Historia - WordPress.com

Historia
Namn:
Klass:
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Vad är Historia?
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 - Arbetspass
Formativt prov 1
Eget arbete
Muntligt prov 1
Industrialisering, samhällsomvandling och idéer, cirka 1700 - 1900 - Arbetspass
Formativt prov 2
Eget arbete
Muntligt prov 2
Jullov
10. Imperialism och världskrig, cirka 1800 -1950 - Arbetspass
11. Formativt prov 3
12. Eget arbete
13. Muntligt prov 3
14. Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid - Arbetspass
15. Formativt prov 3
16. Eget arbete
17. Muntligt prov 3
18. Slutprov
Kursens upplägg
2014-07-01
Historia är en 60 timmars introduktionskurs i Historia. Kursen börjar i forntiden men det
mesta vi studerar ligger efter år 1700. Som människa är det viktigt att kunna sin historia
eftersom den ligger till grund för de besluten vi tar idag. Vi kan säga att vårt sätt att tänka,
vår kultur, är ett resultat av vår historia. På det lilla planet är vår historia, vår mammas och
pappas historia. På det stora planet handlar det om stora förändringar i samhället so
påverkar oss alla. Om du tycker att det är svårt att anteckna och lyssna samtidigt kan du
anteckna hemma med hjälp av Presentationerna som finns på
historyishistoric.wordpress.com. Efter mina genomgångar kommer du få arbeta själv med
hjälp av boken: ”Historia Ämnesboken” som står i bokhyllan i klassrum 508. Efter ditt
arbete kommer vi ha ett litet prov där du kan se hur mycket du lärt dig om det område du
studerar. När du klarat provet får du möjligheten att göra ett eget arbete där du kan fördjupa
dig i det som intresserar dig inom det område som du studerar. Efter det har jag ett muntligt
prov med dig. Det har jag för att jag ska kunna veta vilket betyg jag ska sätta i slutet av
kursen.
Du väljer själv på vilken nivå som du vill kämpa för att uppnå. Det hänger på dig
hur mycket arbete du vill göra.
Viktigt!
För att undervisningen ska fungera på ett effektivt sätt är några saker mycket viktiga. För det
första behöver du alltid ha med dig penna och det häfte som jag ger dig, det du håller i nu.
Utan anteckningar är risken stor att du inte klarar provet. Det är egentligen inte
märkvärdigare än att man tar med sig skyddskläder till en verkstad eller passet till
flygplatsen. Inga undantag görs. Proven är obligatoriska. Om du känner att du har svårt för
skriftliga prov finns det möjlighet att gör proven muntligt. Det är du som ansvarar för att
boka in tid för muntligt prov med läraren. Om du inte kommer på provet är det din uppgift
att boka in en ny tid för prov hos mig. Det här är alltså dagar där det är värt att komma till
skolan även om man är lite småsjuk. Skulle du vara sjuk finns det
instuderingsuppgifter till varje moment i häftet och på bloggen. Presentationerna
ligger på: historyishistoric.wordpress.com Lycka till!!
Åtaganden
Mina åtaganden







Att behandla alla elever på ett korrekt sätt
Att göra så gott jag kan
Att undervisa så tydligt som jag kan
Att meddela datum för provet minst två veckor innan provtillfället
Att meddela förändringar i kursen på kursbloggen: historyishistoric.wordpress.com
Att lägga upp allt material som vi använt på lektionerna på hemsidan.
Att i senast i mitten av kursen meddela hur det går för dig inför utvecklingssamtalen
Dina åtaganden






Att behandla läraren och dina medarbetare på ett korrekt sätt
Att komma i tid
Att göra så gott du kan
Att komma väl förberedd med rätt material till lektionerna
Att meddela läraren om förändringar i livet som går ut över kursen
Om du vill ha betyget godkänd behöver du kunna svara på frågorna på sidan
Jag har läst igenom lärarens och mina åtaganden och förstår vad som förväntas av mig och
läraren
______________________________
Underskrift
_______________________________
Per Esping, Lärare i Historia och Religion
Kursplan - Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och
perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val
inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka
verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå
och förändra vår egen tid.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om
historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta
innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen
om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om
historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas
för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om
likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna
få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och
en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk
överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och
kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar
kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och
möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges
förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till
grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar
förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och
värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser
används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina
egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder,
händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk
kunskap,

reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang
och utifrån olika perspektiv, och

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas
och används.
Centralt innehåll
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
 Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700–talet,
till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
 Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
 Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan
berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
 Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
 Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
 Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till
industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors
levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration
inom och mellan länder.
 Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
 Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka
och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar,
bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
 Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
 Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av
världen.
 De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och
folkmord. Förintelsen och Gulag.
 Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors
upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär
diktatur och motstånd mot detta.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
 Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel
kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och
förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
 Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
 Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas
situation i Sverige.
 Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
 FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
 Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
 Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar
övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
 Hur historia används och historiska begrepp
 Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom
traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
 Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom
familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
 Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
 Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar
deras villkor och värderingar.
 Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder
och hur de används i historiska sammanhang.
 Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och
kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
Formativa kunskapsmål
Moment 1
Det är bra om du kan…
1. beskriva den grekiska högkulturen från att den startade 600fvt fram till att den
försvann 30 fvt. (Historia Ämnesboken s35-53)
2. beskriva den romerska högkulturen från att den startade 200 fvt. fram till
Konstantinopels fall (Historia Ämnesboken s55-73)
3. jämföra den grekiska och den romerska högkulturen och beskriva hur de liknade
varande och vad som inte var lika. (Historia Ämnesboken s35-73)
4. berätta hur antiken har påverkat hur vi lever idag.
(http://historyishistoric.wordpress.com)
5. berätta om vad Homeros har att säga om hur de gamla grekerna såg på
kvinnor. (http://historyishistoric.wordpress.com)
Moment 2
Det är bra om du kan…
1. Berätta om hur ostindiska kompaniet skapade grunden till dagens aktiebolag.
(Historia Ämnesboken s124, 134-137) (http://historyishistoric.wordpress.com)
2. berätta om bakgrunden till tringelhandeln och beskriva hur den gick till. (Historia
Ämnesboken s118-129)
3. berätta om tre uppfinningar som ledde fram till en snabbare industrialisering i
Västeuropa. (Historia Ämnesboken s168-181)
4. berätta om tre historiska förklaringar till att industrialiseringen skedde snabbare i
Västeuropa än på andra platser. (Historia Ämnesboken s168-181)
5. förklara begreppet Modernism. (http://historyishistoric.wordpress.com)
6. förklara hur människors liv förändrades i det moderna samhället (Historia
Ämnesbokens168-181)
7. Berätta om den svenska utvandringen mellan 1860-1912 och vad den hade för
orsaker. (Historia Ämnesboken s207-217)
8. Förklara bakgrunden till och händelserna i Franska revolutionen och resultatet av
revolutionen. (Historia Ämnesboken s153-165)
9. Förklara bakgrunden till och händelserna i Amerikanska revolutionen och resultatet
av revolutionen. (http://historyishistoric.wordpress.com)
10. Förklara ideologierna: liberalismen, konservatismen och socialismen. (Historia
Ämnesboken s187-191)
Moment 3
1. Det är bra om du kan…
2. ge fem förklaringar på varför européerna dominerade världen under 1800-talet.
