2017-07-14
Verksamhetsplan 2012/2013
Hovstaskolan inkl fritidshem
Skolnämnd Nordväst
Innehållsförteckning
1.
Inledning
2. Förutsättningar
3. Läroplansmål – Normer och värden
4. Läroplansmål – Kunskaper
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
6. Läroplansmål – Skola och hem
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen
enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
2
1. Inledning
Presentation av skolan
Hovstaskolan är en F-6 skola i norra delarna av Örebro kommun. Skolan, som byggdes 1976, har fyra
fritidshem, varav tre finns i huvudbyggnaden. Det fjärde är inrymt i Lunds gård, som är en del av den
ursprungliga bebyggelsen i Hovsta. Upptagningsområdet är Hovsta villasamhälle och omkringliggande
landsbygd. Endast ett fåtal arbetsplatser finns i samhället, vilket medför att omsorgsdelen i vårt uppdrag,
fritidshemmen, är viktig. Skolan ligger nära skog, sjö och öppna landskap. Denna närhet ger
förutsättningar för att använda naturen flitigt i undervisningen.
2. Förutsättningar
Beskrivning av verksamheten
Skolan har 428 elever varav ca 250 är inskrivna i skolbarnsomsorg. Eleverna är fördelade på 19
undervisningsgrupper. Personalen består av 55 personer uppdelade på kategorierna: Lärare, förskollärare,
fritidspedagoger, elevhälsopersonal, administrativ personal och ledning. Skolans ledning består av två
rektorer och skolans ledningsgrupp. Samarbete sker i Team Hovsta med Hovsta förskolor samt Dylta
skolor och förskolor. Skolans vaktmästare har sin arbetsledning i teamet. Dessutom finns skolmåltidspersonal och lokalvårdare som har sin arbetsledning på annat håll.
Organisationen bygger på tre enheter med visst självständigt ansvar för ekonomi, kompetensutveckling,
läromedel, friluftsverksamhet mm. Enheterna leds av enhetsledare som ingår i skolans ledningsgrupp. På
skolan finns förskoleklass-verksamhet, årskurserna 1-6 och fritidshem. Personalen är organiserad i
arbetslag.
På Hovstaskolan lägger vi kunskapsuppdraget i fokus. Vi lägger även stor vikt vid olika hälsofrämjande
åtgärder. Internationalisering, natur och miljö, kultur och traditioner är viktiga inslag i undervisningen.
En av enheterna erbjuder montessoriinspirerad undervisning.
Vision
Alla elever utvecklas och känner växandets glädje samt får tillfredsställelse i att göra framsteg, övervinna
svårigheter och ta ansvar. Varje elev möts med respekt och förståelse för sin person och sitt arbete.
Hovstaskolan är en plats med en öppen atmosfär och social gemenskap som skapar trygghet, vilja,
beslutsamhet, nyfikenhet, kreativitet och en lust att lära. Skolans måltankar är:
Kreativitet – Lust att lära – Ansvarstagande – Respekt – Trygghet
Hovstaskolans styrdokument
 Verksamhetsplan
 Nationella kursplaner och pedagogiska planeringar
 Trygghetsplan
Läs mer om oss på skolans hemsida: www.orebro.se/hovstaskolan
3
3. Läroplansmål – Normer och värden
Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från
kränkande behandling. Alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade. Alla skolor ska ha
fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland elever
och personal.
Driftnämndsmål: Högsta prioritet är trygghet och att alla enheter har en väl fungerande
trygghetsplan.
Trygghetsplanen är väl förankrad hos elever och personal.
Processen
Samarbetet med Friends fortsätter. Vi intensifierar arbetet med likabehandling och nolltolerans mot
kränkande behandling i samarbete med ”Friends”. All personal, alla elever och alla vårdnadshavare
är delaktiga. Vi kommer att göra en trygghetskartläggning, vi följer upp och fördjupar.
