Avdelningsplan-2017 grundskola

Avdelningens verksamhetsplan 2017
Avd grundskola-grundsärskola
Innehållsförteckning
1 Ansvarsområde och organisation ...........................................................................................3
2 Analys .....................................................................................................................................4
3 Styrkort ...................................................................................................................................6
3.1
Verksamhet ................................................................................................................................................................................... 6
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
2(15)
1
Ansvarsområde och organisation
Avdelningen består av grundskolorna, fritidshemmen, grundsärskolan och sjukhusskolan i Skövde kommun. Vid
avstämning 170115 fanns 5017 elever inskrivna i dessa olika verksamheter. Eleverna är relativt jämnt fördelade över
årskurserna. Flest elever finns i åk 7(594st) och minst antal i åk 5 (510 st). Skövde kommuns minsta grundskola är
Varola skola där det går 38 elever och den största skolan är Vasaskolan där det går 575 elever.
Vad gäller personal så ser statistiken 160930 ut så här:
Befattning
Tillsvidare
Tidsbegränsad
Totalt
Chefer
24
1
25
Administratörer
18
1
19
Lärare totalt
481
85
566
Tid åldrar
237
44
281
Sen åldrar
105
28
133
Praktisk/estetisk
65
9
74
Speciallär/ped
32
2
34
Förskollärare
42
2
44
Fritidsped
97
24
121
Barnskötare
3
1
4
Elevass/vårdare
64
50
114
IT-tekniker
3
1
4
Totalt
690
163
853
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
3(15)
2
Analys
Ser man generellt på resultaten för 2016 så är de lägre jämfört med 2015. Jämför man med 2014 så är de resultaten mer
lika 2016 års resultat. En oroväckande siffra är andel ej behöriga till gymnasieskolan som ligger på 17,7% obehöriga.
Mer glädjande är att resultaten för nationella prov åk 3 i svenska förbättras, 91,6% av eleverna har nått kravnivån på det
provet jämfört med 89,4% förra året. Vi ser också en stor variation i resultat och betyg mellan skolorna. Tittar man t.ex.
på genomsnittligt betygspoäng i åk 6 i matematik så skiljer det mellan 7,5 poäng till 16,3 poäng och i åk 9 skiljer sig
betyget i matematik från 10,06 till 12,11 poäng.
Majoriteten av eleverna i åk 9 fick samma ämnesbetyg som provbetyg på de nationella proven. Andel elever med lägre,
lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyg följer riket. Minst avvikelse i ämnet finns i ämnet matematik. I ämnet
engelska sätter vi fler lägre betyg än provbetyg i förhållande till svenska och matematik. De stora skillnaderna mellan
skolor och år kan betyda att huvudman inte lyckats med likvärdig bedömning/betygssättning.
Tittar vi djupare på de olika ämnena och årskurserna kan man se följande:
Vad gäller svenska i åk 9 följer vi rikets resultat. Det är inga större skillnader mellan de nationella provresultaten och
slutbetygen i svenska i åk 9 i Skövde kommun. Skolinspektionen är inte nöjda med resultaten i riket vilket har lett till en
utredning som bl.a. innefattar omrättningar. I detta arbete har det framkommit att det är uppsatsen som avviker mest i
likvärdig bedömning. Tittar vi på resultaten mellan skolorna så är det en god samstämmighet. Helenaskolan sätter dock
högre betyg än om man jämför med de nationella betygen. Tittar man efter mönster på enskilda skolor däremot så ser
man tydliga skillnader mellan åren.
Vad gäller matematik i åk 9 så följer vi även där riket vad gäller relationen betyg och nationella prov. En iakttagelse är
dock att vi aldrig sätter lägre betyg än de nationella proven, men vi sätter dock högre betyg. Detta mönster går också
igen i riket. Tittar man på enskilda skolor vad gäller matematik kan man inte se några tydliga mönster men däremot är
det stora skillnader mellan åren på de olika skolorna.
I engelskan för åk 9 så är det betydligt fler elev som får ett lägre betyg än vad de presterar på nationella proven. I
engelskan kan vi också se stora skillnader mellan skolorna. Eriksdalskolan och Stöpenskolan är väldigt jämna över flera
år.
