krav och nya utmaningar.
Patienter med psykisk ohälsa är en del av vårt samhälle och en del av den somatiska
vården. Det händer att patienter med psykisk ohälsa blir annorlunda bemötta och riskerar
även att bli underdiagnostiserade inom somatiken (Östman et al, 2004). Stigma gentemot
personer med psykisk ohälsa är ett universellt problem och kan ge konsekvenser för den
individ som drabbas. Även media hjälper till att stigmatisera personer med psykisk ohälsa
genom att porträttera dem som farliga och oförutsägbara (Lee, 2002).
BAKGRUND
Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård kommer förr eller senare i kontakt med
personer med psykisk sjukdom, vare sig det gäller personal verksam inom
företagshälsovård, primär- eller slutenvård. Vårdpersonal möter denna patientkategori
inom sjukvårdens samtliga områden (Lökensgard, 1997). Det mest centrala är mötet
mellan två parter, patient och professionell. Det fordras kunnande för att vara
professionell men även en känsla av förståelse och omtanke (Cullberg, 1993). Dessvärre
är det inte alltid så enkelt eftersom sjukvårdspersonalen ofta innehar en stereotypisk
uppfattning om patienter med psykisk ohälsa såsom schizofreni (Open the doors, 200709-26). Om detta beror på rädsla eller okunskap är oklart men det är likväl ett problem
och stigmatiseringen av psykiskt sjuka har sorgligt nog bara tilltagit genom åren (Lee,
2002). Som vårdpersonal har vi ett ansvar att förbättra våra attityder och vårt bemötande
för att undvika att understödja stigmatiseringen genom exempelvis slarvig diagnostisering
och misstro av en patient med psykisk ohälsa (Hocking, 2003).
6
Historik
Psykiatrin är och har alltid varit den del av sjukvården som har bemötts av flest fördomar,
varit utsatt för flest förändringar och ständigt skiftande åsikter. Personer med psykisk
ohälsa har behandlats med en blandning av fruktan, förakt och osäkerhet och så här såg
det ut länge. Det var inte förrän i mitten av 1900- talet som dessa attityder ersattes med
mer humana uttryck såsom fördomsfrihet och medmänsklighet (Ottosson, 2003).
Det har genom tiderna förekommit olika sätt att ange orsaken till psykisk sjukdom. Enligt
gamla testamentet var det ett straff från gud och i nya testamentet står det skrivet att onda
andar var källan till ohälsa. Platon menade att när mänskliga begär tog överhand ledde
detta till obalans i själen och den hippokratiska traditionen ansåg att psykisk ohälsa
berodde på obalans i kroppsvätskorna. (a a)
Psykiatrin i Sverige
Omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa har skiftat under olika tidsepoker.
Länge var det klostret som hade det största ansvaret för personer med psykisk ohälsa och
andra utstötta människor i samhället. Under mitten av 1700- talet inrättades hospital för
personer med psykisk ohälsa. Den lågavlönade personalen tog betalt för att visa upp dem
till allmän beskådning. Den första stora skillnaden skedde genom uppförandet av
centralhospitalen på 1800-talet där det var läkare som hade huvudansvaret. Samtidigt
växte en ny filosofi fram där det ansågs att personer med psykisk ohälsa var
behandlingsbara (a a).
Centralhospitalen uppfördes som slutna inrättningar som dels var till för att skydda
patienterna från yttervärlden men lika mycket för att skydda samhället (a a). Tilltron till
denna vårdform var kraftfull och många nya sjukhus uppfördes (Palmblad, 1992). Kritik
började dock sakta växa fram mot dess hierarkiska och slutna struktur. Med tiden
förändrades människors inställningar mot psykisk störning och det betraktades mer som
en sjukdom än ett straff. Hospitalen ändrade efter hand namn till sinnessjukhus eller
mentalsjukhus. I samband med nya läkemedelsupptäckter mot bland annat psykos och
depression under 1950-talet skrevs många patienter ut. Under 1970- talet ifrågasattes den
dåvarande psykiatriska vården. Tanken var att riva mentalsjukhusen och flytta patienterna
till den öppna vården. Den centrala ståndpunkten var att vården skulle vara lättillgänglig
för dem som hade behov av vård och det resulterade i att många patienter skrevs ut och
de flesta mentalsjukhus lades ner (Andersson, 1994).
Efter ett riksdagsbeslut 1995 bildades en ny reform vilken innefattade ett ökat vårdansvar
för kommuner gentemot personer med psykisk ohälsa. Avsikten var bland annat att
normalisera och integrera denna patientkategori i samhället och att undvika
hospitalisering. De behov som kvarstod efter att en patient var tillfredställande
farmakologiskt behandlad skulle tillgodoses genom samverkan med andra vårdinstanser
såsom öppen psykiatrisk vård i kommunen. Det har dock inte varit okomplicerat då mötet
mellan olika vårdområden gjorde att de anställda kände sig oroliga och osäkra i sina
roller (Ottosson, 2003). Kommunerna fann att deras kunskap inte var tillräcklig till att
vårda patienter med psykisk ohälsa och personalen inom psykiatrin kände att de blivit
fråntagna sitt kunskapsområde (Ottosson, 2003).
7
Frågan att ställa är hur mycket som i själva verket har förändrats sedan texterna i gamla
testamentet. Fortfarande visar aktuella studier på stigmatisering där personer med psykisk
ohälsa vittnar om negativa attityder från familj, arbetskolleger och även vårdpersonal
(Dinos et al, 2004).
Stereotypi och attityder
Ordet psykiatri härstammar från grekiskan och betyder själ och läkekonst.
Diagnostiseringen av psykiatriska sjukdomar bedöms utifrån symtom, drag i personlighet,
förmåga till gemenskap men även etnicitet (Allgullander, 2005). Det rör sig om
gradskillnader vad som anses som sjukt och friskt. Stereotypi är ett sätt för oss människor
att systematisera och bibehålla vår verklighet och vårt värde. Att skilja den egna gruppen
från en annan är också ett skäl. Psykiskt sjuka har historiskt sätt alltid varit utsatt för
kategorisering och fördomar vilket har lett till psykiskt lidande för denna grupp. Följden
blir att personen i fråga lägger på ytterligare särdrag vilket leder till fler avvikande
attribut. Än idag är risken att hamna i utanförskap stor för dem som lider av psykisk
ohälsa (Palmblad, 1992). Effekten av att bli utpekad som den psykiskt sjuka patienten
kan orsaka mer lidande än den psykiska ohälsan i sig (Kammer, 1993). Patienter med
psykisk ohälsa kan betraktas på olika sätt på grund av olika orsaker. Orsakerna är ofta
relaterade till sjuksköterskans uppfattningar om patienten i sig. Attityderna och
uppfattningarna kan i stor utsträckning vara ett resultat av tidigare erfarenheter. På
allmänsjukhus skapas en nära relation med patienterna i den dagliga vården. Attityderna
är då av stor vikt för interaktionen mellan sjuksköterska (eller vårdpersonal) och patient
(Brady, 1976).
TEORETISK REFERENSRAM
Författarna har valt tre teoretiska perspektiv för denna uppsats vilka är stigmateori
(Goffman, 2007), Joyce Travelbees omvårdnadsteori (Kirkevold, 2004) med fokus på
mellanmänskliga aspekter samt Patricia Benners och Judith Wrubels omsorgsteori
(1989).
Stigmateori - Goffman
Den sociala miljön och varje samhälle avgör vilka egenheter som uppfattas vanliga och
naturliga för varje individ som ingår. Det avgör också vilka medel som tillgås för att dela
in människor i kategorier. Inom miljön råder sociala spelregler vilka möjliggör för de
förväntningar individer har på människor som kan dyka upp i ens närvaro. Vid ett sådant
möte kategoriseras individen och vissa egenskaper fastställs samt individens sociala
identitet (Goffman, 2007).
8
Artskilda typer av stigma
Tre typer av stigma urskiljs av Goffman (2007). Först är det stigma på grund av
kroppsliga missbildningar. Olika fläckar på den personliga karaktären utifrån
vederbörandes förflutna så som psykiska rubbningar, homosexualitet, fängelsevistelse,
arbetslöshet eller ex självmordsförsök utgör den andra typen av stigma. Den sista typen
av stigma är tribala (stambetingade) som ras, nation och religion. Oavsett vilken typ av
stigma som utpekar en individ består utpekande i att individen i fråga besitter avvikande
egenskaper från förväntningarna. Personen betraktas inte som fullt mänsklig och utifrån
denna förutsättning vidtas diskriminerande åtgärder av olika slag. Genom diskrimination
går det på ett effektivt sätt att reducera en individs möjligheter att leva. Individen
tillskrivs flera oönskade egenskaper från en enda ofullkomlighet. Utifrån detta byggs en
stigmateori upp för att förklara och övertyga andra om den eventuella fara representerad
av den utpekade individen (a a).
Stigmatiserad eller normal
Den stigmatiserade individen kan känna en osäkerhet inför hur de normala1 kommer att
identifiera eller mottaga honom. Detta härrör sig från en osäkerhet över den eventuella
kategoriseringen eller klassificeringen utifrån det stigma individen antas besitta. De
normala uppvisar oftast en attityd men innehar en annan mer misskrediterande attityd.
Resultatet för den stigmatiserade blir en känsla av att inte veta vad andra i grund och
botten tycker och tänker. Varenda småsak inger känslan av att bedömas som märkliga av
de normala (a a).
Mellanmänskliga aspekter - Travelbee
Teorin fokuserar på interaktioner eftersom interaktionen mellan sjuksköterska och patient
i förlängningen kan ha konsekvenser för patienten och hans tillstånd. Med detta som
fokus betonar Travelbee vikten av förståelsen för mellanmänskliga aspekter för att skaffa
sig kunskap i vad omvårdnad är och bör vara (Kirkevold, 2004).
Individen, lidandet och meningen
Huvudbegrepp i teorin är människan som individ, lidande, mening, mänskliga relationer
samt kommunikation (a a). Enligt Travelbee tar sig utgångspunkten i att människan är:
”en unik, oersättlig individ – en varelse som bara existerar en enda gång i denna värld; lik
men också olik varje annan person som någon gång har levat eller kommer att leva” (a a,
s 131)
Travelbee uttrycker ett starkt motstånd för en generaliserande människosyn då
generaliserande definitioner suddar ut individuella särdrag och framhäver endast de
gemensamma dragen (Kirkevold, 2004). Kategoriserande begrepp förvandlar då oftast
människor till stereotyper där individen på detta sätt ”etiketteras” (a a, s 131). Travelbee
betraktar ordet patient som ett sådant kategoriserande begrepp. Travelbee menar att det
endast rör sig om individer som just då är i behov av omvårdnad, vård och stöd (Rooke,
1
De normala enligt Goffman (2007) är de eller vi som inte avviker på ett negativt sätt från de speciella
förväntningarna
9
1995). Människosynen är överlag existentialistisk2 och sjuksköterskans syn på
patienten/människan är avgörande för hur omvårdnaden utförs i praktiken. Travelbee
klargör att alla sjukdomstillstånd inte är botbara. Med hänsyn till detta placerar hon
lidandet i fokus och menar på att god omvårdnad ska kunna ges även då hälsa inte är
målet (Rooke, 1995) eftersom lidandet är en oundviklig del av att vara människa
(Kirkevold, 2004).
Det viktigaste syftet med omvårdnad är att hjälpa individen/patienten att finna mening i
sina olika livserfarenheter eftersom meningen gör livet värt att leva. Genom att etablera
en mellanmänsklig interaktion kan omvårdnaden uppnå detta syfte. Relationen som då
etableras blir både en process och ett medel för att tillgodose den sjukes
omvårdnadsbehov. Den mellanmänskliga relationen är ett slutgiltigt mål efter flera
interaktionsfaser (a a).
Följande faser identifieras av Travelbee:
1.
2.
3.
4.
5.
Det första mötet
Framväxt av identiteter
Empati
Sympati
Ömsesidig förståelse och kontakt (a a, s 134)
Stereotypa uppfattningar och empati
När individer är främmande för varandra präglas det första mötet av stereotypa
uppfattningar om samt förväntningar på den ena parten. Det är i denna första fas viktigt
att sjuksköterskan är medveten om hur stereotypa uppfattningar präglar intrycken av den
sjuka individen. Sjuksköterskans förmåga att se den unika individen beror främst på
förmågan att gå utanför sig själv och intresset för enskilda individer (Kirkevold, 2004).
