EUs inre marknad
– segrar och utmaningar
EUs inre marknad – världens största ekonomi
Världens största ekonomi är varken Kina eller USA, utan EUs inre marknad.
20 år efter startskottet för den europeiska inre marknaden är den också världens
största integrerade marknad. EUs totala BNP uppgick till över 12 000 miljarder
euro år 2012.
1992 enades EUs medlemsländer om att tillsammans skapa en gemensam europeisk
marknad. Under de senaste 20 åren har EU skalat bort särregleringar, harmoniserat
lagar och infört nya regelverk som gäller för hela den inre marknaden. Detta för att
garantera de så kallade ”fyra friheterna”, det vill säga den fria rörligheten för varor,
tjänster, kapital och människor inom EUs gränser utan att hindras av tullar, avgifter,
diskriminering eller nationella krav.
Svenskt Näringslivs vision är: ”Företagsamma människor och konkurrenskraftiga
företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd”.
Vi representerar 49 medlemsorganisationer och omkring 60 000 svenska företag, varav
98 procent utgörs av små och medelstora företag.
Medlemsföretagen sysselsätter cirka 1,6 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 procent
av den svenska privata sektorn.
Organisationens roll är att verka för företagens intressen samt skapa ett brett folkligt
stöd för värdet och betydelsen av företagande. Grundläggande är att företagande är
avgörande för ökad tillväxt och välstånd i Sverige.
Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor över hela Sverige
och ett EU-kontor i Bryssel.
EUs inre marknad
– segrar och utmaningar
EUs inre marknad – segrar och utmaningar
Vikten av en fungerande
inre marknad
Inre marknaden är en av de viktigaste delarna av den europeiska unionen. Skapandet av
en europeisk marknad, baserad på fri rörlighet och konkurrens är en förutsättning för
en öppen ekonomi och ökad tillväxt. För ett litet land som Sverige är det avgörande att
ha tillgång till denna marknad. Nära två tredjedelar av den svenska varuexporten går
till länder inom den inre marknaden vilket motsvarar över 20 procent av Sveriges BNP.
Av Sveriges tio största exportmarknader finns åtta inom EUs inre marknad.
Syftet med den inre marknaden var att skapa ett område utan hinder mellan länderna
och där den fria rörligheten av varor, tjänster, människor och kapital kan ge bästa
möjliga förutsättningar för ekonomisk tillväxt och välfärd. Detta genom att stimulera
den europeiska konkurrenskraften, skapa stordriftsfördelar för företag och erbjuda ett
större utbud av varor och tjänster till lägre priser för Europas invånare.
Effekterna på den europeiska ekonomin 20 år efter inrättandet av den inre marknaden
har varit mycket positiva: 1
• För Europas 22 miljoner företag har den inre marknaden inneburit en utvidgning
av hemmamarknaden som idag omfattar 500 miljoner konsumenter.
• EUs totala BNP uppgår numera till cirka 12 900 miljarder euro (2012) och är alltså
världens största ekonomi och den största integrerade marknaden i världen.
• Handeln mellan EU-länderna har gått från 800 miljarder euro 1992 till 2 800
miljarder 2011.
• Tack vare den inre marknaden har nästan tre miljoner arbetstillfällen skapats
mellan 1992 och 2008.
• EUs inre marknad genererar 14,8 procent av världens totala export och import
av varor (USA står för 13,1).
Det står alltså klart att den inre marknaden har bidragit till att skapa både ekonomiskt
välstånd och jobb såväl för EU som helhet som för enskilda medlemsstater.
Den inre marknaden underlättar dessutom vardagen för EUs 500 miljoner invånare.
Tack vare att handelstullar och avgifter på de varor som rör sig mellan EU-länderna
är borttagna, finns ett större utbud och priser för både varor och tjänster har blivit lägre.
EUs invånare har dessutom rätt att flytta, etablera sig och arbeta i vilket annat EUland som helst. Europeiska studenter har alla möjligheter att studera i ett annat land.
Sedan 1992 har mer än 2,5 miljoner studenter gjort just detta genom EUs Erasmus
program.2
1
2
4
20 years of the European Single Market, EU Kommissionen 2012
Marché intérieur: un chantier crucial mais inachevé, Federation des Enterprises de Belgique, 2012
EUs inre marknad - segrar och utmaningar
De fyra friheterna
Den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och människor är det som skapar den inre
marknaden. De senaste åren har man genomfört en rad åtgärder inom dessa områden
för att säkerställa friheten att röra sig obehindrat över gränserna inom EU.