(http://historyishistoric.wordpress.com)
3. förklara begreppen Anschluss, Lebensraum, imperialism och rasism och förklara hur
dessa begrepp ledde fram till det andra världskriget
(http://historyishistoric.wordpress.com)
4. förklara varför första världskriget startade hur det fortlöpte under fyra år och vad
kriget fick för följder för Europa. (Historia Ämnesboken s239-273)
5. förklara varför andra världskriget startade hur det fortlöpte under sex år och vad
kriget fick för följder för Europa och Världen. (Historia Ämnesboken s275-317)
6. läsa och förklara ett av kapitlen i Peter Englunds bok “Brev från nollpunkten”
Moment 4
Det är bra om du kan…
1. förklara hur arbetarrörelsen ser ut innan strejken i Sundsvall och hur den ser ut
efter strejken. (http://historyishistoric.wordpress.com)
2. ge tre internationella exempel på kvinnor som kämpade för jämställdhet under
1800-talet. (http://historyishistoric.wordpress.com)
3. ge ett exempel på en svensk kvinna som kämpade för jämställdhet under 1800talet. (http://historyishistoric.wordpress.com)
4. ge tre förklaringar till framväxten av det svenska välfärdssamhället. (Historia
Ämnesboken s319-329)
5. Beskriva samernas historia från år 1900-2000
6. ge tre förklaringar till varför Sovjetunionen föll samman under 1990-talet
(Historia Ämnesboken s373-382)
7. beskriv med tre exempel hur världen förändrades genom Sovjetunionens fall.
(http://historyishistoric.wordpress.com)
8. beskriv kortfattat den historiska bakgrunden till FN och EU. (Historia Ämnesboken
s243)
9. beskriv kortfattat den historiska bakgrunden till kriget i Syrien.
(http://historyishistoric.wordpress.com)
10. kan välja en känd familj och beskriva hur deras liv påverkats av historien.
(http://historyishistoric.wordpress.com)
Moment 5
Det är bra om du kan…
1. förklara varför Sveriges gränser ser ut som de gör och varför de förändrats under de
sista 400 åren.
2. förklara den historiska bakgrunden till begreppen: Förkrigstiden, Första världskrigen,
Mellankrigstiden, Andra världskriget, Efterkrigstiden. (Historia Ämnesboken s238338)
3. Ge ett exempel på hur den svenska göticismen skapade en bild av vår historia.
(http://historyishistoric.wordpress.com)
4. ge fem exempel på att vi lever i en judisk-kristen anglosaxisk civilisation
(http://historyishistoric.wordpress.com)
5. förklara orden: kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet när det
gäller historia. (http://historyishistoric.wordpress.com)
6. förklara varför två historiker som tittar på samma källa kan komma till två olika
slutsatser (http://historyishistoric.wordpress.com)
FRÅGOR
Moment 1
1. Vilka var hellenerna?
2. Vad är en stadsstat, förklara
3. Vad är en koloni?
4. Aten och Sparta skiljde sig åt på många sätt, Beskriv hur stadsstaterna skiljde sig
från varandra på tre områden.
5. Vilka fick inte rösta i Aten?
6. Vad betyder hybris?
7. Hur såg de grekiska männen på sina kvinnor?
8. Vad tyckte romarna om monarki?
9. Vad gjorde de med den etruskiske kungen ca 500 fvt?
10. Mot vilket folk tävlade romarna om makten i västra Medelhavet?
11. Vilken kultur såg romarna upp till?
12. Varför förvandlades den romerska värnpliktsarmén till en arme med yrkessoldater?
13. Hur förvandlades Rom från en republik till ett kejsardöme? Berätta.
14. Vad har vi fått för arv från de gamla romarna?
15. Hur såg de romerska männen på sina kvinnor?
16. Varför föll Romarriket samman? Ge minst tre orsaker.
Moment 2
1. Berätta om hur ostindiska kompaniet skapade grunden till dagens aktiebolag.
2. Vad skeppades mellan Afrika och Amerika under triangelhandeln?
3. Vad skeppades mellan Amerika och Europa under triangelhandeln?
4. Vad skeppades mellan Europa och Afrika under triangelhandeln?
5. Berätta om tre uppfinningar som ledde fram till en snabbare industrialisering i
Västeuropa. (Historia Ämnesboken s168-181)
6. Berätta om tre historiska förklaringar till att industrialiseringen skedde snabbare i
Västeuropa än på andra platser. (Historia Ämnesboken s168-181)
7. Förklara begreppet Modernism betyder. (http://historyishistoric.wordpress.com)
8. Förklara hur människors liv förändrades i det moderna samhället (Historia
Ämnesbokens168-181)
9. Berätta om den svenska utvandringen mellan 1860-1912 och vad den hade för
orsaker. (Historia Ämnesboken s207-217)
10. Varför startade den franska revolutionen? Ge tre orsaker.
11. På vilket sätt leder franska revolutionen fram till att Napoleon blir diktator?
Förklara.
12. Varför startade den amerikanska revolutionen? Ge tre orsaker.
13. På vilket sätt leder franska revolutionen fram till att USA blir världens första
moderna demokrati?
14. Vad tycker du är det bästa med Liberalismen?
15. Vad tycker du är det bästa med Konservatismen?
16. Vad tycker du är det bästa med Socialismen?
17. Vad tycker du är det sämsta med Liberalismen?
18. Vad tycker du är det sämsta med Konservatismen?
19. Vad tycker du är det sämsta med Socialismen?
Moment 3
1. ge fem förklaringar på varför européerna dominerade världen under 1800-talet,
förklara
2. Varför började första världskriget?
3. Varför kallar vi det för världskrig?
4. Vad menade Adolf Hitler med “Anschluss”?
5. Vad menade Adolf Hitler med “Lebensraum”?
6. Förklara begreppet “Imperialism”
7. Förklara begreppet “Rasism”
8. Varför startade det andra världskriget?
9. I början av det andra världskriget gick det bra för Tyskland, Italien och Japan men
sedan vände krigslyckan. Vilka händelser gjorde att krigslyckan vände?
10. Hur delades Europa upp efter andra världskriget?
Moment 4
1. Vad är arbetarrörelsen?
2. Vad var arbetarrörelsens mål under 1800-talet?
3. Vad hotade Treffenberg arbetarna med om de inte slutade strejka?
4. Vem var Abigail Adams?
5. Abigail Adams sa till sin man: "I long to hear that you have declared an
independency. And, by the way, in the new code of laws which I suppose it will be
necessary for you to make, I desire you would remember the ladies and be more
generous and favorable to them than your ancestors." Vad menade hon?
