Lyckoslanten tema mat

E N K U L T I D N I N G O M P E N G A R F R Å N S W E D B A N K O C H S PA R B A N K E R N A . N R 2 / 2 0 1 4 . Å R G Å N G 8 8
N
ANTE
L
S
Utgivare: Swedbank och sparbankerna
Produktion och redaktion: Bee Production
Illustration: Linda Carlsson
TEMA: MAT
T
A
M
A
G
N
LÄ
S
TA
LU
S
I
V
E
T
S
DÄRFÖR MÅ
KLIMATSMARTA TIPS I KÖKET
TEMA: MAT
Ät bra och
spara på maten
Äter du bra mat mår du bättre och kan följa med bättre i skolan. Men mycket
av den mat vi köper slänger vi. En familj med två barn skulle kunna spara
6 000 kronor om året bara genom att slänga mindre mat.
Text: Lena Loheim Kangevik Illustration: Linda Carlsson
Vi behöver äta olika sorters mat för att
både kropp och knopp ska fungera bra.
Det här vet de flesta. Ändå äter vi
inte alltid så bra mat som vi borde.
Många barn äter till exempel för
mycket godis. En del barn dricker
också för mycket läsk och äter för
mycket snacks och bakverk. Det visar
en undersökning som Livsmedels­
verket har gjort.
En vanlig familj med två föräldrar
och två barn äter i genomsnitt 1,2
kilo godis i veckan.
Samtidigt äter barn bara hälften
så mycket frukt och grönsaker som
de borde.
Följ matcirkeln
Om du vill veta att maten du äter
innehåller allt nyttigt som din kropp
behöver kan du använda dig av
matcirkeln.
Matcirkeln delar in livsmedel i
olika grupper. Varje måltid du äter
ska helst innehålla något från varje
grupp.
Grupperna är:
• Frukt och bär
• Grönsaker
• Bröd, flingor, gryn, pasta och ris
• Matfett
• Mjölk och ost
• Kött, fisk och ägg
Men det är inte alltid det går att
följa matcirkeln. En del äter inte
kött. Någon har kanske allergi.
Se matcirkeln som en bra utgångs­
punkt. Och glöm inte bort att äta
frukt och grönt. Ät helst tre frukter
och två grönsaker om dagen.
Mat har blivit en hobby
Matlagning har blivit en alltmer
populär hobby i Sverige. I genom­
snitt ges det ut en kokbok om dagen
i Sverige.
Vårt ökade intresse för mat
kommer bland annat från utlandet.
Många som flyttar till Sverige tar
med sig ny spännande mat. Och om
du reser får du ofta prova nya
maträtter och smaker. Har du till
exempel varit i Thailand har du
säkert ätit thaimat. Och eftersom det
är gott äter vi det gärna när vi
kommer hem igen.
Olika matpriser
Sverige har de fjärde högsta priserna
på mat i Europa. Våra priser är 24
procent högre än det genomsnittliga
priset på mat inom EU.
I Norge är maten ännu dyrare.
Norge har de högsta matpriserna i
hela Europa.
Billigaste maten i Europa har till
exempel Polen, Rumänien och
Bulgarien. De har matpriser som
ligger cirka 35 procent under EU:s
genomsnittliga priser.
I Sverige lägger varje hushåll nästan
18 procent av sina inkomster på mat.
Slänger mycket mat
Men mycket av den mat vi köper
slänger vi. I Sverige slänger varje
person i genomsnitt 25 kilo mat per
år. Det blir totalt 239 000 ton mat
Varför slänger vi ätbar mat?
– Kanske beror det på att mat, trots
allt, är ganska billigt. Man har råd att
kasta mat, säger Ingela Dahlin.
– Dessutom är vi inte lika duktiga
som förr på att veta om maten är
dålig eller om den fortfarande går att
äta, säger hon.
Ingela arbetar på Livsmedelsverket
med frågor som handlar om mat­
svinn. Med matsvinn menar man
ätlig mat som slängs. Till matsvinnet
räknas till exempel inte potatisskal
eller benrester som inte går att äta.
