Likabehandlingsplanen – ett levande dokument i skolan
Ett sätt att förebygga mobbning
Anette Sigemo och Helena Pålsson
Stockholms Universitet
Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete
Lärarprogrammet, Allmänt Utbildningsområde
Valfri Professionsfördjupning VT09, Avancerad nivå
Handledare: Ann Kylén
Sammanfattning
Utgångspunkten för vårt skolutvecklingsprojekt var att få Likabehandlingsplanen till ett
levande dokument i skolan genom ett aktivt arbete under skolans verksamhetsår. Projektet
genomfördes i två kommuner, Haninge och Vallentuna, under vårterminen 2009. Tanken var
att starta upp ett arbete med Likabehandlingsplanen och dess förebyggande arbetet mot
mobbning. Skolledningen måste informera alla berörda inom skolan så att de får information
om skolans arbete med Likabehandlingsplanen. Arbetet resulterade i en utställning och en
lärarhandledning för F-9. Utställningen omfattades av fem olika sektioner där vi tog upp
Likabehandlingsplanen, mobbningens olika aktörer och ansikten, skolan och lärarnas
skyldigheter och ett förslag till hur man kan arbeta med Likabehandlingsplanen på elevnivå.
Projektet blev väl mottaget och stort intresse har visats. Likabehandlingsplanen är ett aktuellt
ämne i och med den nya skollagen, vilket kan ha lett till denna respons då alla skolor ska
arbeta aktivt med Likabehandlingsplanen. Slutsatsen av vårt projekt är att detta arbete kan
leda till att våra skolor blir tryggare och får tryggare elever.
Nyckelord
Likabehandlingsplanen och mobbning
Syfte
Artikelns syfte är att informera och dokumentera ett skolarbetsprojekt som gjorts i
grundskolor i Haninge och Vallentuna under vårterminen 2009. Syftet med projektet var att få
Likabehandlingsplanen som ett levande dokument ute i våra skolor, det vill säga ett dokument
som skolan arbetar med kontinuerligt och som finns synligt för eleverna, föräldrarna och
skolans personal under hela verksamhetsåret. Enligt det nya kapitlet i Skollagen skall skolorna
ha ett aktivt arbete med Likabehandlingsplanen. Med vårt arbete vill vi få elever, föräldrar
och lärare delaktiga i arbetet med att förebygga mobbning utifrån Likabehandlingsplanen.
Men även lyfta fram olika typer av mobbning och mobbningens olika aktörer, lärarnas
skyldigheter samt en möjlighet att arbeta med Likabehandlingsplanen med eleverna i skolan.
Det utarbetade materialet är tänkt att kunna användas vid varje läsårsstart, men även finnas
synligt under hela verksamhetsåret, för att informera om skolans Likabehandlingsplan. Vår
tanke är att informera och ge lärarna i skolorna något att arbeta med i deras respektive klasser
genom vår lärarhandledning med samarbetsövningar för årskurs F-9
Bakgrund
Mobbning är vardag för många elever, och det är vi som lärare som ska arbeta för en skola
utan mobbning. Mobbning har troligtvis funnits i alla tider, men att det i slutet av 1970-talet
blev ett växande intresse inom området, framför allt i Sverige. Det var inte förrän i början av
1990-talet som det spred sig vidare till övriga länder (Olweus, 1999). Lärare har behov av
kunskap och information om mobbning. Genom att få information och handledning i detta
ämne så finns möjlighet att vi kan synliggöra mobbningen så den inte framkommer i en
gråzon. Arbetet att förebygga mobbning tar aldrig slut och måste ständigt hållas levande.
Sverige har skolplikt vilket innebär att skolan är obligatorisk för alla elever mellan 7 till 16 år.