6. Vem var Elizabeth Katie Stanton?
7. Elizabeth sa: “Wasn’t Jesus born by a woman”. Varför var detta ett starkt argument
under 1800-talet i USA?
8. Vem var Kate Sheppard?
9. Kate Sheppard sa: "all that separates, whether of race, class, creed, or sex, is
inhuman, and must be overcome." Vad menade hon med det?
10. Kate Sheppard lyckades få med sig nästa alla politiska partier för kvinnlig rösträtt.
Hur gjorde hon?
11. Vilka två organisationer var emot kvinnlig rösträtt i Nya Zeeland?
12. På vilket sätt var det bra för svensk industri att Europas industri låg i ruiner efter
andra världskriget?
13. Varför ville den svenska staten ge barnbidrag till alla familjer, även de rika?
14. I USA gav staten de mesta av lönen till de som arbetade medan man i Sverige tog
ut en hög skatt. Hur tänkte man i USA och hur tänkte man i Sverige?
15. De sovjetiska ledarna var korrupta. Vad innebär korruption?
16. Varför är korruption extra farligt för ett samhälle?
17. Vad innebar det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen?
18. Varför kunde USA föra ett kallt krig medan Sovjetunionen inte kunde föra samma
krig?
19. Varför får ett planekonomiskt land som Sovjetunionen alltid en sämre ekonomisk
utveckling än ett marknadsekonomiskt land som t ex Sverige?
20. Nämn tre länder i östra Europa som blev fria när Sovjetunionen föll samman.
21. Vad innebar ett totalt kärnvapenkrig?
22. Varför slutade flera mindre krig i världen när Sovjetunionen försvann?
23. Varför misslyckades Nationernas förbund?
24. En del samhällsvetare menar att FN:s säkerhetsråd förstör FN:s möjlighet att göra
viktiga saker. Vad menar kritikerna?
25. En del samhällsvetare menar att FN:s säkerhetsråd är en av de viktigaste delarna av
FN. Hur tänker de?
26. EU är från början ett fredsprojekt som handlar om kol och stål, förklara.
27. Vem har den största makten i EU, parlamentet, kommissionen eller ministerrådet?
Argumentera.
28. Vad har England för skuld i dagens krig i Syrien?
29. Vad har Frankrike för skuld i dagens krig i Syrien?
30. Vad har Saudiarabien för skuld i dagens krig i Syrien?
31. Vad har Iran för skuld i dagens krig i Syrien?
32. Vad har alawiterna för skuld i dagens krig i Syrien?
33. Vad har sunnimuslimerna för skuld i dagens krig i Syrien?
34. Vem tycker du bär det största ansvaret för hur det ser ut i Syrien idag?
Moment 5
1. Vem var Sveriges lagliga kung 1520 evt? enligt Kalmarunionen?
2. Vad hette den unge maffialedare som tog makten och krönte sig till kung 6 juni
1523?
3. Vilka landskap i södra Sverige var inte svenska utan danska under 1500-talet?
4. I slutet av 1500-talet kan man säga att Stockholm låg i mitten av Sverige, förklara
5. Sverige hade kunnat försvinna under Karl IXs tid, varför?
6. Vad gjorde Gustav II Adolf när han kom till makten?
7. Hur såg Sverige ut när det var som störst?
8. Vad hände med Norge och Finland när Karl XIV Johan blev kung?
9. När blev Norge ett eget land igen?
10. Vad innebar Göticismen?
11. På vilket sätt hänger Sveriges inblandning i Napoleonkrigen samman med
Göticismen?
12. Ge två exempel på begreppet kontinuitet i världshistorien.
13. Ge två exempel på begreppet förändring i världshistorien
14. Ge två exempel på identitet i världshistorien
15. Vad är en bra källa? Ge två exempel.
16. Vad är en dålig källa? Ge två exempel.
17. En bra källa menar många historiker är när källan är i rätt tid, rätt plats, rätt kultur,
rätt språk och när man vet vad källan tycker om det som den berättar om. Vad
menar historikerna med det här?
18. Ge ett exempel på har en medelålders man och en tonåring kan ha olika
förförståelse om t ex alkohol.
Hjälptexter
Antiken och dagens samhälle
Idéhistoriker brukar ibland säga att vi lever i en Judisk-kristen anglosaxisk kultur. Det
betyder att mycket av vår kultur kommer från det antika judiska samhället. Vi kallar perioden
1000 fvt-500 ett För Antiken. I den judiska lagen som heter Torah finns de tio budorden.
1. Tro på Gud
2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
3. Förbud mot att ingå eder
4. Att högtidlighålla helgade dagar
5. Respekt för föräldrar och lärare
6. Förbud mot mord
7. Förbud mot äktenskapsbrott
8. Förbud mot stöld
9. Förbud mot falskt vittnesbörd
10. Förbud mot girighet
Som du märker gäller de flesta av budorden även idag. Även om de flesta människor inte
tror på Gud i Sverige idag så har Människor i vårt land trott på Gud under hundratals år.
Det finns tusentals kyrkor i Sverige som är byggda för att hedra en Gud. Även om det inte
är många som går till kyrkan under söndagar så har vi ledigt den dagen. Det är ett arv från
den judiska sabbaten, då judarna vilade. Vi har som tradition i Sverige att visa respekt för
sina föräldrar och lärare. Mord och stöld är förbjudet enligt lag. Vi blir upprörda om någon
ljuger eller är otrogna mot oss. Vi tycker heller inte om när personer roffar åt sig på andras
bekostnad. Allt detta är ett av från judendomen. Kristendomen tar sedan över de judiska
traditionerna och därför har vi dem i Sverige. De flesta av våra högtider som t ex Jul, Påsk
och Pingst har judiskt ursprung. Under den judiska högtiden Hanukka så tänder de troende
ett ljus i Minorah varje dag. Den högtiden ligger nära den kristna högtiden advent när
kristna tänder ett ljus varje vecka i en adventsljusstake. Men vi har inte bara ärvt saker från
antikens judiska samhälle utan även från greker och romare. Ord som slutar med "i" som t
ex filosofi, biologi, geologi är alla områden som grekerna upptäckte. På samma sätt är det
med ord som slutar på "-tek" som t ex bibliotek och apotek. Från romarna har vi ärvt vårt
alfabet det mesta av vårt språk och vårt politiska system med domstolar, poliser, parlament
och politiker. Den sista delen av vårt arv är det anglosaxiska eller "amerikanska" som vi
slarvigt säger idag. Från USA har vi ärvt mycket de sista 100 åren som t ex mode, kultur
och teknik.
Starka kvinnor i Grekland
Det är starka kvinnor som beskrivs i Iliaden och Odyssén; ingen sitter sysslolös. Oavsett om
det är en drottning eller en ”vanlig” kvinna sysslar hon med att väva, tvätta, passa upp på
mannen och sköta de dagliga sysslorna i hemmet. Odysseus fru Penelope beskrivs som
urtypen för den trogna kvinnan: under tjugo år som hennes man är borta och hon ansätts
av friare väver hon om dagen men sprättar upp det hon vävt under natten. Hon har
nämligen lovat friarna att när väven är färdig skall hon välja en av dessa till sin nye make.
