Bibliografiska uppgifter för
Bli vän med markens mikroorganismer
Tidskrift/serie Odlaren
Utgivare
Förbundet organisk biologisk odling
Redaktör
Lund A.
Utgivningsår 2004
Nr/avsnitt
3
Författare
Lund A.
Huvudspråk
Svenska
Målgrupp
Rådgivare, praktiker
Nummer
(ISBN, ISSN) ISSN 0349-7305
Organisk biologisk odling
Bli vän med markens mikroorganismer
Markens mikroorganismer är livsvik- nom att växa bättre och håller sig fristiga för växternas näringsför
sörjning. För kare. Liv föder liv: Olika organismer förinte så läng
e sedan trodde många att det bättrar förutsättningarna för livets fortvar kosmiska krafter som styrde allt . bestånd genom att skydda sig mot stör
Motivewt varatt solens höjd över hori- ningar på olika sätt.
sonten skapar årstiderna, månen påverkar vattenståndet i ha
ven (tidvattnet) och Bättre mikroklimat
fenomen kan förklaras med utgångspunkt Håll marken täckt så blir marklimatet jämfrån himlakropparnas ställning
. Alltså styr nare. Det betyder att temperatur, fuktighimlakropparna.
het och kemi inte varierar så mycket melMen det är ganska meningslöstttaprak- lan dag och natt, och mellan er gniga och
tisera astrologi för växter. Växterna har soliga dagar. Täck med exempelvis gräsmed framgång täckt jorden långt innan klipp så blir marktäcket också en näringdet fanns människ
or som kunde grubbla skälla.
över hur detta gic
k till.I och med mikroskopet kunde man bör
ja iaktta mikr
oorganismerna och samtidigt ävxte natur- Mer luft
vetenskapen fram. Det som en gång var Undvik att packa jorden.Gå inte i landet
styrt av kosmiska krafter visade sig handla hela tiden.Är det vått, lägg ut en planka
om geologi,fysik och kemi,men framför så fördelas trycket från din kroppshyddas
tyngd. Markorganismerna får då lättar
e
allt om mikrobiologi.
En jord kan av egen kraft leverera att andas och fortsätter att bygga upp
näringsämnen till rödorna.
g
Förmågan markstrukturen; växternas rötter finner
styrs till stor del va hur mycket närings- lättare näringen som odlaren lagt ut.
rik mull som finns i jor
den.Mullen måste
brytas ner så tat näringen kan tas upp va Lagom fuktighet
växterna. Processen kallasmineralise- Vattnet rinner är tt igenom en jord som
ring och utförs huvudsaklig
en av mikro- inte lever, både när det egnar
r
och när
organismer som bakterier oc
h svampar. odlaren vattnar. Mikroorganismern a
Hur mycket och hur snabbt närings- kladdar ihop kornen med sekret och skaämnena kan mineraliseras beror på hurpar en jämnar
e fuktighet.Daggmaskar
mullen är sammansa
tt och hur bra livs- gräver dräneringskanaler som för bor
t
förhållanden mikr
oorganismerna har. Det överskottsvatten och koldioxid och förbetyder att man på olika sätt kan förbättr
a nyar förrådet av syre. I en levande jord
mikromiljön och på så sätt få dettta växa används näring
en i många led och lakas
bättre. En frisk jord är mer levande. Od- inte ur och försvinner till någ
ot övergött
laren avläser sedan esulta
r
tet i form av vattendrag.
skördens storlek och sundhet.
Gynna goda organismer
Vissa växter lever ihop med kvävefixerande bakterier
. Dessa bor inne i ävxternas rötter och knölarna går att se med
blotta ögat (klöver, bönor och ärter). De
utsöndrar kväve som växterna har nytta
av. Ännu fler växter lever i symbios med
svampar som hjälper till med näringsförsörjningen, så kallad m
ykorr-hiza. I
skogen finns hattsvampar som sopp
, riskor och flugsvampar, som lever ihop med
träd. Även gräs och ogräs brukar samar
beta med svampar, för att inte tala om
grönsakerna vi odlar. Växterna serverar
viss näring som de yter
b mot annan näring från svamparna.