Dessa kan därför inte välja bort eller påverka sin vardag under skoltiden. Skolplikt innebär
även skyldigheter från skolans sida, skolans personal har här ansvar för att varje elev ska må
bra under skoldagen (Fors, 1995). Det är tyvärr många elever som utsätts för mobbning under
sin skoltid. Elever som utsätts för mobbning under sin skoltid får ofta sår i själen som finns
där lång tid efter det att de slutat skolan. Många får leva med dessa ärr hela sitt liv, vilket kan
få oanade följder senare i livet, oftast psykiskt. Vi bör ha i åtanken att även den som mobbar
inte mår bra och kan senare i livet drabbas av psykisk ohälsa (Frånberg, 2003).
Redan 1993 kom ett krav från Barnombudsmannen där det stod att skolorna skulle ha ett
åtgärdsprogram mot mobbning. Året därpå, 1994, kom den nya läroplanen (Lpo94) där det
stod att eleverna ska känna sig trygga i skolan och inte behöva känna sig kränkta eller på
annat sätt utsatta (Björk, 1999).
Den 1 april 2006 trädde en lag i kraft, Lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever (Skolverket, 2006). Denna lag såg till att varje
skola skulle skapa en Likabehandlingsplan där skolans arbete mot kränkande behandling
skulle finnas. Denna Likabehandlingsplan skulle uppdateras varje år för att vara aktuell. En
viktig del i detta arbete var att eleverna och föräldrarna skulle vara delaktiga i utformningen.
Målet var att det skulle bland annat leda till nolltolerans av mobbning.
Efter snart tre år, 2009-01-01, ersätts denna lag av ett nytt kapitel i Skollagen (1985:1100).
Detta för att inte alla skolor har lyckats i sitt arbete mot mobbning. Här står det att alla som
omfattas av Skollagen har skyldighet att främja elevers lika rättigheter och motverka
diskriminering och annan kränkande behandling. Därför har alla anställda vid skolorna ett
ansvar att förebygga och förhindra kränkning och snabbt agera om detta trots allt sker.
All skolans personal måste leva upp till sitt uppdrag och ta mobbning på allvar. Ingen sorts
kränkning är tillåten i skolan och dess miljö. Eleverna måste känna sig trygga under sin
skolgång. Vårt arbete är en grund att utgå ifrån då det gäller likabehandling. Projektet tog upp
Likabehandlingsplanen, mobbningens ansikten och aktörer och skolans och lärarna
skyldigheter i skolan. Till detta kopplade vi en Lärarhandledning med olika
samarbetsövningar och lästips.
Tidigare forskning
Mobbning har olika betydelser för de forskare och författare som vi läst om. Isacsson (1997),
skriver att det är viktigt att vi vuxna kommer tillrätta med mobbningen och att vi tar det på
allvar. Olweus (1999) forskning visar att det är två till tre gånger vanligare att mobbning sker
i skolan än på vägen till och från skolan. Han menar vidare att då skolan är den plats där den
mesta mobbningen sker så ligger ansvaret på skolledningen och lärare för att motverka
mobbningen. Vidare menar han att det är lärarnas inställning till problemet med mobbning
och deras sätt att agera då det händer som har en avgörande betydelse för hur stor utbredning
problem av denna typ får i en skola eller inom en klass. Hans forskning visar att
rastvaktsystemet är effektivt för att motverka mobbning. Lärartätheten har stor betydelse för
mobbningens utsträckning, större lärartäthet, mindre mobbning.
Det finns inga mobbningssäkra skolmiljöer enligt Olweus. När man sätter ihop grupper med
flera individer som inte har valt varandra måste man räkna med att mobbningstendenser
uppstår. Skolpersonal måste motverka alla mobbningstendenser som kan uppkomma i
skolmiljön (Skolverket, 2009).
Många elever tror enligt Olweus att det är yttre attribut så som glasögon, rött hår och så vidare
som är avgörande för att man blir mobbad. Men i hans undersökning visade sig det att det var
bara i ett avseende som mobboffret avvek, de var fysiskt svagare (Skolverket, 2009).
Olweus menar vidare att ofta kan uppväxt förhållanden forma en person att bli mobbare. Om
ett barn får brist på omsorg och gränssättningar mot aggressivt beteende men även
maktorienterade uppfostrings metoder som exempelvis fysiks bestraffning kan utveckla barn
att bli mobbare. Olweus nämner socialsmitta, detta innebär att barn beter sig mer aggressivt
om deras förebilder beter sig aggressivt. Han menar också att om flera barn deltar i
mobbningen fördelas ansvaret och det individuella ansvaret känns mindre betungande
(Skolverket, 2009).