Empati är enligt Travelbee något neutralt, en förmåga att förstå och dela en annan
individs psykologiska tillstånd i ett visst ögonblick. Den kännetecknas inte av något starkt
behov utan är en process i att förutse handling och gynnas av omfattande erfarenhet samt
en önskan om att förstå den andra individen. Dock kan denna förmåga begränsas av ens
egna erfarenheter (a a). Travelbee säger bland annat följande om empati:
”Eftersom empati bara kan uppstå där det finns en likhet är det orealistiskt att vänta sig
att varje sjuksköterska ska kunna känna empati för alla sjuka personer” (a a, s 135)
Resultatet av empatifasen blir sympati. Denna fas är en fas av medkänsla och hänger
samman med en önskan om att lindra lidande. Den kan dock ej uppstå utan en upplevelse
av närhet till den andra individen. Empati sker i en process av att lära känna individen
medans sympati är en attityd, en känsla och en form av omsorg. Viktigaste redskapet för
en sjuksköterska är kommunikation, enligt Travelbee (Kirkevold, 2004). Kommunikation
är den målmedvetna processen som möjliggör etableringen för en mellanmänsklig
2
Existentialistisk människosyn enligt Travelbee: det som kännetecknar människan är dennes förmåga och
motivation till att söka mening i allt som upplevs i livet (Kirkevold 2004)
10
relation så att god omvårdnad kan uppnås. Syftet med kommunikationen är att lära känna
individen/patienten och på så sätt tillgodose dennes behov (Kirkevold, 2004).
Omvårdnadens övergripande mål
Enligt Travelbee finns det olika mål för omvårdnaden men det överordnade målet är att
hjälpa den sjuke att finna mening i dennes upplevelser av sjukdom och lidande samt även
hjälp till att uthärda och hantera sjukdom och lidande. Hälsa ska dessutom främjas men
den subjektiva dimensionen betonas då hälsa är ett individuellt begrepp och har olika
innebörd för olika människor. Målet för all omvårdnad är att hjälpa individen/patienten
finna mening i just sin upplevelse/situation (Kirkevold, 2004).
Omsorgsteori – Benner och Wrubel
Huvudtesen i denna teori är omsorg. Omsorg är det fundamentala för allt mänskligt liv
vilket medför att det dessutom utgör grunden för all yrkesmässig omvårdnad. Alltså är
omsorg den kontext som utgör kärnan i omvårdnaden (a a).
Omsorg
Omsorg är det centrala begreppet och definieras ”att bry sig om” (a a, s 230) från det
engelska ordet ”caring” (Benner & Wrubel 1989, s 1). Premisserna för omsorg är först
och främst att utgå från vad som är av betydelse för en person, vad som upplevs
stressande och vilka hanteringsmöjligheter det finns att tillgå. Om en person inte bryr sig
kan en händelse inte upplevas stressande (Benner & Wrubel, 1989) och därigenom
definieras omsorgen som ett sätt att förhålla sig till omvärlden. Enligt Benner och Wrubel
handlar inte omsorg endast om relationer mellan människor utan innefattar det individen
uppfattar som meningsfullt eller betydelsefullt och ger därmed upphov till att skapa
möjligheter till att bemästra en situation (Kirkevold, 2004). Den andra premissen är att
bry sig och knyta an till någon eller något. Den slutgiltiga premissen av omsorg medför
eller skapar möjligheten att hjälpa andra och ta emot hjälp (Benner & Wrubel, 1989).
Genom en mellanmänsklig relation kan en individ känna tillit till en annan och skapa
förutsättningar för att individen i sin tur kan hjälpa andra, själv ta emot hjälp och uppleva
att andra bryr sig (Kirkevold, 2004).
Fenomenologiskt perspektiv
Enligt Benner & Wrubel kännetecknas en person av att den lever i en verklighet och
förhåller sig meningsfullt till den. En individ kan inte helt definieras av yttre eller inre
faktorer utan är en självtolkande person som skapas och skapar själv i förhållande till den
kontext man befinner sig i under sin livstid. På så sätt identifieras fyra karakteristiska
egenskaper hos en människa: kroppslig intelligens, bakgrundsförståelse, speciella
intressen och att vara placerad i en situation. Dessa utgör det grundläggande sambandet
mellan människan och dess kontext (a a). Uttrycket speciella intressen – ”concern” (a a, s
232) är att involvera sig. Utifrån dessa speciella intressen involveras och engageras
människan i sin omvärld. Dessa speciella intressen avgör vem man är som person och på
vilket sätt man upplever världen och förhåller sig till den (a a).
11
Situations- och kontextbegreppet
Utifrån Benners och Wrubels teori (1989) befinner sig en människa alltid i en situation.
På basis av de övriga tre karakteristiska egenskaperna engagerar sig människan direkt i
varje situation utifrån vilken mening situationen tillskrivs. Till situationsbegreppet hör
kontextbegreppet. Då situationsbegreppet är mer konkret inriktat på här-och-nuerfarenheter så omfattar kontextbegreppet ett vidare perspektiv. Det omfattar individens
hela kulturella, sociala och historiska sammanhang samtidigt som det innefattar
tidsaspekten. Det vill säga var på tidsaxeln befinner sig personen med sin livshistoria som
meningsbärande last (a a ). Utifrån detta så kan kontexten förändras när det sker
konfrontationer med nya och främmande situationer (sjukdom etc). Detta medför en
ohämmad störning och denna störning betecknas som stress av Benner & Wrubel
(Kirkevold, 2004). Stress definieras som:
”en störning i mening, förståelse och ohämmad funktion, som leder till upplevelse av hot,
förluster eller utmaningar, och som kräver sorgearbete, tolkning eller nya färdigheter” (a
a, s 234)
Omvårdnadens övergripande mål
Med utgångspunkt i detta är det sjuksköterskans främsta uppgift att hjälpa patienten
bemästra sjukdomsrelaterade, stressfyllda situationer genom att utgå från patientens
upplevelse av situationen och dennes speciella intressen. Sjuksköterskan måste tillägna
sig en djup förståelse för patientens speciella situation och dennes kulturella kontext och
därmed skapa en mening för patienten i den specifika situationen. Omvårdnadens främsta
mål enligt Benner & Wrubel är att hjälpa och stärka patientens förmåga att utvecklas, att
leva ut sina speciella intressen även i sjukdom och lidande. Huvudtesen är som tidigare
nämnt omsorg - att bry sig om - då detta utgör människans grundläggande sätt att vara i
världen (a a).
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Mot denna bakgrund blir syftet med studien att undersöka och presentera vårdpersonals
attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård samt en belysning av
eventuellt stigma som denna patientkategori ställs inför. Frågeställningarna är:
Vad uttrycker vårdpersonal för attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa
inom somatisk vård?
Uttrycks det stigma från vårdpersonalens sida gentemot patienter med psykisk
ohälsa
Uttrycks det en osäkerhet från vårdpersonalens sida och bottnar denna i
okunskap?
Avgränsningar
Då författarna inte ville begränsa arbetet till enbart sjuksköterskor valdes kategorin
vårdpersonal vilket även innefattar läkare, undersköterskor och vårdbiträden.
12
Systematiskt kommer kategorin patienter med psykisk ohälsa att användas genomgående
under arbetet. Författarna har här valt att inkludera följande psykiska diagnoser och
ohälsotillstånd uppdelade enligt Levander et al (2006):
Affektiva sjukdomar och affektiva störningar
Psykoser
Personlighet och personlighetstörningar
Psykiska sjukdomar med samtidigt missbruk
Suicid/suicidförsök
Självskadebeteende (tillagt av författarna) (Socialstyrelsen, 2007-09-27)
Utifrån ovannämnda inklusionskriterier exkluderas följande psykiska diagnoser och
ohälsotillstånd från arbetet utifrån Levander et al: s (2006) uppdelning:
Beroendesjukdomar
Ätstörningar
Utvecklingsstörningar
Kroniska cerebrolesionella syndrom (demens)
Ångestsjukdomar (generaliserad ångest, panikångest, PTSS, social fobi – tillagt
av författarna (Borderline, 2007-11-20))
PPD – post partum depression (tillagt av författarna) (Internetmedicin, 2007-1120)
Definitioner
Här avses att definiera grundläggande begrepp vilka övergripande förekommer i denna
studie.
Vårdpersonal
Författarna har valt att inkludera sjuksköterskor, läkare, undersköterskor samt
vårdbiträden i denna kategori
Stigma
I Läkartidningen återgavs följande definition på stigma av Östman et al:
”stigma kan hänföras till en samling av negativa attityder och uppfattningar som leder till
att den breda allmänheten känner rädsla, avståndstagande, undviker och diskriminerar
personer med psykisk sjukdom” (Östman et al, 2004 s 1840).
Attityder
Författarna har valt att använda begreppet attityd utifrån socialpsykologins tolkning.
Attityd är då en varaktig inställning som genom erfarenheter byggts upp och därav
kommer till uttryck genom att man är för eller emot något. De flesta företeelser i
samhällslivet, såsom specifika beteenden, kan bli föremål för attityder. Föremålet kan
vara en person (NE, 2007-09-27).
13
Bemötande
Bemötande är främst ett samspel mellan människor och handlar om den inställning
personer har till varandra som kan komma till uttryck verbalt, i handlingar eller med
gester och tonfall (Kompetensstegen, 2007-09-26).
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa avgränsar de patienter med psykiska diagnoser som definieras genom
ovannämnda kriterier utförda av författarna under rubriken avgränsningar.
METOD
Frågeställningarna i detta examensarbete kommer att besvaras genom en litteraturstudie.
Arbetet kommer att struktureras upp med en övergripande plan och följa en metodisk
linje. Sju punkter är formulerade av Goodman – ‘Literature searching and evidence
interpretation for assessing health care practices’ (SBU, 1993) vilka har lagt grunden till
författarnas tillvägagångssätt. Dessa punkter är följande:
”precisera problemet för utvärderingen
precisera studiernas inklusions- och exklusionkriterier
formulera en plan för litteratursökningen
genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter
inklusionskriterierna
tolka bevisen från de individuella studierna
sammanställ bevisen
formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet”
(SBU, 1993 översatt av Willman et al 2006, s 51)
Problemprecisering
Ett av de viktigaste momenten i denna process var att formulera och precisera
forskningsproblemet. Precisionen av forskningsproblemet påverkar litteratursökningens
storlek och djup. En klar definition av forskningsproblemet med dess omfattning och
begränsningar ligger till grund för att hitta så lämpliga och relevanta artiklar som möjligt.
Det första som författarna gjorde var att tydliggöra syftet för arbetet. Därefter var det
frågeställningen/frågeställningarna som strukturerades då det utgjorde underlaget för hela
artikel- samt litteratursökningen. För att precisera problemet använde författarna
Flemmings struktur för frågeställningar (Flemming, 1998). Detta gav följande
frågeställningar med dess struktur presenterade enligt Flemming (a a) i tabell 1-3:
14
•
Vad uttrycker vårdpersonal för attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa
inom somatisk vård?
Tabell 1 Struktur för frågeställning enligt Flemming (1998) modifierad av författarna
Undersökningsgrupp
Åtgärd/Metod
Resultat
Vårdpersonal inom
All omvårdnad
Positiva eller negativa
somatisk vård
Alla förekommande
uttryckta:
metoder
Attityder
Upplevelser
Förväntningar
•
Uttrycks det stigma från vårdpersonalens sida gentemot patienter med psykisk
ohälsa?
Tabell 2 Struktur för frågeställning enligt Flemming (1998) modifierad av författarna
Undersökningsgrupp
Åtgärd/Metod
Resultat
Vårdpersonal inom
All omvårdnad
Stigma:
somatisk vård
Alla förekommande
Undvikande
metoder
Avståndstagande
rädsla
•
Uttrycks det en osäkerhet från vårdpersonalens sida och bottnar denna i
okunskap?
Tabell 3 Struktur för frågeställning enligt Flemming (1998) modifierad av författarna
Undersökningsgrupp
Åtgärd/Metod
Resultat
Vårdpersonal inom
Alla förekommande
Upplevelser
somatisk vård
metoder
Stöd/support
Utbildning
Rädsla
Inklusions- och exklusionskriterier
Endast studier och annan litteratur på engelska samt skandinaviska språk inkluderades.
Artiklarna skulle vara publicerade inom de senaste 10 år för att uppbära ett så aktuellt
sammanhang som möjligt. Artiklar av endast kvalitativ design söktes från början
eftersom den övergripande efterfrågan i arbetet bygger på attityder, upplevelser och
erfarenheter. Dock fick artiklarna utökas till att inkludera artiklar av kvantitativ design.
Studier gällande vuxna kommer endast inkluderas, det vill säga från 18 år och uppåt.
