Europaparlamentet
2014-2019
Plenarhandling
B8-0277/2017
24.4.2017
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om situationen i Venezuela
(2017/2651(RSP))
Javier Couso Permuy, João Ferreira, João Pimenta Lopes, Miguel Viegas,
Eleonora Forenza, Neoklis Sylikiotis, Marina Albiol Guzmán,
Paloma López Bermejo, Ángela Vallina, Nikolaos Chountis
för GUE/NGL-gruppen
RE\1123997SV.docx
SV
PE603.727v01-00
Förenade i mångfalden
SV
B8-0277/2017
Europaparlamentets resolution om situationen i Venezuela
(2017/2651(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av artikel 1.2 i kapitel 1 i Förenta nationernas stadga från 1945, där det
förtecknas som ett av Förenta nationernas ändamål ”[a]tt mellan nationerna utveckla
vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter
och självbestämningsrätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa
världsfreden”
–
med beaktande av artikel 1 i den internationella konventionen om medborgerliga och
politiska rättigheter och artikel 1 i den internationella konventionen om ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter, i vilka det anges att ”alla folk har rätt till
självbestämmande” och ”med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska
ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling”,
–
med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan stats- och regeringscheferna i
Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) och i EU av den
27 januari 2013, i vilken signatärerna på nytt bekräftar sitt stöd för alla ändamål och
principer som fastställs i FN-stadgan och sitt beslut att stödja alla ansträngningar för att
upprätthålla suverän likställdhet mellan alla stater och respektera deras territoriella
integritet och politiska oberoende,
–
med beaktande av utropandet av Latinamerika och Karibien som fredsområde, vilket
man enats om vid tidigare Celac-toppmöten,
–
med beaktande av icke-inblandningsprincipen som fastställs i Förenta nationernas
stadga,
–
med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
–
med beaktande av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961,
–
med beaktande av tidigare uttalanden om situationen i Venezuela från Mercosur,
Unasur och Celac, framför allt de uttalanden där USA:s tvångsåtgärder mot
Bolivarianska republiken Venezuela förkastades,
–
med beaktande av de tidigare uttalandena om Venezuela från vice ordföranden för
kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,
–
med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela,
–
med beaktande av uttalandet av amiral Kurt Tidd, befälhavare för Förenta staternas
södra militärdistrikt, av den 6 april 2017,
–
med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
PE603.727v01-00
SV
2/8
RE\1123997SV.docx
A.
Regeringen i Bolivarianska republiken Venezuela har upprepade gånger fördömt den
externa inblandningen i landets angelägenheter, liksom också den destabilisering och de
desinformationskampanjer som där bedrivs i utländsk regi, tillsammans med
manipuleringen av allmänna opinionen och det våld som förespråkas från vissa
oppositionskretsar mot landets suveränitet, oberoende, fred och demokratiska stabilitet
samt mot Venezuelas folk.
B.
Bolivarianska republiken Venezuela står inför yttre och inre hot mot suveräniteten och
freden vid en tidpunkt då landet också drabbats av ekonomisk krigföring av osedvanliga
dimensioner, som tilltagit under de senaste månaderna till följd av prishöjningar,
varusmuggling och hamstring. Denna undantagssituation har skapat problem för
samhälle, ekonomi, politik, natur och miljö.
C.
I december 2014 tillkännagav USA:s dåvarande president Barack Obama ett lagförslag
som antogs av USA:s senat och innebar att Venezuelas folk och regering belades med
ensidiga och exterritoriella sanktioner fram till 2019. Alla de 33 nationerna i
Latinamerika och Västindien har fördömt och förkastat dessa ensidiga sanktioner som
USA belagt Venezuela med, och i Brysselförklaringen från det andra toppmötet mellan
EU och Celac noterade EU:s stats- och regeringschefer att Celac förkastat
USA:s sanktioner mot Bolivarianska republiken Venezuela. Venezuelas regering har
reagerat på sanktionerna genom att avisera ett antal åtgärder av det slag som föreskrivs i
Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.
D.