Frågor som dyker upp efter detta är: Finns det kulturer på skolan som påverkar rättning av de nationella proven och
betygssättning? De skiftande resultaten mellan åren - påverkas de av lärares enskilda bedömningar och undervisning?
Tycker lärarna i engelska att det nationella provet är "för lätt"? Hur används syftestexterna för de nationella proven för
att planera undervisningen?
Vad gäller resultaten i åk 6 så överensstämmer Skövdes resultat med resultaten i riket. Det är först på skolnivå som
skillnaderna framträder. I matematik så får eleverna högre betyg än de presterar på nationella proven. Tittar man sedan
per kön så får dock pojkarna lägre betyg än vad de presterar på de nationella proven, detta skiljer sig från riket där
förhållandet är omvänt. I engelska får eleverna i åk 6 mycket lägre betyg än resultaten på nationella proven, störst
skillnad är det för pojkarna. Vad gäller åk 6 bör man fundera över om det är bristande vana att sätta betyg som gör att
skillnaderna blir så stora, är man medvetet återhållsam med de höga betygen i åk 6?
Läsavstämningen i åk 2 hösten 2016 visar generellt på en ökning av skolornas resultat. Trots insatser har dock de skolor
som 2015 hade ett lägre resultat, ett lågt resultat även 2016. De riktade insatserna som genomfördes under 2016 var
inriktat på individer vilket inte gav inte önskad effekt. Analysen visar att åtgärder som vidtas bör omfatta all personal
som undervisar i de första skolåren. För att de riktade insatserna ska ge resultat så behöver de ha fokus på planering av
en helhet, vara långsiktiga, kompetensutvecklande och systematiska.
Generellt behöver en djupare analys behöver göras på de enskilda skolorna vad gäller:•Hur säkerställer vi en rättssäker
rättning och bedömning av nationella prov?•Hur använder vi de nationella proven för att rättssäkra
betygssättningen?•Ser man några åtgärder som man behöver göra på enheten utifrån enskilda analyser.
Sammanfattande iakttagelser: Samstämmighet mellan nationella prov resultat och termins/slutbetyg skiljer sig åt både
mellan och inom skolorna över år och mellan ämnen. Huvudmannen har således inte lyckats med likvärdighetskravet
och vi befarar att det kan finnas brister i den rättssäkra bedömningen, trots samstämmigheten med rikets resultat. Vi ser
en större variation mellan nationella proven och betyg i åk 6 jämfört med åk 9. Det är även större skillnader mellan
ämnena i åk 6 än i åk 9 och även större skillnader inom skolorna sett över flera år. Rektorerna gör till den största delen
iakttagelser kring resultaten och en djupare analys saknas.
Följande åtgärder planeras: -Samrättning över skolorna för att säkerställa likvärdig rättning av nationella prov. Plan för
detta tas fram under våren 2017. - Ett arbete med att säkerställa att den kunskap som lärarna får kring tolkning av
kunskapskraven via nationella prov tillvaratas och används på ett korrekt sätt vid betygssättning behöver påbörjas/ska
genomföras. - Under strategidagarna i vår kommer arbetet fortsätta kring ledarskapets utveckling då med fokus på
”resultatförståelse och analysförmåga”.- En plan behöver tas fram för pedagogisk kartläggning av elevers läsförmåga. I
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
4(15)
åtgärderna behöver vi fundera på vilken roll förstelärarna bör eller kan ha.
Vid rapportering i SVEP Årsrapport 2016 framkom det att rutiner för att upptäcka och identifiera elever i behov av
särskilt stöd är lika många som det finns enheter i Skövde kommun. Här har det inletts ett övergripande arbete med att
ta fram en gemensam processkarta för att öka likvärdigheten kring dessa frågor genomförts. Vid samma rapport
framkommer det även att ett arbete behöver ske kring likvärdig tillgång av elevhälsa. Detta arbete inleddes under hösten
under ledning av avdelningschef för elevhälsan. I dessa olika processer på enheterna deltar elevhälsan på många olika
sätt. Framöver behöver också diskussioner och utveckling ske kring vad och hur Elevhälsoteamen (EHT) används på
skolorna. På vissa enheter finns specialpedagog med i arbetslagens elevdiskussioner och på andra skolor är de inte alls
lika delaktiga. Detta gör det nästintill omöjligt att göra en analys av hur väl vi kunnat möta elever i behov av särskilt
stöd. Men ser vi på måluppfyllelsen, som i år inte är lika god som förra året, så har vi ett arbete att göra kring dessa
fråga. En viktig fördjupande fråga som skulle behöver belysas är hur lyckas vi med de insatser som föreslås och
genomförs i åtgärdsprogrammen?