Ansvariga: Skolledning och Trygghetsgruppen
I skolan och på fritids sker arbetet kring trygghetsplanen kontinuerligt under året enligt upprättad
tidsplan. Ämnet Livskunskap är nu integrerat i SO-ämnena.
Ansvariga: Alla pedagoger
Arbetslagen gör en handlingsplan på hur vi ska arbeta med förbättringsområdena, som kom fram i
enkäten från Friends.
Ansvariga: Alla pedagoger
Trygghetsgruppen träffas varje vecka på schemalagd tid för att ha kontroll på nuläget på skolan.
Rektor deltar i träffarna en gång i månaden. Varannan vecka träffar trygghetsgruppen
kamratstödjarna för att stötta dem i deras arbete. Trygghetsgruppen påminner om temaområden som
klasserna ska arbeta med.
Ansvariga: Trygghetsgruppen
Trygghetsvandringar med eleverna, där de får peka ut otrygga platser.
Ansvariga: Alla pedagoger
Genomgång av trygghetsplanen i alla klasser och fritidshem. Viktigt att den förklaras så alla barn
förstår.
Ansvariga: Alla pedagoger
Vi fortsätter att arbeta med fadder- och kamratgrupper och arbetslagsdagar för att skapa samhörighet
mellan åldrarna.
Ansvariga: Arbetslagen
All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering
och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska
personalen som omfattas utan även övrig personal på skolan. Det är även viktigt att klasslärare och
prakt – estet lärare informerar varandra.
Ansvariga: All personal på skolan
4
Trygghetsplanen presenteras på föräldramöten i september 2012 samt på skolrådet.
Ansvariga: Klasslärare och fritidspedagoger
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Vi kommer att göra avstämningar av området ”Normer och värden” efter läsperiod 2 och 4.
Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen och
gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är den viktigaste frågan VARFÖR ser
resultatet ut så här? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet
lyftas fram.
För att påvisa resultatet kommer vi kontinuerligt att samtala med eleverna och dokumentera det i
skrift. Vi genomför en trygghetskartläggning som följs upp och utvärderas.
Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna.








Varför ser resultatet ut så här?
Vilka framgångsfaktorer ser vi?
Vilka hinder finns för fortsatt utveckling?
Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre?
Används resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder?
Frågorna ovan går ut till arbetslagen och diskuteras där.
5
4. Läroplansmål - Kunskaper
Programnämndsmål: Läsförmåga är en nyckel i skolarbetet. Varje grundskoleelev ska kunna läsa
när de lämnar skolår 1.
Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara minst godkända resultat i skolan. Särskilt
ska pojkars möjlighet att nå målen beaktas då behörigheten för pojkar jämfört med flickor var sju
procentenheter lägre till gymnasieutbildningarna 2011.
Varje skola har ansvar för att behoven av läxhjälp tillgodoses, i egen regi eller i samverkan med
andra aktörer.
Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever:
Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för
flerspråkiga barn/elever.
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. Alla elever ska nå minst
godkänt i alla ämnen och ha en skoldag präglad av trygghet.
I juni 2013 når en större andel av Hovstaskolans elever kunskapskraven i skolans
alla ämnen än tidigare år.
Processen
Arbetet med pedagogiska planeringar och bedömningar fortsätter och fördjupas.
Ansvariga: Utvecklingsgruppen och skolledning
Vi samtalar med eleverna om våra pedagogiska planeringar och tydliggör kunskapskraven.
Ansvariga: Alla lärare
Elever i år 6 får en betygsvarning vecka 45, om de riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget E.
Ansvariga: Betygssättande lärare
Vi genomför noggranna överlämningar mellan förskola – skola, F – 6 till 7 – 9 och även mellan
lärare på skolan. Överlämnaden utvärderas varje år.
Ansvariga: Samtliga pedagoger och skolledning
Diagnoser genomförs i F-klass till och med åk 6 i svenska och matematik.
Ansvarig klasslärare ska få stöd av specialpedagog inför och efter diagnosernas genomförande.