– För 100 år sedan hade många ont
om mat. Då skulle man inte drömma
om att kasta ens en gnutta kött, säger
Ingela.
Genom att sluta slänga mat skulle
en familj med två barn kunna spara
mellan 3 000 och 6 000 kronor om året.
Vanligaste
maträtterna
Vad äter vi i Sverige helst av allt en
vanlig vardag? En undersökning
från 2013 visar våra tio vardags­
favoriter:
1. Spaghetti och köttfärssås
2. Kyckling med ris eller potatis
3. Korv Stroganoff
6. Köttgryta
7. Fisk med tillbehör
8. Köttbullar med potatis, ris
eller pasta
9. Soppa
10. Lasagne
4. Lax med tillbehör
5. Fläskkött med potatis eller ris
Källa: Food & Friends
SOCKERBOVEN
Mycket av det vi äter innehåller tillsatt socker. Som godis och
läsk. Men ofta är det även socker i vanlig mat, till exempel yog­
hurt och saft.
Socker är inte nyttigt för oss. För mycket socker kan göra att
vi blir sjuka. Socker kan leda till att man får en sorts diabetes.
Diabetes kallades förr för sockersjuka.
Socker kan också göra att vi går upp i vikt och att vi får hål i
tänderna.
Det finns även forskare som menar att socker kan påverka oss
så att vi blir lättretliga och arga.
Många länder har infört en speciell skatt på socker. Med en
sådan skatt blir produkter med socker dyrare. Då hoppas man att
folk ska köpa och äta mindre socker. En sådan skatt finns inte i
Sverige.
Många av oss äter kanske för mycket socker. Vill du äta min­
dre socker ska du äta mindre godis, glass och kakor. Och strunta
i läsken.
Du kan också titta efter varor som är märkta med ett nyckel­
hål. Dessa innehåller mindre socker än andra varor.
Minska svinnet
Mat har ibland ett bäst före-datum. Det
datumet betyder oftast inte att maten
måste slängas efter att datumet gått
ut. Lär dig lukta och smaka på maten
innan du slänger den.
När din familj handlar kan ni
också fundera på om ni verkligen
behöver allt som ni köper. Skriv
noggranna inköpslistor på vad som
kommer att gå åt. Och lägg inte mer
på tallriken än vad du orkar äta.
Rester kan sparas och frysas in för
Källa: Livsmedelsverket
att ätas upp en annan gång.
Det kostar inte bara pengar att
slänga mat. Det är inte heller bra för
miljön. Att tillverka mat och sedan
köra den till affären tär på vår miljö på
olika sätt.
– Om vi slutade slänga ätbar mat
skulle det förbättra vår miljö lika
Så här många sockerbitar
mycket som om 200 000 bilar skulle
finns det i en tallrik kräm,
försvinna från våra gator, säger
Ingela Dahlin.
ghurt,
tallrik fruktyo
en
Därför finns det flera anledningar
ladmjölk
ett glas chok
att stoppa matsvinnet, både hemma
saft.
och ett glas
och i skolan. n
Illustration: Liv-Jenny
som alla hushåll i Sverige slänger
varje år. Helt i onödan.
9,80
TEMA: MAT
elev.
kronor per
kostar en
Så mycket
tlig måltid
genomsnit
kolor.
i svenska s
Ekologiskt + Ekonomiskt = Sant
Skolmatsalen i Byskolan i Södra Sandby är populär bland eleverna. Så
populär att eleverna kallar matsalen för Restaurang Nice. På Restaurang
Nice serveras nästan bara ekologisk mat. Den är både nyttig och ekonomisk.
Text: Anders Grönlund Foto: Rainer M Withagen
medhåll av Olof och Victoria.
Sanningen är en överraskning
för allihop. En vanlig skollunch i
Byskolan kostar ungefär tolv kronor.
rang Nice,
All mat brukar gå åt på Restau
as.
som skolmatsalen i Byskolan kall
NÄR LYCKOSLANTEN HÄLSAR
på i
Byskolan i Södra Sandby utanför
Lund är det fiskgratäng på mat­
sedeln. Byskolan är en av de skolor i
Sverige som är bäst på att laga och
servera ekologisk mat. 98 procent av
rå­varorna i skolmaten är ekologiska.