Mobbning handlar om förakt, förnedring, kränkning, förföljelse och hån menar Höiestad
(2001). Dessa händelser måste sedan ske under viss systematik för att kunna kallas mobbning.
Även han menar att dessa negativa handlingar måste vara riktade mot en särskild individ och
att detta måste upprepas under ett flertal tillfällen, under en viss tidsperiod. Höiestad (2001)
och Colorosa (2003) menar att det finns tre typer av mobbning, fysisk, verbal och social/tyst.
Var och en av dessa kan vara tillräckligt starka för att förstöra en annan människa, men
tillsammans blir de angrepp mobbaren använder mer kraftiga.
Social/tyst mobbning är svår att upptäcka, då det handlar om att systematisk trycka ner en
annan människas självkänsla genom att frysa ut honom/henne ur gruppen, utesluta ur
gemenskapen att ignorera en person till fullo. Denna typ av mobbning då man exempelvis
suckar är lättare att bortförklara och därför är det svårare för skolan att upptäcka den
(Colorosa, 2003; Höiestad, 2001).
Men även den fysiska mobbningen går att bortförklara genom att säga att det bara är på skoj
eller att dölja de extra hårda knuffarna eller tacklingarna på gymnastiklektionen. Många
undanflykter som; det var inte meningen att knuffa eller jag gjorde det bara på skoj. I vissa
fall kan denna typ av mobbning kamoufleras i lek och idrott vilket gör att vuxna kan ha svårt
att se den (Colorosa, 2003; Höiestad, 2001).
Den verbala mobbningen är lättare att upptäcka enligt Colorosa (2003) och Höistad (2001),
men även denna sker ofta bakom ryggen på lärarna. Verbal mobbning innebär att sprida
rykten, viska, retas, trakassera, håna, förtala, hota, härma, retas, ge negativa kommentarer om
frisyr, kläder eller om man gör något eller säger något menar Höistad (2001). Hit hör även att
skicka lappar, att anonymt skicka meddelande via SMS eller e-post eller att ringa anonyma
telefonsamtal med mera. Ofta är denna typ av mobbning en inkörsport till de andra två
(Ljungström, 2000).
Forskningen har visat att vissa barn och ungdomar löper större risk att utsättas för mobbning.
Olweus (1999) menar att det finns två sorters offer, passiv/undergiven och provocerande.
Oftast sker mobbning mellan elever som går i samma klass och är lika gamla, eller äldre
elever som mobbare yngre. Han menar även att fetma, glasögon, röd hårig eller ”fel” kläder
oftast blir mindre utsatta än vad man tror. De elever som oftast utsätts för mobbning är mer
försiktiga, känsliga och har lättare till tårar. Dessa elevers självbild är dålig, på grund av sin
osäkerhet och sitt dåliga självförtroende. De kan även vara rädda för att slå sig och göra sig
illa. Många gånger har de få eller inga vänner och umgås hellre med lärare eller andra vuxna
än sina jämnåriga.
Colorosa (2003) nämner även en tredje part då vi talar om mobbning, medlöparen. Dessa
elever stödjer och hjälper mobbaren, antingen genom att delta aktivt eller strunta i att göra
något. Medlöparen kan uppmuntra mobbaren, delta i mobbningen eller att välja att stå bredvid
eller att titta bort. Många kan se mobbaren som populär, stark eller modig, som en förebild.
Genom detta kan medlöparna ta efter mobbarens aggressiva handlingar. Genom att trycka ner
andra höjer mobbarna sin egen status.
Det är viktigt att prata om alla dessa delar så att eleverna får en förståelse för vad mobbning
är. Först då kan de få en uppfattning för hur de ska behandla andra, som i sin tur kan leda till
minskad mobbning ute i skolorna.