Plan för litteratursökning
Författarna följde den praktiska och strukturerade plan, upptagen av Willman et al
(2006), för litteratursökningen. Denna inkluderar fyra moment:
1. Identifiera tillgängliga resurser - Här planerade författarna att lägga ca 2 veckor av de
totala 10 på inläsning samt sökning av artiklar och litteratur. Resurserna begränsades till
databaserna tillgängliga på Malmö Högskola. Då författarna under sökningens gång kom
15
till insikt med det begränsade antalet tillgängliga artiklar fjärrlånades fem stycken genom
biblioteket på Malmö Högskola.
2. Identifiera relevanta källor - För denna studie innebar det databaserna PubMed, Cinahl
och PsychInfo som användes för att besvara de aktuella frågeställningarna.
3. Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen - Det
övergripande fokuset för sökningen fastställdes och relevanta sökord formuleras utifrån
studiens frågeställningar. Primära huvuddragen i sökningen utgjorde psykiskt
sjuka/psykisk ohälsa och attityder.
4. Utveckla en sökväg för varje sökning - Sökstrategin var att översätta söktermer på
svenska till [MeSH] – termer respektive Thesaurus -termer och utveckla relevanta
sökvägar för varje söksystem. I PubMed omvandlades söktermerna till [MeSH] - termer
via Karolinska institutets hemsida (KI, 2007-09-26). I Cinahl och PsychInfo användes
Thesaurus-termer som söktermer. Eftersom databaserna är olika uppbyggda resulterar det
i att termerna skiljer sig lite åt under arbetets gång.
Litteratursökning
Resultatet i denna litteraturstudie baserades på vetenskapliga artiklar. Följande steg
resulterade artiklarna upptagna i studien av författarna.
Databassökning
Som tidigare nämnts skedde sökningen av de vetenskapliga artiklarna främst via
databaserna PubMed, Cinahl och Psychinfo. Det var av stor vikt för författarna att få så
relevanta artiklar som möjligt. Som avgränsning användes sökoperatorn AND mellan
områdena och längre fram i sökningen utfördes vissa sökningar med sökoperatorn NOT.
Endast titlar från år 1997 och framåt lästes samt för åldrarna 18 och över. Viktigt var att
det rörde sig om vårdpersonal inom somatiken och ej inom psykiatrin. Handledning
bokades via biblioteket för ytterligare hjälp med sökord samt utbildning av databaserna
Cinahl och PsychInfo. De sökord som använts i databaserna Cinahl och PsychInfo har
tagits fram via explode marked eftersom sökningen då utökades genom inkludering av
alla underliggande kategorier till sökordet. Sökningen inriktades främst på att finna
artiklar som kunde återfås i fulltext via databaserna PubMed, Cinahl och Psychinfo eller
via Malmö Högskolas SFX. Tabell över sökträden från databaserna kan ses under bilaga
1. Totalt granskades 257 abstracts i PubMed. I Cinahl granskades 130 abstracts och i
PsychInfo 63 stycken. Sammanlagt lästes 36 artiklar och 8 av dessa användes. Nedan
följer sammanställningar över använda sökord samt deras översättning till respektive
sökbas, se tabell 4-5. Då Cinahl och PsychInfo är uppbyggda på likvärdigt sätt återfås
endast en tabell för dem båda gällande sökorden:
16
Tabell 4 Översikt över använda sökord samt dess omvandling till [MeSH]-termer skapad
av författarna
Sökord
[MeSH]-term
Psykiskt sjuka/psykisk ohälsa
Mental disorders
Vårdpersonals attityder
Attitude of health personnel
Allmänsjukhus
Hospital, General
Stigma
Stereotyping
Relationer, personliga eller sociala
Interpersonal relations
Social miljö
Social environment
Akutmottagning
Emergency service hospital
Hälso och sjukvårdsförsörjning
Delivery of health care
Vårdarbete
Nursing
Kvalitativa undersökningar/studier
Qualitative research
Schizofreni
Schizophrenia
Självskadebeteende
Self-Injurious Behavior
Impulskontrollstörningar
Impulse Control Disorders
Tabell 5 Översikt över använda sökord i Cinahl samt PsychInfo och dess omvandling till
Theasaurus-termer skapad av författarna
Sökord
Thesaurus-term
Psykiskt sjuka/psykisk ohälsa
Mental disorder
Vårdpersonal attityder
Attitude of health personnel
Omvårdnad
Nursing care
Sjuksköterskor
Nurses
Attityder gentemot psykisk ohälsa
Attitudes to mental illness
Allmänsjuksköterskor
Nurses staff/general nurses
Stigma
Stigma
Allmänläkare
Family physicians/general practioners
Attityder
Attitudes
Akutomvårdnad
Emergency nursing
De artiklar som exkluderades inriktade sig på fel fokus såsom attityderna från
vårdpersonal inom psykiatrin, allmänhetens attityder eller en patientkategori som ej
ingick i författarnas inklusionskriterier. Även studier utförda för mer än 10 år sedan samt
producerade på annat språk än engelska eller skandinaviska språk uteslöts. Efter utförliga
sökningar via databaserna var fortfarande antalet artiklar ej tillfredställande och därav
utvidgades sökningen till manuell sökning och sedermera även till fjärrlån via biblioteket
(se nedan).
Manuell sökning
Då alla sökord utnyttjats och mättnad uppnått i databaserna övergick sökandet till
manuell sökning främst via referenser till redan påträffade/utvalda artiklar. Dessa artiklar
var: Hopkins, C (2002) ‘But what about the really ill, poorly people?’ – refererad via:
Wilstrand et al (2007) Being burdened and balancing boundaries: a qualitative study of
17
nurses’ experiences caring for patients who self-harm (ej använd då studien var utförd på
vårdpersonal inom psykiatrin) samt: Samuelsson et al (1997) Nurses attitudes to
attempted suicide patients – refererad via: Hopkins, C (2002) But what about the really
ill, poorly people.
Fjärrlån
Författarna fjärrlånade två artiklar via biblioteket vilka var följande: Bailey, S (1998) An
exploration of critical care nurses’ and doctors’ attitudes towards psychiatric patients
och Mavundla, TR & Uys, LR (1997) The attitudes of nurses’ towards mentally ill people
in a general hospital setting in Durban.
Tolkning av bevisen
Innan en möjlig tolkning kan ske måste de insamlade artiklarna kritiskt granskas
vetenskapligt (Willman et al, 2006).
Kritisk granskning
Kriterierna för vetenskapliga artiklar, enligt Polit & Beck (2006), kommer att användas
och ska uppfyllas. Dessa krav innefattar att artiklarna innehåller abstract, titel,
introduktion, metod, resultat, diskussion och referenser (a a). När innehållskriterierna för
var uppfyllda granskades samtliga specifikt utvalda artiklar kritiskt med
granskningsprotokoll för kvalitativa studier (Willman et al, 2006, sid 156) och
granskningsprotokoll för kvantitativa studier (a a, sid 154) för kvalitetsbedömning. Totalt
granskades 15 artiklar och varje artikel kvalitetsbedömdes individuellt av författarna för
att sedan diskuteras och jämföras. Detta förfarande användes då denna granskningsmetod
enligt Willman et al (a a) är av större vikt för bedömningen då granskningen skett av två
oberoende granskare. Enligt Britton (2000) så kommer nästa steg att vara en bedömning
av studiernas bevisvärde och evidensstyrka.
Sammanställning av bevisen
Analysen av artikelunderlaget kommer främst att ske genom triangulering efter att
artiklarna har kvalitetsbedömts individuellt av författarna. Triangulering är en viktig del
för att säkerställa trovärdigheten i vetenskapliga studier enligt Polit & Beck (2006).
Kvalitetsbedömning av artiklar
När det kom till bedömningen av bevisvärdet i artiklarna samt att lyfta fram de centrala
fynden ur varje studie använde författarna sig av SBU: s & SSF: s (1999) kriterier för
bedömning av vetenskaplig kvalitet i studier med kvantitativ metod eller studier med
kvalitativ metod. Se tabell 6-7:
18
Tabell 6 Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod
enligt SBU & SSF (1999, s 48) modifierad av författarna
I=hög
II=medel
III=låg
RCT
Randomiserad
Randomiserad
kontrollerad studie.
studie med
Större väl planerad
bristfälligt antal
och genomförd
forskningsobjekt,
multicenterstudie
otillräckligt
med adekvat
beskrivet eller stort
beskrivning av
bortfall.
material och metod.
Antalet
forskningsobjekt
tillräckligt stort för
att besvara
frågeställningen
CCT
Kontrollerad klinisk
Litet antal
studie utan
forskningsobjekt,
brister i
randomisering.
genomförande,
Väldefinierad
frågeställning,
tveksamma
tillräckligt antal
statistiska metoder.
forskningsobjekt
och adekvata
statistiska metoder
Tabell 7 Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvalitativ metod
enligt SBU & SSF (1999, s 49) modifierad av författarna
I=hög
II=medel
III=låg
K
Studie med
Dåligt formulerad
kvalitativ metod.
frågeställning, för
Väldefinierad
liten och otillräckligt
frågeställning,
beskriven
relevant urval samt
undersökningsgrupp.
välbeskriven
Metod/analys ej
undersökningsgrupp.
tillräckligt beskriven
Metod och analys
eller bristfällig
välbeskriven och
redovisning av
genomförd,
resultat.
resultatet är logiskt
och begripligt.
En presentation över kvalitetsbedömningen av slutligt utvalda artiklar är sammanställda i
en tabell som bilaga 2 utifrån Willman et al (2006).
19
Efter utförd kvalitetsbedömning så är syftet att analysera materialet. Författarna bestämde
sig för att innehållsanalys var den metod som lämpade sig för deras analysarbete.
Analysmetoden valdes då Graneheim & Lundman (2003) menar att det är den bästa
metoden för sjuksköterskestuderande som är orutinerade i analysarbete. Dessutom menar
Bengtsson (2007) att metoden ej är begränsad till endast analys av kvalitativa artiklar.
Enligt Burnard (1991) utförs analysen i 14 steg men den är främst inriktad på analys av
kvalitativ intervju. Därav bestämde sig författarna för att modifiera stegen till de fyra steg
som återgavs på föreläsningen av Mariette Bengtsson (2007). Analysarbetet började med
att författarna läste in sig på materialet ett flertal gånger och på så sätt blev familjära med
det specifika materialet. Arbetet fortlöpte på var sitt håll så att författarna var för sig tog
ut meningsbärande enheter i varje artikel. Detta resulterade i uppkomsten av mönster och
likheter mellan artiklarna. Därefter sammanstrålade författarna för att i nästa steg
diskutera och jämföra var och ens fynd. Genom diskussion och jämförelse av mönster
uppkom olika teman och subkategorier. Slutligen sammanfördes dessa till tre
huvudkategorier med åtta subkategorier.
Rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
Då det är begränsat med tid och möjlighet till att sondera hela forskningsfältet, och
därigenom återge en adekvat bevisningsstyrka, finns det ej en möjlighet för författarna i
denna litteraturstudie att dra evidensbaserade slutsatser och på detta sätt ge slutgiltiga
rekommendationer. Under resultatdiskussionen kommer de bevis som är av värde och
betydelse att lyftas fram. Studien graderas av författarna utifrån artiklarnas sammantagna
evidensstyrka enligt Britton (2000).
Tabell 8 Gradering av evidensstyrka för slutsatser enligt Britton (2000) modifierad av
författarna
1: starkt
Vetenskapligt underlag
Minst två studier
med högt bevisvärde
eller god systematiskt
översikt
2:måttligt starkt
vetenskapligt underlag
En studie med högt
bevisvärde plus minst
två med medelhögt
bevisvärde
3:begränsat
vetenskapligt underlag
Minst två studier med
medelhögt bevisvärde
4: Otillräckligt
vetenskapligt underlag
Annat underlag:
Vad?
RESULTAT
Efter slutförd tolkning återstår sammanställning av resultatet från varje artikel på
uttryckta attityder av vårdpersonalen. Slutprodukten blev tre huvudkategorier med åtta
subkategorier som uppkom genom Innehållsanalys. Attityderna är presenterade utifrån
patienten, stigmatisering och yrkesroll samt yrkeskompetens,. Dessa är presenterade i
tabell 9:
20
Tabell 9 Samlad översikt av samtliga kategorier skapad av författarna
Huvudkategori
Subkategori
Vårdpersonalens attityder gentemot
Krävande patientgrupp
patienten
Oberäkneligt beteende
Rädsla
Stigma
Stereotypi
Misstro
Vårdpersonalens attityder gällande sin
Okunskap
yrkesroll samt yrkeskompetens
Osäkerhet
Rädsla
Vårdpersonalens attityder gentemot patienten
Patienter med psykisk ohälsa skapade ofta många, skiftande känslor och attityder hos
vårdpersonalen. Mestadels för att de betraktades som en krävande patientgrupp och med
sitt oberäkneliga beteende blockerade den naturliga och stressiga rytmen på en somatisk
avdelning (Hopkins, 2002). I en enkätstudie från Sydafrika uttryckte endast 2 % av
vårdpersonalen någon form av positiv attityd (Mavundla & Uys, 1997).