Systematiskt arbete med att reflektera över och analysera det resultat, som framkommer utifrån de
diagnoser som genomförs i svenska och matematik, ska ske regelbundet efter upprättat
diagnosschema. Om eleven befaras att inte nå kunskapskraven anmäls detta till rektor. Rektor fattar
beslut om åtgärdsprogram ska upprättas. Vid upprättande och utvärdering av detta deltar
vårdnadshavare.
Ansvariga: Lärare och specialpedagog
Nationella prov genomförs i åk 3 och åk 6. Vid rättning av dessa samlas lärarna årskursvis för
analys, bedömning och upprättande av kunskapsprofiler.
Ansvariga: Berörda pedagoger
Studiedagar gällande pedagogiska planeringar och formativ bedömning är inplanerade under året.
Ansvariga: Utvecklingsgrupp och rektor
Arbetet med att lärare har behörighet i de ämnen som de undervisar i fortsätter.
Ansvariga: Skolledning
6
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Vi kommer att göra avstämningar av området ”Kunskaper” efter läsperiod 2 och 4.
Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen
och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut.
Vid analysen är de viktigaste frågorna VARFÖR ser resultatet ut så här? Har rätt stöd satts in? Har
jag som pedagog granskat min undervisning? Nyttjas arbetslagets resurser på ett bra sätt?
Har vi sett över arbetsmiljön och möjligheter till arbetsro? Har schemaläggningen påverkat
undervisningen på ett positivt/negativt sätt?
I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram.
För att påvisa de resultat vi når kommer vi att utvärdera arbetsområden tillsammans med eleverna. I
arbetslagen analyseras sedan resultaten för att göra förbättringar/förändringar. Läraren analyserar
och reflekterar över de resultat som framkommit vid genomförande av diagnoser tillsammans med
specialpedagog och vidtar nödvändiga åtgärder. Åtgärdsprogram skrivs för de elever som behöver
dessa och följs regelbundet upp och utvärderas.
Prognoser efter diagnoser, resultat på nationella prov, skriftliga omdömen, betygsresultat och
utvärderingar med elever och i personalgrupper kommer att användas för att redovisa det totala
resultatet. PODB används för att redovisa måluppfyllelsen i skolans alla ämnen.
Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna.








Varför ser resultatet ut så här?
Vilka framgångsfaktorer ser vi?
Vilka hinder finns för fortsatt utveckling?
Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre?
Används resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder?
Frågorna ovan går ut till arbetslagen och diskuteras där.
Elevhälsorådet och ledningsgruppen går igenom och ser över hur resursfördelning fungerat.
7
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen
skolgång, i stigande grad beroende på ålder.
Driftnämndsmål: En förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan
är att den enskilda skola är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer.
I slutet av läsåret 2012- 2013 upplever alla elever att de har fått deltagit i
planering och utvärdering av undervisning.
I slutet av läsåret 2012 – 2013upplever alla barn att de har haft inflytande över
verksamheten på fritidshemmet.
Processen
Individuella samtal och gruppsamtal med elever genomförs kontinuerligt under läsåret, där målen
tydliggörs för eleven och eleven har möjlighet att påverka och ha inflytande över sin lärsituation.
Elever har egna planeringar som de kan påverka.
Ansvariga: Klasslärare och övriga berörda pedagoger
Individuella samtal med barnen på fritidshemmet genomförs en gång per termin inför
utvecklingssamtalen. Ett gemensamt frågeformulär används som grund.
Ansvariga: Fritidspedagoger
Fritidshemmen genomför valdagar med de äldre eleverna där de kan välja aktivitet. Dagligen
försöker man lyssna in elevernas önskemål. Förslagslåda finns på alla fritidshem.
Ansvariga: Fritidspedagoger
Klassråd genomförs varje vecka i alla klasser. Viktigt att tydliggöra vilka frågor eleverna kan
påverka och ha inflytande över och hur en demokratisk process fungerar.