Varor
Tjänster
Kapital
Människor
Varor
Idag är alla interna tullar och avgifter mellan EU-länderna borttagna. För många varor
finns gemensamma regler, kraven är desamma i alla medlemsländer. EU har också en
gemensam handelspolitik med exempelvis samma tullar gentemot länder utanför EU.
Produkter som säljs i ett EU-land ska också få säljas i alla övriga länder i unionen, enligt
principen om ömsesidigt erkännande, så länge varorna inte anses utgöra ett hot mot
folkhälsan eller miljön.
Tjänster
Även tjänster ska få röra sig fritt inom EU. EU-fördraget nämner etableringsfriheten
och friheten att tillhandahålla tjänster som fundamentala för den inre marknaden.
Etableringsfriheten innefattar rätten att bilda och driva företag, med en permanent,
stabil och långvarig verksamhet, på samma villkor som för medborgarna i etableringslandet enligt det landets lagstiftning. Det är dock tillåtet att behålla vissa restriktioner
med hänvisning till allmän ordning, säkerhet och hälsa, om de anses vara proportionerliga. Begränsningarna får inte innebära att utländska företag missgynnas i förhållande
till de inhemska.
5
EUs inre marknad – segrar och utmaningar
Tjänstesektorn står för 70-80 procent av EUs samlade produktion. Av företagen i EU är
omkring 85 procent tjänsteföretag som sysselsätter över tre fjärdedelar av alla anställda.
Det är också den sektor som är snabbast växande i Europa.
De regler som har störst inverkan på tjänstehandel mellan EUs medlemsländer är de
som antogs i Tjänstedirektivet och reglerar ungefär 70 procent av den privata tjänsteproduktionen i EU.
Kapital
Trots avregleringar av kapitalrestriktioner redan i Romfördraget (1957) fanns det
fram till 1990-talet många gränsöverskridande transaktioner där det krävdes särskild
kontroll och godkännande innan de kunde genomföras.
Så småningom har den fria rörligheten av kapital fått samma status som övriga fri­
heter på den inre marknaden. Sedan 1994 är alla restriktioner av kapitalflöden och
betalningar förbjudna, både mellan medlemsländer och gentemot resten av världen.
Det finns även regler som innebär att avgifterna för gränsöverskridande betalningar inte
får vara större än avgifterna för inhemska betalningar.
Liberalisering av de europeiska kapitalmarknaderna ligger i både medborgarnas
och företagens intressen. Det är numera mycket enklare att öppna ett bankkonto, köpa
aktier i utländska bolag eller köpa fastigheter i andra EU länder. EU-medborgare ska
också kunna överföra obegränsade summor mellan medlemsstaterna och låna pengar
i andra medlemsstater. Företagare och investerare kan utan problem köpa och investera
i företag i ett annat EU-land och dessutom vara aktiva i förvaltningen av företaget.
Människor
Fri rörlighet inom EU är en av de grundläggande rättigheterna för medborgarna. Den
innebär att de kan resa till och stanna i ett annat medlemsland för att arbeta, studera,
söka jobb, starta företag eller leva där som pensionär. Rörligheten inom EU är viktig
såväl ur ett ekonomiskt som ur ett socialt perspektiv. På grund av den mängd arbets­
tagare som snart går i pension kommer ungefär 75 miljoner arbetare att behöva ersättas
fram till 2020 inom EU.3 Genom att arbetstagare kan röra sig fritt i hela EU kan också
de nationella arbetsmarknaderna förbättras genom att strukturella svagheter dämpas.
I nuläget bor bara 2,8 procent av EUs medborgare i ett annat land än sitt eget.4
Endast 0,1 procent av arbetstagarna rör sig under ett år inom EU för att arbeta. Detta
kan jämföras med de 3 procent som rör sig mellan de amerikanska delstaterna.5
Svenska folket anser att EU-medlemskapet haft en tydligt positiv inverkan på den
fria rörligheten inom medlemsländerna. Nedan ses en graf över hur svenskarna ser på
betydelsen av EU för olika typer av rörlighet.