Projektbeskrivning
Varje läsår ska Likabehandlingsplanen presenteras för elever, föräldrar och skolpersonal. Vi
har förstått att det är svårt att nå ut och få Likabehandlingsplanen att vara ett levande
dokument. Svårigheten med detta kan vara att Likabehandlingsplanen är ett pappersdokument
som ska finnas i varje verksamhet men som oftast inte synliggörs så som den borde. Vi har
själva fått se detta då vi letat efter våra skolors Likabehandlingsplan. Ibland finns den på
skolans egen hemsida eller i en pärm på skolan. Idén med vårt arbete var att på något sätt få ut
information om Likabehandlingsplanen på ett konkret sätt till alla berörda. När vi samtalade
med en av rektorerna om Likabehandlingsplanen så kom hon med förslaget att göra något
konkret så att alla i skolan blir involverade med arbetet kring Likabehandlingsplanen. På detta
sätt kan Likabehandlingsplanen bli ett levande dokument ute i våra skolor som finns synligt
under hela verksamhetsåret. Vi fick då uppslaget till en utställning som utgår från
Likabehandlingsplanen och hur man kan förebygga mobbning. Vi ville med vårt arbete få alla
delaktiga, från årskurs F-9 och även berörda vuxna, vilket resulterade att utställningen tog
form i text och bild för att alla skulle förstå. Bilderna vi använder oss av relaterar till de texter
som visas på utställningen och genom detta kan elever som inte kommit så långt i sin
läsutveckling ta del av den information som framgår, men även att eleverna kan se på bilderna
och få en känsla för hur man kan känna sig i olika situationer.
Målet med vårt projektarbete var att hjälpa skolorna att ta fram ett material som skulle
informera om deras Likabehandlingsplan och dess arbete kring mobbning. Vår ide med
utställningen uppkom då vi ville få Likabehandlingsplanen till ett levande dokument, som var
synligt, ute i skolorna. Genom att göra en utställning kan arbetet stå framme och elever,
föräldrar och lärare kan ta till sig informationen utifrån eget intresse. Det hjälper även till att
hålla tankar kring mobbning och hur arbetet kring Likabehandlingsplanen kan fortskrida
under hela terminen.
Utställningen är utformad i fem delar som bygger på styrdokument och tidigare forskning. Vi
tog här upp Likabehandlingsplanen, mobbningens olika aktörer och ansikten, skolans och
lärarnas skyldigheter och ett förslag till hur man kan arbeta med Likabehandlingsplanen på
elevnivå. Arbete är tänkt att kunna användas kontinuerligt. Kanske behövs det bara vid
skolstart men kan även användas om konflikter i ämnet uppstår. Till detta kopplade vi en
lärarhandledning med samarbetsövningar samt lästips. Lärarhandledningen är uppbyggd så att
det finns material och förslag för varje årskurs, F-9, det vill säga att den är anpassad för hela
skolans verksamhet. Arbete kan sedan utvecklas genom att anpassas till aktuell situation. Vi
ville även att föräldrarna ska vara delaktiga i detta arbete. När de olika klasserna har
föräldramöte kan läraren visa upp utställningen och presentera hur de arbetar med
Likabehandlingsplanen och dess arbete för att förebygga mobbning.
Efter redovisat projekt i kommunerna har vi tilldelat våra respektive skolor det material som
vi sammanställt. Skolorna får varsin utställning med alla bilder och text på som är utformade
efter just den kommun som skolan tillhör. Men även en fil där de bilder som vi använt oss av
finns lagrade inför kommande arbete, likaså får de en Lärarhandledning som de givetvis kan
förändra utefter sina förutsättningar eller behov. Vår förhoppning är att
Likabehandlingsplanen på detta sätt blir till ett levande dokument som finns synligt ute i
verksamheten.