De rektorer som arbetar på f-6 skolor nämner att de lägger en större del av resurserna i de tidiga åldrarna. Man tror på
tidiga insatser. Flera rektorer skriver också att ett ökat behov finns kring den skolsociala situationen. Här försöker man
med rastvärdar, rastaktiviteter, elevcoacher m.m. för att arbeta med denna problematik. Rektors förmåga att
kommunicera, ge feedback, leda och organisera för att anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd genomförs har
betydelse för måluppfyllelsen. På samma sätt har lärarens förmåga att arbeta med dessa olika delar stor betydelse i
klassrummet och mot enskild elev.
I enkäterna finns det ett par områden som jag vill lyfta som utmaningar och utvecklingsområden:- Trygghet, både vad
gäller mellan elev och elev men även mellan elev och vuxen.- Studiero, hur väl följer eleverna regler och hur arbetar
lärarna med ett gemensamt förhållningssätt kring detta?- Delaktighet och inflytande, hur får vi eleverna att känna att de
är delaktiga och att de har ett reellt inflytande?
Dessa områden variera mycket mellan skolorna men även mellan klasser på enskilda skolor. Vi vet också från forskning
att dessa delar påverkar elevernas måluppfyllelse.
Arbetet med dessa frågor inleds under våren 2017 med en "processkartläggning" kring Trygghet och studiero - Åtgärder
mot kränkande behandling. Under våren fortsätter även arbetet med en samlad elevhälsa och EHT-rutiner. Under hösten
2017 påbörjas en kunskapshöjning hos rektorer och EHT kring Inkludering, anpassningar och särskilt stöd.
Rektors uppdrag att vara pedagogisk ledare, chef för personalen, ha kunskap kring kommunens olika systemstöd och
den situation som nu råder kring rekryteringar av lärare gör att jag är mycket orolig för rektors arbetsmiljö. Jag upplever
att vi på samma sätt som vi tittar på vad en lärare måste göra behöver se över rektors hela arbetssituation. Vad finns för
stödfunktioner runt rektor - administratör, arbetslagsledare, elevhälsopersonal m.m.?
För att ytterligare stötta rektor i sitt uppdrag tillsattes under 2016 en poolrektor med uppdrag att stötta på enheter där
avdelningschef anser att det behövs men även avlasta rektor med specifika uppgifter. Utveckling av detta uppdrag
fortsätter under 2017.
I arbetet kring budget och prognoser behöver rektor fortsatt ett nära stöd av både centrala ekonomer men även de lokala
administratörerna. Här behöver därför en översyn och en förstärkning av administratörernas kompetens/kunskap kring
ekonomi och budget. Enheter som har haft svårt att få en budget i balans för 2017 och tvingats lägga in en
korrigeringspost för att uppnå ett nollresultat har i uppdrag att göra en åtgärdsplan. I åtgärdsplanen ska rektor visa vilka
åtgärder de tänker vidta för att uppnå en budget i balans. Åtgärderna kan vara både på kort och på lite längre sikt.