Ansvariga: Klasslärare/fritidspedagog
Elevråd genomförs en gång per månad. Elevråden hålls dels på enheterna, dels gemensamt på
skolan. Elevrådsrepresentanter närvarar vid skolråden för att skapa en dialog mellan elever, föräldrar
och personal.
Ansvariga: Elevrådsansvarig personal
Matrådet med elever och personal träffas varje månad för att ytterligare förbättra matmiljön.
Ansvariga: Matrådsansvarig personal och restaurangpersonal
Fritidsmöten genomförs i olika former regelbundet under läsåret.
Ansvariga: Fritidspedagoger
Elevens val genomförs där eleverna kan välja vilket ämne de ska arbeta med under en period.
Ansvariga: Lärare
Inom slöjdämnet planerar eleverna sitt arbete utifrån presenterad pedagogisk planering och erbjudet
inspirationsmaterial.
Ansvariga: Slöjdlärarna
8
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Vi kommer att göra avstämningar av området ”Elevers ansvar och inflytande” efter läsperiod 2 och
4. Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen
och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut.
För att påvisa resultaten kommer vi kontinuerligt att samtala med eleverna och dokumentera det i
skrift. Vi diskuterar och dokumenterar resultaten i arbetslagen.
Enkät genomförs.
Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna.








Varför ser resultatet ut så här?
Vilka framgångsfaktorer ser vi?
Vilka hinder finns för fortsatt utveckling?
Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre?
Används resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder?
9
6. Läroplansmål – Skola och hem
Programnämndsmål: Samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt för barns utveckling.
Föräldrar ska få ökad möjlighet till bättre insyn över vad barnen för tillfället arbetar med i skolan
och det egna barnets kunskapsutveckling. Detta för att föräldrarna på ett enklare sätt ska kunna
stötta sitt barn i kunskapsutvecklingen.
Driftnämndsmål:Se programnämndsmål
Från och med läsåret 2012/ 2013 kommunicerar vi våra pedagogiska planeringar
med elever och föräldrar.
Processen
Arbetslaget hjälps åt i början av terminen att skriva pedagogiska planeringar och att bestämma olika
teamområden.
Ansvariga: Arbetslagen
Alla lärare delger sina planeringar till hemmen via mail eller veckobrevet.
Ansvariga: Lärare
Några av läsårets pedagogiska caféer ägnas åt att arbeta med pedagogiska planeringar.
Ansvariga: Utvecklingsgruppen och rektorer
Information till hemmen sker via veckobrev, utvecklingssamtal, föräldramöten, skolråd, hemsidan
och kontinuerliga kontakter via telefon och mail.
Ansvariga: All personal
.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Vi kommer att göra avstämningar av området ”Skola och hem” efter läsperiod 2 och 4.
Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen
och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är den viktigaste frågan
VARFÖR ser resultatet ut så här? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser
påverkar resultatet lyftas fram.
För att påvisa resultatet kommer vi att undersöka vårdnadshavarnas upplevelse av detta område
genom att svara på några enkla frågor på föräldramöten/utvecklingssamtal. Vi kommer även att mäta
resultatet genom samtal med eleverna. Dokumentationen sker i skrift.
Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna.








Varför ser resultatet ut så här?
Vilka framgångsfaktorer ser vi?
Vilka hinder finns för fortsatt utveckling?
Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre?
Används resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder?
10
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
.
Programnämndsmål: Samarbetet mellan olika grund- och gymnasieskolor stimuleras för att skapa
möten mellan elever och personal.
Studie- och yrkesvägledningen ska stärka elever i de val de gör i skolan gällande program och
utbildningar.
Driftnämndsmål: Se programnämndsmål
Under läsåret 2012 – 2013 fortsätter samarbetet mellan förskola – skola för att
fördjupa och utveckla det pedagogiska ledarskapet inom våra verksamheter.
Processen
Den arbetsgrupp som arbetar med övergången förskola-skola fortsätter sitt arbete enligt
handlingsplanen.