Det är Byskolans kock Håkan
Olsson som ansvarar för matinköpen
på skolan. Han är en mästare på att
hitta ekologiska produkter som inte
är alltför dyra.
Dessutom tar han vara på rester
och planerar alla måltider noggrant.
På så sätt kostar den ekologiska
skolmaten inte mer än ”vanlig”
skolmat.
Dyrt med kastad mat
Innan Byskolan började servera
ekologisk mat slängde eleverna
mycket av maten. Därför blev
skolmaten dyr. I dag slängs nästan
ingen mat i Byskolan.
4
– Jag äter upp allt på tallriken. Det
vet jag att man ska, säger Victoria,
som går i femman.
När skolans 300 elever har ätit
färdigt är det oftast bara ett par kilo
mat som ligger slängd i en plastsäck.
Den slängda maten återvinns och blir
till biogas. Med biogas kan man till
exempel värma upp hus.
– Förut slängde vi jättemycket mat.
Men ju mer ekologisk mat vi har, desto
mindre spill blir det, säger kocken
Håkan.
Hälsorådet bestämmer
Byskolans ekologiska skolmat får
klart godkänt av femteklassarna. Att
det ganska ofta serveras vegetarisk
mat tycker de också är helt okej.
– Sådana där vegetariska biffar är
en av mina favoriter, berättar Olof.
Han tänker på falafel, biffar som
är gjorda på kikärtor.
I Byskolan får eleverna själva vara
med och påverka skolmaten. I Hälso­
rådet sitter 15 elever och två lärare.
Hälsorådet träffas en timme i
veckan och fattar beslut som gäller
skolmaten. En elev som har åsikter
om skolmaten kan vända sig till
Hälsorådet. Rådet för sedan åsikterna
vidare till kökspersonalen.
På vårterminen har Byskolan en
önskevecka. Då får varje klass välja
två rätter: ett förstaval och ett
andraval. En av rätterna kommer
garanterat upp på menyn.
– Tacos och hamburgare är
populärast, berättar Filip. n
Priset för en portion
Vad kostar då en vanlig portion
skolmat på Restaurang Nice? Lycko­
slanten frågade några femteklassare
i Byskolan:
– Tja, inte så jättemycket. Mellan
50 och 60 kronor, gissar Filip sedan
han funderat en stund.
– 57 kanske, säger Kevin.
Både fisken och potatisen i gra
tängen är
– I alla fall 50, tror Anna och får
ekologiska, berättar kocken Håk
an Olsson.
Konstigt och gott
Världen är full av ovanliga maträtter. Vi i Sverige kan tycka att några
av dem till och med är äckliga.
I Italien har man ibland tuppkam i såsen. I Korea äter man gärna
silkesmaskar, eller levande bläckfisk. Och soppa på sumpbäver är
vanlig i Frankrike. Blåsfisken är populär i Japan. Den måste rensas
på rätt sätt, annars kan man dö av blåsfiskens gift.
Den skotska rätten haggis består av fylld fårmage. I Thailand kan
man dricka ormblod, eller kaffe gjort på bönor plockade ur elefantbajs.
Kambodja har stekta spindlar på menyn, och i Mexiko är gräs­
hoppor en delikatess. Svenskarna äter också konstigt ibland, tycker
många. Vi är till exempel ökända för att äta surströmming.
n.
Gulp! Låt mig slippa bli uppäte
Källa: Metro
Fina fisken
Håll koll
på priset
Titta noggrant på prislappen så får du bättre koll på
priset på maten. På prislappen på mat finns både
försäljningspris och jämförpris.
Jämförpriset visar vad något kostar per kilo eller
liter. Det står oftast på ett gult märke. Med jämför­
priset kan du jämföra priser mellan olika butiker eller
olika märken. Man kan också jämföra kilopriser på till
exempel blåbär från Sverige och blåbär från Chile.