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
5(15)
3
Styrkort
Perspektiv:
3.1 Verksamhet
3.1.1 Ge barn och unga bästa förutsättningarna för utveckling och lärande
Resultatmätning
Målvärde
Kvalitetssäkrade rutiner för övergångar inom 0-19
årsperspektivet
I stora drag
Fritidshemmen skapar en miljö som präglas av läroplanens mål
för normer och värden
Helt
Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning på
fritidshem
70 %
Andel elever i grundskolan åk 1 som når kunskapskraven i
svenska
95 %
Antal elever per årsarbetare på fritidshemmen
21,4 st
Resultat (läsa faktatext) nationella prov årskurs 3
95 %
Andel elever i åk 3 som nått kravnivån på nationella
ämnesprov, svenska - genomsnitt
95 %
Andel elever i åk 3 som nått kravnivån på nationella
ämnesprov, matematik - genomsnitt
90 %
Genomsnittligt betygspoäng för ämnet svenska i åk 6
14,5
Genomsnittligt betygspoäng för ämnet svenska för flickor i åk
6
15,8
Genomsnittligt betygspoäng för ämnet svenska för pojkar i åk 6
13,4
Genomsnittligt betygspoäng för ämnet matematik i åk 6
14,5
Genomsnittligt betygspoäng för ämnet matematik för flickor i
åk 6
14,5
Genomsnittligt betygspoäng för ämnet matematik för pojkar i
åk 6
14,5
Genomsnittligt betygspoäng för ämnet engelska i åk 6
15
Genomsnittligt betygspoäng för ämnet engelska för flickor i åk
6
15,5
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
6(15)
Resultatmätning
Målvärde
Genomsnittligt betygspoäng för ämnet engelska för pojkar i åk
6
15,5
Genomsnittligt meritvärde åk 9
215
Andel elever som nått minst E i alla ämnen - slutbetyg åk 9
80 %
Genomsnittligt betygspoäng - svenska åk 9
14
Genomsnittligt betygspoäng - matematik åk 9
12,5
Genomsnittligt betygspoäng - engelska åk 9
14,5
Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program
90,5 %
Andel elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram
92 %
Andel behöriga elever till gymnasieskolans estetiska program
90 %
Andel elever behöriga till gymnasieskolans ekonomi-,
humanistiska- och samhällsprogrammen
89 %
Andel elever behöriga till gymnasieskolans naturvetenskapliga
och tekniska program
87 %
Andel elever ej behöriga till gymnasieskolan
9%
Andel elever på grundskolan som har en frånvaro som riskerar
inverka på elevens måluppfyllelse
0%
Total andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen i
grundskolan
100 %
Elevers delaktighet, inflytande och ansvar
Helt
Antal anmälda kränkningar under perioden
0 st
Antal anmälda kränkningar som gått vidare till
Skolinspektionen under perioden
0 st
Antal anmälningar kring särskilt stöd som gått vidare till
Skolinspektionen under perioden
0 st
Skolan ger eleverna underlag för framtida studie- och yrkesval
I stora drag
Kvalitetssäkrade rutiner på grundsärskolan för övergångar
inom 0-19 årsperspektivet
I stora drag
Andel elever i grundsärskolan åk 1 som kan läsa
95 %
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
7(15)
Resultatmätning
Målvärde
Fritidshemmet på grundsärskolan skapar en miljö som präglas
av läroplanens mål för normer och värden
Helt
Barn och elevers ansvar, delaktighet och inflytande,
grundsärskolan
Helt
Antal anmälda kränkningar på grundsärskolan under perioden
Antal anmälda kränkningar på grundsärskolan som gått vidare
till Skolinspektionen under perioden
Antal anmälningar kring särskilt stöd på grundsärskolan som
gått vidare till Skolinspektionen under perioden
Grundsärskolan ger eleverna underlag för framtida studie- och
yrkesval
I stora drag
Aktivitet/åtgärd
Bakgrund
Syfte/effekt
Nationella
målområden
Skolform
/verksam
het
Kompetensutveckla
sektorns chefer i
resultatförståelse
och analys
I ledarskapet ingår bl. a att
skapa förutsättningar för
elevernas trygghet och
studiero, leda lärarnas
kollegiala lärande och stärka
deras förmåga att utveckla
undervisningen. För att
utveckla undervisningen
behöver elevernas
måluppfyllelse följas upp,
utvärderas och analyseras.
För att ytterligare stärka
förskolechefs/rektors
kompetens att leda
utvecklingen av en
framgångsrik undervisning
samt bedriva en medveten
skolutveckling genom ett
systematiskt kvalitetsarbete
behövs insatser. Det
kollegiala lärandet på alla
nivåer och i ett 0-19
årsperspektiv ska utvecklas
Skickliggöra våra
enhetschefer att leda
skolutveckling
Uppföljning,
utvärdering och
utveckling
Flera
verksamh
eter
Läslyftet
Läsförmågan är en av de
viktigaste delarna för att nå
målen i alla ämnen i skolan.