Labour Market Mobility Note, BUSINESSEUROPE, 2013
Communication: Free movement of EU citizens and their families, European Commission 2013
5
Labour Market Mobility Note, BUSINESSEUROPE, 2013
3
4
6
EUs inre marknad - segrar och utmaningar
Svenskarna 2012: Medlemskapet positivt för handel, rörlighet och akademiskt utbyte
Svensk allmänhet 16-75 år
Vad tror du att Sveriges medlemskap haft för betydelse för följande?
80
73,0
69,8
70
61,2
60
71,6
65,6
50
44,5
40
29,7
30
20
10
16,4
18,6
15,0
18,4
16,3
12,3
13,7
13,6
8,9
3,8
3,2
2,9
14,6
10,5
11,7
2,9
2,2
Människors
möjligheter att
arbeta i andra
EU-länder
Möjligheten för
studenter att
studera i andra
EU-länder
0
Svenska företags
affärer med
andra länder
inom EU
Negativ betydelse
Sveriges handel
med andra
EU-länder
Ingen betydelse
Sveriges
inflytande i EU
Människors
möjligheter att
resa mellan olika
EU-länder
Positiv betydelse
Vet ej
Mer kvar att göra
När den inre marknaden skapades undanröjde man tusentals handelshinder, både
fysiska, tekniska och administrativa, för att den fria rörligheten skulle bli verklighet.
Inom många områden har nationella lagar och regelverk ersatts av gemensamma,
europeiska lagar.
Regelverket för den inre marknaden fungerar ofta som påtryckning för att medlemsländer ska genomföra strukturella reformer på nationell nivå, för att utjämna skillnader
och ta bort flaskhalsar som hindrar den inre marknaden.
Det finns flera hinder kvar att montera ned innan vi uppnått en fullbordad europeisk
marknad. EUs inre marknad styrs av cirka 3 000 direktiv och förordningar, som ständigt
måste uppdateras för att vara relevanta och aktuella.
Den inre marknaden är den viktigaste drivkraften för att främja tillväxt och sysselsättning i Europa, och ska ligga till grund för att återställa konkurrenskraften och främja
EUs ekonomiska tillväxt. Brister det i genomförandet av den inre marknaden så förlorar
både europeiska företag och europeiska arbetstagare på det. Byråkratiska bördor
och långsamhet hindrar fortfarande fullbordandet av en väl fungerande inre marknad
inom EU.
Den fria rörligheten, särskilt för människor, har under den ekonomiska krisen blivit
ifrågasatt. I takt med att arbetslösheten ökat har flera medlemsländer börjat vända
sig inåt för att på olika sätt skydda sin nationella arbetsmarknad. Det mer inåtvända
politiska klimatet i medlemsländerna har stor påverkan på besluten som rör den fria
rörligheten inom EU. Det kan resultera i försök att begränsa rörligheten inom Europa
i en tid då det finns ett ökat behov av just rörlighet mellan EU-länderna för att möta
arbetsmarknadens behov.
7
EUs inre marknad – segrar och utmaningar
Svenska företagare positiva till
EU och den inre marknaden
Att svenska företag ser positivt på EU visar tydligt en företagsundersökning från Svenskt
Näringsliv om betydelsen av den inre marknaden från 2012. Av de 500 intervjuade företagarna tycker hela 78 procent att EU-medlemskapet har varit viktigt för svensk export.
Två av tre företagare är uttalat positiva till det svenska EU-medlemskapet och det
gäller oavsett typ av företagare. Knappt en av tio är kritiska till EU.
Ett av fem företag exporterar minst 10 procent av sin försäljning till andra EU-länder.
Företagen rapporterar också att betydelsen av EU-handeln har ökat betydligt under de
senaste tio åren.
Bland företag som exporterar svarar EU för en fjärdedel av försäljningen
Bas: Importerar eller exporterar, 237 resp. 223 intervjuer.
Ungefär hur stor del av företagets...?
Bas – Har import respektive export
inköp importeras från
andra EU-länder
19
försäljning exporteras
till andra EU-länder
10
0%
51-%
8
11-50%
28
6-10%
19
43
20%
1-5%
40%
Ingen
Vet ej
Medel
22
13
25
60%
80%
6
29%
1 7
26%
5
100%
EUs inre marknad - segrar och utmaningar
Företagen upplever det i stort okomplicerat att göra affärer inom EU. Däremot anser de
att komplexiteten är avsevärt större när det gäller handel med länder utanför EU.
Den fria rörligheten anses vara ett gemensamt intresse för Sverige som helhet, vare
sig det gäller varor, kapital eller arbetskraft.