I vårt arbete har vi tagit hänsyn till de forskningsetiskaprinciperna. Det är viktigt att forskning
bedrivs, både för den enskilde individen och för samhällets utveckling. Men det är också
viktigt att individen skyddas för otillbörlig insyn i sina livsförhållanden och att de inte blir
utsatta för psykisk eller fysisk skada (Vetenskapsrådet, 2006). Projektets innehåll är inte
yrkesetiskt stötande utan skall endast ses som en hjälp till ett arbete som är ofantligt viktigt
för skolans elever men även för oss vuxna som har olika kontakter med dessa elever.
Projektet genomfördes i två skolor med dess Likabehandlingsplan som grund för vårt arbete.
Vi hade tänkt att varje skola ska ha sin utställning som baseras på skolans
Likabehandlingsplan, detta för att informera och få klasserna delaktiga i arbetet. Vår idé
bygger på att arbetet sedan ska fortsätta i respektive klass där läraren använder vår
lärarhandledning med samarbetsövningar och lästips. Detta för att stärka gruppen och skapa
en trygghet.
Vårt projekt möttes med stort intresse i de båda skolorna. Skolledningen som var
initiativtagare till vårt arbete har under den tid som vi arbetat med projektet visat mycket stort
intresse genom aktivt deltagande i form av diskussioner kring Likabehandlingsplanen och hur
vi tänkt oss utformningen med utställningen och även våra tankar kring hur arbetet kan
användas senare i skolan. Vi började med att redovisa i Haninge, hit kom skolledningen,
specialpedagogen och skolans lokala VFU-samordnare. Efter redovisningen meddelade de att
de skulle visa och informera om projektet vid deras arbetsplatsträff (APT) samma vecka och
att de vid terminsstart skulle använda sig utav materialet i sin verksamhet. Vi gjorde sedan
ytterligare en redovisning i Vallentuna. Hit kom skolledningen i den skola redovisningen
genomfördes. VFU-samordnaren för hela kommunen hade bjudit in representanter från varje
skola, här kom det tre personer från andra skolor i kommunen, även lärare från skolan kom.
Totalt redovisade vi för åtta personer. Redovisningen mottogs med stort intresse. De
deltagande skolorna visade intresse att använda sig utav materialet inför kommande läsår. Vi
fick även förfrågan att komma ut till skolorna för ytterligare presentation av projektet.
Analys och diskussion
Syftet med projektet var att skolan skulle få ett material som de kunde arbeta utifrån då de
informerar om Likabehandlingsplanen. Vårt arbete tog form i en utställning. Här kunde
elever, föräldrar och lärare ta del av Likabehandlingsplanen med fokus på mobbning. Att göra
ett projekt som tidigare inte har använts är en chansning. Mottagandet kan antingen vara
positivt eller inte ge någon respons alls.
Vår idé med projektet är att skolan skall ha en grund till arbetet kring Likabehandlingsplanen
och det förebyggande arbetet kring mobbing. Detta material kan sedan omarbetas och
förändras efter önskemål och förutsättningar i skolorna. Genom att ge skolorna förslag hur de
kan arbeta aktivt med Likabehandlingsplanen på elevnivå kan detta leda till större förståelse
för Likabehandlingsplanen och dess syfte. Vilket i sin tur kan leda till minskad mobbning ute
i skolorna.
Forskningen visar att elever behöver regler, men även att det är viktigt med förebilder
(Skolverket, 2009). Genom vår utställning kan eleverna få vara delaktiga då skolans regler
formas. Då lärarna uppmuntrar och stöttar eleverna i detta arbete skapas ett samarbete och
förtroende mellan elev och lärare. Lärare och elever talar här om mobbning och vad det är så
att eleven får en större förståelse för begreppet. Det är skolledningen som har det yttersta
ansvaret då det gäller att införa nolltolerans i skolorna och visa hur arbetet ska fortskrida för
att förverkliga detta (Skolverket, 2006).
Forskare har kommit fram till att det är svårt att upptäcka social/tyst mobbning då detta oftast
sker bakom ryggen på skolans personal. Likaså kan den fysiska mobbningen bortförklaras
genom knuffar under leken eller vid idrottslektionerna. Även den verbala mobbningen är svår
att upptäcka men kanske är det oftast den som märks då eleverna säger elakheter eller pikar
varandra. Genom att ta upp detta i vår utställning kan vi synliggöra mobbningens olika
ansikten, vilket i sin tur kan leda till en ökad förståelse och kunskap om mobbning både hos
elever, föräldrar och skolans personal.