Modernismen
Modernismen är ett sätt att tänka som bygger på att vi kan förbättra oss själva med hjälp av
nya tekniker och nya sätt att tänka. Genom att studera världen runtomkring oss kan vi lära
oss hur vi kan effektivisera våra liv. Under 1900-talet förändrades den svenska skolan.
Istället för en lärare som undervisade i många olika ämnen så började man utbilda
ämneslärare som var specialister på sina ämnen. På så sätt ville man höja kvaliteten på
elevernas ämneskunskaper. Tanken är god men den skapade en del problem. En del elever
lärde sig bara under de lektioner där de hade en relation med sin lärare. De lektioner där
eleverna hade lärare som de inte brydde sig om eller som hade lärare som inte brydde sig
om dem, där lärde sig eleverna ingenting. På samma sätt stängde man mindre sjukhus och
öppnade istället stora sjukhus med specialister. Detta ledde till en ökad vårdkvalitet men
också opersonliga kalla miljöer. Modernismen sammanfaller till del med urbaniseringen.
Urbanisering betyder att människor flyttar från landet till staden. När många människor
samlades på samma plats var det lättare att bygga stora skolor eller sjukhus. När skolorna
och sjukhusen fanns underlättade de att människor flyttade in till Staden.
Den amerikanska revolutionen
Under mitten av 1700-talet krigade monarkin Frankrike mot monarkin England. Detta krig
kallas sjuårskriget (1756-1763). Anledningen till kriget var att både Frankrike och
England ville bestämma över staterna (länderna) i Tyskland. När kriget tog slut var det
England som hade vunnit. Både Frankrike och England hade nu stora skulder eftersom krig
är dyrt. Man måste betala för sina soldater och för deras material som t ex kanoner och
ammunition. I Amerika hade England 13 kolonier. Människorna som bodde i kolonierna
kände sig som engelsmän och var stolta över sitt land. Om man bodde i en koloni så hade
man inte rätt att rösta i det engelska parlamentet (Riksdagen) men slapp istället att betala
skatt och behövde inte följa alla lagar som andra engelsmän var tvungna att följa. Till
exempel kunde man välja sin egen form av Kristendom och flickor kunde få gå i skolan.
Många i kolonierna var inte så rika men mat och andra varor var billiga eftersom de ofta
smugglades in. Detta visste de som bestämde i England men man struntade i kolonierna och
lät dem sköta sig själva. Efter sjuårskriget förändrades situationen. England behövde pengar
och man tyckte att de som bodde i kolonnerna också skulle vara med och betala det som
kriget kostat. England hade haft trupper (soldater) i Amerika för att skydda kolonierna mot
fransmännen. Det här retade upp engelsmännen som bodde i kolonierna eftersom det fanns
en tyst överenskommelse att man inte behövde betala skatt om man inte hade inflytande
över landet (No representation but no taxation). Nu krävde engelsmännen från England att
engelsmännen i Amerika skulle betala skatt utan att de skulle få något inflytande. Man skulle
kunna likna detta vid att köpa en konsertbiljett utan att få gå på konserten. Många av de
som bodde i kolonierna var beredda att betala skatt men då gjorde engelsmännen i England
två stora misstag. Det första misstaget var att införa en skatt på allt tryckt material (Stamp
act) För att sälja en bok behövde man betala skatt. När man betalat fick boken en stämpel
och då fick man sälja den. Detta ledde till att böcker och tidningar blev dyrare. Människor
som bodde i kolonierna blev irriterade och allra mest irriterade blev de som ägde förlag och
tryckerier eftersom de förlorade mycket pengar på skatten. De som ägde tryckerierna
började nu skriva om England som ett land som förtrycker folket i kolonierna. Englands
andra stora misstag var att man stiftade en lag som sa att England var det enda land som
fick sälja Tea. England skapade ett temonopol. (ensamrätt att sälja Tea). Det engelska teet
var billigare än det Tea som man tidigare hade smugglat in. På så sätt fick engelsmännen
alla tesmugglare emot sig. Vid ett tillfälle klädde tesmugglare ut sig till indianer, bordade ett
engelskt fartyg och slängde allt teet i havet. England fortsatte att höja olika skatter. Detta
ledde till att fler kolonier skapade egna parlament. England ingrep 1775 militärt och kriget
var ett faktum. I början av kriget var det engelsmännen från England som tog kontrollen. De
engelska soldaterna var inte så många men väl tränade och hade tyngre vapen. Efter en tid
började fransmännen att hjälpa kolonisterna med vapen och pengar. Nu vände kriget och
engelsmännen från kolonierna började vinna. 1783 så kontrollerade kolonialisterna alla
stater i Amerika. 1789 blir kolonierna ett eget land Amerikas förenta stater. Det är det
land som vi idag kallar USA. Det som gör den amerikanska revolutionen till en mycket viktig
historisk händelse av minst två anledningar. För det första blir Amerikas förenta stater den
första moderna demokratin i världen. Thomas Paine skrev en bok som heter “Common
Sense” där han säger att makten ska utgå från folket, utövas av folket och gagna folkets
intressen (Of the people, By the people and For the people). Det här är hur en modern
demokrati ska fungera och de flesta demokratier i världen har som mål att fungera. För det
andra utvecklades USA under 100 år fram till 1870 till världens ledande stormakt vilket
har påverkat världshistorien och den kultur vi lever i. Vi tittar ofta på amerikanska tv-serier
och har amerikanska kläder på oss.
Varför dominerade européerna världen under 1800-talet?
Det finns många hypoteser (gissningar) om varför europeisk kultur dominerar (bestämmer)
världen idag. Jag vill lyfta fram sex faktorer (saker) som jag tror har varit extra viktiga. Den
första är tävling. I den västerländska kulturen har individualism och tävling varit viktigt de
senaste fem hundra åren. En smed tävlade om kunderna med en annan smed. Resultatet
blev att endast den bästa smeden överlevde. Att den bäste får jobbet kan man kalla för
meritokrati. På 1800-talet hade tävlingen pågått så länge så att européerna hade de bästa
båtarna, fabrikerna, varorna och tjänsterna. Den andra faktorn är vetenskap. Vetenskap
bygger på att man tittar på verkligheten och drar slutsatser av det man ser. Om en mur föll
över en grupp människor under medeltiden såg människorna detta som guds straff. Saker
och ting hände på ett övernaturligt plan. När det vetenskapliga tänkandet tog fart började
människor fundera på varför muren föll. Om den var felbyggd så höll man byggarna
ansvariga för sina fel. Detta ledde till bättre murar och bättre kvalitet på de mesta. Den
tredje faktorn är demokratin. Demokrati innebär att man kommunicerar (pratar) med
varandra och försöker hitta lösningar som alla är nöjda med. När detta inte fungerar har
demokratin en metod att lösa konflikter, man röstar. Demokratin gjorde att fler och fler
europeiska länder blev mer stabila medan många länder i Asien drabbades av upprepade
uppror och krig. Den fjärde faktorn är medicin. Européerna skaffade sig kolonier
(landområden) runt om i världen. Detta ledde till att européer smittades av nya sjukdomar,
sjukdomar som vi så småningom blev resistenta mot. Dessutom ledde sjukdomarna till att
mycket pengar satsades på sjukvården. Sjukvård och ökad resistens ledde till friskare
människor som levde längre. Den femte faktorn är marknadsekonomin. Marknadsekonomi
innebär att människor köper och säljer på en marknad. Det går inte att sälja saker som
ingen vill ha. På så sätt slösade samhället inte bort pengar på för mycket onödiga saker.
