Gemensam problembild och
orsaksanalys Hur gör vi?
Caroline Mellgren
Institutionen för kriminologi
Malmö högskola
Att arbeta kunskapsgrundat Utgångspunkter
• Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden
– Brott, otrygghet och andra problem varierar på individ och
områdesnivå (situationer, platser, tider)
• Utgå från brottslighetens och otrygghetens orsaker
– Men skilj mellan brott och otrygghet!
• Ta reda på vad som fungerar (och inte fungerar) enligt vetenskapligt
grundade utvärderingar
– Vad är åtgärden tänkt att påverka – “det finns inget så praktiskt
som en god teori”
• Kombinera individ och miljö
• Hur ser problemet ut för olika aktörer? Enas om gemensamma
utgångspunkter.
Arbetssätt – hur gör vi?
Beskriva
problembild
Vem eller
vilka??
Analysera:
varför?
Utforma
strategier &
åtgärder
Implementera
Utvärdera
Kartlägga (den lokala) problembilden
Tidigare
kunskap/forskning/evidens
Registrerade brott
Lokala
medborgarundersökningar
Extralokala
medborgarundersökningar
Specialundersökningar
Vilket är
problemet?
• Segregerade miljöer
• Kriminogena miljöer: individer,
värderingar, brottsobjekt,
tillfällen
• Okontrollerade miljöer:
formell och informell, kollektiv
förmåga
• Oordnade miljöer: sociala och
fysiska ordningsstörningar
MILJÖERS BETYDELSE
•
Individuell benägenhet
– Att begå brott
– Att vara otrygg
•
•
Sårbarhet
Social samhörighet
Samspel
• Vissa individer i vissa miljöer
• Påverka miljöer där individer vistas,
ta reda på var, när och hur?
• Fenomen uppfattas olika i olika
miljöer
• Olika individer olika ”känsliga” för
miljöpåverkan
INDIVIDENS BETYDELSE
Varför lokal problembild?
• Lätt att börja i fel ände: lösning innan problem
• One size doesn´t fit all!
• Utgå ifrån generell kunskap och komplettera med lokal
kunskap
• Olika förutsättningar att genomföra åtgärder
– Finns det något i den lokala sociala eller fysiska miljön som påverkar?
exempel på underlag
Malmö områdesundersökning
(MOMS)
• Fördjupad områdesundersökning om lokala problem,
trygghet och kollektiva sociala processer i Malmö stads
delområden
• Ett samarbete mellan Malmö högskola, Malmö stad,
Polisen och Räddningstjänsten syd
• Ca 4000 respondenter
• Hela Malmö - jämföra delområden
• Följa utveckling över tid
Ger kontext till annat projekt
Malmö Individual and Neighbourhood
Development Study (MINDS)
• Studerar en grupp Malmöbarns uppväxt, vardag och
levnadsförhållanden
• Målsättningen för projektet är att lyfta fram de problem och
möjligheter som barn och ungdomar som växer upp i Malmö har,
och att skapa förutsättningar för att bättre möta barn och deras
familjers behov och därigenom förbättra deras livssituation.
• Med utgångspunkt i detta studeras frågor inom flera olika
områden, såsom upplevelser av otrygghet och kriminalitet,
boendemiljöer, skola, fritid och hälsoutveckling
• En fråga som studeras: Hur rör ungdomar sig i staden och hur
uppstår kritiska situationer?
Vanligt problem: (O)trygghet
• Individuell upplevelse och tolkning av situationer och samhället
• Varierar med områden, det som uppfattas som stökigt i ett område
behöver inte upplevas på samma sätt i ett annat – olika signaler
• Svagt samband brott-trygghet
• Etablerat samband otrygghet - ordningsstörningar
• Kvinnor mer otrygga än män – eller?
• Nivåer varierar: Vad säger det att otryggheten ökar eller minskar om vi
inte vet vad det beror på?
Och vad är “lagom” mycket otrygghet?