Den 9 mars 2015 undertecknade USA:s dåvarande president Barack Obama en
förordning där Bolivarianska republiken Venezuela förklarades vara ”ett ovanligt och
extraordinärt hot mot Förenta staternas nationella säkerhet och utrikespolitik”.
Förordningen tillåter USA att använda nationella resurser för katastrofsituationer för att
bemöta detta hot, exempelvis i form av att belägga landet med sanktioner.
E.
Uttalandet av amiral Kurt Tidd, befälhavare för USA:s södra militärdistrikt, av den
6 april 2017 tolkades som en aggressionshandling mot Venezuela, i strid med doktrinen
om regional kollektiv säkerhet. Uttalandet avsåg att åstadkomma osäkerhet och
instabilitet i landet och ingår som ett led i den interventionsstrategi som bedrivs mot
progressiva regeringar i regionen.
F.
En av komponenterna i den pågående destabiliseringen av Venezuela har varit, och
fortsätter att vara, den finansiering i mångmiljonklassen av regeringsfientliga
organisationer och politiska partier som har pågått i över 12 år från amerikanska
myndigheter, som Usaid och Nationella fonden för demokrati. President Obama har
godkänt ett särskilt anslag på 5,5 miljoner US-dollar, för att finansiera regeringsfientliga
organisationer i Venezuela genom amerikanska utrikesdepartement.
G.
Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS), och framför allt dess generalsekreterare,
har upprepade gånger sökt ingripa i Venezuelas inre angelägenheter och på alla sätt
skapa legitimitet för en aktivering av den interamerikanska demokratistadgan, som gör
det möjligt med extern intervention i landet.
H.
Att OAS handlat så här strider mot alla folks rätt till självbestämmande och till att fritt
bestämma om sin politiska status och fritt arbeta för sin ekonomiska, sociala och
kulturella utveckling. Senast fattade OAS beslut utan legitimitet mot Venezuela vid en
RE\1123997SV.docx
3/8
PE603.727v01-00
SV
olaglig sammankomst som hölls i strid med Bolivias och Haitis vilja. Dessa länders
representanter är för närvarande ordförande respektive vice ordförande för OAS.
I.
Venezuela hindrades att tillträda posten som tillförordnad ordförande för Mercosur,
varvid syftet var att Venezuela skulle isoleras och uteslutas ur denna organisation.
Noteras bör att EU och Mercosur i dagens läge förhandlar om att ingå ett
frihandelsavtal.
J.
EU har gjort ett flertal uttalanden med syfte att ingripa i och påverka Venezuelas inre
angelägenheter.
K.
Rapporteringen om situationen i Venezuela präglas av att stora internationella
mediekoncerner ensidigt får komma till tals. Informationen vinklas och falska nyheter
och rykten sprids om Venezuela endast för att man ska kunna rättfärdiga ett ingripande i
landet.
L
Venezuelas kommitté för offer för vägspärrar och den pågående statskuppen (Comité de
Víctimas de la Guarimba y el Golpe Continuado), som bildades av våldsoffer och deras
anhöriga, har uppmanat det internationella samfundet att avstå från att använda
mänskliga rättigheter i politiskt syfte, och att inte samarbeta med venezuelanska
politiska aktörer som försöker tysta eller manipulera det våld och hat som drabbat
Venezuela sedan februari 2014. Offrens anhöriga har begärt att de ansvariga ska ställas
inför rätta och att man ska upphöra med straffriheten för de brott mot de mänskliga
rättigheterna som begåtts i landet.
M.
Tjugo olika val har ägt rum i Venezuela under de senaste femton åren. Oppositionen
vann det senaste parlamentsvalet, så att påståendet om att det inte finns någon
demokrati i Venezuela blev fullkomligt grundlöst. Även ett demokratiskt val hållits
vägrar fortfarande vissa inom oppositionen att erkänna regeringens legitimitet. I det
senaste valet erkände oppositionen valresultatet av rent opportunistiska skäl och krävde
respekt för Venezuelas konstitution, som man tidigare alltid motsatt sig från
oppositionshåll.
N.