Krävande patientgrupp
Sjuksköterskorna uttalade att arbetstempot på allmänsjukhusens avdelningar oftast var
väldigt stressigt och att kompromissa var något som tillhörde vardagen. I detta tempo
kände de att det inte fanns plats för en patientkategori med psykisk ohälsa då deras behov
oftast var väldigt komplexa och krävande. Dessa komplexa behov sågs som ett stopp i
den naturliga avdelningsrytmen (Hopkins 2002, McAllister 2002). Stoppet berodde
främst på deras behov av konsult läkare – psykiatriker, samt den extra tid och
övervakning som var nödvändig för dem. Att hela tiden behöva be någon patient att vänta
var väldigt frustrerande. För många sjuksköterskor resulterade vården, av patienter med
självskadebeteende/patienter med psykisk ohälsa, i en attityd i form av frustration då de
återkom gång på gång på gång för vård (Hopkins, 2002). Liknande frustration och
hopplöshet framkom i artikeln av Liggins och Hatcher (2005) gällande vården i allmänhet
till patienter med psykisk ohälsa. Ytterligare en artikel påvisade attityd i form av
frustration från vårdpersonalen rörande vården av suicidala patienter på IVA – Intensiv
Vårdavdelning. Speciellt eftersom vården på intensiv vårdavdelning för de övriga
patienterna, som önskade leva, var intensiva livsuppehållande åtgärder/behandlingar
(Bailey, 1998). Enligt Hopkins (2002) betraktades patienter med psykisk ohälsa som
väldigt otacksamma att vårda. Otacksamheten bottnade bland annat i att patienterna inte
uppskattade den vård som erbjöds dem eller var ovilliga till att samarbeta (Reed &
Fitzgerald, 2005). Dessutom ansåg vårdpersonalen att det fanns avsaknad av direkt
positiv återkoppling på den givna vården från patienten (Bailey, 2005) och att vården av
dessa patienter var överlag tidskrävande (Mavundla, 2000).
’…they don’t realise that you’re trying to help them, they see you as the bad guy’
(Reed & Fitzgerald, 2005 s 251)
21
Oberäkneligt beteende
Sjuksköterskorna upplevde självskadepatienter som oberäkneliga i sitt uppträdande och
uttryckte bland annat enligt Hopkins (2002) att många patienter fick våldsamma utbrott
då de förhindrades att lämna avdelningen eller inte tilläts att gå ut och röka. Rädslan för
att patienterna skulle lämna avdelningen skapade ytterligare ett problem då ansvaret för
patienterna låg hos ansvarig sjuksköterska. I jämförelsen av olika patientfall förväntade
sig vårdpersonalen (sjuksköterskor + vårdbiträden) samt studenter att patienter med
psykisk ohälsa (schizofreni) skulle uppvisa ett mer negativt och krävande beteende än en
patient med en oreglerad diabetes (Brinn, 2000). I en kvantitativ artikel baserad på
enkäter ansåg 65 av 100 deltagare (sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden) att
patienter med psykisk ohälsa hade det bättre bakom låsta dörrar samt 70 av 100 deltagare
(sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden) var negativt inställda till att dessa
patienter skulle vara en del av samhället. Frågorna var baserade på uppfattningar rörande
patienter med psykisk ohälsa och deras beteende (Mavundla & Uys, 1997). Besvärligt
och oberäkneligt beteende sammankopplades ofta med psykisk ohälsa (Reed & Fitzgerald
2005, Brinn 2000).
’…they can be really agitated… and they can be aggressive…’ (Reed &
Fitzgerald, 2005 s 251)
Det var speciellt uppvisandet av icke förväntade och olämpliga handlingar, vilka inte
betraktades normala för vårdpersonalen, och därigenom skapade fördomar och attityder
(Mavundla, 2000).
’…the patient was mentally confused, he woke up, got out of bed and passed
urine in front of other people…the patient absconded from the ward and was
traveling from taxi to taxi, naked without a night dress and with only a towel
rapped around her buttocks’ (Mavundla, 2000 s 1575)
Rädsla
För vårdpersonalen i Liggins & Hatcher (2005) baserade sig rädslan för patienterna
främst på tidigare erfarenheter vid vård av patienter med psykisk ohälsa. De individuella
erfarenheterna beskrevs som rädsla, oro och osäkerhet i relationen med patienterna. Trots
viljan att vårda och hjälpa patienter med psykisk ohälsa uttrycktes känslor av otrygghet
av vårdpersonalen i omvårdnaden. Denna attityd relaterades till en känsla av
överhängande fara på grund av bristen på kontroll samt ansvaret för övriga patienter på
avdelningen (Reed & Fitzgerald 2005, Mavundla 2000) .
’You do feel frightened….some of these people are violent too…’ (Reed &
Fitzgerald, 2005 s 251)
Vårdpersonalen upplevde negativa känslor så som ren rädsla vilket förhindrade dem från
att till och med närma sig och bemöta patienten (Mavundla, 2000).
’Is it safe to come closer to him/her?’ (a a, s 1576)
22
Vårdpersonalen i en artikel från Sydafrika angav rädsla inför att ha en patient med
psykisk ohälsa på sin avdelning. Detta grundade sig i en irrationell rädsla för möjligt
våldsamt beteende från patientens sida samt att patienterna ansågs kapabla till i stort sätt
vad som helst (Mavundla, 2000). I en undersökning med tre olika vinjetter (schizofreni,
demens och oreglerad diabetes) visade resultat att vårdpersonalen gav uttryck åt högre
incidens av rädsla och oro gentemot patientfallet rörande schizofreni (Brinn, 2000).
Stigma
Stigmatiseringen kom många gånger till uttryck i olika handlingar vidtagna av
vårdpersonalen. Dessa kunde visa sig som utfrysning i form av tystnad, ignorering eller
undvikande i hopp om att patienten skulle ge upp eller tröttna (Liggins & Hatcher, 2005).
Stereotypi
Patienter med psykisk ohälsa placerades ofta i ett fack och utpekades som den
psykiatriska patienten (a a). För att hantera situationer där personalen kände sig osäkra
och outbildade framkom stereotypiska attityder till uttryck som stöd eller copingstrategi
för att hantera omvårdnaden av suicidala patienter på intensivvårdsavdelning. Detta
ansågs av vårdpersonalen som den stora paradoxen då vården främst på en sådan
avdelning var inriktad på de patienter som, utifrån personalens uppfattning, önskade att
leva (Bailey, 1998). Enligt Mavundla (2000) uttalade sjuksköterskorna att de inte
uppskattade att ha en patient med psykisk ohälsa på sin avdelning eftersom de förväntade
sig ett störande stereotypiskt beteende som högljuddhet, orolighet med omkringvandring
samt våldsamhet.
’These people can cause a lot of trouble and disruption and they just want it
sorting out and you know, send them somewhere else, you know what I mean,
decant it to somewhere else’ (Liggins & Hatcher, 2005 s 362)
71 % av vårdpersonalen i en kvantitativ artikel betraktade patienter med psykisk ohälsa
som mindre intelligenta. Enkätstudien visade att under normala omständigheter var
patienter med psykisk ohälsa föremål för stigmatisering och klassificerades som mindre
viktiga medlemmar av samhället. Svaren från studien indikerade att denna patientgrupp
ännu inte var accepterade i en allmän sjukhusmiljö (Mavundla & Uys, 1997). En studie
utförd i Turkiet resulterade i en stigmatiserad bild av patienter med psykisk ohälsa. 88,2
% av totalt 38 sjuksköterskor skulle inte vilja dela rum med en arbetskollega med en
depressionsdiagnos (p=0.003). Samtliga sjuksköterskor (100 %) invände sig mot ett
giftermål mellan ett syskon och en person diagnostiserad med paranoid schizofreni
(p=0,031) (Aydin et al, 2003).
Misstro
Enligt Hopkins (2002) ansåg sjuksköterskorna i denna studie från Storbritannien att
patienterna med självskadebeteende tog upp vårdtid för de riktigt sjuka patienterna
’Really, ill poorly people’ (a a, s 151).
23
Så fort det framkom att en patient hade en psykiatrisk anamnes etiketterades de och alla
fysiska symtom härleddes till deras psykiska ohälsa. Patienterna blev misstrodda eller
felbedömda och betvivlades vara verkligt sjuka (Liggins & Hatcher, 2005).
’you are not genuinely ill’(a a, s 362).
Det var då lättare för vårdpersonalen att skjuta problemet ifrån sig och snarare betrakta
det som att det inte var deras uppgift (Mavundla 2000, Liggins & Hatcher 2005).
Vårdpersonalens attityder gällande sin yrkesroll samt yrkeskompetens
De attityder som personalen uttryckte vad gällde yrkesroll och yrkeskompetens bottnade i
osäkerhet, okunskap och främst rädsla för att inte kunna tillgodose patientens behov.
Okunskap
I en kvalitativ studie uttryckte sjuksköterskor en avsaknad av kompetens i att vårda
patienter med psykisk ohälsa. För dem ingav det känslan av att de fick ett ansvar de inte
hade tillräcklig erfarenhet eller träning för att handskas med (Hopkins, 2002). Bristen på
utbildning samt främst brist på stöd var genomgående tema i den kvalitativa artikeln av
Bailey (1998) och därmed förklaringen till vårdpersonalens negativa attityder såsom
rädsla och inadekvat beteende. I en annan studie uttryckte samtlig vårdpersonal att
frånvaron av tillräcklig kunskap bidrog till rädslan och osäkerheten (Liggins & Hatcher,
2005). Känslorna som kom till uttryck var bland annat:
’did not have the skills to deal with people in psychological distress, especially
those who had harmed themselves.’ (Hopkins, 2002 s 152)
‘We don’t know enough about mental illness like we do about say chest pain with
regards to management…’ (Liggins & Hatcher, 2005 s 361)
Då de ansåg att vårdbehovet för patienter med psykisk ohälsa främst var samtalsterapi
menade sjuksköterskorna/vårdpersonalen att det låg utanför deras kompetensområde och
snarare tillhörde specialistkompetensen (Liggins & Hatcher, 2005).
’I haven’t really got training to sit and talk to them about, you know, their
problems and council them’ (Hopkins, 2002 s 152)
Trots mestadels negativa attityder indikerade majoriteten av de tio intervjuade
sjuksköterskorna i en kvalitativ australiensisk artikel en önskan om att kunna ge en så god
omvårdnad som möjligt till patienter med psykisk ohälsa. Men som tidigare nämnts i
studierna ovan ansåg de trots allt att det inte var deras uppgift då de saknade adekvat
utbildning (Reed & Fitzgerald, 2005). I ytterliggare en studie av fenomenologisk design
intervjuades tolv sjuksköterskor som menade på att okunskapen bidrog till att de var
inadekvat utrustade i att ge så effektiv vård som möjligt till denna patientgrupp.
Emellertid ansåg sjuksköterskorna att med mer kunskap inom det specifika området,
psykisk omvårdnad, skulle följden bli mer positiva uppfattningar och attityder
(Mavundla, 2000). Kunskap och förståelse krävs för att sjuksköterskorna ska kunna ge en
24
så god och professionell omvårdnad som möjligt till en sådan svår och utmanande
patientgrupp som patienter med psykisk ohälsa/suicidala patienter enligt en svensk
kvantitativ studie. 63 sjuksköterskor av 75 stycken (84 %) ansåg inte att deras utbildning i
nuläget kvalificerade dem för att vårda suicidala patienter (p<0.001) samt 52
sjuksköterskor av 75 stycken (70 %) menade att det krävdes vidare utbildning för att
kunna arbete med en sådan patientgrupp (p<0, 001) (Samuelsson et al, 1997). Graden av
utbildning utgjorde grunden för mer eller mindre positiva attityder från vårdpersonalen
(Mavundla & Uys 1997, Brinn 2000). Sjuksköterskorna i en sydafrikansk undersökning
var mer positiva än undersköterskor och sjukvårdsbiträden (Mavundla & Uys, 1997).
Dock visade en australiensk enkätstudie ingen signifikant skillnad med hänsyn till antal
år av erfarenhet och negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa
(McAllister, 2002).
Osäkerhet
Hopkins (2002) fann att sjuksköterskornas uttryckta osäkerhet resulterade i att patienterna
undveks.