Den fria rörligheten gynnar Sverige
Bas: Samtliga, 500 intervjuer
EU-medlemskapet innebär bland annat fri rörlighet av varor, kapital och arbetskraft mellan medlemsländerna.
I vilken utsträckning tror du det gynnar Sverige att inom EU-området ha fri rörlighet av...?
Bas
varor
38
kapital
22
arbetskraft
22
0%
5 Mycket viktigt
Medel
43
8
48
16
37
20%
25
40%
Ganska viktigt
Varken eller
60%
Ganska oviktigt
4
5
8
80%
3 3
4,14
6
3,85
5 3
3,66
3
100%
1 Helt oviktigt
Vet ej/Ej svar
Bristande kunskaper om den inre marknaden uppges vara det största etableringshindret
för svenska företagare. De anser även att minskad administration är bland de viktigaste
frågorna för Sverige att driva i EU. Övriga frågor av stor vikt som betonas handlar om
tillämpning av de gemensamma reglerna inom EU, klimat- och energipolitik samt att
underlätta arbetskraftsinvandring.
Efterlevnad av gemensamma regler viktigast för exportberoende företag
Bas: Samtliga, 500 intervjuer
%
Vilka av följande frågor anser du det är särskilt viktigt att Sverige driver i EU-samarbetet?
100
80
67
60
66
60
58
51
40
27
23
20
3
0
Minskad
administration
Samtliga
Att EU ska
Att EU stärker Att underlätta
Att efterlevnad
Översyn av
Fortsatt
bedriva en av gemensamma
sin roll inom
EU budget
arbetskrafts- utvidgning av
aktiv klimat regler ska vara inkl jordbruksfred och
invandring
EU, dvs fler
och energisäkerhet
lika i samtliga
politiken
från länder
medlemspolitik
medlemsländer
utanför EU
länder
Över 10% till EU: Export
Ingen
av dem
Över 10% till EU: Import
9
EUs inre marknad – segrar och utmaningar
Störst potential för tjänster
och digitalisering
Tjänster är numera ofta en avgörande del av utbudet även för tillverkningsföretag.
Dessa tillhandahåller inte bara produkter, utan även tjänster till sina kunder. Dessa
tjänster utgör ibland upp till 80 procent av tillverkningsföretagens erbjudanden. Vidare
blir tjänster en alltmer avgörande del av företagens affärserbjudanden. Detta inkluderar
en ökad omfattning av tjänster som de själva levererar till sina kunder. Skillnaden mellan
varor och tjänster är allt mer otydlig. Det talas om att tillverkningsindustrin genomgår
en så kallad ”tjänstefiering”.6
Trots den nära kopplingen mellan varor och tjänster ligger handeln med tjänster
inom EU långt efter varuhandeln. Det är alltså här den största förbättringspotentialen
finns. I Sverige arbetar 70 procent av de förvärvsarbetande, nära 3 miljoner människor,
i tjänstesektorn. Men bara knappt 20 procent av den svenska exporten är tjänster.
Svenskt Näringsliv arbetar för att fler tjänsteföretag ska få möjlighet att utvecklas inom
och utanför EU.
Efter tjänstefieringen är digitaliseringen troligen den mest genomgripande förändring
vi upplever idag. Expansionen av det digitala till i stort sett alla delar av vår vardag kan
leda till ökad tillväxt i form av effektivisering och ökad produktivitet.
Inom EU finns en enorm potential om man lyckas med att skapa en verklig digital
inre marknad. De regelverk som styr den digitala miljön i Europa är både föråldrade
och fragmenterade mellan medlemsstaterna. Som litet, exportberoende land måste
Sverige driva på för att brister på den inre marknaden ska hanteras snabbt. Att frågor
som gemensamma e-betalningslösningar, immaterialrätt och konsumentskydd tar lång
tid medför stora dolda kostnader för både företag och medlemsländer.
Med en ökad tillgänglighet till EUs inre marknad ges möjlighet för digitala tjänste­
företag att ta tillvara på och kapitalisera den innovationskraft som finns. Följande sidor
fokuserar därför på viktiga åtgärder för att främja rörligheten för tjänster och digitalisering på den europeiska marknaden.