Vår utställning tar även upp mobbningens olika aktörer. De flesta av oss vet och kan benämna
en mobbare eller den som blir mobbad. Forskningen visar på att man inte kan urskilja
mobbaren i elevgruppen, då detta inte synliggörs via utseende. Även den som utsätts för
mobbning har inga direkta kännetecken. Möjligen kan man vara observant på de elever som är
försiktigare och har lättare för att gråta är mer utsatta för kränkningar. Det är även viktigt att
som vuxen i skolan vara observant på att ingen elev går för sig själv eller tyr sig till skolans
personal då oftast detta kan vara ett tecken på utanförskap, detta är något som Olweus, 1999,
tar upp i sin forskning. Vi anser att det är viktigt att belysa den tredje parten, medlöparen, det
är här viktigt att prata om medlöparens delaktighet till mobbning. Om eleverna får förståelse
för medlöparens delaktighet kanske fler elever väljer att agera mot mobbing istället för att
vara passiva.
Lärarnas inställning till dessa problem är av stor vikt. Hur skolans personal agerar är
avgörande för hur utbredd mobbningen är i klassen eller i skolan. Olweus (1999) kan genom
sin forskning se att om det finns många rastvakter på en skola och lärartätheten är stor så
minskar mobbningen. Skolorna måste även ta sitt ansvar då det gäller att få klasserna trygga.
Skolan har skolplikt och eleverna kan inte välja om de ska gå eller inte gå till skolan då det är
obligatoriskt. Elever kommer till skolan med olika bakgrund, intressen och förutsättningar
med mera, det är här viktigt att eleverna känner sig trygga. Genom de samarbetsövningar som
finns i vår lärarhandledning kan varje lärare använda dessa övningar för att skapa trygghet i
klasserna.
Slutmålet med projektet har varit att skapa ett material där Likabehandlingsplanen görs till ett
levande dokument som finns synligt ute i verksamheten under hela läsåret. Med hjälp av detta
material kan skolorna enklare presentera sin Likabehandlingsplan och dess arbete. Vår idé
bygger på en utställning och en lärarhandledning. Meningen är att eleverna ska delta aktivt
och skapa sin egen utställning. Detta kan göras i varje klass eller i ett större sammanhang.
Eleverna får då en större förståelse för Likabehandlingsplanen och dess syfte.
Vi ser att vårt projekt uppfyller sitt mål då vi fått mycket positiv respons från olika håll. Då
vårt arbete har mötts av stort intresse i och med det nya kapitlet i Skollagen (1985:1100) kan
vi se att detta ämne är mycket aktuellt och inget liknande har genomförts tidigare i våra
kommuner eller vad vi vet, på annan ort. Vilket i sin tur ledde till att vi gjorde en redovisning
i vardera kommunen, Haninge och Vallentuna.
Det skulle vara intressant att se hur vårt arbete användas i verkligheten, men dessvärre är
tiden knapp och möjligheterna har inte funnits. Efter våra redovisningar har vi fått god
respons från skolledningen i våra skolor som har tänkt använda sig av materialet i
verksamheten till hösten. Detta kan leda till goda förutsättningar för att detta arbete
inplanteras ute i skolorna.
Något som vi skulle ha kunnat ta upp är den mobbning som sker mellan lärare eller annan
vuxen på skolan och elev. Ämnet kan vara känsligt, då eleverna kan utnyttja detta till sin
fördel, framförallt eleverna i de högre årskurserna. Detta gjorde att vi inte tog upp det i vår
utställning. Vi kunde däremot se att intresset fanns från dem som var närvarande vid våra
redovisningar. Kanske kan vår utställning leda till att berörda aktörer tar till sig informationen
och reflekterar över sitt eget beteende. Ingen behöver, då de läser utställningen, känna sig
tillrättavisad utan kan ta till sig informationen utifrån egna förutsättningar och intressen. Detta
kan i sin tur leda till ett förändrat beteende. Då vi fick mycket stor respons av skolledningen
ute i skolorna, och de har för avsikt att använda sig av vårt material i sin verksamhet är
möjligheten till att vårt projekt slår rot och att arbetet leder till ett varaktigt förändringsarbete
stort.