‘Mmm, keep your distance. Yeah, probably not the best treatment for them,
but…well it’s my way of coping. It’s an avoidance issue’ (Reed & Fitzgerald,
2005 s 252)
Detta ansågs bottna i otrygghet på grund av brist på utbildning. Undvikandet i sin tur
berodde på hjälplöshet och en känsla av förargelse vilket ledde till osäkerhet inför
bemötandet och i omvårdnaden av denna patientkategori (Hopkins, 2002). För en stor del
av sjuksköterskorna osäkerhet och även okunskap att medföra en rädsla för att göra mer
ont än gott. Sammantaget blev att med rädsla för att ge fel vård undveks patienterna och
sämre vård eller ingen vård gavs alls (Reed & Fitzgerald, 2005). Brist på utbildning
menade sjuksköterskorna bidrog till inadekvata färdigheter i att vårda patienter med
psykisk ohälsa. Detta i sin tur medförde att sjuksköterskorna kände stor osäkerhet i sin
yrkesroll (Reed & Fitzgerald, 2005) samt skapade starka tvivel på den egna
yrkeskompetensen (Mavundla ,2000).
’Not knowing what you are doing often makes you uncomfortable’ (Reed &
Fitzgerald, 2005 s 252)
’Do I have enough knowledge and skill to deal with the symptoms of the patient?’
(Mavundla, 2000 s 1573)
Dock uttryckte några deltagare positiva attityder i vården av patienter med psykisk ohälsa
i artikeln av Reed och Fitzgerald (2005). Dessa beskrevs i termer som ökad trygghet
vilket relaterades till positiva erfarenheter som ett resultat av utbildning och interaktion.
Några få ansåg dessutom att den mentala omvårdnaden skulle integreras i den allmänna
vården som ett led i sjuksköterskans holistiska omvårdnad (a a).
25
Rädsla
För sjuksköterskorna i artikeln av Hopkins (2002) uttalades främst en rädsla inför
medicinskt färdigbehandlade patienter med psykisk ohälsa som till trots fortfarande
befann sig på somatisk avdelning. De kände då att det inte fanns möjlighet, tid eller
anpassad miljö för övervakning samt prevention för en ny handling av exempelvis
självskada på avdelningen. Främst kom detta an på i att de inte kände sig trygga i
kunskapen om säkerhetsåtgärder (a a). Enligt Reed and Fitzgerald (2005) var det specifikt
rädsla för den otrygga eller ej anpassade miljön för patienter med psykisk ohälsa på en
somatisk avdelning som oroade sjuksköterskorna. De menade att det fanns begränsade
resurser till övervakning. Övervakningen gällde bland annat ej låsta utrymme som trappor
och utgångar samt tillgången till diverse redskap. De kände sig särskilt sårbara under
senare kvälls- och nattskift då personalstyrkan var låg och den enda tryggheten var den
lokala polisen (a a). Rädslan kunde också ha sin grund i brist på utbildning, kunskap och
support (Liggins & Hatcher 2005, Bailey 1998). Många sjuksköterskor uttryckte en djupt
rotad rädsla för att inte förstå patientens tillstånd. Att inte ha kunskap i eller veta om de
var sjuka på grund av somatisk karaktär eller psykisk (Mavundla, 2000).
’We don’t know enough about mental illness… with regards to management and I
think that lack of knowledge exacerbates our fear, basically makes it worse’
(Liggins & Hatcher, 2005 s 361).
DISKUSSION
Författarna har lagt upp sin diskussion utifrån, metoddiskussion, resultatdiskussion,
slutsats och fortsatt forskning. Syftet med studien var att undersöka attityder presenterade
av vårdpersonal inom somatiken gentemot patienter med psykisk ohälsa. Intresset för just
detta ämne uppkom då författarna vid ett flertal tillfällen uppmärksammat diverse
attityder från personal under sina kliniska placeringar i verksamheten. Första steget för en
sjuksköterska samt all annan vårdpersonal är att ge så god omvårdnad som möjligt.
Vården ska ges till hela befolkningen på lika villkor. Viktigt är att vården ges med
respekt för varje individs enskilda värde. Detta är utifrån målen i Hälso- och
sjukvårdslagen (SFS, 1982:763).
Metoddiskussion
Denna rubrik innefattar en kritisk beskrivning och diskussion av författarnas hantering
och förfarande gällande metoden samt artikelförfattarnas metod.
Författarnas metod
Utgångspunkten för denna litteraturstudie samt upplägget av dess systematiska struktur
grundade sig i Goodmans (SBU, 1993) sju punkter. Då Willman et al (2006) gjort en
fullständig översättning av Goodmans punkter valdes denna litteratur som komplement
till punkterna och skapade därigenom en gynnsam förutsättning för ett korrekt och
strukturerat metodförfarande. Problemet preciserades därefter samt ringades in med
26
avgränsningar och inklusions- samt exklusionskriterier. För att begränsa forskningsfältet
till allmänsjuksköterskan arbetsområde. Författarna valde dock att inkludera samtlig
vårdpersonal inom somatisk vård detta eftersom vården av patienten innefattar många
olika personalkategorier och inte bara berör sjuksköterskan. Kategorin vårdpersonal har
även använts i det granskade artikelmaterialet och var därför ytterligare ett argument till
inkludering. Detta gav att fem artiklar har enbart ett sjuksköterskeperspektiv, två har ett
sjuksköterske- och läkarperspektiv, två har ett sjuksköterska-, undersköterske- och
vårdbiträdesperspektiv och i en artikel inkluderas samtlig sjukhuspersonal. Detta innebär
att de uttryckta attityderna ej går att härleda till en specifik yrkeskategori. Målet var att
endast använda artiklar utförda på sjuksköterskor men då det endast återfanns 5 artiklar
baserade på ett sjuksköterskeperspektiv ansåg författarna att resultatet i denna studie
skulle bli bristfälligt samt mindre trovärdigt. Gällande patienter med psykisk ohälsa
uteslöts vissa diagnoser eller ohälsotillstånd som av författarna redan ansågs
stigmatiserade såsom beroendesjukdomar och ätstörningar. Ytterliggare ohälsotillstånd
exkluderades då de, enligt författarna, ofta frambringar mer förståelse, empati samt
sympati såsom utvecklingstörning och demens. Artiklar äldre än tio år exkluderades och
de som inte fanns tillgängliga på engelska eller skandinaviska språk. Tidsspannet
bestämdes för att få så uppdaterat och aktuellt material som möjligt. Hade det kunnat
utökas till portugisiska, spanska och franska hade resultatet och studien möjligtvis fått ett
mera västerländskt perspektiv. Endast fyra artiklar är med västerländskt perspektiv (en
från Sverige, två från Storbritannien samt en från Turkiet). Av de övriga artiklarna är
majoriteten från Australien och Nya Zeeland, total fyra stycken, samt 2 från Sydafrika.
De två sistnämnda är av samma författare men av olika design, en kvantitativ som gav
uppslaget till en kvalitativ artikel. Av de sistnämnda artiklarna från Australien, Nya
Zeeland och Sydafrika kan det diskuteras kulturella skillnader samt miljöaspekter
relaterat till västerländskt perspektiv och kultur. Detta kan komma till uttryck i
bemötandet av patienter, skillnader i patientomvårdnad samt infrastrukturen i samhället
(såsom tillgängligheten till större sjukhus). Kontexten blir att detta får tas i beaktelse
gällande överförbarheten av resultatet till sjukvården i Sverige.
Sökningen av artiklarna utfördes via Malmö Högskola. De artiklar som inte återfanns i
fulltext via databaserna kunde då möjligtvis påträffas via SFX. Till en början användes
frisökning i PubMed för att undersöka tillgången på material. Då studiens inriktning gav
ett begränsat antal relevanta artiklar övergick all fortsatt sökning till [MeSH]- och
Theasaurus-termer. Artiklar av kvalitativ design eftersträvades eftersom det eftersökta
fokuset i litteraturstudien var uttryckta attityder. Sökningen utsträcktes till en början
främst till PubMed då författarna ej var tillräckligt kunniga i databaserna Cinahl och
PsychInfo. Handledning bokades via biblioteket två gånger. Första mötet var för att
bekanta sig och få hjälp med sökvägarna samt användningen av thesaurus-termer i de
sistnämnda databaserna. Andra mötet var för att få stöd i utökning av sökord. Då flertalet
sökningar redan utförts i PubMed, innan sökningarna kunde påbörjas i de övriga
databaserna, resulterade detta i att övervägande antalet artiklar (åtta) hittades i PubMed.
Målet för författarna var att basera litteraturstudien på tio artiklar av kvalitativ design.
Tyvärr uppkom en mättnad vid fem kvalitativa artiklar som för studien var av rätt fokus
och på grund av detta fick fem kvantitativa artiklar inkluderas. Tidsplanen för
artikelsökningen var satt till två veckor där i stort sett all tid gick åt till att söka kvalitativa
27
artiklar. Detta innebär att det med säkerhet finns en brist i den fortsatta sökningen av
kvantitativa artiklar som därav ej blev lika omfattande och sträckte sig mestadels till att
titta på refererat material och dessa återges under rubriken manuell sökning. Tilläggas bör
att under vissa sökord gick antalet träffar ej att uppbådas till önskat minimerat antal (se
bilaga 1). Författarna har då delat på sig och läst hälften var av alla abstract eftersom
forskningsfältet var begränsat och problem redan uppstått i forma av att uppfylla kravet
på tio vetenskapliga artiklar.
För att uppfylla målet eller kravet på tio artiklar fjärrlånades totalt fem stycken. Två
användes i resultatet, en i bakgrunden, se under rubriken fjärrlån. De sista två uteslöts
eftersom de inte överrensstämde med inklusionskriterierna. Den ena baserades på
allmänhetens attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa och den andra utifrån
allmänsjuksköterskans attityder men var utförd på en psykiatrisk avdelning.
Författarna är medvetna om att brist på erfarenhet kan ha påverkat kvalitetsbedömningen
av artiklarna. Tidigare vana saknas inom detta område. Höga krav har ställts på
artiklarnas innehåll. Dock har en artikel av låg kvalitet, Brinn (2000) medtagits trots stort
bortfall och ingen angiven statistisk signifikans utan endast procentuell angivelse av
enkätsvar. Artikeln visade på ett intressant resultat och har hittats som referens av annan
upptagen artikel samt som underlag till vidare fortsatt forskning i andra vetenskapliga
studier (artiklar upptagna i bakgrunden). Författarna är medvetna om att kvaliteten på
artiklarna kan påverka resultatet. Fler artiklar med hög kvalitet ökar trovärdigheten på
studien (Britton, 2000). Triangulering valdes för att ge studien styrka gällande främst
validitet. Det är av betydelse för slutresultat samt för att säkerställa trovärdighet i
vetenskapliga studier enligt Polit & Beck (2006). Triangulering utfördes genom att
kvalitetsbedömningen av artiklarna samt analysen av innehållet utfördes enskilt av
författarna.
Vid tolkningen av artiklar samt uttagning av huvudkategorier och subkategorier använde
sig författarna av Innehållsanalys. Detta beslut grundade sig i att enligt Graneheim och
Lundman (2003) utgör denna metod den lämpligast för noviser. Dock kunde ej
Innehållsanalys enligt Burnard (1991) användas eftersom den inriktade sig främst till
analys av intervjuer av kvalitativ design. Författarna begagnade sig av
föreläsningsanteckningar från Mariette Bengtsson (2007) där stegen modifierats till fyra
stycken och lämpade sig för textanalys av både kvalitativa och kvantitativa studier. Enligt
Bengtsson (2007) så kan analysen på ett systematiskt sätt plocka fram kontentan i en text.
Då litteraturstudien är baserad på både kvantitativa och kvalitativa artiklar tillämpade
författarna denna analysmetod. Gällande analysförfarandet användes manifest Innehålls
analys då den är objektiv, neutral, kan kvantifieras och svarar främst på frågan VAD (a
a). Först steget inför analysarbetet var dekontextualisering för att bekanta sig med texten
och markera meningsbärande enheter. Nästföljande steg utgjorde gruppering i olika
kategorier samt reducering av antal ord och tredje steget var rekontextualisering där
texten sattes tillbaka och markerade områden identifierades. Avslutningsvis analyserades
och tolkades resultatet. Trovärdigheten säkerställdes i detta fall genom triangulering av
författarna och längre fram i studien även med citat.