6
10
Till er tjänst, Kommerskollegium, 2010
EUs inre marknad - segrar och utmaningar
Utmaningar för en fungerande
inre marknad
1. Implementering och utvidgning av EUs tjänstedirektiv
Det finns flera orsaker till att tjänstehandeln släpar efter. Trots lagstiftning för en inre
marknad för tjänster, är inte tjänstehandeln lika fri som varuhandeln. Många regler för
kvalitet och säkerhet bestäms av de olika medlemsländerna.
EUs tjänstedirektiv började gälla i alla medlemsländer i december 2009. Syftet med
direktivet är att underlätta för den inre marknaden för tjänster, som var mycket begränsad
jämfört med marknaden för varor. Lagstiftningen syftade därför till att ta bort onödiga
regler och minska byråkratin kring tillståndsansökan för att gynna både nationella och
utländska tjänsteföretag. Man ville också säkerställa att företag i medlemsstater inte
diskrimineras gentemot utländska företag på sin egen marknad, så en del i direktivet
rörde vikten av att tillämpa reglerna lika i alla EU-länder. De tjänster som täcks av
tjänstedirektivet står för 65 procent av EUs totala BNP. Fyra år senare har alla medlemsländer fortfarande inte implementerat direktivet i sin helhet, vilket fortsätter att skapa
problem för tjänsteföretag inom EU.7
Flera undersökningar visar att EUs tjänstemarknad har en enorm potential. Eftersom
industrin idag både säljer och använder tjänster, påverkas även industrin och näringslivet
i stort av tjänstedirektivets implementering i EU-länderna.
Enligt EU-kommissionen kan en korrekt tillämpning av direktivet av alla medlemsstater leda till att EUs BNP ökar med 330 miljarder euro. Beräkningar visar också att
full implementering av direktivet skulle bidra till cirka 600 000 nya jobb och en genomsnittlig reallöneökning med 0,4 procent.8
1.1 Avskaffa behovsprövning för detaljhandeln
Vissa medlemsstater och regioner i EU kräver att utländska företag genomgår så kallade
behovsprövningar innan de tillåts etablera sig lokalt. Syftet är att analysera om den lokala
marknaden är ”mättad” och om risk finns att nya företag kommer att destabilisera lokala
konkurrenter. Prövningarna utförs även om företagen tillhandahåller fler eller bättre
varor och tjänster för konsumenterna. Testerna blir högst godtyckliga och strider dessutom mot tjänstedirektivets regler. Trots detta utförs de fortfarande i flera EU-länder
och innebär att utländska företag inte kan verka fritt på den inre marknaden.
1.2 Harmonisera försäkringskrav
Försäkringar gör att vi lättare kan handla med andra länder, att vi kan vara försäkrade
när vi arbetar utomlands eller köper tjänster och varor från utländska leverantörer. Det
Report on The Internal Market for Services: state of play and next steps, Europaparlamentet, 2013
The economic impact of the Services Directive: A first assessment following implementation,
EU Kommissionen, 2011
7
8
11
EUs inre marknad – segrar och utmaningar
skapar trygghet och främjar rörligheten. Men försäkringsregler i olika EU-länder kan
också skapa problem som försvårar för företag att erbjuda sina varor och tjänster utanför det egna landet. En tjänsteleverantör med tillräckliga försäkringar för att erbjuda
tjänster även till andra länder, kan i vissa fall tvingas ta tilläggsförsäkringar i en del
medlemsländer. I vissa fall när en tjänsteleverantör måste ha en försäkring i ett annat
medlemsland för att kunna erbjuda tjänster även där är det svårt att hitta en bra försäkring till rätt pris.
Ett företag som vill delta i en upphandling i ett annat företag fastnar i en ond cirkel,
då de inte kan vinna upphandlingen utan en försäkring, samtidigt som man inte kan
försäkra projektet om man inte vunnit det. Marknaden för denna typ av försäkringar
är underutvecklad. Mer behöver göras för att underlätta för företagen.
1.3 Tillåt söndags- och kvällsöppet i handeln
Sverige bör arbeta för en avreglering av öppettider i EU. Den svenska liberala inställningen till öppettider har definitivt bidragit till handelns utveckling i Sverige och har
ökat utbudet. Reglering av öppettider i andra EU-länder syftar ofta till, om än outtalat,
att skydda lokala detaljhandlare från konkurrens. Ett medlemsföretag hänvisar till
interna utredningar där man kommit fram till att enbart i ett medlemsland skulle 2 5003 000 personer anställas relativt omgående om regelverket för öppettider liberaliseras.