Den sista faktorn var den europeiska arbetsetiken. Protestanterna sa “Ora et labora”, vilket
betyder arbeta och be. Redan tidigt under 1500-talet började européerna att utveckla en
form av avtalsrätt, vilket betydde att den som sålde en vara också var tvungen att leverera
den och att den som köpte varan var tvungen att betala det överenskomna priset. Med tiden
blev detta det vanliga beteendet, vilket ledde till att den europeiska ekonomin blev starkare
än den asiatiska eller den afrikanska. De här faktorerna tillsammans ledde till att européerna
fick ett försprång jämnt emot andra länder.
Anschluss och Lebensraum
Den tyske diktatorn Adolf Hitler var Tysklands ledare 1939-1945 var nationalsocialist
eller nazist som det oftast kallas idag. Hitler trodde inte på demokrati utan trodde att
samhället skulle bli starkare om de starka utrotade de svaga. Svaga grupper var judar,
intellektuella, slaviska folk och socialister. Därför skulle samhället bli bättre om dessa grupper
utrotades. Fyra viktiga begrepp är Anschluss, lebensraum, imperialism och rasism. Anschluss
betyder att om tyska medborgare förtrycks i ett annat land så upplevde Hitler att han hade
rätt att anfalla det landet för att skydda sina medborgare. Lebensraum betydde att tyskarna
behövde plats att växa som folk. Hitler ansåg därför att han kunde ta delar av Polen (slaviskt
svagt folk) och ge till det växande tyska folket. Imperialism betyder att starka länder upplever
att de har rätt att ta över “svagare”. Rasism innebär att man anser att det finns olika
människoraser och att visa raser är överlägsna andra raser. Att det här sammantaget gjorde
att Hitler tog beslutet att invadera det slaviska Polen. Dessutom fanns det många judar i
Polen som enligt Hitler skulle utrotas. När Hitler invaderade Polen trodde han inte att detta
skulle leda till ett världskrig. I det sista ville undvika ett krig med engelsmännen, som han
respekterade.
Strejken i Sundsvall 1879
Sundsvalls stad hade vid strejkens utbrott 9 000 invånare och staden såväl som de
närliggande sågverkssamhällena Skön, Alnö och Njurunda landskommuner växte snabbt till
följd av trävaruindustrins genombrott. Totalt 23 ångsågar fanns i Sundsvallsområdet. De så
kallade träpatronerna (företagsledarna) hade investerat i moderna effektiva ångsågar som
ersatte de gamla vattensågarna. Fattigdomen var emellertid stor bland arbetarna och livet
hårt. Bostäderna som tillhandahölls av sågverket bestod vanligen ett enda rum, där förutom
en familj även lösa arbetare kunde inhysas. 1879 bröt en stor depression (ekonomisk kris)
ut. Priserna på trävaror sjönk, vinsterna sjönk och för att motverka detta sänktes arbetarnas
löner till omkring en krona om dagen för 12 timmars arbete. När träpatronerna fick stödlån
från staten på tre miljoner kronor för att kunna hålla produktionen uppe firade de med en
stor fest. Trots detta höjdes inte arbetarnas löner och strejken var därmed ett faktum.
Den 26 maj började strejken vid Heffners sågverk och spred sig snabbt. En växande marsch
av arbetare gick från sågverk till sågverk i Sundsvallsregionen, och som mest deltog 5 000
arbetare i strejken. Alla Sundsvallsregionens sågverk utom ett drogs med i strejken. De
strejkande slog läger vid Norra berget, och sedan utan lov på Skarpskyttebanan, en halvö
nära Kubikenborg. Strejken var kännbar ekonomiskt för sågverksägarna, eftersom de måste
erlägga väntpengar till de många fartyg som anlänt inför vårskeppningen.
Sågverksägare och landshövdingen kallade in stora militärstyrkor med bland annat ett flertal
kanonbåtar och en kulspruta. Arbetarna hade god disciplin och höll sig nyktra och hade
bönemöten på kvällarna. Efter åtta dagars strejk gav landshövding Curry Treffenberg
arbetarna ett ultimatum: återgå till arbetet eller bli vräkta och fängslas enligt lagen om
lösdriveri, och hotade att återkomma nästkommande dag med bajonetter. De strejkande
skrämdes därför till att återuppta arbetet. Landshövdingens och militärens agerande gjorde
att konflikten avslutades utan att sågverksägarna behövde förhandla om arbetsvillkoren.
Träpatronerna ställde till med ytterligare en fest för att fira segern. De som återstod på
Skarpskyttebanan tvingades bort med bajonett. Polis och militär häktade senare arbetare
som pekats ut av sågverksägarna för att vara fanbärare eller ha uppmanat andra till strejk.
Flera arbetare hindrades från fortsatt arbete i staden, och vräktes med sina familjer från
sågverkets bostäder.
Landshövdingen hade haft stöd av kung Oscar II och förklarade senare sitt agerande med att
våld hade begåtts mot arbetare som inte ville delta i strejken, och att han bedömde att en
sammandrabbning var trolig mellan de strejkande och de strejkbrytare från Finland och
andra platser som var på ingående. Landshövdingen menade att han därför hade kunnat
tillämpa upprorslagen, men ansåg sig ha använt "ett mildare behandlingssätt genom att helt
lugnt spränga strejken". Landshövdingen förklarade häktningar som lett till frianden med att
han varit förd bakom ljuset av några sågverksägare. Strejken avslutades den 4 juni 1879.