28
Stigma var ett delfokus i litteraturstudien och inte ett huvudfokus. Under arbetets gång
visade resultatet på negativa attityder och uppfattningar samt bland annat rädsla och
undvikande vilket innefattade definitionen av stigma (Östman et al, 2004) (återgiven i
arbetet). Detta föranledde till att stigmateorin av Goffman (2007) valdes som en
referensram eftersom den kan ge en bakomliggande förståelse för attityder presenterade
av vårdpersonalen. Användningen av denna teori i arbetet inriktades främst till hur stigma
kommer till uttryck och vad som skiljer den stigmatiserade från den normala. Ytterliggare
två teoretiska referensramarna valdes baserades på omvårdnadsperspektiv relaterade till
påträffade attityder under studiens gång. Författarna valde Travelbees Mellanmänskliga
teori och Omsorgsteorin av Brenner & Wrubel. Omvårdnadsteoretikerna tar upp olika
förhållningssätt, interaktioner och bemötande som vårdpersonalen bör ha i åtanke för att
ge så god omvårdnad som möjligt. Dock fick författarna konfronteras med mycket
teoretiska begrepp. Trots detta var de av yttersta relevans då de utgår från sjuksköterskans
bemötande och interaktion med patienten samt effekten av detta utifrån patientens
speciella subjektiva intresse och mening för att hantera sin stressfyllda och
sjukdomsrelaterade situation. Tilläggas bör att gällande Travelbees interaktionsteori
kunde författarna ej uppbåda primärkällan Travelbee (1977) Interpersonal aspects of
nursing utan teorin kom att refereras utifrån tolkningar av Kirkevold (2004) och Rooke
(1995). Rörande Benner & Wrubels omsorgsteori (1989) så har den utgått från
primärkällan The primacy of caring – stress and coping in health and illness men dock
kompletterats med tolkning av Kirkevold (2004)
Artikelförfattarnas metod
Vad gäller etiskt hänsynstagande är det viktigt med relationen mellan forskare och
informant. Oftast råder det en maktsymmetri i intervjusituationer eftersom forskaren leder
intervjun vilket kräver ett ansvarstagande från forskarens sida (Kvale, 1997). Liggins &
Hatcher (2005) tog detta i beaktning genom att exkludera patienter som Liggins hade
varit involverade i för att inte kontaminera given information under intervjuerna. Kritik
dock till Bailey (1998) som utgick från två kollegor inför sitt snöbollsurval. Då en
relation redan fanns mellan forskare och informant kan enligt författarna resultatet
påverkas och därigenom trovärdigheten. Detta speciellt då det eftersträvade fokuset i den
särskilda studien var attityder (subjektiva) gentemot en specifik patientkategori där
ärligheten kan ifrågasättas. Informerat samtycke och konfidentialitet är viktigt att beakta
(Kvale, 1997) och är i samtliga artiklar upptaget. I de fem kvalitativa artiklarna
(Mavundla 2000, Hopkins 2002, Reed & Fitzgerald 2005, Bailey 1998, Liggins &
Hatcher 2005) är inte citerade informanter omnämnda med figurerande namn eller
exempelvis sifferkod. Ett sådant tillvägagångssätt gör det svårt för läsaren att tyda vem
citaten tillhör. Sex artiklar återger godkännande av etisk nämnd (Mavundla 2000,
Hopkins 2002, Reed & Fitzgerald 2005, Samuelsson et al 1997, McAllister et al 2002,
Mavundla & Uys, 1997). Ej återgivelse av etisk nämnd i en studie behöver inte innebära
att den saknas enligt Polit & Beck (2006).
Två av de kvantitativa artiklarna hade ett väldigt stort bortfall (McAllister et al 2002,
Brinn 2000). I kvantitativa artiklar är urvalet viktigt ur en representativ vinkel. Det vill
säga att urvalet kan representera populationen (Polit & Beck, 2006). Trots väldigt låg
bedömning av artikeln av Brinn (2000) är den upptagen i denna studie då författaren
29
förde en medveten diskussion kring bortfall, reabilitet och validitet, rekommendationer
till vidare forskning, etiskt hänsynstagande samt vad som skulle tas i beaktning gällande
tolkningen av resultatet. I Mavundla & Uys (1997) måste en etnisk fråga diskuteras då
deras 100 informanter alla var av samma rastillhörighet i ett mångkulturellt land,
Sydafrika. Studien är dessutom utförd på endast ett sjukhus, ej en multicenterstudie. Detta
innebar att artikeln endast erhöll betyget medel som kvalitet. Tre av de kvantitativa
artiklarna (Aydin et al 2003, Brinn 2000, Samuelsson et al 1997) baserade sina
frågeformulär eller enkäter på vinjetter. Kritik kan riktas mot att det kan vara svårt att
tänka sig in i fiktiva fall och därigenom frambringa korrekta känslor, uppfattningar och
attityder. Hopkins (2002) utförde en etnografisk studie med deltagande observationer.
Deltagarantalet var fyra sjuksköterskor vilket enligt författarna kan tyckas vara minimum
antal. Men eftersom forskaren skulle observera och samtidigt delta i vårdarbetet kunde
inte informantantalet vara för stort. Endast två artiklar har angett antalet kvinnor och män
(Mavundla & Uys 1997, Samuelsson et al 1997) vilket författarna anser kan vara av
intresse ur ett genusperspektiv. Huruvida ett genusperspektiv påverkar bemötandet och
attityden av just denna patientkategori är inte relevant eller ingår i syftet för denna studie.
Dock anser författarna att en presentation av antalet män och kvinnor kunde ge en
indikation på könsfördelning inom vårdyrket globalt.
Resultatdiskussion
Under denna rubrik diskuteras de framträdande huvudkategorierna som uppkommit i
analysen av materialet. Attityderna som presenterades av vårdpersonalen var främst
okunskap, osäkerhet, rädsla för patienten samt rädsla inför bristen på kunskap
sammankopplat med yrkesrollen, att ej ha tid eller ork med en så krävande patientgrupp
samt stigmatisering. Problem som uppkommit i samband med vårdpersonalens attityder
kommer att redovisas samt eventuella lösningar genom koppling till referensramar.
Utifrån de kvalitetsbedömda artiklarna blir bevisslutsatsen av litteraturstudieresultatet ett
starkt vetenskapligt underlag enligt Britton (2000). Detta baseras på att studien har fler än
två artiklar av högt bevisvärde.
Vårdpersonalens attityder gentemot patienten
Patienter med psykisk ohälsa skapade många reaktioner, attityder och känslor hos
vårdpersonalen främst genom sitt beteende. Frustration var utmärkande begrepp gällande
vård till denna patientgrupp då personalen ansåg att det var en krävande och samtidigt
hopplös patientgrupp. Hopplösheten baserades på att patienterna ofta återkom för ny
liknade vård efter avslutad behandling. Irrationell rädsla uttrycktes av vårdpersonalen
vilket bottnade i en stigmatiserad bild av hur patienter med psykisk ohälsa förväntades
uppträda. Dessa olämpliga handlingar ansågs gå utöver det som betraktades som normalt
i denna miljö.
Enligt Travelbee är det viktigt att se individen för vad den är – en unik ovärderlig individ
som inte bör generaliseras. Sjuksköterskans samt då även vårdpersonalens syn på
patienten är avgörande för hur omvårdnaden utförs i praktiken. Då alla sjukdomstillstånd
ej är botbara bör omvårdnad kunna ges även då hälsa inte är målet (Kirkevold, 2004).
Med utgångspunkt i en etablering av mellanmänsklig interaktion kan
vårdpersonalen/sjuksköterskan hjälpa patienten att finna mening i sina olika
30
livserfarenheter med lidandet i fokus. Då lidandet är en oundviklig del av att vara
människa bör identifieringen av denna mening bidra till att göra livet värt att leva. Detta
utgör målet och grunden i omvårdanden enligt Travelbee (a a).
Då patienten konfronteras med nya och främmande situationer kan deras kontext
förändras och medföra en ohämmad störning som betecknas som stress enligt Benner &
Wrubel (1989). Författarna sammankopplar denna stress till en del av det oberäkneliga
beteendet som kommer till uttryck och uppmärksammas av vårdpersonalen. Benner &
Wrubel menar att individen inte bör definieras av endast yttre eller inre faktorer. Med
detta som bakgrund utgör omvårdnadens främsta mål i omsorgsteorin att hjälpa och
stärka patienters förmåga att utvecklas även i sjukdom och lidande. Det vill säga, att bry
sig om blir då människans grundläggande sätt att existera i världen (Kirkevold 2004,
Benner & Wrubel 1989).
Stigma
Varje social miljö skapar sina specifika egenheter för vad som utgörs som normalt. Inom
denna miljö råder spelregler med förväntningar på hur en individ ska te sig (Goffman,
2007). I arbetet framkom det att patienter med psykisk ohälsa ofta blev kategoriserade
och placerade i fack. Detta var ett resultat av vårdpersonalens okunskap, osäkerhet, rädsla
och tidigare erfarenheter. Patienterna blev ofta ignorerade eller utfrysta av vårdpersonalen
som en copingstrategi för att hantera situationer. Goffman (2007) tar upp att genom
stigmatisering fastställs vissa egenskaper och individens sociala identitet samt
kategorisering sker. Tre typer av stigma urskiljs, dock har den artskilda typen av stigma
ingen betydelse vid utpekandet av en individ. Utpekandet är ett resultat av vilka
avvikande egenskaper som individen besitter och därigenom vidas diskriminerande
åtgärder (a a). Som tidigare omnämnts av Travelbee bör sjuksköterskan vara medveten
om stereotypa uppfattningar eftersom detta påverkar förmågan att se patienten som en
unik individ. En individ vars existens endast tillskrivs en enda gång i denna värld.
(Kirkevold 2004).
Enligt Goffman (2007) tillskrivs en stigmatiserad individ oftast flera oönskade
egenskaper från en ofullkomlighet, i detta fall en psykisk anamnes. Utifrån detta arbete
relaterar författarna detta till den misstro som påvisats i resultatet. Den psykiska anamnes
som medföljer patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården medför slarvig
diagnostik och felbedömning samt en genomgående misstro inför påtalade fysiska
symtom av patienten. Den stigmatiserade känner oftast en osäkerhet inför bemötandet av
de normala enligt stigmateorin och är aldrig säkra på vilken kategorisering eller
klassificering deras stigma framkallar (a a). Författarna menar då slutligen att inneha en
förutfattad mening samt en förväntan av ett visst beteende kan bidra till ett förverkligande
av just ett sådant (oberäkneligt) beteende. Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning
(Socialstyrelsen 2005) är sjuksköterskans förhållningssätt till patienten den
bakomliggande inställningen som ligger till grund för allt bemötande.
Vårdpersonalens attityder gällande sin yrkesroll samt yrkeskompetens
Mycket av attityderna som presenterades eller uttrycktes av vårdpersonal grundade sig i
bristen på kunskap, erfarenhet och stöd. Okunskapen samt osäkerheten resulterade i olika
31
slags beteende från vårdpersonalens sida såsom undvikande. Följden blev minimerad
eller ej adekvat omvårdnad relaterat till rädslan att göra fel eller att begå misstag
gentemot patienter med psykisk ohälsa. Orsaken till detta var okunskap eller brist på
erfarenhet. Dock kvarstod problemet att dessa patienter sökt för symtom av somatisk
karaktär. Målet för alla som söker vård inom hälso- och sjukvården är respektfull vård
given på lika villkor för hela befolkningen (SFS, 1982:763). Utifrån
omvårdnadsteoretikerna Brenner & Wrubel är omsorg – att bry sig om - kärnan i all
yrkesmässig omvårdnad. För vårdpersonalen blir den första premissen att identifiera vad
som är av betydelse för patienten i fråga, vad som upplevs stressande och vilka
hanteringsmöjligheter som finns att tillgå (Benner & Wrubel, 1989). Därigenom anser
författarna att personalens egen stress och frustration bör åsidosättas, för att på så sätt
kunna knyta an till patienten. På så sätt kan den sista premissen uppfyllas vilken
eventuellt kan skapa en möjlighet till tillit mellan patient och vårdgivare.
Travelbee (Kirkevold, 2004) menar i sin interaktionsteori att vikten av förståelse för
mellanmänskliga aspekter eller interaktioner utgör grunden i att skaffa sig kunskap i vad
omvårdnad är. Sjuksköterskan eller vårdpersonalen ska alltid vara medveten om hur
stereotypa uppfattningar präglar intrycken av den sjuka individen. Uppgiften blir då att gå
utanför sig själv och se till det unika i individen och dess behov. Empati är förmågan att
förstå och dela en annan individs psykologiska tillstånd (a a). Författarna anser att med
empati finns det en möjlighet till att resultatet av vården snarare blir mer gott än ont och
inte tvärtom. Empati är enligt Travelbee (a a) en förmåga att förstå och en önskan om att
förstå en individ.