För att höja kompetensen
kring denna fråga och att ge
likvärdiga möjligheter för
elever i Skövde kommun
behöver en satsning ske
kring denna del av
undervisningen. 2015 var
andel elever som kan läsa i
åk 2 var genomsnittet i
Läslyftet syftar till att öka
elevers läsförståelse och
skrivförmåga genom att
stärka och utveckla
kvaliteten i undervisningen.
Utveckling och
lärande
Grundsko
la
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
Beslutad
av:
8(15)
Aktivitet/åtgärd
Bakgrund
Syfte/effekt
Nationella
målområden
Skolform
/verksam
het
Beslutad
av:
kommunen 79 %. Vi ser
dock att variationen är stor
mellan enheterna. Läslyftet
är en fortbildning i språk-,
läs- och skrivdidaktik för
lärare som bygger på
kollegialt lärande. Läslyftet
syftar till att öka elevers
läsförståelse och
skrivförmåga genom att
stärka och utveckla
kvaliteten i undervisningen.
Arbete med Läslyftet
organiseras delvis med
statsbidrag. Läslyftet pågår
läsåren 2016/17 och
eventuellt 2017/18.
Kartlägga
förskollärares,
fritidspedagogers
och lärares uppdrag
enligt styrdokument
Inom sektor barn- och
utbildning saknas en
gemensam bild i ett 0-19 års
perspektiv, gällande
förskollärares,
fritidspedagoger och lärares
uppdrag enligt
styrdokument.
Att få ett underlag för att
tydliggöra arbetet kring
uppdrag/ansvar i barn och
elevers utveckling mot
målen i ett 0-19 års
perspektiv.
Utveckling och
lärande
Flera
verksamh
eter
Framtagande av
Plan för samrättning
av nationella prov
vt-2018.
Vid analys under hösten
2016, av relationen mellan
resultat nationella prov och
betyg i årskurs 6 och årskurs
9 framkommer det att
huvudman inte kan garantera
en likvärdig bedömning och
betygssättning i Skövde
kommun. Relationen mellan
provresultat och betyg skiljer
sig mellan skolor men också
mellan olika klasser på
enskild skola. Vi se också att
svenska och engelska har de
största avvikelserna. Det är
även en större olikvärdighet
i åk 6 än i åk 9.
Att öka likvärdigheten I
Skövde kommun kring
bedömning av nationella
prov i åk 3,6 och 9. Men
även att öka pedagogernas
kunskap kring hur man bör
använda de nationella
proven för att planera sin
undervisning och tillslut
också sätta betyg.
Bedömning och
betyg
Grundsko
la
Organisera och
fastställa en Samlad
elevhälsa på
respektive enhet
I skollagen finns krav kring
en samlad elevhälsa. Detta
innebär att krav införts på
tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog och
kurator samt personal med
specialpedagogisk
kompetens. Elevhälsan ska
bidra till att skapa miljöer
som främjar elevernas
lärande, utveckling och
hälsa. I lagen anges att
elevhälsan ska stödja
elevernas utveckling mot
utbildningens mål. Vid
analyser av verksamheterna
ser vi att vi i Skövde
Att Skövde kommuns
grundskolor uppfyller
kraven kring en samlad
elevhälsa på varje skola.
Barn och
elevers hälsa
Flera
verksamh
eter
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
9(15)
Aktivitet/åtgärd
Bakgrund
Syfte/effekt
Nationella
målområden
Skolform
/verksam
het
Beslutad
av:
kommuns grundskolor inte
har tillgång till en likvärdig
och samlad elevhälsa.
Rättssäkra processer
kring skolans
Värdegrundsuppdra
g
I Skollagen står det om
skolans syfte. Här beskrivs
både uppdraget kring att
förmedla kunskap men också
värden. Under 2016 har ett
arbete inletts kring att
rättssäkra dokumentationen
och processerna kring
skolans kunskapsuppdrag.