För flertalet av arbetarna ledde inte strejken till förbättrade villkor. Daglönen i Tunadal
höjdes emellertid från 1,25 per dag till 1,50.[4] I Svartvik begränsades arbetet till kl. 18
på lördagar i stället för kl. 20, och äldre strejkande fick ersättning med 1,50 per strejkdag
därför att de ansågs tvingade till strejken.[6]
En sammanslutning bildades vid Stockviks sågverk någon tid efter strejken 1879 och som
hade till uppgift att samla en strejkkassa för kommande strider. Ansvaret för kassan lades på
frikyrkopastorn Isak Boström, som även hade valts till ordförande för den delegation som
företrädde arbetarna under förhandlingarna med Treffenberg. Han tillhörde inte själv den
gryende arbetarrörelsen, men valdes för att han så tydligt hade förklarat arbetarnas
fattigdom för Treffenberg. De flesta föreningsmedlemmarna var enligt Boström medlemmar
av baptistförsamlingarna eller waldenströmare – liksom Sundsvallsstrejken hade uppburits av
frireligiösa, som hade erfarenhet av föreningsliv. Efter August Palms första besök i distriktet
föll strejkkassan fullständigt samman, efter att Palm i ett våldsamt tal och med grovt
språkbruk angripit religionen. Följden blev att de troende stockviksarbetarna – bland dem
Isak Boström – skrämdes bort från den gryende fackföreningen, som någon tid därefter var
ett minne blott.
Vid den strejk som utbröt 10 år senare var arbetarna sålunda ännu inte organiserade. Det
var först långt senare när arbetarna var organiserade som förhandlingar om villkoren skedde
mellan parterna.
Tre viktiga kvinnor för rösträtten
Det finns många kvinnor som har varit viktiga i världshistorien och många som kämpat för
den kvinnliga rösträtten. Jag har valt tre kvinnor här. Den första är Abigail Adams som var
fru till Amerikas president John Adams (1797-1801). Efter den amerikanska
självständighetsförklaringen sa hon till sin man: "I long to hear that you have declared an
independency. And, by the way, in the new code of laws which I suppose it will be
necessary for you to make, I desire you would remember the ladies and be more generous
and favorable to them than your ancestors.” Fritt översatt betyder det: ”Jag är glad att du
har förklarat landet självständigt. Och, jag antar, att du nu måste stifta många nya lagar men
jag önskar att du då kommer ihåg kvinnorna och är mer generös mot dem än vad dina
förfäder har varit.” Under den amerikanska revolutionen fick kvinnor ett större inflytande
eftersom männen var ute i kriget men efter revolutionen togs rättigheterna tillbaka eftersom
männen ville ha tillbaka sina arbeten och sitt bestämmande. Nästa person som jag vill lyfta
fram är Elizabeth Katie Stanton som var en ledare för rörelsen för kvinnlig rösträtt. Hon sa:
“Wasn’t Jesus born by a woman” Fritt översatt: "Föddes inte Jesus av en kvinna”. Det man
måste komma ihåg är att världen på Elizabeths tid var mycket religiös och hennes sätt att
blanda in bibeln i debatten skapade både stor beundran men retade också upp många.
Elizabeth Katie Stanton menade att många män använde Bibeln för att rättfärdiga att de
behandlade kvinnor dåligt. Den sista kvinnan som jag vill lyfta fram är den kvinnan som
verkligen skapade den första kvinnliga rösträtten, Kate Sheppard. Kate Sheppard var ledare
för suffragetterna i Nya Zeeland. Hon sa: "all that separates, whether of race, class, creed,
or sex, is inhuman, and must be overcome.” Fritt översatt: “Allt som skiljer oss åt, om det är
ras, klass, bakgrund eller kön, är omänskligt och måste överbryggas”. Kate Sheppard ville att
män och kvinnor skulle ha samma rättigheter. Sheppard lyckades övertyga det nyzeeländska
parlamentet om att det skulle vara en bra idé om kvinnor fick rösta. De nyzeeländska
kvinnorna var redan organiserade i Temperence-rörelsen vilken hade som mål att få
männen att dricka mindre. Nu organiserade man sig för kvinnlig rösträtt. Kvinnan hade
redan en stark roll i Nya Zeeland eftersom befolkningen var liten och kvinnor behövde
förvärvsarbeta. 1893 fick nyzeeländska kvinnor som de första kvinnorna i världen, rösträtt.
I Sverige fick kvinnor rösträtt 1919 och kunde använda sin rätt i valet 1921. I
Saudiarabien får kvinnor inte rösta.
Svenska kvinnor för rösträtt
Signe Bergman född 10 april 1869, död 1960, var en av de ledande medlemmarna i
den svenska organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och var
ordförande mellan 1914 och 1917. Bergman representerade även Sverige vid flera av
Alliances kongresser 1909-20. Hon spelade en ledande roll i den internationella
konferensen för kvinnlig rösträtt i Stockholm 1911.
Hon arbetade en del år i Storbritannien, bland annat i sin kusin Martina BergmanÖsterbergs gymnastikinstitut och som assistent till en forskare på British Museum. I England
blev hon inspirerad av de brittiska suffragetterna. Hon blev kassör i Sveriges allmänna
hypoteksbank 1907 och redaktör för tidningen Rösträtt för kvinnor. Hon bodde ensam i
en våning, något som under denna tid ansågs omoraliskt för en kvinna. I en intervju i Iduns
specialnummer om den internationella kvinnokongressen förklarade hon varför hon hade
blivit medlem i rösträttsrörelsen: "Det var Carl Lindhagens andra motion om rösträtt för
kvinnor som utsattes för hån och bara sablades ned. Det var ju för vår skull han strävade,
skulle då inte kvinnor som jag ställa upp?" Bergman var organisatör för Den internationella
rösträttskongressen i Stockholm (1911), som uppfattades som en stor framgång och
brukar kallas den svenska rösträttsrörelsens största triumf. Signe Bergman avgick som
ordförande för LKPR efter att en motion om kvinnlig rösträtt hade röstats ned 1917. Lydia
Wahlström var dotter till kyrkoherden Johan Gustaf Wahlström och Ida Schmidt. Hon skrevs
in vid Uppsala universitet 1888 och blev tre år senare fil.kand. i historia, nordiska språk
och statskunskap. 1898 disputerade hon - som andra svenska kvinna. 1892 grundade
Wahlström "Upsala Kvinnliga Studentförening" och blev dess första ordförande.
Medlemmarna i föreningen var de första kvinnliga studenterna i Sverige som bar
studentmössa offentligt, vilket ansetts opassande. Efter examen studerade hon i
arkivvetenskap i Köpenhamn, undervisade i kristendomskunskap i Uppsala, drev en
flickskola i England och blev sedan rektor för Åhlinska skolan i Stockholm.
Wahlström var aktiv i rösträttsrörelsen och den tidiga kvinnopolitiska debatten. I Föreningen
Heimdals Folkskrifter gavs hennes "Den svenska kvinnorörelsen" ut 1904 (nr 84). År
1933 gav hon ut boken med samma titel, Den svenska kvinnorörelsen. Wahlström var en
av grundarna av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, och blev en av
rörelsens teoretiker och ideologer, tillhörde dess mest aktiva resetalare och skrev både
artiklar och rösträttsbroschyrer. Hon var även dess ordförande 1907-1911, och hennes
akademiska titel gav rösträttsrörelsen vetenskaplig legitimitet. Hon representerade Sverige
vid flera internationella kvinnokongresser. Wahlström var även verksam i Fredrika Bremerförbundet och fick 1939 professors namn.