Regleringen av öppettider, tillsammans med ofta parallellt existerande regleringar av
storlek på affärslokaler, motiverar många gånger stora kedjor till att anpassa sina affärslokaler till accepterade format och därigenom bli direkta konkurrenter till lokalt etablerad
handel, samtidigt som de avskräcker andra från att överhuvudtaget etablera sig.
Dessutom har det visat sig att effekten på sysselsättningen av avregleringen av öppettider har varit odelat positiv i Sverige. Detaljhandeln är ofta en första väg in för ungdomar
på arbetsmarknaden och i det nuvarande ekonomiska läget, med hög ungdomsarbetslöshet, vore en liberalisering av öppettiderna i EU ett viktigt steg i rätt riktning.9
Företagsexempel:
Ikeas expansion blockeras
Ikea uppskattar att nationell särreglering som avviker från EU-regler blockerar eller fördröjer
expansionen av över tio nya varuhus per år. Rent konkret beräknar företaget att det innebär
att cirka 3 500 heltidsjobb och 1 500 deltidsjobb inte skapas varje år. Förlusten beror till
största delen på ineffektivt genomförande av EU-regler för den inre marknaden i länder som
tillåter egna regler som blockerar utländska företags tillgång till deras marknad.
Does Planning Regulations Protect Independent Retailers? Centre For Economic Performance. London School
of Economics and Political Science, 2010
9
12
EUs inre marknad - segrar och utmaningar
2. Bättre villkor för e-handel
2.1 Anpassa upphovsrättssystemet för en digital miljö
Innovation inom mediedistribution har ofta startat utanför de ursprungliga och även
legala marknaderna. Det beror på att det nuvarande upphovsrättssystemet är dåligt
anpassat till den digitala miljön. Flera av dagens regelsystem utformades långt innan
internet fanns. Varje medlemsstat har egna upphovsrättsregler och särskilda organisa­
tioner som hanterar upphovsrätt.
Digitala medietjänster är en viktig motor för tillväxt och utbyggnad av elektronisk
infrastruktur. Dessa tjänster är beroende av ett attraktivt utbud och en stor marknad
för att vara konkurrenskraftiga. För att nå hela den inre marknaden, med exempelvis
en musiktjänst, krävs att musikrättigheterna hanteras 28 gånger. Samma sak gäller för
en rad andra digitala tjänster, vilket hämmar utvecklingen av nya tjänsteföretag. EUs
upphovsrättsliga ramverk behöver därför anpassas till den digitala miljön.
2.2 Ta bort etableringskrav för toppdomännamn
Enligt Svenskt Näringslivs Företagarundersökning (2012) exporterar 1 av 6 företag
via e-handel. Svensk Handels e-handelsrapporter visar att 50-60 procent av köpen via
internet görs efter konsumenter använt sökmotorer, som Google eller dylikt. De flesta
internationella sökmotorerna presenterar nationella eller lokala hemsidor som stämmer
överens med sökkriterierna högst upp bland sökresultaten. Detta medför att en svensk
e-handlare som marknadsför sig i Tyskland under en svensk toppdomän (.se) kommer
att få sämre genomslag i Tyskland än en svensk e-handlare som marknadsför sig under
en tysk toppdomän (.de).
Att kunna marknadsföra sig under ett nationellt eller lokalt toppdomännamn är
i princip en förutsättning för att kunna konkurrera i en annan medlemsstat. För att
kunna erhålla ett nationellt toppdomännamn uppställs i vissa medlemsländer krav på
att e-handlaren har en fysisk etablering i medlemslandet. Detta handelshinder existerar
exempelvis i Tyskland, Finland, Estland och Nederländerna. Kostnaden för etableringen
av ett e-handelsföretag i Tyskland uppskattas av medlemsföretag till 60 000 SEK det
första året.
3. Lagstiftning måste respektera den inre marknaden
Vissa politikområden har större inverkan än andra på Europas tillväxt och konkurrenskraft. Det är därför extra viktigt att de lagförslag som har potential att påverka EUs
konkurrenskraft analyseras utifrån den effekt de kan komma att ha på denna. Detta
gäller i synnerhet ny lagstiftning för den inre marknaden. En sådan analys bör se över
kostnad för näringslivet eller berörda sektorer, men också beröra hur det nya förslaget
interagerar med redan existerande lagstiftning. Dessutom måste man ta hänsyn till den
ackumulerade effekten av decennier av lagstiftning som påverkar den fria rörligheten
och i förlängningen den inre marknadens funktion. Den tunga regelbörda som europeiska företag möter sätter käppar i hjulet för hela EUs konkurrenskraft. Regelförenklingsreformer genomförs nu över hela världen. Europa har inte råd att hamna efter En
ständig dialog mellan politiker och näringsliv om vilka regler som är mest betungande
och i störst behov av form behövs också.