Vår förhoppning är att vårt arbete leder till att Likabehandlingsplanen blir ett levande
dokument i skolorna, det vill säga att dokumentet finns synligt ute i verksamheten. Kanske
kan detta projekt vara en start till att skolorna blir tryggare och får tryggare elever.
Slutsats
Vår slutsats är att genom att arbeta med Likabehandlingsplanen på det sätt som vårt projekt
beskiver så kan Likabehandlingsplanen bli ett levande dokument i skolan. Då arbetet
synliggörs ute i verksamheten kan alla ta del av arbetet. På så sätt är inte
Likabehandlingsplanen ett dokument som sitter i en pärm eller ligger på en hylla och samlar
damm
Litteraturlista
Björk, G. (1999). Mobbning – en fråga om makt? Lund: Studentlitteratur
Colorosa, Barbara. (2003). Mobbningens tre ansikten - Så bryter vi våldets onda cirkel..
Harper Resource, an import of HarperCollinsPublishers, Inc. and Tönnheim Literary Agency,
Sweden.
Fors, Z. (1995). Makt maktlöshet mobbning. Stockholm: Liber Utbildning AB
Frånberg, G-M. (2003). Mobbning i Nordiska skolor. Århus: Scanprint A/S
Heineman, P. (1993). Mobbning: Gruppvåld bland barn och vuxna. 2:a upplagan.
Viborg: Norhaven Rotation.
Höistad, G. (2001). Mobbning och människovärde. Om förtryck, utanförskap och vad vi kan
göra, Stockholm: Gunnar Höistad och Förlagshuset Gothia AB
Høiby, H. (2004). Mobbning kan stoppas! Borås: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB
Isacsson, M. (1997). Mobbad! Att utveckla ett effektivt mobbningsarbete. Veta mera.
Kunskapsutveckling från A-Ö. Ängelholm: Bokförlaget Kommunlitteratur AB
Ljungström, K. (2000). Mobbing i skolan. Ett kompendium om mobbing samt
mobbingbehandling enligt Farsta metoden. Stockholm: Ordkällan/Pedaktiv
Olweus, D. (1992). Mobbing i skolen. Hva vi vet og hva vi kan gjöre. Oslo:
Universitetsforlaget AS
Olweus, D. (1999). Mobbning bland barn och ungdomar Stockholm: Rädda Barnen
Internetreferenser
Skolan – en arena för mobbning www.skolverket.se/publikationer?id=1028 2009-03-08
www.skolinspektionen.se/BEO/Andringar-i-barn--och-elevskyddslagen/Andringar-idiskrimineringslagstiftningen/ 090226
Statens offentliga utredningar 2004:50 Skolans ansvar för kränkningar av elever 090226
Proposition 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling 090226
Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU4 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud
mot diskriminering och annan kränkande behandling 090226
Bilagor
1.
2.
3.
4.
Likabehandlingsplanen
Barnkonventionen
Lärarhandledning
Bilder av utställningen
Bilaga 1
Likabehandlingsplanen
Grunden till att vi fått en likabehandlingsplan i våra skolor är de EG-direktiv från
Europaparlamentet, som regeringen i sin tur fått från EU. Dessa direktiv ämnades endast för
vuxna då det gäller likabehandling och kränkning. Den dåvarande regeringen tillsatte då via
utbildningsutskottet en utredare som hade i syfte att arbeta fram en ny lag som gällde
diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. I april 2004 lades det fram av
skolansvarsutredningen ett förslag som de arbetat fram utifrån regerings direktiv. Arbetet
redovisas i SOU 2004:50 Skolans ansvar för kränkningar av elever. Det är i propositionen
2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever, som en lag om diskriminering och annan
kränkande behandling uppkommer. Bakom denna proposition står Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I propositionen står det att skolan aktivt ska arbeta med att
arbeta för att stoppa diskriminering och annan kränkande behandling, men även att de är
skyldiga att upprätta en likabehandlingsplan.