Samernas historia under 1900-talet
Samerna är en av Sveriges urbefolkningar och har levt i Sverige under lång tid.
Upplösningen av den svensk-norska unionen 1814–1905 innebar att det blev svårare för
samerna att röra sig över gränserna. Många hade tidigare rört sig mellan sommar- och
vinterbeten i Norge och Sverige, en del även bort till Ryssland. För att lösa situationen
gentemot Norge, som inte ville ha "svenska" samer på sina marker, förflyttade Sverige ett
antal familjer längre söderut ända ner till Vilhelmina i Västerbotten. Detta brukar kallas
tvångsförflyttningen av Karesuandosamer. Hur mycket tvång det rörde sig om är omtvistat.
Bakgrunden var en långvarig tvist om gränserna på Nordkalotten som till sist bl.a. ledde till
att svenska samer inte fick beta sina renar i Nordnorge på sina traditionella sommarbeten
vid kusten. Resultatet blev att det fanns för många renar i förhållande till betestillgången
längst upp i norra Sverige. Alternativen var slakt eller flytt och många familjer anvisades nya
platser längre ner längs fjällkedjan. Det ledde i sin tur till konflikter med de söderboende
samerna som tvingades ge plats åt nykomlingarna. Nordsamerna hade också en radikalt
annorlunda renskötselmetod – extensiv renskötsel – som innebar att flera familjers och
gruppers renar hölls i stora hjordar som bara kantbevakades. Sydsamernas traditionella
renskötsel – intensiv renskötsel, där renarna hölls i små hjordar – slogs sönder och många
förlorade även sina renar. Denna historia är än idag som ett öppet sår för en del samer,
främst i Tärnaområdet. Under rashygienens i början av 1900-talet tidevarv blev samerna i
likhet med andra etniska grupper utsatta för kränkande handlingar, då andra raser än den
"nordiska" ansågs sämre. Exempel på rasistisk forskning är den som bedrevs vid Statens
institut för rasbiologi. Nationalromantiken innebar bland annat en åsiktsströmning där man
ansåg att varje folk hade sin bestämmelse: lappar skulle vara lappar och sköta renar. Istället
för vanliga skolor så byggdes kåtaskolor, enligt 1913 års nomadskolereform. De började
ersättas av modernare alternativ under 1940-talet, men ända in på 1950-talet fanns de
ändå kvar längst upp i norr. Många samer menar att detta, även om nomadskolorna
infördes i all välmening, var ett sätt att neka dem ordentlig utbildning och hindra dem från
att moderniseras. Först under 1950-talet och 1960-talet började de samiska skolorna
likna moderna skolor, även i skolplanen. 1977 bytte skolformen "nomadskola" namn till
sameskola. Mellan samerna och den svenska staten finns sedan lång tid tillbaka en
grundläggande konflikt om mark och dess användning, som i grunden liknar den
nordamerikanska vad gäller indianerna även om konflikterna inte tagit sig lika hårda uttryck.
Flera rättsliga tvister har förekommit mellan renägande samer och svenska staten respektive
markägare om vem som har rätt till marken, däribland Skattefjällsmålet och
Nordmalingsmålet. Samerna har i modern tid börjat söka sig tillbaka till sina rötter och vill
återknyta till sitt samiska arv även utan att äga renar. Den som är renskötare och talar
samiska har hög status inom den samiska kulturen. Samer som inte var renskötare blev
hänvisade till den svenska skolan. Den rasistiska politiken som bedrevs av svenska staten
kallades för ”Lapp ska vara lapp.” Det finns många samer som hellre lever som svenskar
efter den psykologiska mobbningen. Man mätte skallarna på samerna. Svenska forskare
grävde i början av 1900-talet upp kranier från samiska gravar. Sametinget vill att 12
kranier ska återlämnas i samisk ägo. Det samiska Siida-systemet ska vara till hjälp med
renskötsel och samisk gemenskap. Nomadiska renägande samer och svenska markägare har
drivit rättsprocesser många gånger angående vem som har rätt till marken. Sametinget är en
statlig myndighet som drivs av svenska staten. Samerna har förlorat ett stort antal
betesmarker men Sametinget ser till att renskötare ändå klarar sig. Sametinget har i princip
inte heller någon politisk makt utan det är istället den svenska staten som har full kontroll.
35 procent av de norska samisktalande samerna känner sig utsatta för diskriminering i dag.
Den känslomässiga smärta som många samer känner kan ge upphov till fysiska sjukdomar
som hjärtsjukdomar. Det finns mycket fler självmordsfall bland samer än bland svenskar.
Assimileringen sedan medeltiden och framåt, gick fort och även om det ryktas om att
samerna är folk med många förmåner, visade det sig att bara är den renskötande
folkgruppen som får bidrag. Svenska regeringen hävdar att de inte är tillräckligt jämställda.
Därför har regeringen satsat pengar för att de samiska kvinnorna ska bli jämställda med
männen. Sametingets styrelseordföranden har på senare tid varit kvinnor. Det är svårt för
många att tala om att de är samer när det finns fördomar mot dessa. Det var förr vanligt att
bli kallad lappdjävel så därför finns många samer som hellre lever som svenskar.
Sovjetunionens fall
Sovjetunionen var en samling med länder runt Ryssland som existerade mellan 19221991. Sovjetunionen var en socialistisk diktatur med Ryssland som ledande nation.
Tillsammans med andra länder i östa Europa bildade man Warszawapakten, en militär
organisation som man ville skulle bli lika mäktig som NATO (den amerikanska
motsvarigheten). Ideologin i Sovjetunionen var socialismen. Pengar skulle tas från de rika
och ges till staten för att alla skulle få det bättre. De ekonomiska skillnaderna i
Sovjetunionen var stor och i början av unionens tid fungerade politiken. Arbetslösheten
sjönk, människors hälsa blev bättre och läskunnigheten blev bättre. Ganska snabbt blev det
emellertid sämre. De nya socialistiska ledarna visade sig inte vara bättre än de gamla och de
roffade åt sig makt och pengar till sig själva. Dessutom fanns det stora fel inbyggda i
systemet. Till exempel var det svårt att belöna dem som arbetade bra eftersom en belöning i
pengar skulle göra personer till rika, vilket man trodde var dåligt för samhället. Ett annat
exempel var det så kallade “kalla kriget”. Sovjetunion såg USA som sina fiender och
försökte hindra amerikanarna att nå sina mål. När amerikanarna skickade vapen till Israel för
att landet skulle kunna försvara sig så skickade Sovjetunionen vapen till Egypten så de kunde
anfalla Israel. Skillnaden mellan USA och Sovjetunionen var att USA hade tillräckligt med
pengar för att genomföra ett kallt krig. Under 1980-talet blev det uppenbart att
Sovjetunionen halkat efter resten av västvärlden i ekonomisk och politisk utveckling.