13
EUs inre marknad – segrar och utmaningar
3.1 Motverka överreglering på hemmaplan
Själva grunden för EUs inre marknad är lika eller harmoniserade regler för den fria
rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer. Men EU-länder behåller ofta sär­
regleringar eller lägger på ytterligare regler på den lagstiftning som kommer från EU.
Den svenska regeringen har konstaterat att över hälften av de svenska företagens
administrativa bördor är en direkt effekt av EU-regler. Dessutom beräknar Europeiska
Kommissionen att cirka 32 procent av de europeiska företagens administrativa kostnader
för att följa EU-lagstiftningen är en direkt konsekvens av ineffektiv implementering,
snarare än av de faktiska lagarna.10
”Gold-plating” är den term som ofta används för att beskriva hur en regering väljer
att gå längre än EU-lagstiftningen kräver då man implementerar den i ett sin nationella
lag. Detta är problematiskt för företag som måste hantera stora mängder särregleringar,
särskilt om de har verksamhet i flera europeiska länder, trots att EUs inre marknad ska
garantera enhetliga regler inom EU. För att den europeiska inre marknaden ska fungera
som det är tänkt, måste alla medlemsstaters marknader följa samma regler. Handelshinder
och försämrad rörlighet på marknaden kan uppstå då länder väljer att implementera
EU regler på sätt som skiljer sig markant från implementeringen i övriga medlemsstater.
Det finns alltså anledning för Sverige att säkerställa att svensk implementering av EU
lagstiftning inte bidrar till ytterligare särreglering på den europeiska inre marknaden
och inte heller missgynnar svenska företags konkurrenskraft. Dessutom bör Sverige
driva på för att samma åtgärder tas i övriga EU-länder.
Viktiga steg framåt
Efter drygt 20 års existens, blir det alltså både ris och ros för den inre marknaden.
EUs medlemsstater har under dessa år lyckats skapa något unikt i världen, men nu
är det hög tid att fullborda projektet.
Antagna regler måste införlivas bättre och medlemsländerna måste bli ambitiösare
när de gäller den inre marknaden.
I tider av ekonomiska oroligheter blir det allt viktigare att satsa på de starkaste korten.
Den inre marknaden är EUs bästa instrument för att skapa jobb välstånd och tillväxt
i ett Europa som står och stampar, medan andra länder springer förbi.
Det är alltså av största vikt att de kvarstående hindren monteras ned, så att den inre
marknaden kan fortsätta göra det den är allra bäst på;
Leverera varor och tjänster till alla EUs medborgare samt skapa arbetstillfällen och
välstånd över hela Europa.
Det kommer vara avgörande för ett konkurrenskraftigt EU i framtiden.
10
14
Motverka Goldplating, Näringslivets Regelnämnd, 2012
EUs inre marknad - segrar och utmaningar
Referenser
http://www.epc.eu/dsm/index.html
http://www.kommers.se/Documents/dokumentarkiv/publikationer/2012/rapporter/
mojliga-effekter-av-tjanstedirektivet.pdf
http://ec.europa.eu/internal_market/services/docs/services-dir/studies/2005-01-cphstudy-summary_en.pdf
http://vbo-feb.be/en/Business-issues/Europe/Single-market/Marche-interieur--unchantier-crucial-mais-inacheve/
http://ec.europa.eu/internal_market/20years/singlemarket20/facts-figures/moreinformation_en.htm
http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/economic_paper/2012/pdf/ecp_
456_en.pdf
BUSINESSEUROPE, Labour Mobility Note, June 2013
http://ec.europa.eu/internal_market/capital/overview_en.htm#what
http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/en/displayFtu.
html?ftuId=FTU_3.1.6.html
15
Storgatan 19, 114 82 Stockholm
Telefon 08-553 430 00
Läs mer på:
www.svensktnaringsliv.se/eu
h e rl i nwi de rbe rg .com
www.svensktnaringsliv.se