Vid analys av
verksamheternas arbete med
skolans värden ser vi att
samma arbete behöver ske
kring skolans fostrans
uppdrag, "Trygghet och
studiero" och "Åtgärder mot
kränkande behandling". I
detta arbete behöver också
rutiner kring Elevers
frånvaro finnas med.
Att rättssäkra våra rutiner
och vår dokumentation
kring Trygghet och
studiero, Åtgärder mot
kränkande behandling och
elevers frånvaro.
Barn och
elevers hälsa
Flera
verksamh
eter
Utredning
anslagsfinansierade
grupper på
grundskolan
Inom avdelning grundskola
finns idag två grupper,
hörselklass och tal- och
språkklass, där våra elever
kan få tillgång till en mycket
anpassad miljö, både vad
gäller fysisk tillgänglighet
men även pedagogisk
tillgänglighet. Hörselklassen
är en anslagsfinansierad
grupp medan tal-och språk
är en klass där rektorerna får
"köpa" platser. Det har under
det senaste året uppkommit
ett antal frågor som rör
organisationen av dessa
grupper och placeringen av
elever i grupperna. Aspekter
som behöver tas med i
utredningen är finansiering,
kriterier för att gå i gruppen,
om de är att betrakta som
särskilda undervisnings
grupper. Även juridiska
aspekter behöver klargöras,
exempelvis om man som
vårdnadshavare kan avböja
en placering i anpassad
grupp och sedan kräva
anpassning i ordinarie
verksamhet.
Skapa likvärdiga
förutsättningar att utvecklas
och lära för elever i Skövde
kommuns grundskolor
Övrigt
Grundsko
la
Formulera och
fastställa
förskollärares,
fritidspedagogers
Utifrån kartläggningen av
förskollärares,
fritidspedagogers och lärares
uppdrag enligt styrdokument
finns ett underlag för att
Likvärdighet, rättssäkerhet
och kvalitet i
undervisningen för barn och
elever
Utveckling och
lärande
Flera
verksamh
eter
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
10(15)
Aktivitet/åtgärd
Bakgrund
Syfte/effekt
Nationella
målområden
Skolform
/verksam
het
och lärares
uppdrag/ansvar
tydliggöra arbetet kring
uppdrag/ansvar i barn och
elevers utveckling mot
målen i ett 0 - 19 års
perspektiv. Nästa steg är att
fastställa hur
uppdragen/ansvaret ser ut i
Skövde kommun.
Etablering av
årskurs 7 - 9 i Ryd
Barn och
utbildningsnämnden har
fattat beslut om att utöka
Rydskolan med årskurserna
7 - 9. Hösten 2017 planeras
start för elever i årskurs 7.
Inför läsåret 2018/2019 då
antalet elever utökas inom
åk. 7-9, behöver
Fjärilsskolan tas i anspråk
för de lägre åldrarna.
Säkerställa tillgång till
elevplatser för elever i
årskurs 7 -9
Övrigt
Grundsko
la
Implementera
konceptet:
Fullföljda studiergenom Trygghet
och Studiero
I Skollagen kap 5 kan man
läsa om Trygghet och
studiero:
3 § Utbildningen ska
utformas på ett sådant sätt att
alla elever tillförsäkras en
skolmiljö som präglas av
trygghet och studiero.
Att erbjuda rektor
ytterligare ett verktyg för att
arbete med det
förebyggande och
främjande arbetet kring
elevers trygghet och
studiero. Men även ge
möjlighet att arbeta i det
mer åtgärdande kring en
grupp/klass där detta
behövs.
Normer och
värden
Flera
verksamh
eter
I Skollagen kap 6 kan man
läsa om Åtgärder mot
kränkande behandling:
6 § Huvudmannen ska se till
att det inom ramen för varje
särskild verksamhet bedrivs
ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande
behandling av barn och
elever. Närmare föreskrifter
om detta finns i 7 och 8 §§.
Beslutad
av:
Skyldighet att förebygga och
förhindra kränkande
behandling
7 § Huvudmannen ska se till
att det genomförs åtgärder
för att förebygga och
förhindra att barn och elever
utsätts för kränkande
behandling.