Alltsedan det senaste valet till nationalförsamlingen har vissa kretsar inom oppositionen
medverkat till att destabilisera landet och använt den lagstiftningsmakt de har för sina
egna syften. I februari 2016 godkände en majoritet i nationalförsamlingen lagen om
amnesti, som strider mot konstitutionen och går ut på att personer som begått brott mot
Venezuelas folk och landets lagliga regering ska försättas på fri fot, såsom de som är
ansvariga för mordet på 43 vanliga människor i samband med Guarimbas.
O.
Den 9 januari 2017 fattade nationalförsamlingen, på förslag från den parlamentariska
oppositionen, ett beslut som stred mot konstitutionen och syftade till att frånkänna
president Nicolás Maduro och hans regering dess legitimitet.
P.
På begäran och initiativ av president Maduro påskyndade en Unasur-kommitté
ansträngningarna att få till stånd en dialog mellan Venezuelas regering och opposition
där grundläggande frågor som rör landet ska diskuteras. I den grupp som arbetar med
agendan för dialogen finns Spaniens f.d. premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero,
Panamas f.d. president Martin Torrijos, Dominikanska republikens f.d. president
Leonel Fernández och en särskild representant för Hans helighet påven Franciskus. FN
PE603.727v01-00
SV
4/8
RE\1123997SV.docx
har i detta sammanhang uppmuntrat de pågående initiativen från de tidigare stats- och
regeringschefernas sida att verka för en dialog mellan Venezuelas regering och
opposition, under Unasurs överinseende.
Q.
Bolivarianska republiken Venezuela valdes med brett stöd till medlem av FN:s råd för
mänskliga rättigheter. Venezuela har godtagit 97 % av rekommendationerna i den
senaste allmänna återkommande utvärderingen om Venezuela från människorättsrådet
från 2011. Av dessa rekommendationer kunde 80 % tillämpas direkt och den
venezuelanska staten har åtagit sig att genomföra de övriga godtagna
rekommendationerna. Venezuela valdes också in som en av de fem tillfälliga
medlemmarna i FN:s säkerhetsråd i oktober 2014 för perioden 2015-2016. Av de
193 medlemmarna i FN röstade 181 för. Den 6 och 7 november 2014 framträdde den
venezuelanska staten inför FN:s kommitté mot tortyr, som granskade statens efterlevnad
av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling
eller bestraffning.
R.
I september 2016 stod Venezuela värd för den alliansfria rörelsens 17:e toppmöte och
tog över dess roterande ordförandeskap.
S.
Venezuela är världens femte största oljeexportör och har världens största påvisade
oljereserver. Enligt den preliminära budgeten för 2015 ska 38 % av de offentliga
utgifterna gå till sociala investeringar, däribland utbildning, bostäder och
stadsutveckling, hälso- och sjukvård, social trygghet, kultur, kommunikationer samt
vetenskap och teknik, vilket är 8,2 % av Venezuelas BNP.
T.
Mellan 2006 och 2013 flyttades Venezuela upp 13 steg, till plats 71 i FN:s index för
mänsklig utveckling, som omfattar 187 länder. Under de senaste tio åren har den
venezuelanska regeringen ökat de sociala utgifterna med mer än 60,6 %. Venezuela är
nu det minst ojämlika landet i regionen.
U.
Enligt FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Västindien (Eclac) minskade
Venezuela sin fattigdomsnivå betydligt och den förväntade livslängden har ökat. Nivån
för extrem fattigdom föll till en rekordlåg nivå på 5,4 % under 2015, i jämförelse med
21 % under 1998. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har gratulerat den
venezuelanska regeringen för att ha betydligt minskat antalet människor som lider av
undernäring, och således uppfyller ett av FN:s millenieutvecklingsmål.
1.
Europaparlamentet fördömer kraftigt den ständiga externa inblandningen och de
politiska, ekonomiska och sociala destabiliserande åtgärder som vidtagits mot
Bolivarianska republiken Venezuela.
2.
Europaparlamentet betonar att den interventionistiska strategi som fortsätter att
tillämpas mot Bolivarianska republiken Venezuelas suveränitet inte på något sätt bidrar
till att skapa utrymme för dialog och fred.
3.
