SEXUELLA ÖVERGREPP I
BARNDOMEN –
KONSEKVENSER I VUXENLIVET
FÖRELÄSNING “VÅLD I NÄRA RELATIONER”
15/11 2010
GullBritt Rahm, PhD, leg. Psykoterapeut
Folkhälsovetenskap, KAU
Kort historik – sexuella övergrepp mot
barn
Under 1500-talet infördes dödsstraff för blodskamsbrott
Under 1600- och 1700-talet betraktades sex övergrepp som
ett allvarligt brott
I 1864-års lag såg man inte längre blodskam som ett brott
mot Gud utan mot enskild person
Genom 1937-års lagstiftning – ej möjligt att straffa offret
som skyldig
Genom 1965-års brottsbalk uttalades skyddet för offret
1984-års lagstiftning – ökat skydd för barn och ungdomar
mot sex. Övergrepp
2005 – ny sexualbrottslagstiftning
Terminologi
Incest – en sexuell förbindelse mellan släktingar i rakt
upp- eller nedstigande led samt mellan helsyskon
Organiserade sexuella övergrepp – barnprostitution,
barnpornografiWHO:s typologi för våld
Sexuell exploatering av barn ex trafficking
Pedofili – vuxen person känslomässigt och sexuellt
attraherad av barn
Definition av sexuella övergrepp
Många olika definitioner, men det finns gemensamma
komponenter som
att den vuxne utnyttjar barnets beroendeställning
att handlingen kränker barnets integritet
att det är en handling som barnet inte kan förstå, inte
är moget för och inte kan ge informerat samtycke till
att handlingen utgår från den vuxnes behov
Socialstyrelsens definition
Finns i Allmänna råd 1991:3
Den innehåller en vid definition som innefattar alla
former av sexuella handlingar som påtvingats ett
barn av en vuxen person
Kan bestå av något eller några enstaka tillfällen
men det kan också röra sig om upprepade
övergrepp under många år
Definitioner
- Lagmässiga definitioner i Brottsbalken
(sedan 1 april 2005 finns en ny lag om sexualbrott)
Den nya sexualbrottslagen innebär att samlag eller
annan allvarligt kränkande sexuell handling mot barn
under 15 år räknas som våldtäkt, även om våld eller
hot inte har förekommit.
Sexuellt utnyttjande av barn- där utnyttjandet kan
betraktas som mindre allvarliga (ålderskillnad,
frivillighet etc) i övriga fall skall dömas för våldtäkt.
Prevalens/förekomst
De svenska prevalenssiffrorna lägre än
internationella (10 % av flickor, 1-3% av pojkar)
Internationella studier 15-30%
De flesta förövare är män (92-99%)
Sexuella övergrepp är överrepresenterade hos
barn, ungdomar och vuxna inom psykiatrin
Fakta om sexuella övergrepp i Sverige
Åtta av tio fall leder aldrig till åtal
Mörkertalet är stort, de flesta fall anmäls aldrig
I 70 procent av fallen känner barnet förövaren
90 procent av förövarna är män och en tredjedel är
under 18 år
(Källa: Brottsförebyggande Rådet)
Anmälan och åtal Värmland 2007
Våldtäkt + sex utnyttj
Utsatta under 15 år
Sexuellt tvång, utnyttj
Förövare i nära relation
75
17
18
3
åtal 9
åtal 2
Anmälda brott Brå statistik
År 2008
Antal
2009
Antal
Hela landet
Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år
50
472
Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år
41
464
Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år
2
10
Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år
0
5
Värmlands län
Anmälan och åtal
Barnahus – socialtjänst, barn- och
ungdomspsykiatri, barnsjukvård,
rättsläkare, polis och åklagare under
samma tak när det gäller barn som
utsatts för misshandel och övergrepp
Fler anmälningar leder till åtal
Sexuella övergrepp på barn är en
folkhälsofråga/ett folkhälsoproblem
Folkhälsoproblem (drabbar många, förekommer oftare
inom vissa grupper, ökar i omfattning)
Ett folkhälsovetenskapligt perspektiv (fokus ligger på
hur våldet påverkar individens hälsa)
Hälsofrämjande arbetssätt - promotion
t ex genom självhjälpsgrupper som stärker självkänslan
samtidigt som grupprocessen är salutogen
Riskfaktorer för sexuella övergrepp
Riskfaktorer förknippade med förövaren t ex själv
blivit utsatt
Riskfaktorer förknippade med barnet
- Kön och ålder, relation till förövaren
Riskfaktorer förknippade med barnets miljö t ex
dysfunktionella familjer, familjestorlek, alkoholmissbruk och
kriminalitet hos föräldrarna
Tecken på initiala konsekvenser av sex.