Utifrån Travelbees teori är det viktigaste redskapet vid interaktioner kommunikation.
Därigenom kan patienten lära kännas, vilket kan minimera rädslan inför det okända och
möjliggöra en relation där god omvårdnad kan uppnås (Kirkevold 2004). Detta menar
författarna att i förlängningen möjligtvis kan bidra till att minimera graden av okunskap,
osäkerhet inför bemötandet och vården av patienter med psykisk ohälsa då dessa attityder
framträdde starkast under arbetets gång. I omsorgsteorin används begreppet att bry sig
om, omsorg, vilket skapar förutsättningar för individen att känna tillit till en annan och
kan i sin tur bidra till förmågan att själv ta emot hjälp och i förlängningen hjälpa andra (a
a). Slutsatsen blir då enligt författarna en positiv effekt då både tillit kan frambringas från
vårdpersonal gentemot patient och skapa tilltro av patienten till sina vårdgivare. Den
påfrestning som skapas på grund av okunskap och osäkerhet kan troligtvis genom
engagemang och omsorg minska stressfyllda situationer.
Slutsats
Genom tiderna har samhället uttryckt skiftande attityder, främst av negativ karaktär
gentemot personer med psykisk ohälsa (Brady, 1976). Omvårdnad och bemötande är
vårdpersonalens, och inte minst sjuksköterskans viktigaste yrkesområde. Den ska ges
med respekt för mänskliga rättigheter oavsett religion, handikapp, sjukdom, ålder,
hudfärg eller politiska åsikter utifrån socialstyrelsens allmänna råd för sjukvårdspersonal
(SOSFS, 1993:17). Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen 2005)
är ett av målen att hålla sig uppdaterad med den aktuella forskningen och litteraturen som
finns att tillgå. Okunskap var en av de attityder som genomsyrade denna litteraturstudie.
32
Kunskap är en grundläggande del av sjuksköterskans profession eftersom omvårdnaden
som ges ska baseras på evidensbaserad forskning. Detta medför att kunskap är ett av våra
främsta verktyg för att undvika stigmatisering. Det är viktigt att vara medveten om sina
egna attityder vilket Travelbee påpekar (Kirkevold, 2004). De flesta av oss drar vid någon
tidpunkt förhastade slutsatser eller har förutfattade meningar om någon eller något vilket
har påvisats i denna litteraturstudie. För sjuksköterskan är det viktigt att urskilja detta och
se patienten som en unik individ som förtjänar respekt, empati och så god omvårdnad
som möjligt (a a).
Under arbetets gång har det kommit till vår insikt att attityderna gentemot patienter med
psykisk ohälsa ej förändrats under de sista 30 åren utifrån det material som denna studie
baserats på. I artikeln av Brady (1976) presenterades attityder och rädsla gentemot
patienter med psykisk ohälsa men detta var under en tidsperiod då mentalsjukhusen
existerade. Under den tidsperioden berörde inte vården för denna patientkategori
allmänsjuksköterskan inom somatiken. Författarna menar då att patienter med psykisk
ohälsa var en patientkategori som vårdpersonalen utanför psykiatrin troligen inte kom i
kontakt med så ofta. Den stora skillnaden nu efter psykiatrireformen är att
mentalsjukhusen är nerlagda och en stor del av vården bedrivs i kommunerna och på
sjukhusen. Detta innebär att patienter med psykisk ohälsa som inkommer med symtom av
somatisk karaktär ska vårdas inom somatiken.
Då okunskap, osäkerhet och rädsla var de attityder som framträdde detta innebär att
författarna är av den uppfattningen att mer utbildning, både teoretisk som klinisk, inom
psykiatrin kan behövas för att inge vårdpersonalen en trygghet i sin yrkesroll. Även ett
bättre samarbete mellan klinikerna skulle förhoppningsvis inbringa en sådan trygghet. I
allmänsjuksköterskans arbetsuppgifter ingår evidensbaserad behandling och omvårdnad
av patienter oberoende av verksamhetsområde och vårdform (Socialstyrelsen, 2005).
Detta innebär i förlängningen att möten och bemötanden av patienter med psykisk ohälsa
ej går att undvika för någon vårdpersonal inom somatisk vård. Allmänsjuksköterskan bör
inte vara av den uppfattningen att vården av patienter med psykisk ohälsa inte ingår i
hennes arbetsuppgifter då vården bedrivs på en somatisk avdelning, vilket baseras på
författarnas sammantagna slutsats utifrån resultatet i denna litteraturstudie.
Fortsatt forskning
Som tidigare nämnts är författarna snart nyutexaminerade allmänsjuksköterskor och
kommer troligtvis att arbeta på ett allmänsjukhus inom snar framtid. Med denna
litteraturstudie är förhoppningen att öka medvetenheten hos våra kollegor rörande
existerande attityder samt stigmatisering gentemot patienter med psykisk ohälsa inom
somatisk vård. Författarna rekommenderar vidare forskning inom detta område då lite
vetenskapligt underlag ur ett svenskt perspektiv finns att tillgå. Attityderna finns kvar och
därmed även problemen samt stigmatisering vilket kan leda till feldiagnostisering och
sämre vård av denna patientkategori. Många av våra studiekamrater har under
utbildningens gång påpekat att kliniska utbildningen inom psykiatrin är något
skrämmande som de bara vill ta sig igenom. Dock kvarstår problematiken då dessa
patienter dyker upp på våra somatiska avdelningar för vård. Forskning rörande
33
sjuksköterskestudenters uppfattningar och attityder angående patienter med psykisk
ohälsa på en somatisk avdelning hade varit av godo.
34
REFERENSER
Andersson, A (1994) Berörd av psykiatrin. Lund; Studentlitteratur
Allgullander, C (2005) Introduktion till klinisk psykiatri. Lund; Studentlitteratur
Aydin, N et al (2003) Attitudes of hospital staff toward mentally ill patients in a teaching
hospital, Turkey. International Journal of Social Psychiatry, 49(1), 17-26
Bailey, SR (1998) An exploration of critical care nurses’ and doctors’ attitudes towards
psychiatric patients. Australian Journal of Advanced Nursing, 15(3), 8-14
Bengtsson, M (2007) Innehållsanalys (Föreläsning). Malmö Högskola: Fakulteten Hälsa
och samhälle
Benner, P & Wrubel, J (1989) The primacy of caring – stress and coping in health and
illness. USA; Addison-Wesley Publishing Company
Borderline http://www.borderline.nu/nuke/modules.php?name=News&file=article&sid=140
2007-11-20
Brady, MM (1976) Nurses’ attitudes towards a patient who has a psychiatric history.
Journal of Advanced Nursing, 1, 11-23
Brinn, F (2000) Patients with mental illness: general nurses’ attitudes and expectations.
Nursing Standards, 14(27), 32-36
Britton, M (2000) Så graderas en studies vetenskapliga bevisvärde och slutsatsernas
styrka. Läkartidningen, 97(40), 4414-4415
Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in a qualitative research.
Nurse education today,11, 461-466
Cullberg, J (1993) Dynamisk psykiatri. Värnamo; Natur och Kultur
Dinos, S et al (2004) Stigma: the feelings and experiences of 46 people with mental
illness. British Journal of Psychiatry, 184, 176-181
Flemming (1998) Asking answerable questions. Evidence-based Nursing, 1(2), 36-37
Goffman, E (2007) Stigma den avvikandes roll och identitet. Mölnlycke; Nordstedts
Akademiska förlag
35
Graneheim, U.H & Lundman, B (2003) Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today,
24, 105-112
Hocking, B (2003) Reducing mental illness stigma and discrimination- everybody´s
business. Medical Journal of Australia, 178, 47-48
Hopkins, C (2002) ‘But what about the really, ill, poorly people?’ (an ethnographic study
into what it means to nurses’ on medical admissions units to have people who have
harmed themselves as their patients). Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,
9, 147-154
Internetmedicin - http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2107 2007-11-20
Kammer, L (1993) Stigmatization of the psychiatric patient: future perspective for
healthcare professionals. Hospital Topics, 71(2), 20- 24
KI - karolinska institutets hemsida - http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm
2007-09-26
Kirkevold, M (2004) Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund;
Studenlitteratur
Kompetensstegen http://www.kompetensstegen.se/page____267.aspx 2007-09-26
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund; Studentlittertur
Lee, S (2002) The stigma of schizophrenia: a transcultural problem. Current opinion in
psychiatry, 15, 37-41
Levander, S et al (2006) Psykiatri en orienterad översikt. Danmark; Studentlitteratur
Liggins, J & Hatcher, S (2005) Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a
qualitative study. General Hospital Psychiatry, 27, 359-364
Lökensgard, I (1997) Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund; Studentlitteratur
Mavundla, TR (2000) Professional nurses’ perception of nursing mentally ill people in a
general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 32(6), 1569-1578
Mavundla, TR & Uys, LR (1997) The attitudes of nurses towards mentally ill people in a
general hospital setting in Durban. Curationis, 20(2), 3-7
McAllister, M et al (2002) Nurses’ attitudes towards clients who self-harm. Journal of
Advanced Nursing, 40(5), 578-586
36
NE – Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=120327&i_word=attityd 2007-09-27
Neuronätet http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_damp.htm 2007-09-26
Open the doors http://www.openthedoors.com/english/02_00.html > Decreasing stigma
2007-09-26
Ottosson, J-O (2003) Psykiatrin i Sverige: vägval och vägvisare. Stockholm; Natur och
Kultur
Palmblad, E (1992) Psykiatrin mot närsamhället. Lund; Studentlitteratur
PHRU – Public Health Resource Unit http://www.phru.nhs.uk/Pages/PHD/CASP.htm >
resources > qualitative research 2007-07-26
Polit, D F & Beck, C T (2006) Essentials of nursing research methods appraisal and
utilizations (6: e uppl). Philadelphia; Lippincott
Reed, F & Fitzgerald, L (2005) The mixed attitudes of nurses’ to caring for people with
mental illness in a rural hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14,
249-257
Rooke, L (1995) Omvårdnad – teoretiska ansatser i praktisk verksamhet (2:a upplagan).