Ansvariga: Hovsta Förskola-skola grupp
En övergripande grupp med personal från förskolan och skolan fortsätter att arbeta med den
gemensamma synen på kunskap och lärande inom förskolan och skolan i team Hovsta/Dylta. Ett
gemensamt APT genomförs i mars 2013.
Ansvariga: Team Hovsta/Dylta
Pedagogiska caféer under våren har innehåll kring pedagogiskt ledarskap.
Ansvariga: rektorer och utvecklingsgruppen
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Vi kommer att göra avstämningar av området ”Övergång och samverkan” efter läsperiod 2 och 4.
Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen
och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är den viktigaste frågan
VARFÖR ser resultatet ut så här? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser
påverkar resultatet lyftas fram.
Vi kommer att mäta resultatet genom utvärdering och samtal i personalgruppen. Dokumentationen
redovisas skriftligt.
Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna.








Varför ser resultatet ut så här?
Vilka framgångsfaktorer ser vi?
Vilka hinder finns för fortsatt utveckling?
Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre?
Används resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder?
11
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
Programnämndsmål: Örebros barn och ungdomar ska vara rustade för det kunskapssamhälle vi alla
lever i.
Barn och ungas kreativitet ska främjas liksom deras entreprenöriella tänkande.
Driftnämndsmål: Se Programnämndsmål
I slutet av vt 2013 har Hovstaskolans personal en planering för entreprenöriellt
lärande.
Processen
Entreprenörskapet stärks genom att ta vara på elevernas tankar och idéer gällande områden som de
kan vara med och påverka. Alla skolans pedagoger diskuterar entreprenöriellt lärande utifrån den
nya läroplanen.
Ansvariga: Skolans pedagoger och skolledning
Alla klasser arbetar med hållbar utveckling, för att ge barnen insikt hur vi kan påverka vår framtid.
Ansvariga: All personal
Utvecklingsgruppen arbetar med planeringen för att sedan implementeras i övriga personalgruppen.
Ansvariga: Rektorer och utvecklingsgruppen
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Vi kommer att göra avstämningar av området ”Skola och omvärlden” efter läsperiod 2 och 4.
Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen
och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är den viktigaste frågan
VARFÖR ser resultatet ut så här? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser
påverkar resultatet lyftas fram.
Vi kommer att mäta resultatet genom utvärdering och samtal i personalgruppen. Dokumentationen
redovisas skriftligt.
Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna.








Varför ser resultatet ut så här?
Vilka framgångsfaktorer ser vi?
Vilka hinder finns för fortsatt utveckling?
Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre?
Används resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder?
12
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Driftnämnduppdrag: Det webbaserade verktyget Infomentor (PODB) ska användas i alla skolor.
InfoMentor stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas
kunskapsutveckling.
I slutet av vt 2013 är personalen väl förtrogen med skolans olika planeringsoch bedömningsmallar.
Processen
Arbetet med pedagogiska planeringarna fortsätter kontinuerligt under året.
Ansvariga: Berörda pedagoger
Kompetensutveckling för personal, betyg, bedömning och ny samlad läroplan med kursplaner sker
under läsåret. Några pedagoger åker på betygskonferens och förmedlar detta till övriga lärare.
Ansvarig: Rektor och utvecklingsgrupp
Hovstaskolan samarbetar med Lillån skola 7 – 9 inom området bedömning för lärande samt
betygssättning. Vi har även gemensamma ämnesnätverk.
Ansvariga: Skolledning, utvecklingsgrupp samt ämnesansvariga
Utvecklingsgruppen går igenom PODB:s planeringsmodul med undervisande personal och visar hur
man kan göra bedömningsmatriser.
Ansvarig: Utvecklingsgruppen
Pedagogiska caféer ägnas åt planering och bedömning.
Ansvarig: skolledning och utvecklingsgruppen
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Vi kommer att göra avstämningar av området ”Bedömning och betyg” efter läsperiod 2, 3 och 4.
Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen
och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut.
Vid analysen är de viktigaste frågorna VARFÖR ser resultatet ut så här? Har rätt stöd satts in? Har
jag som pedagog granskat min undervisning? Nyttjas arbetslagets resurser på ett bra sätt?
Har vi sett över arbetsmiljön och möjligheter till arbetsro? Har schemaläggningen påverkat
undervisningen på ett positivt sätt/negativt sätt?
I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram.
Vi kommer att påvisa resultatet genom samtal i arbetslagen och i elevgrupper. Vi kommer att
dokumentera resultat skriftligt.
Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna.



Varför ser resultatet ut så här?
Vilka framgångsfaktorer ser vi?
Vilka hinder finns för fortsatt utveckling?
13





Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre?
Används resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder?
14
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka
måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
Under läsåret 2012 – 2013 fördjupas och utvecklas det pedagogiska
ledarskapet inom våra verksamheter.
I slutet av vt 2013 är personalen väl förtrogen med skolans olika planeringsoch bedömningsmallar.
I slutet av vt – 13 är alla vuxna och elever väl förtrogna med vår
gemensamma värdegrund.
Processen
En övergripande grupp med personal från förskolan och skolan fortsätter att arbeta med den
gemensamma synen på kunskap och lärande inom förskolan och skolan i team Hovsta/Dylta. Ett
gemensamt APT med fokus på ledarskap genomförs i mars 2013.
Ansvariga: Team Hovsta/Dylta
Pedagogiska caféer under våren har innehåll kring pedagogiskt ledarskap.
Ansvariga: rektorer och utvecklingsgruppen
Enhetsledare och utvecklingsledare går kommunens arbetslagsledarutbildning. Deras lärdomar
kommer att föras vidare till resten av personalen.
Ansvariga: Skolledningen
Arbetet med pedagogiska planeringar och bedömningar fortsätter och fördjupas.
Ansvariga: Utvecklingsgruppen och skolledning
Vi samtalar med eleverna om våra pedagogiska planeringar och tydliggör kunskapskraven.
Ansvariga: Alla lärare
Studiedagar gällande pedagogiska planeringar och formativ bedömning är inplanerade under läsåret.
Ansvariga: Utvecklingsgrupp och rektor
Samarbetet med Friends fortsätter. Vi intensifierar arbetet med likabehandling och nolltolerans mot
kränkande behandling i samarbete med ”Friends”. All personal, alla elever och alla vårdnadshavare
är delaktiga. Vi kommer att göra en trygghetskartläggning, vi följer upp och fördjupar.
Ansvariga: Skolledning och Trygghetsgruppen
All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering
och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska
personalen som omfattas utan även övrig personal på skolan. Det är även viktigt att klasslärare och
prakt – estet lärare informerar varandra.
Ansvariga: All personal på skolan
Personalen arbetar med olika värdegrundsfrågor på arbetsplatsträffar och annan konferenstid.
Ansvariga: Skolledningen
15
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Vi kommer att göra avstämningar av området ”Bedömning och betyg” efter läsperiod 2, 3 och 4.
Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen
och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut.
Vid analysen är de viktigaste frågorna VARFÖR ser resultatet ut så här? Har rätt stöd satts in? Har
jag som pedagog granskat min undervisning? Nyttjas arbetslagets resurser på ett bra sätt?
Har vi sett över arbetsmiljön och möjligheter till arbetsro? Har schemaläggningen påverkat
undervisningen på ett positivt sätt/negativt sätt?
I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram.
Vi kommer att påvisa resultatet genom samtal i arbetslagen och i elevgrupper. Vi kommer att
dokumentera resultat skriftligt.
Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna.








Varför ser resultatet ut så här?
Vilka framgångsfaktorer ser vi?
Vilka hinder finns för fortsatt utveckling?
Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre?
Används resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder?
Frågorna ovan går ut till arbetslagen och diskuteras där.
16