Europaparlamentet understryker än en gång det venezuelanska folkets rätt att själva och
på fredlig väg bestämma sin väg mot utveckling utan extern inblandning eller
påtryckningar utifrån.
RE\1123997SV.docx
5/8
PE603.727v01-00
SV
4.
Europaparlamentet upprepar sin fulla respekt för principen om att inte blanda sig i
staters inre angelägenheter i enlighet med folkrätten.
5.
Europaparlamentet fördömer de anklagelser om en ”påstådd humanitär kris” i
Venezuela som har till syfte att öka den externa inblandningen och uppmuntra en
kampanj för en intervention i landet.
6.
Europaparlamentet beklagar djupt all extern inblandning från USA, OAS, EU eller
något annat land i tredjeländers inre angelägenheter. Parlamentet efterlyser respekt för
alla folks rätt till självbestämmande och till att fritt bestämma sin politiska status och
fritt arbeta för sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.
7.
Europaparlamentet fördömer de odemokratiska och statsfientliga syften som ligger
bakom destabiliseringskampanjen. Parlamentet betonar USA:s imperialistiska intressen
av att säkerställa sin tillgång till Venezuelas oljeresurser och dess politiska målsättning
att undergräva länderna i den latinamerikanska samarbetsorganisationen Alba (Alianza
Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América).
8.
Europaparlamentet fördömer USA:s beslut att fortsätta med sanktioner mot Venezuela.
Parlamentet avvisar den förordning som anser att Bolivarianska republiken Venezuela
är ”ett ovanligt och extraordinärt hot mot USA:s nationella säkerhet och utrikespolitik”.
Parlamentet efterlyser ett omedelbart upphävande av denna.
9.
Europaparlamentet fördömer de uttalanden av den 6 april 2017 som gjordes av
amiral Kurt Tidd, befälhavare för USA:s södra militärdistrikt, som aviserar ett försök
till attack mot ett sjävständigt land.
10.
Europaparlamentet kritiserar den senaste utvecklingen inom OAS som visar på den brist
på demokrati som råder i organisationen och på den interventionistiska roll som den
alltid har mot Latinamerikas folks självständiga vilja.
11.
Europaparlamentet kritiserar den senaste utvecklingen inom Mercosur som försöker att
förhindra Venezuela att ta över ordförandeskapet i organisationen.
12.
Europaparlamentet fördömer EU:s hyckleri som gör mänskliga rättigheter till ett
”politiskt slagträ”, särskilt vad gäller Venezuela.
13.
Europaparlamentet avvisar bestämt alla försök från EU:s sida att införa sanktioner eller
andra åtgärder mot Venezuela och dess folk.
14.
Europaparlamentet understryker att dialogen med tredjeländer på inga villkor får
resultera i att folkens rätt till självbestämmande inskränks.
15.
Europaparlamentet beklagar den roll som en majoritet av de internationella
mediebyråerna spelar när det gäller att sprida rykten och använda sig av falsk
information i syfte att undergräva den venezuelanska regeringens legitimitet och skapa
en stämning av våld. Parlamentet påminner om att informationsfriheten är en
grundläggande mänsklig rättighet, och uppmanar de internationella medierna att agera
ansvarsfullt och att bevaka händelserna på ett rättvist, korrekt och balanserat sätt, vilket
för närvarande inte sker.
PE603.727v01-00
SV
6/8
RE\1123997SV.docx
16.
Europaparlamentet erkänner den allvarliga ekonomiska kris som Venezuela står inför.
Parlamentet konstaterar dock att denna ekonomiska kris främst har orsakats av extern
inblandning, både genom de sanktioner som införts mot landet och sänkningen av
oljepriset samt genom en iscensatt intern ekonomisk destabiliseringsstrategi under
ledning av vissa delar av oppositionen och viktiga ekonomiska aktörer i landet, som
kontrollerar produktionen och distributionen av varor, framför allt på området livsmedel
och läkemedel. Parlamentet påminner om att denna interna strategi har lett till en
varubrist som har förvärrats av att de grupper som arbetar med ”bachaqueros”, har
samordnat sina insatser med syftet att tömma affärernas lager då de fylls på för att öka
priset på varorna och sälja dem på svarta marknaden eller distribuera dem för
förfalskning – en situation som har bidragit till den höga inflationen i landet.
