Månadsbrev
- från Kronofogdens doktorander
November, 2016
Teoretiska motsatspar
inom Kronofogden
Inom sociologin brukar man prata om motsatspar, alltså olika tolkningar av situationen
som man ska studera. Som doktorand måste jag ta hänsyn till motsatspar när jag studera empirin i min avhandling. Motsatspar kan delas in gällande:
Företeelse
Kausal prioritet:
Analysnivå:
Människosyn:
Handlingsmotiv:
Sociala relationer:
Motsatspar
aktör/struktur
mikro/makro
kreativ/förutsägbar
värden/nytta
konsensus/konflikt
Aktör eller struktur?
Är det sociala strukturer som styr individens handlingar eller är det alltid individernas
val som styr handlingarna? Är det kreditmarknaden som styr aktören att låna eller är
det våra självständiga handlingar som styr marknaden? Dessa uppfattningar brukar
man kalla för metodologisk kollektivism och metodologisk individualism. Vad tycker
du, när vi ska låna pengar, vem påverkar vem? Är det många låntagare som påverkar systemet eller är det systemet som påverkar låntagare?
Mikro eller makro?
Motsättningar mellan mikro/makro handlar om vilken analysnivå ska vi studera företeelse på. Mikroförespråkare har tendens att studera en företeelse ”ansikte mot ansikte”
och studerar gärna studieobjekt som ligger nära i tid och rum. Makroförespråkare är
benägna att studera överindividuella (kollektiva) sociala system och institutioner som
sträcker sig över ett stort spann i tid och rum. Ska vi studera gäldenärer på individnivå
och deras enskilda handlingar som driver mot överskuldsättning eller ska vi studera
överskuldsättning utifrån ett strukturellt perspektiv och framförallt fokusera på institutioner som studieobjekt?
Kreativ eller förutsägbar?
Är människan en fri och kreativ varelse eller en produkt av sin omgivning? Handlar vi
självständigt när vi tar lån? Eller uppträder vi på ett förutsägbart sätt i samhället – det
är så vanligt med lån på fastigheter så jag tar det också. Vill jag ha den senaste mobilen
eller jag köper den för att jag är påverkad av de sociala strukturerna omkring mig?
Värden eller nytta?
Det här motsatsparet handlar om motiven bakom våra handlingar. Första gruppen
teoretiker anser att vi drivs av våra värden, de moraliska uppfattningarna av rätt eller
fel. Dessa värden kan ge oss skuldkänslor om vi inte handlar i enighet med dem och vi
kan få dåligt samvete. Den andra gruppen säger att vi handlar utifrån den förväntade
nyttan som våra handlingar ger. Betalar jag mina räkningar för att det är rätt moraliskt
eller för att det ger mig mest nytta? Här kan vi ställa frågan på sin spets genom att fråga
sig ”vill alla göra rätt för sig?”.
Konsensus eller konflikt?
Sista motsatsparet handlar om sociala relationer. Enligt konsensussidan strävar samhällsmedlemmarna att leva i harmoni och samarbeta och därför sluter man upp kring
gemensamma värderingar. Konfliktforskare, bland andra Marx och Weber, hävdar att
samhället präglas av konflikter mellan individer, grupper och klasser. Vad tycker du?
Befinner sig gäldenär och borgenär i konsensus eller i en konflikt?
Personligen tycker jag inte att man ska behöva välja antingen eller. Det är samspelet
mellan dessa motsatspar som är intressanta fenomen att studera. Vi ska studera både
individuella handlingar hos gäldenärer, samtidigt som vi ska studera hur institutioner
påverkar dessa handlingar. Vad tycker du?
Davor Vuleta
www.kronofogden.se