För att stärka och utveckla
arbetet kring dessa frågor i
Skövde kommuns
grundskolor inleddes under
2016 ett samarbete med
forskare Hélene Jénevèn och
Skaraborgs
kommunalförbund kring
dessa frågor. Under hösten
genomgick alla rektorer
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
11(15)
Aktivitet/åtgärd
Bakgrund
Syfte/effekt
Nationella
målområden
Skolform
/verksam
het
Beslutad
av:
tillsammans med en av
rektor utsedd nyckelperson
Hélenes
fortbildningskoncept. I detta
ingår tre föreläsningar med
fokus på värdegrund och
förhållningssätt. Under
hösten inledde också några
skolor arbetet med all sin
personal. Under våren 2016
har sektorn beviljats medel
från Skolverket för att
utveckla
fortbildningskonceptet tillsammans med Hélene men
också för att arbeta fram
kvarhållande strukturer i
Skövde kommuns skolor.
Framtagande av
plan för
"Pedagogisk
kartläggning av
elevers läsförmåga"
Svenska elevers kunskaper i
läsförståelse har försämrats
under det senaste decenniet,
visar den internationella
undersökningen PISA 2009,
som mäter kunskaper hos
femtonåringar i OECDländerna. Nedgången är
störst hos redan svaga läsare.
Var femte svensk elev når
idag inte upp till en
"grundläggande nivå" i
läsning. Den nivå som
Skolverket definierar som
basnivå för att kunna
tillgodogöra sig andra
kunskaper.
Att ge en ökad insikt kring
elevernas färdigheter vad
gäller läsning och för en
uppföljning kring elever i
behov av stöd. Individuella,
fördjupande kartläggningar
genomförs sedan efter
behov.
Kunskaper
Grundsko
la
Att säkerställa att vi har
rektorer som har en god
Utveckling och
Flera
verksamh
Vid analys av Skövde
kommuns för
Läsavstämningen i åk 2
hösten 2016 visas generellt
på en ökning av skolornas
resultat. Trots insatser har
dock de skolor som 2015
hade ett lägre resultat, ett
lågt resultat även 2016. De
riktade insatserna som
genomfördes under 2016 var
inriktat på individer vilket
inte gav inte önskad effekt.
Analysen visar att åtgärder
som vidtas bör omfatta all
personal som undervisar i de
första skolåren. För att de
riktade insatserna ska ge
resultat så behöver de ha
fokus på planering av en
helhet, vara långsiktiga,
kompetensutvecklande och
systematiska.
Kompetensutveckla
avdelningens chefer
I skollagen 3 kap Barns och
elevers utveckling mot
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
12(15)
Aktivitet/åtgärd
kring inkludering,
särskilt stöd och
anpassning
Bakgrund
Syfte/effekt
målen kan man läsa
Stöd i form av extra
anpassningar
5 a § Om det inom ramen för
undervisningen eller genom
resultatet på ett nationellt
prov, uppgifter från lärare,
övrig skolpersonal, en elev
eller en elevs
vårdnadshavare eller på
annat sätt framkommer att
det kan befaras att en elev
inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska
uppnås, ska eleven
skyndsamt ges stöd i form av
extra anpassningar inom
ramen för den ordinarie
undervisningen, såvida inte
annat följer av 8 §. Lag
(2014:456).
7 § Särskilt stöd får ges i
stället för den undervisning
eleven annars skulle ha
deltagit i eller som
komplement till denna. Det
särskilda stödet ska ges inom
den elevgrupp som eleven
tillhör om inte annat följer
av denna lag eller annan
författning.
8 § Om det inom ramen för
undervisningen eller genom
resultatet på ett nationellt
prov, uppgifter från lärare,
övrig skolpersonal, en elev
eller en elevs
vårdnadshavare eller på
annat sätt framkommer att
det kan befaras att en elev
inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska
uppnås, trots att stöd har
getts i form av extra
anpassningar inom ramen för
den ordinarie
undervisningen, ska detta
anmälas till rektorn.
Detsamma gäller om det
finns särskilda skäl att anta
att sådana anpassningar inte
skulle vara tillräckliga.
Rektorn ska se till att
elevens behov av särskilt
stöd skyndsamt utreds.
Behovet av särskilt stöd ska
även utredas om eleven
uppvisar andra svårigheter i
sin skolsituation.