Både svampar och bakterier af r illa
av för mycket konstgödsel. Växterna är
lata. Gödslar vi för mycket bryr de sig
inte längre om att samarbeta för tt
a få
näringen. Då blir de mer känslig
a för angrepp av skadegörare och sjukdomar
. Det
betyder att när vi väljer bort det naturliga
systemet ska
par vi ännu mer problem i
form av ökat behov av växtskydd. Enklast är då att spruta med kemiska gifter
,
som slår ut även goda mikroorganismer
och försämrar både det na
turliga näringsupptaget och det naturliga immunförsvaret.
Man kan göra jämförelsen med när
en patient äter antibiotika för att slå ut
en infektion. Antibiotikakuren drabbar
inte bara den avsedda bakterien utanven
ä
en massa goda tarmbakterier.Det här är
inte bra, men den sjuk
e kan lindra problemet genom att äta extra mikroorganismer i o
f rm av probiotika som oyghurt
för att hjälpa tarmfloran under mediciner
Jämnare
temperatur
I ett enda gram åkerjord finns milingen.
Kompost
oc
h
frisk
g
ödsel
tillför
. Jorden är
jarder bakterier oc
h kilometrar av svamp- Är det för kallt växter det inte
.
i
vila.
Vi
kan
inte
g
ö
ra
någ
ot
åt om inte jorden bakterier
mycel. Bara klimatet är uthärdligt, det
Det
är
lite
mer o
kmplicerat att odla
t än att
finns mat och vatten och risken att för- solen värmer och skiner anna
ekologiskt:
man
måste
iaktta oc
h lära
giftas är liten,finns där massor va liv. bygga växthus, elda och tända elektriska känna de li
vsformer
man
job
bar
med
(och
Odlaren kan ge mikroorganismern a lampor däri.Om vi förutsätter att de kos- mot).Trots allt finns fiender till odling
en,
bättre klimat, mer luft, vatten och mat miska krafterna är med oss så passtta allt ifrån potatistjuvar till sniglar och
genom olika odlingsåtg
ärder. Växterna klimatet utomhus tillåter odling, kan viPhytophthora. Det är alltid lättar
e att åtmed hjälp va god dränering höja tempesvarar på det genom att växa bättre.
gärda
ett
ang
repp
innan
det
b
l
ivit
stort. I
ra grader. Då förMikroorganismerna påverkar mar- raturen i jorden med någ
det
lång
a
loppet
är
det
m
ycket
enklar
e att
ken genom att bilda ämnen som limmar bättras livsvillkoren för växterna och mik- odla ekologiskt eftersom metoden inte
ihop jordpartiklar till gryn och klumpar, roorganismerna. Ett sätt är att odla på anrikar gifter i kr
etsloppen,och jordken
så kallade gagregat. Det gör jorden fysi- drill; det vill säga att kupa upp mar
organismer
oc
h
växter
samverkar bättre
kaliskt bättr
e, till exempel blir det lättare kring växterna så att de kommer litet hö- när de inte störs av bekämpningsgifter
dar är ett anna
t
för daggmasken att gräva gångar. Jorden gre upp. Upphöjda bäd
Att drä- och miljögifter.
behåller fukten bättr
e och näringen blir sätt att åstadkomma samma sak.
En frisk jord ger friska växter, friska
g
lättare tillgänglig för växterna. Samtidigt nera sin odlingslott är enrundförutsättdjur
oc
h friska människ
or. Det är vad
. Ett annat sätt att
blir den mer elastisk oc
h mindre kom- ning för yl ckad odling
organisk-biolo
g
isk
odling
handlar om..
pakt.Då kan odlaren att stå i landet oc
h förbättra mikroklimatet är att ha stenig
rensa ogräs utan att förstöra jord- jord.
ANDERS LUND
strukturen. Växterna svarar på detta geOdlaren 3-2004
Odlaren 2-2002
3