övergrepp
Barn 0-6 år vanligaste symtomen var PTSD, oro/ångest,
mardrömmar, regression/omogenhet, olämpligt sexuellt
beteende
Barn 7-12 år, mardrömmar, rädsla, aggressivitet,
regressivt/omoget beteende, neurotisk mental ohälsa,
skolproblem, hyperaktivitet
Tonåringar 13-18 år, självskadande beteende, depression,
tillbakadragenhet, självmordsbenägenhet, utagerande
beteende som missbruk, rymningar, promiskuitet samt illegala
handlingar
Följdtillstånd och ohälsa hos vuxna kvinnor efter
sexuella övergrepp
Både fysisk och psykisk ohälsa
Kvinnorna somatiserar sitt lidande
Psykiska problem – depression och ångest, PTSD,
ätstörningar, självskadande beteende, självmord
Psykosociala svårigheter – missbruk, antisocialt
beteende, svårt med relationer, social fobi, isoleringstendenser,
låg självkänsla
Forskning visar….
50 % av kvinnliga patienter inom både
öppen- och slutenvård, både BUP och
Vuxenpsykiatri
har varit utsatta för sexuella övergrepp under
uppväxten
(Fergusson, D.M. & Mullen, P.E. (1999). Childhood sexual abuse. An
evidence based perspective. Thousands Oaks, London, New Delhi: Sage
Publications Inc.)
Trauma….
…… är en extremt påfrestande
händelse/situation som varken går
att fly ifrån eller är möjlig att
hantera med de tillgängliga resurser
individen har
……trauma
Typiskt för trauma –
tiden står stilla!
Så länge trauma inte
blir bearbetat
fortsätter man att leva
i det
Trauma spelar större
roll för utvecklingen av
psykiska sjukdomar än
man trott
Målning av Edvard Munck
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
Förekomsten under en livstid i
normalbefolkning 1-3 %
Förekomst i grupper av personer som utsatts
för svårt psykiskt trauma 20 – 30 %........
…..alltså utvecklar i snitt 75 % som utsatts för
trauma inte PTSD
individuella faktorer påverkar…..
Påverkande faktorer
Sårbarhet: medfödda som t.ex.
temperament som kan försvåra
samspelet
Riskfaktorer: faktorer i miljön som
föräldrars psykiska sjukdom el
missbruk som kan påverka samspelet
negativt
Motståndskraft: medfödda faktorer
hos barnet som god begåvning o
god social förmåga
Friskfaktorer utanför barnet: i miljön
t.ex. en välfungerande skola,
stödjande socialt nätverk
PTSD – en diagnos som härleds till
viss händelse
Man ska ha upplevt en händelse som innebar
död, allvarlig skada eller hot om det, hot mot
egen el. andras fysiska integritet. En händelse
som ligger bortom vad man kan förvänta sig
att möta
Man ska ha reagerat med intensiv rädsla,
hjälplöshet eller skräck
Barn kan uppvisa agiterat eller desorganiserat beteende
Intrusive – påträngande minnen
eller förnimmelser
Återkommande, påträngande/plågsamma
minnesbilder/förnimmelser
( barn kan återkommande leka teman/aspekter av vad som
hänt)
Återkommande mardrömmar om händelsen
Handlingar el. känslor som om den traumatiska händelsen
inträffar på nytt (barn kan återupprepa traumaspecifika
handlingar)
Intensivt fysiskt obehag inför ”triggers” som liknar ngn aspekt
av den traumatiska händelsen
Avoidance - undvikande
Aktivt undvikande av tankar, känslor o samtal som förknippas med trauma
Aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar
minnen av trauma
Oförmåga att minnas viktig del av händelsen
Minskat intresse för/delaktighet i viktiga aktiviteter
Känsla av likgiltighet/främlingskap inför andra människor
Begränsningar i känslolivet
Inga förväntningar på framtiden
Hyperarousal - överspändhet
Sömnsvårigheter
Irritabilitet/vredesutbrot
Koncentrationssvårigheter
Överdriven vaksamhet
Lättskrämdhet
Tids- och effektperspektiv
Störningen ska ha varat mer än en månad….