Samråd ska ske med
elevhälsan, om det inte är
uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en
elev är i behov av särskilt
stöd, ska han eller hon ges
kunskap kring skollagens
intentioner kring stöd till
elever. Att också genom
kompetensutveckling utöka
rektorernas "repertoar"
kring extra anpassningar
och särskilt stöd.
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
Nationella
målområden
Skolform
/verksam
het
lärande
eter
Beslutad
av:
13(15)
Aktivitet/åtgärd
Bakgrund
Syfte/effekt
Nationella
målområden
Skolform
/verksam
het
Beslutad
av:
Skolform
/verksam
het
Beslutad
av:
sådant stöd
Vid kvalitetsdialoger,
medarbetarsamtal, vid analys
av årsrapporter och analys
av dokumentation i
lärplattformen kring elevens
utveckling, framträder en
osäkerhet kring vad de olika
begreppen innebär, hur man
som rektor kan leda
pedagogernas arbete kring
anpassningar och särskilt
stöd. Det framträder också
ett mönster att det verktyg vi
har, den åtgärd vi förslår vid
flest tillfällen, för särskilt
stöd är "särskild
undervisningsgrupp".
3.1.2 Skövde ska utvecklas mot att vara en ledande kommun i skolutveckling
Resultatmätning
Målvärde
Systematiskt kvalitetsarbete i skolan
Helt
Systematiskt kvalitetsarbete i grundsärskolan
Helt
Aktivitet/åtgärd
Genomföra och
utvärdera
pilotprojekt
avseende
programmering
Bakgrund
Syfte/effekt
Skolverket har fått i uppdrag
att ta fram en nationell IToch digitaliseringsstrategi
som eventuellt kommer att
påverka skolans kursplaner.
När dagens unga kommer ut
i yrkeslivet kommer de att
möta en arbetsmarknad som
till allt större del kräver
logiskt tänkande och
strategier för att lösa
problem. Det innebär att
elevernas förmåga till
problemformulering och
problemlösning behöver
stärkas samt att de behöver
stimuleras till kreativitet och
logiskt tänkande både för att
klara sig i arbetslivet och för
att verka som medborgare i
ett demokratiskt samhälle.
Barn och
utbildningsnämnden vill att
eleverna redan nu ges
möjlighet att lära sig
Stärka elevernas förmåga
avseende
problemformulering och
lösning samt stimulera till
kreativitet och logiskt
tänkande
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
Nationella
målområden
Kunskaper
Grundsko
la
14(15)
Aktivitet/åtgärd
Bakgrund
Syfte/effekt
Nationella
målområden
Skolform
/verksam
het
Beslutad
av:
grundläggande
programmering och
datalogiskt tänkande och ett
underlag för att kunna
genomföra ett pilotprojekt
avseende programmering
behöver tas fram.
Uppföljning av
etablering av
Mottagnings- och
modersmålsenhet
Under våren 2016 utreddes
sektorns förmåga att
kartlägga, utveckla och
effektivisera insatserna kring
nyanlända barn och elever.
Utifrån det fattades beslut
om att starta en mottagningsoch modersmålsenhet från
augusti 2016. Uppdraget för
den nya enheten har
utvidgats till att även
omfatta studiehandledning
för nyanlända.
Mottagandet av nyanlända
barn och elever är kvalitetsoch rättssäkra
Kunskaper
Flera
verksamh
eter
3.1.3 Utnyttja digitaliseringens möjligheter
Aktivitet/åtgärd
Fronter
- Bedömningsstöd
svenska årskurs 1
grundskolan
Bakgrund
Syfte/effekt
Sedan den 1 september 2016
är det obligatoriskt att
använda bedömningsstöd i
svenska årskurs 1 i
grundskolan.
Fr.o.m. den 1 januari 2017 är
det obligatoriskt att använda
bedömningsstöd för läs och
skriva inom svenska årskurs
1 i grundsärskolan.
Möjlighet att följa upp
resultaten utifrån
bedömningen
Avd grundskola-grundsärskola, Avdelningens verksamhetsplan 2017
Nationella
målområden
Kunskaper
Skolform
/verksam
het
Beslutad
av:
Grundsko
la
15(15)