Vill du vara ekonomisk i mataffären? Här kommer
några spartips:
Det är ofta extrapris på mat. I affärernas reklam­
blad kan man se vad som är billigt.
l Köp frukt och grönsaker efter säsong. Det är både
billigare och miljövänligare.
l Tar du med egen påse till affären slipper du köpa
en. Det är även snällare mot miljön.
l
Källa: Konsumentverket
Det är bra att äta fisk två eller tre gånger i
veckan. Fisk är nämligen väldigt nyttigt.
Men en del fiskar riskerar att ta slut i
haven. Och vissa sätt att odla ­eller fånga fisk
är dåliga för miljön i havet.
Dessutom har vissa fiskar gifter i sig från
miljöförstöring. Det finns gifter i strömming,
lax och öring från Östersjön, Vänern och
­Vättern. Dessa ska man undvika att äta.
Ett tips är att välja miljömärkt fisk. Den
är odlad eller fiskad på ett sätt som är snällt
mot både människor och miljön.
Fisk som är märkt med MSC eller Krav är
bra och nyttig fisk.
Källa: Livsmedelsverket
er
En riktigt fin fisk får du om du välj
.
Kravmärkt eller MSC-märkt fisk
Vilken är din favoritmat i skolan?
Text: Anders Grönlund Foto: Rainer M Withagen
Anna, Södra
Sandby:
– Fläskpannkaka.
Kevin, Södra
Sandby:
– Tacos.
Filip, Södra Sandby:
– Tacos och hamburgare
och fläskpannkaka. Och
så köttbullar.
Olof, Södra Sandby:
– Sådana där vegeta­
riska biffar … falafel.
Och panerad torsk.
Victoria, Södra Sandby:
– Ugnspannkaka med
fläsk. Fast jag gillar allt.
5
TEMA: MAT
Ett schyst val
Foro: privat
Klimatsmart mat:
Henrik.
Det är klokt att vara klimatsmart. Speciellt när det gäller mat.
– Ät mindre kött. Det är det bästa klimatsmarta tipset, tycker jag,
säger Henrik Ennart. Han är journalist och skriver om mat och hälsa.
Mästerkocken Fabian
Över tusen personer sökte till tv-programmet Sveriges yngsta mästerkock. Men bara tolv gick vidare. En av dem är Fabian Lindholm. Han är
elva år och älskar att baka.
Text: Susanna Johansson Foto: Karolina Henke/TV4
så lärde jag mig att laga mat i högt
tempo. Det var väldigt stressigt!
Sedan fick jag lära mig mycket om
hur man lagar mat.
– Det var jättekonstigt att tävla i
matlagning. Det är nog någonting
man bara gör en gång i livet!
Text: Bosse Jönsson
HENRIK ENNART HAR
arbetat med mat,
hälsa och miljö i nästan hela sitt liv.
I dag skriver han om det i Svenska
Dagbladet. Han har också skrivit
böcker om de här ämnena.
Enligt Henrik har klimatsmart mat
tillverkats på ett uthålligt sätt. Maten
har alltså tillverkats så att även
framtida generationer kan äta
ungefär samma sorts mat som vi.
– Jag tycker att klimatsmart har
att göra med både miljö, hälsa och
djurskydd, säger han.
Så här menar Henrik: Om man till
exempel föder upp fler kycklingar på
en liten yta blir det billigare att
värma upp den ytan. En del tycker
att det är klimatsmart. Men det
håller inte Henrik med om.
– Då får ju djuren som trängs
betala priset.
– Därför måste maten vi tillverkar
och äter vara bra för hälsan, klima­
tet, miljön och djuren samtidigt,
säger Henrik Ennart.
Många tillsatser – få nyttiga ämnen
I många livsmedel finns det tillsatser.
Det kan till exempel vara ämnen som
ger maten en annan färg. Eller
sådant som gör att maten smakar
mer eller håller längre.
– Ett tips är att undvika mat med
många tillsatser, säger Henrik Ennart.
– Men inte på grund av att till­
6
satserna kan vara farliga. Utan för att
tillsatserna oftast finns där för att
ersätta nyttigare ämnen, som är
dyrare.
Mycket av den mat vi äter tas fram
med hjälp av onödiga kemikalier.
Kemikalier används till exempel för
att skydda frukt från att bli förstörda
av mögel eller insekter.