Extralokala undersökningar och specialstudier
Oxie områdesundersökning 2012
• Extralokal trygghetsundersökning
• 1000 tillfrågade, ca 50 procent svarade
• Syftet: varför har otryggheten i Oxie ökat?
– Söka förklaring i den lokala problembilden
• Efter undersökningen var svaret delvis ett
annat än det förväntade
Tidigare utsatthet
Ordningsstörningar
Social miljö
Ålder
Kön
Bakgrund
Särskilda händelser
Individ + social och fysisk miljö +
omgivande samhället
Social miljö
”Om jag går i stan ensam på kvällen, känns det lite osäkert om
det kommer ett gäng ungdomar, rädd att bli nedslagen, aldrig
tänkt så innan.” Kvinna
”Ja, jag är ibland rädd att vara ute efter nio vilket jag
inte varit tidigare, i alla fall inte efter så tidigt som
”Jag funderar nu mer på om man verkligen vågar
klockan nio.” Kvinna
befinna sig i vissa delar av Malmö. Det börjar likna
situationen i många andra städer i USA där man inte
skall vistas i vissa stadsdelar om man är rädd om sitt
liv.” Man
”Att det brer ut sig till så kallade bättre områden
också och därmed påverkar vårt område.” Kvinna
”Märker inte av någonting där jag bor. Men tänker
mycket på framtiden för mina barn. Vill inte bo i
Malmö mer om vi flyttar i framtiden.” Kvinna
”Det kan hända vad som helst, var som helst”
”Mer otrygg. Rädd för att våldet har fått fäste i
samhället och att de kriminella mer eller mindre
struntar i ’vanliga’ människor.”
Kvinna
”Jag har fått rädslan av att gå ut sent på kvällen
även om området är perfekt. Det finns alltid en
känsla bakom ryggen av det som hände senast i
Malmö och det hindrar mig att gå ut sent på
kvällar.” Kvinna
”Det sitter i bakhuvudet att det kan hända vad som
helst, var som helst. Har blivit lite mer försiktig och
eftertänksam.” Man
”Förut handlade det mer om att själv välja säkra
platser men nu hjälper det inte - är man på ’säkra’
platser kan allt hända även där.” Kvinna
Ökad otrygghet
Begränsat
handlingsutrymme
Orolig för
barn/barnbarn
“Vi och dom”
Individ
Miljö
Omvärld
Minskad otrygghet
nästa år?
Utsatthet och upplevelse av hatbrott
• Finansierat av Brottsoffermyndigheten
• Ca 12.000 studenter svarar på frågor om:
– Utsatthet för brott
– Om detta upplevdes som hatbrott
– Om utsatt andra för brott/hatbrott
– Attityder till hatbrott
– Kompletteras med intervjuer
• Kartläggning, förståelse, förbättra/utveckla
stöd
Analys och åtgärder: vilka frågor bör vi
ställa?
• Vilken är orsaken till problemet?
• Vad ska åtgärderna påverka? Vilken är mekanismen?
Och kontexten!
• Vem ska göra det?
• Minska situationer
• Påverka upplevelser
• Minska ordningsstörningar – och vilken typ?
• Generell eller specifik strategi?
– Specifika fungerar ofta bäst
• Individer eller miljöer?
– En kombination!
Vad behövs för systematiskt arbete
med kartläggning och analys?
• Komplettera lokal kunskap med etablerad kunskap!
• Genomgång av det som finns:
–
–
–
–
–
Tillgänglig information både i form av forskning och egna material
Kompetens och utbildningsbehov?
Vad kan vi och vad behöver vi hjälp med?
Kan vi göra mindre, kompletterande undersökningar?
Kombinera olika typer av information
• Kunskapsallians: Bygga upp samverkan mellan forskare och praktiker
•
”Implementeringsgap”:
– åtgärder bygger alltför sällan på vetenskapligt grundad evidens och för lite
samarbete forskning – praktik
• Och glöm inte – följ upp och utvärdera verksamheten!!
Tack!
Caroline.mellgren@mah.se