Falköping; Liber utbildning
Samuelsson, M et al (1997) Nurses’ attitudes to attempted suicide patients. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 11, 232-237
SBU (1993) Literature searching and evidence interpretation for assessing health care
practies. Stockholm; Statens beredning för medicinsk utvärdering
SBU & SSF (1999) Evidensbaserad omvårdnad – vid behandling av personer med
schizofreni. Stockholm; SB Offset AB
SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen
Socialstyrelsen (2005) Sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Artikelnr 2005-105-1)
Socialstyrelsen – Flickor som skadar sig själva > http://www.sos.se/fulltext/107/2004107-1/sammanfattning.htm 2007-09-27
SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd. Omvårdnad inom hälso- och sjukvård
Willman, A et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och
kliniskverksamhet (2: a uppl). Lund; Studentlitteratur
37
Östman et al (2004) Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom ett försummat
problem. Läkartidningen, 101(20), 1839-1840
38
BILAGOR
Förteckning över bilagor
Bilaga 1: Sökresultat i databassökning
Bilaga 2: Kvalitetsbedömning av artiklar
39
Bilaga 1 Sökresultat i databassökning
Tabell 1 Sökresultat i PubMed
Datum
[MeSH] term
Limits
071106
071106
071106
071106
071106
071107
071107
Mental disorders
AND Attitude of
health personnel
AND Hospitals,
General
Mental disorders
AND Attitude of
health personnel
AND Hospitals,
General
Mental disorders,
AND Social
perception AND
Delivery of health
care AND
Attitudes of
health personnel
Mental disorders
AND Attitude of
health of
personnel AND
Stereotyping
Mental disorder
AND Attitude of
health personnel
AND hospital,
General AND
Nursing
Mental disorder
AND Attitude of
health personnel
AND Hospital,
General NOT
Hospital
psychiatry
Mental Disorders
AND
Interpersonal
Relations AND
Emergency
Service Hospital
0
Antal
träffar
108
Granskade Använda
abstract
artiklar
20
3
Abstracts,
humans,English,
nursing journals
18
5
0
0
118
5
0
0
187
15
0
0
19
2
0
0
101
14
0
0
78
5
0
40
Tabell 1 Fortsättning från föregående tabell
Datum
[MeSH]-term
Limits
071107
071108
071108
071108
071109
071112
071112
071112
071113
Mental Disorders
AND Hospital,
General AND
Interpersonal
Relations
Mental Disorders
AND
Stereotyping
AND Hospitals,
General AND
Attitude of Health
Personnel
Mental Disorders
AND
Stereotyping
AND Hospitals,
General
Mental Disorders
AND
Stereotyping
Mental Disorders
AND Social
Environment
AND
Stereotyping
Attitude of health
personnel AND
Schizophrenia
Attitude of Health
Personnel AND
Schizophrenia
AND Qualitative
Research
Attitude of Health
Personnel AND
Impulse Control
Disorders
Attitude of Health
Personnel AND
Self-Injurious
Behavior
0
Antal
träffar
131
0
5
1
0
0
6
0
0
Last 10 years,
humans,
English, nursing
journals
0
109
20
1
82
2
0
Last 10 years,
humans, English
adult
0
144
12
1
9
0
0
0
19
2
0
317
10
1
Last 10 years,
humans,
English, adult
41
Granskade Använda
abstract
artiklar
10
1
Tabell 1 Fortsättning från föregående tabell
Datum
[MeSH]Limits
term
071115
Mental
Abstract,
disorders
last 10 years,
AND
Humans,
Attitudes of English
health
personnel
AND
Nursing
Care
071115
Mental
Abstract,
disorders
last 10 years,
AND
Humans,
Attitudes of English
health
personnel
AND
Nursing care
NOT
Psychiatric
nursing
071115
Mental
Abstract,
disorders
last 10 years,
AND
humans,
Attitude of
English,
health
nursing
personnel
journals
Totalt
Tabell 2 Sökresultat i Cinahl
Datum
Thesaurustermer
071108
Mental
disorders
AND
Attitude of
health
personnel
071108
Attitude to
mental
illness AND
Nurses
Limits
English,
1997-2007,
article, peerreviewed
0
42
Antal
träffar
664
Granskade
abstract
10
Använda
artiklar
0
242
2
0
1226
23
1
3583
257
8
Antal
träffar
1464
Granskade
Abstract
42
Använda
artiklar
0
33
7
0
Tabell 2 Fortsättning från föregående tabell
Datum
ThesaurusLimits
termer
071108
Mental
English,
disorders
1997-2007,
AND
article, peerAttitude of
reviewed
health
personnel
AND
Nursing care
071109
Mental
0
disorders
AND Nurses
staff
071109
Mental
English,
disorders
1997-2007,
AND Stigma article, peerreviewed
071109
Mental
0
disorders
AND
Attitude of
health
personnel
AND stigma
071112
Mental
0
disorders
AND Family
Physicians
AND
Attitudes
071112
Mental
0
disorders
AND Nurses
staff AND
Attitudes
AND
Emergency
nursing
Totalt
43
Antal
träffar
291
Granskade
Abstract
28
Använda
artiklar
0
102
21
0
564
25
0
55
8
0
116
11
0
0
0
0
2625
142
0
Tabell 3 Sökresultat i PsychInfo
Datum
ThesaurusLimits
termer
071108
Nurses AND
0
mental
disorders
AND
attitudes
AND
nursing
071108
Nurses AND
0
mental
disorders
AND
attitudes
071110
Stigma AND
0
mental
disorders
071110
General
0
practitioners
AND stigma
AND mental
disorders
071110
Health
0
personnel
attitudes
AND
general
practitioners
AND mental
disorders
071112
Health
0
personnel
attitudes
AND stigma
AND mental
disorders
071112
Mental
0
illness
attitudes
towards
AND
general
practitioners
Totalt
44
Antal
träffar
9
Granskade
Abstract
2
Använda
artiklar
0
43
9
0
692
38
0
3
1
0
81
5
0
15
4
0
11
1
0
854
60
0
Attitudes of
hospital staff
toward mentally ill
patients in a
teaching hospital,
Turkey
An exploration of
critical care nurses’
and doctors’
attitudes towards
psychiatric patients
Patients with
mental illness,
general nurses
attitudes and
expectations
Aydin et al
(2003)
Turkiet
Bailey (1997)
Australien
Brinn (2000)
Wales,
Storbritannien
Att undersöka och
jämföra vårdpersonals
attityder och
förväntningar mot
patienter med psykisk
ohälsa med en
kontrollgrupp av
patienter utan psykisk
ohälsa.
Att undersöka
vårdpersonals attityder
gentemot patienter med
psykisk ohälsa på IVA
samt vilka faktorer som
påverkar dessa attityder.
Att jämföra attityderna
hos olika
sjukhusprofessioner
(akademiker, läkare och
sjuksköterskor) och
sjukhusanställda
(biträden och städare)
Frågeformulär baserat på
vinjetter samt frågor
rörande: kvalifikation,
utbildningsgrad, tidigare
psykiatrisk erfarenhet eller
annan relevant utbildning.
Graderingsskala 1-10
Semistrukturerade
intervjuer, djupintervjuer,
strategiskt urval –
snöbollsurval, Innehålls
analys
Frågeformulär baserat på
vinjetter, social
distansskala och förväntad
belastningsskala, frågor
angående
bakgrundsinformation,
identifiering av psykisk
ohälsa, prognos,
hospitaliseringsbehov samt
till vem och var patienten
skulle bli hänvisad eller
omhändertagen
Bortfall n=136
n=64
(51 sjuksköterskor och
14 sjukvårdsbiträde +
studenter)
n=8
(läkare och
sjuksköterskor)
Bortfall n=13 (7
akademiker, 4 läkare
och 2 sjuksköterskor)
n =147
(33 akademiker, 36
läkare, 38
sjuksköterskor och 40
sjukhus anställda)
Fyra teman framträdde:
paradoxen att vårda patienter
som vill dö, brist på
support/stöd, ingen positive
feedback från patienterna,
otillräcklig
utbildning/kunskap
Vårdpersonalen uttryckte
negativa känslor såsom rädsla
och orolighet/osäkerhet
rörande patienterna med
psykisk ohälsa. Uppvisade
även känslolöshet specifikt
gentemot den schizofrena
gruppen vilka antogs vara
aggressiva och mer
vårdkrävande.
Attityderna gentemot
patienter med psykisk ohälsa
var överlag negativa. Högsta
incidensen av negativa
attityder var mot fallet
rörande schizofreni. De
sjukhusanställda visade de
högsta positiva attityderna
gentemot patienter med
psykisk ohälsa trots lägre
utbildningsnivå.
-väldigt
stort
bortfall
Låg
(III)
RCT
Hög
(I)
K
- ej multicenterstudie
Medel
(II)
RCT
Bilaga 2 Kvalitetsbedömning
Tabell 1 Översikt av inkluderande artiklar över vårdpersonals attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård
enligt Willman et al (2006) modifierad av författarna.
Författare,
Titel
Syfte
Metod/Instrument
Deltagare
Resultat
Kvalitet
år och land
Typ
‘But what about the
really ill, poorly
people?’
Stigma toward the
mentally ill in the
general hospital: a
qualitative study
Professional
nurses’ perception
of nursing mentally
ill people in a
general hospital
setting
The attitudes of
nurses towards
mentally ill people
in a general
hospital setting in
Durban
Hopkins
(2002)
Storbritannien
Liggins &
Hatcher (2005)
Nya Zeeland
Mavundla (2000)
Sydafrika
Mavundla & Uys
(1997)
Sydafrika
Att undersöka
vårdpersonals attityder
mot patienter med psykisk
ohälsa, identifiera
påverkande faktorer till
attityderna och att mäta
vårdpersonalen kontakt
frekvens med dessa
patienter
Att undersöka allmänsjuksköterskors
uppfattningar av att vårda
patienter med psykisk
ohälsa.
Att beskriva patienter och
vårdpersonals
erfarenheter av stigma
mot patienter med psykisk
ohälsa på allmänsjukhus
Att försöka förstå vad det
betyder för sjuksköterskor
att ha patienter med
skador på grund av ett
självskadebeteende på en
medicinsk avdelning.
Tabell 1 Fortsättning från föregående sida
Författare,
Titel
Syfte
år och land
46
Fenomenologisk studie
(analysmetod enligt
Giorgi) med
fenomenologiska
semistrukturerade
intervjuer, fält
observationer samt
fältanteckningar
Systematisk kontrollerad
studie (drog namnet på
var 10: e anställd från Okt
månads anställningslista)
Frågeformulär rörande
kognitiva och
behavioristiska
uppfattningar med
kvalificeringsskala
Grounded theory med
semistrukturerad intervju
Etnografisk studie med
deltagande observationer,
semi-strukturerade
intervjuer samt fältjournal
Metod/Instrument
n=100
(40 sjuksköterskor, 30
undersköterskor och 30
sjukvårdsbiträden)
n=12
(sjuksköterskor: totalt
antalsstopp vid erhållen
datamättnad)
n=10
(5 patienter, 3
sjuksköterskor och 2
underläkare)
n=4
(sjuksköterskor)
Deltagare
De flesta av vårdpersonalen
uttryckte negativa attityder,
både allmänna och personliga,
vid vård av patienter med
psykisk ohälsa. Från den
kognitiva delen gick det att
utläsa att resultatet starkt
indikerade på stigmatisering
av dessa patienter.
Sjuksköterskorna uttryckte
frustration över patienternas
komplexa behov (krävande
patientkategori), brist på tid,
för lite kunskap/utbildning,
rädsla både inför deras
uttryckta okunskap samt
risken för nytt
självskadebeteende på
avdelningen
Resulterade i 6 kategorier med
huvudfynd som visade att bara
närvaron av eller misstanken
om psykisk ohälsa gav en
negativ inverkan för patienten
och vårdpersonalen.
Fyra teman identifierades och
den övergripande samt
dominerande uppfattningen av
att vårda patienter med
psykisk ohälsa var negativ.
Resultat
- litet
urval, ej
multicenterstudie
Medel
(II)
CCT
Hög
(I)
K
Hög
(I)
K
Hög
(I)
K
Kvalitet
Typ
The mixed
attitudes of nurses’
to caring for people
with mental illness
in a rural general
hospital
Nurses’ attitudes to
attempted suicide
patients.
Reed &
Fitzgerald (2005)
Australien
Samuelsson et al
(1997)
Sverige
Att studera
sjuksköterskornas
attityderna mot
patienter med självskador samt testa och
utveckla mätskalan
ADSHQ (Attitudes
Towards Deliberate
Self-Harm
Questionnaire)
Att undersöka
sjuksköterskors
attityder gentemot
patienter med psykisk
ohälsa och hur dessa
attityder påverkade
omvårdnaden samt
vikten av utbildning
och stöd.
Att undersöka
attityderna, gentemot
självmordspatienter,
bland allmänsjuksköterskor inom
somatisk vård och
jämföra dessa med
psykiatrisjuksköterskornas
attityder.
Randomiserat urval av
allmänsjuksköterskor, alla
psykiatrisjuksköterskor på
en avdelning,
multicenterstudie. Två
instrument; frågeformulär
och vinjetter, mätskala VAS (Visuell Analog Skala)
0-100 mm.
bortfall n=36
(27
allmänsjuksköterskor
och 9 psykiatrisjuksköterskor)
n=124
(75 allmänsjuksköterskor, 3 män
och 72 kvinnor. 49
psykiatrisjukskötersor,
14 män och 35 kvinnor)
n=10
(sjuksköterskor från två
divisioner, 1 division
med utbildning och
support från psykiatrisjuksköterska)
n=249
(sjuksköterskor)
bortfall n=759
ADSHQ-formuläret med
poängskala,
multicenterstudie,
gatekeeper
Semistrukturerade
intervjuer, Innehållsanalys
enligt Burnard. Etablerad
truthworthiness.
Deltagare
Metod/Instrument
Resultaten avslöjade att
allmänsjuksköterskorna
uppvisade genomgående mer
negativa attityder gentemot
suicidala patienter jämfört
med
psykiatrisjuksköterskorna.
Poängen indikerade på en
generell negative attityd.
Resultatet avslöjade att om
personalen ansåg sig kunniga
till att möta dessa patienters
behov var sannolikheten större
att de kände en mening i
omvårdnaden och mindre
troligt att de uppvisade
negativa attityder.
Attityderna varierade och
associerades med
sjuksköterskans förmåga till
att ge vård. Fyra olika attityder
avslöjades; rädsla,”inte vår
uppgift”, trygghet i stöd och
utbildning, integrerad
mentalvård i omvårdnad.
Resultat
47
n = antal deltagare, RCT = randomiserad kontrollerad studie, K = kvalitativ undersökning, CCT = kontrollerad klinisk studie
Nurses’ attitudes
towards clients
who self-harm
McAllistar et al
(2002)
Australien
Tabell 1 Fortsättning från föregående sida
Författare,
Titel
Syfte
år och land
- litet
urval, ej
signifikant
skillnad
mellan
grupperna
Medel
(II)
RCT
- stort
bortfall, ej
helt
adekvat
beskrivet
urval
Hög
(I)
K
Medel
(II)
RCT
Kvalitet
Typ