Parlamentet erinrar om att dessa strategier har stötts av det systematiska avlägsnandet
av 100-bolivaressedlar från marknaden, de viktigaste sedlarna i ekonomin, vilket
bekräftades då bokstavligen tonvis av dessa sedlar hittades i länder som Colombia och
Paraguay. Parlamentet påminner om att Venezuela, trots den allvarliga attacken mot
ekonomin, har upprätthållit sina internationella åtaganden i fråga om externa skulder
och fortsatt att avsätta en stor del av landets budget till social utveckling, vilket uppgår
till över 70 % av den årliga budgeten.
17.
Europaparlamentet noterar den respekt som Venezuelas institutioner har visat
konstitutionen till skillnad från den ständiga brist på respekt och den konfrontativa
attityd som en majoritet av nationalförsamlingen har visat.
18.
Europaparlamentet ställer sig bakom de principer som återfinns i den förklaring som
utropar Latinamerika och Karibien som fredsområde, och uppmanar hela
världssamfundet att respektera denna förklaring fullt ut i sina förbindelser med
Celac-länderna, inbegripet ett åtagande att inte vare sig direkt eller indirekt blanda sig i
någon annan stats inre angelägenheter och att iaktta principerna för nationell suveränitet
och folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt.
19.
Europaparlamentet ser positivt på genomförandet av en politik för social delaktighet i
Venezuela som utgår från socialt ansvarstagande och social rättvisa, jämlikhet,
solidaritet och mänskliga rättigheter, vilka bidragit till att minska orättvisorna i landet,
särskilt i form av social utveckling och de betydande framsteg som gjorts för att minska
fattigdom och på utbildningsområdet, däribland utrotandet av analfabetismen 2005 och
den stora ökningen av antalet studenter i högre utbildning.
20.
Europaparlamentet påminner om betydelsen av Venezuelas roll när det gäller att
upprätta och befästa en samarbets- och integrationsprocess som gynnar Latinamerikas
folk. Parlamentet understryker de stora framsteg som gjorts inom regionalt samarbete
och regional integration i detta avseende. Parlamentet ser positivt på de betydande
resultat som uppnåtts av Alba inom områdena hälsa, utbildning, kultur och ömsesidigt
fördelaktigt samarbete.
21.
Europaparlamentet erkänner att medlemsstaterna i ALBA-TCP är medvetna om det
hårda arbete som Venezuelas regering gör för att främja och upprätthålla mänskliga
rättigheter, rättvisa och fred, i syfte att hindra den plan på ett internationellt ingripande
mot Venezuela som hotar stabiliteten i dess grannland, men också i hela regionen.
RE\1123997SV.docx
7/8
PE603.727v01-00
SV
22.
Europaparlamentet stöder det initiativ till dialog som tagits av president
Nicolas Maduro, med hjälp av Unasur, mellan företrädare för Bolivarianska republiken
Venezuelas regering och oppositionen, med deltagande av Spaniens f.d.
premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero, Dominikanska republikens f.d.
president Leonel Fernández, Panamas f.d. president Martin Torrijos, och en särskild
representant för Hans helighet påve Franciskus. Parlamentet stöder den roll som Unasur
och andra organisationer såsom Celac och Alba spelar för att främja, som en prioritering
i dialogen, alla medborgares välbefinnande, fred, rättvisa, sanning, institutionella
förbindelser, åtgärder för att få fart på ekonomin, samt stöd för rättsstatsprincipen,
demokrati och respekt för nationell suveränitet.
23.
Europaparlamentet bekräftar än en gång sin solidaritet med Venezuelas folk och dess
kamp för att försvara den bolivarianska processen och de senaste årens sociala framsteg.
24.
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, Bolivarianska republiken Venezuelas regering, Mercosurs parlament,
den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika samt latinamerikanska regionala
organ, däribland Unasur, Alba och Celac.
PE603.727v01-00
SV
8/8
RE\1123997SV.docx