När den nya lagen trädde i kraft första april 2006, visar det på att skolan har ett större ansvar
för att förbjuda diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67).
Lagen kallas för Likabehandlingslagen och i den första paragrafen kan vi läsa att dess syfte är
att främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering av kön, etnisk
bakgrund, religionsuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Detta har nu skärpts
ytterligare till att gälla även ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck
(Skolinspektionen, 2009). Lagen flyttar även över från Barn- och elevskyddslagen till
diskrimineringslagstiftningen. Fortfarande gäller det för skolorna att aktivt arbeta med att
förhindra kränkningar av olika slag och att hela tiden se till att rapportera in fall som
inkommer till skolan. Eleverna ska vara delaktiga i utformandet av planen, vilket görs genom
att den varje år ska skrivas om inte bara uppdateras. Varje år ska skolorna i sin
kvalitetsredovisning beskriva hur de under det gångna åter arbetat med
likabehandlingsplanen. Begrepp och metoder för förebyggande åtgärder ska beskrivas i
planen, samt vilka som har varit med och utformat den (Prop.2005/06:38). Viktigt är att
eleverna känner sig delaktiga i denna plan, då den ska fungera väl ute i skolorna. Det står på
skolverket hemsida att ” Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens
utformning och innehåll och förhållandena i skolan och arbetsmiljön i vid mening. För
eleverna är det viktigt att konkret kunna se att deras inflytande ger resultat i frågor som rör
deras vardag” (2009). Även eleverna föräldrar och vårdnadshavare ska vara delaktiga i
utformandet för att på bästa sätt få en bättre inblick i det som skolan står för. Skolorna kan om
de inte följer dessa bestämmelser få betala vite om de inte aktivt arbetar med att upprätthålla
planen och se till att den finns som ett levande dokument i skolan (Skolinspektionen, 2009).
Syftet med lagen är att få skolorna att aktivt arbeta och förtydliga ansvaret så att alla elever
känner sig trygga i skolan. Eleverna får ett rättsligt skydd och skolan en skyldighet att arbeta
målinriktat i syfte att främja alla barn och elevers rättigheter. Men även att det ställs högre
krav på respektive skola att arbeta förebyggande och se till att situationer där diskriminering
och kränkande behandling inte uppstår. Även se till att det finns en tydlig plan på utredningsoch åtgärdsansvar i de fall där elever ändå hamnar i dessa situationer. Genom att varje skola
ska arbeta fram tydliga riktlinjer för att motverka kränkningar krävs det tydliga och
genomarbetade kartläggningar på just den skola de befinner sig. Dokumentationen är oerhört
viktig i detta arbete, såväl som förebyggande som vid vidtagna åtgärder (2006:67). Det är
enligt regeringen så att lagen ska syfta till att skolornas arbete med en likabehandlingsplan
främjar likabehandling och motverkar diskriminering (www.riksdagen.se).
Bilaga 2
Barnkonventionen
I Barnkonventionen tas det upp principer om hur arbetet med barn och ungdomar skall
fungera. Ett exempel är principen för beslut för barnets bästa, vikten av att lyssna till barnet,
skydd för barnets liv och utveckling samt barnets rätt att slippa bli diskriminerad. Enligt
artikel 28 ska staten vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan
upprätthålls på ett sätt som överensstämmer med barnets mänskliga värdighet. Enligt artikel
29 ska barnets utbildning syfta till att utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och
grundläggande friheterna samt för de principer som ställts upp i FN: s stadga (Staff, 1997).
Enligt brottsbalken innebär ofta mobbnings brottsliga handlingar vilket kan leda till åtal.
Dessa handlingar kan vara misshandel, vållande till kroppsskada, olaga hot, olaga tvång och
ärekränkning.
Bilaga 4
Bilder av utställningen