Den som inte vill få i sig onödiga
tillsatser eller kemikalier kan välja
ekologisk mat.
Ekologiska varor innehåller mer
vitaminer, antioxidanter och hälso­
samt fett än vanlig mat. Det är
sådant som är bra för oss människor.
Men ekologisk mat är ofta dyrare
än ”vanlig” mat. Det beror ofta på att
den är dyrare att producera.
Kött sämst för miljön
Det är ganska billigt att transportera
mat långa sträckor.
Men att transportera mat med båt,
lastbil eller flyg är inte bra för
miljön. Dessa fordons avgaser
släpper ut partiklar i luften som är
dåliga för klimatet.
– Kött är det som påverkar klima­
tet allra mest, säger Henrik Ennart.
Det beror bland annat på att kött
ofta transporteras mycket långt.
I Sverige äter vi till exempel
mycket kött från Sydamerika. Dess­
utom krävs det mycket energi att odla
den mat som köttdjuren äter.
Livsmedel är världens största
bransch. Den påverkar klimat och
miljö mycket.
Som tur är går det att minska
matens påverkan på klimatet. Nedan
hittar du Henrik Ennarts bästa
klimatsmarta mattips. n
Programmet spelades in i höstas.
Missade du skolan?
– Nej, jag missade bara en skoldag.
Programmet spelades in på helgerna.
Det var jätteroligt, och jag var
superpeppad redan från början.
8 Klimatsmarta
mattips
Vill du bli kock när du blir stor?
– Om jag ska bli något med mat när
jag blir stor vill jag bli kock eller
konditor och jobba utomlands. Helst
i Italien, eftersom jag älskar italiensk
mat. Pasta är det bästa jag vet, och
jag lagar det ofta hemma.
1. Ät mindre kött. Välj helst svenskt kött,
eftersom vi har bättre djurskyddslagar
än många andra länder.
2. Ät mat som är tillverkad nära dig. Då
har maten inte transporterats så långt.
3. Släng inte mat i onödan.
4. Ät inte mer än du behöver – de flesta
äter för mycket.
5. Ät mycket grönsaker och se till att ha
många färger på tallriken. Då vet du att
du får i dig många viktiga näringsämnen.
6. Ät mat under dess naturliga säsong.
Att skicka blåbär med flyg från Argentina
på vintern är en väldigt onödig transport.
7. Åk kollektivt eller med en energisnål
bil när du åker till affären. Det är också
bra att planera sina inköp. Då slipper
man åka till affären flera gånger.
8. Välj ekologiskt. I ekologisk mat får
man inte tillsätta några gifter, och bara
vissa tillsatser är tillåtna. Ekologiskt
kött kommer från djur som vuxit upp i
naturlig miljö.
Varför sökte du till Sveriges yngsta
mästerkock?
– Jag har bakat sedan jag var fem år
gammal. Jag bakar allt från socker­
kakor till bullar och bröd. Eftersom jag
gillar att baka började jag laga mat
också. Därför tänkte jag att det skulle
vara kul att söka till programmet.
– Jag trodde inte att jag skulle bli
utvald. Det kom som en chock! Mina
föräldrar blev också förvånade när jag
kom med.
Var det inte läskigt att låta juryn
smaka på din mat?
– Jo, det var pirrigt att träffa dem
första gången. Jag råkade säga fel,
och det kändes väldigt nervöst. Men
de var snälla och inte alls så tuffa
som de är i Mästerkock.
Vad var det viktigaste du lärde
dig under programmet?
– Jag lärde mig att sam­arbeta med de
andra deltagarna i lagtävlingar. Och
Vilket är ditt bästa tips för att bli
bra på att laga mat?
– Träna på att laga mat hemma och
testa många nya smaker. Det är
viktigt att pröva sig fram!
Om du skulle bjuda på en trerätters middag, vad skulle du bjuda
på då?
– Jag är väldigt bra på porterstek och
pannbiff. Till förrätt gillar jag att
laga laxrulader eller ravioli. Och till
efterrätt blir det antingen choklad­
sufflé eller hemmagjord glass med
”brandy snaps”, som är en speciell
sorts kaka. n