…och orsaka kliniskt signifikant lidande
och/eller försämrad funktion i arbete, socialt
eller i andra avseenden
Komplext PTSD el. DESNOS (Disorder of
Extreme Stress not Otherwise Specified)
Affektiva störningar o svårighet reglera affekter
Psykologisk avskärmning o dissociation
Förändringar i självperception o identitetsuppfattning
Förändringar i relation till andra
Förändrad syn på förövare
Risk för retraumatisering
Somatisering
Dissociation…
….är en psykofysiologisk process som ändrar
tankar, känslor och handlingar så att viss
information under en period inte integreras
med annan information på vanligt sätt.
Tecken på dissociation: minnesluckor, identitetsförvirring,
depersonalisering o derealisation, förlust av tid eller
tidsperspektiv. Svårigheter att integrera kunskap, känsla o
minne.
Dissociativ identitetsstörning -DID
Utvecklande av en eller
flera personligheter
/delidentiteter för att
kunna hantera svåra
traumatiska upplevelser
Kreativ
överlevnadsstrategi i
samband med
övergreppen som kan
bli kvarstående och då
kan ställa till besvär i
vardagen
Viktigt i mötet med utsatta barn och
vuxna
Att visa att man tror på deras berättelse
Att vara tydlig med var ansvaret ligger, hos
den som begått övergrepp
Att vara respektfull
Att stärka det starka
Att dela den generaliserade kunskapen
Att få en bild om vad hon/han önskar och
behöver hjälp med
Att ställa salutogena, lösningsfokuserade
frågor
Riksföreningen stödcentrum mot incest –
RSCI i Stockholm
En organisation för självhjälp där bara kvinnor som
själva varit utsatta för sex. övergrepp kan bli
medlemmar
Har
- telefonjour
- tar emot personliga besök
- anordnar seminarier och föreläsningar
- bedriver stödgruppsverksamhet
- hjälper andra (oftast kvinnojourer) att starta
stödgrupper
HOPP
Riksorganisation mot sexuella övergrepp – bildades
1998
Välkomnar alla som på något sätt berörs av sexuella
övergrepp
- utsatt
- anhörig till någon som varit utsatt
- man eller kvinna
Arbetar med
- jourtelefon/jourmeil
- stödjer nya lokalföreningar med fortbildning
- håller konferenser, fortbildning centralt o lokalt
ECPAT – underavd. till ECPAT
International
Har representation i 70 länder
ECPAT Sverige behövs för att
- Svenskar utnyttjar barn sexuellt i främst
utvecklingsländer och i Östeuropa
- Kommersiell sexuell exploatering av barn finns även
i Sverige
ECPAT Sverige är en ideell förening med sju anställda.
Föreningen har en styrelse samt ett antal råd och
resurspersoner
Interventionsprojekt
1995 incestseminarium i Värmland med stöd av
Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen
Hösten 1995 uppföljande seminarium – kvinnojourerna
drivande i det fortsatta arbetet med stöd av Rsci – Riksorg.
Stödcentrum mot incest i Stockholm
AKH/Karlstad bildade 1996 IDA-gruppen som arbetar med
ideell stödverksamhet för kvinnor utsatta för sexuella
övergrepp i barndomen
Jan. 1997 startade den första självhjälpsgruppen i samarbete
med Rsci
Doktorsavhandling ”Ut ur ensamheten”
Publikationer:
Rahm, GullBritt (2009). Ut ur ensamheten. Hälsa och liv för kvinnor som varit
utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och som deltagit i självhjälpsgrupp.
Göteborg: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Kan laddas ned på www.nhv.se eller beställas därifrån.
Renck, B, Rahm, GB. Sense of coherence in women with a history of childhood
sexual abuse. Int J Soc Welfare 2005:14:127-133.
G.B. Rahm, B. Renck, K.C. Ringsberg. ’Disgust, disgust beyond description’ – shame
cues to detect shame in disguise, in interviews with women who were sexually
abused during childhood. J of Psychiatric and Mental Health Nursing,
2006,13,100-109.