Unionen var fattig och fick importera mat från andra länder för att folket skulle få mat. I
slutet av 1980-talet föll Sovjetunionen samman och länderna runt Ryssland blev fria. Tre
viktiga förändringar som inträffade när Sovjetunionen föll samman var: Risken för ett totalt
kärnvapenkrig minskade. Under Sovjettiden var de ryska kärnvapnen riktade mot alla stora
europeiska städer. De kärnvapen som USA hade var på samma sätt riktade mot alla större
sovjetiska städer. I och med att Warszawapakten försvann minskade risken för krig i Europa.
Många av de kalla krigen slutade när Sovjetunionen försvann. När unionen inte längre fanns,
fanns det inte lika många som skickade vapen till socialistiska diktaturer. En helt ny marknad
öppnades när Sovjetunionen försvann. Hundratals miljoner människor ville nu ha samma
saker som de personer som levde i västvärlden.
Sveriges gränser
Sveriges gränser så som de ser ut idag är en historia om våra kungar och våra krig.
Perioden mellan 1521-1866 delas i svensk historia upp i fem delar. Första delen kallas
Äldre vasatiden (1521–1611). I början av 1500-talet är det den danske kungen
Kristian II som styr över Sverige. Sverige är en del av Kalmarunionen och enligt den ska den
danske kungen även bestämma i Sverige. En ung adelsman som hette Gustav Eriksson gör
uppror och med hjälp av tyska soldater erövrar han Sverige. Han gör sig själv till kung
1523. Hans kunganamn blir Gustav I men vi kallar honom numera för Gustav Vasa. Det
som är Sverige under 1520-talet är Sverige utan Skåne, Halland, Bohuslän, Blekinge som
kontrollerades av Danmark. Istället hade Sverige delar av Finland, främst kusterna. I Gustavs
Sverige var Stockholm i mitten av riket. Danmark var den starkaste makten i Östersjön och
vi levde i ständig skräck att danskarna skulle ta över Sverige. Gustav I är mest känd för att
han gjorde Sverige protestantiskt. Det gjorde ha för att komma över kyrkans pengar så att
han kund betala tillbaka sin a skulder till Hansan (tyskarna). Under Gustav Vasas två första
söner Erik XIV och Johan III så förändras Sveriges gränser mycket lite förutom att vi
erövrade Estland. Den tredje sonen Karl IX startar krig mot Danmark, Ryssland och Polen.
Både Danmark och Polen hade starkare militärmakt än Sverige under den här tiden. Näste
kung hette Gustav II Adolf och han inleder nästa period i Sveriges historia, Stormaktstiden
(1611–1721). Gustav var klok och avslutade kriget mot Danmark och Ryssland genom
att ge dem ett gigantiskt krigsskadestånd. För att betala detta erövrade han viktiga städer i
Polen och i Norra Tyskland. Nu förändrades Sveriges karta genom att vi erövrar delar av
Polen och Tyskland. Rika hamnstäder blir svenska och vi blir en Stormakt. Efter GIIA
kommer hans dotter Kristina som är en duktig drottning men avsäger sig tronen, blir katolik
och flyttar till Rom. Efter henne kommer en annan begåvad kung, Karl X som kanske är
den person som förändrar Sveriges karta mest. I ett krig med Danmark får Sverige i och
med freden, Skåne, Halland, Blekinge, Jämtland och Bohuslän. Nu är det Sverige som är en
stormakt, åtminstone i Norra Europa. Under Karl XI:s tid behåller Sverige i stort sätt samma
karta. Karl XII försöker besegra Ryssland men Ryssland är inte längre det svaga land som
Sverige krigade mot under 1600-talet. När Karl XII blir skjuten i huvudet i Norge är
stormaktstiden slut och Sverige har förlorat de flesta områdena i Tyskland, Estland och
Polen. Under Frihetstiden (1722-1772) är det relativt lugnt i Sverige och Sveriges karta
är sig lik. 1772 gör Gustav III en statskupp för att få bort den omfattande korruption som
fanns i Sverige. I början gick det bra för kungen men så startade han ett misslyckat krig mot
Ryssland. Då vände sig adeln mot honom och han blev mördad under en maskeradbal. Efter
Gustav blev hans son Gustav IV kung under en kort period. Gustav IV blev inblandad i
Napoleonkrigen och det gick inte bra för Sverige och kungen avsattes av sin farbror som
blev Karl XIII. Karl hade inga barn. Därför importerade riksdagen en fransk general som i
Sverige fick heta Karl XIV Johan (1818-1844). Karl gav bort Finland till Ryssland och
tvingade Norrmännen till en union. Nu var Sverige och Norge i Union. 1905 blir Norge ett
eget land igen.
Göticismen
Det är viktigt att förstå att historia inte är det som varit utan att historia alltid skapas av olika
människor. Den historia som vi skriver idag är färgad av hur vi tänker idag. Det betyder att
vi måste läsa historiska dokument försiktigt. Ett exempel på detta är Göticismen Under
1600-talet ville Sverige vara en stormakt och behövde en historia som passade en
Stormakt. Därför blev historikern Olof Rudbeck populär. Enligt Rudbeck var det Sverige som
var civilisationens vagga. De första kungarna efter syndafloden kom från Sverige och flyttade
ned till Medelhavet och grundade storrikena där. Det betyder att all kultur från början var
svensk. Om vår kultur är bättre än alla andras så är det inte fel att vi tar över andra länder,
som vi gjorde under stormaktstiden. Under Napoleonkrigen i början på 1800-talet tappade
Sverige sin stormaktsroll och vi förlorade Finland till Ryssland. Detta var en nationell
katastrof som behövde förklaras. Hur kunde det starka Sverige ha blivit så svagt? Enligt det
götiska förbundet som bestod av studenter, diktare och tänkare så hade den svenska
kulturen spätts ut och blivit sämre av utländsk kultur. Vikingarna som götiska förbundet
ansåg var starka och modiga hade förstörts av influenser utifrån. Det här sättet att tänka
skulle under 1800-talet leda fram till nationalistiska partier som vi idag skulle kalla
rasistiska.
Viktiga begrepp
Ett begrepp är ett viktigt ord. Det finns många viktiga begrepp i historievetenskapen. För
oss i den här kursen är fyra begrepp särskilt viktiga. De begreppen är kontinuitet och
förändring, förklaring, källkritik och identitet. Kontinuitet är när något är lika över en längre
tid. USA har folkvalda presidenter och har haft det så under mer än 200 år. Vi kan säga
det finns en kontinuitet eftersom varje president följs av en ny president. Så har det inte
alltid varit. Innan 1776 så styrdes USA av den engelske kungen. Efter 1776 så blev det
en förändring från att en kung styr (monarki) till att en president styr landet. Som du ser
kan vi använda USA både som ett exempel på förändring och som ett exempel på
kontinuitet. En förklaring är en tolkning av vad som har hänt. Vi historiker berättar inte vad
som hände förr. Vi har ingen aning om vad som hände förr eftersom vi inte levde då. Istället
försöker vi ge förklaringar eller tolkningar om vad som skulle kunna ha hänt med hjälp av
de källor vi har. Vi kanske har hittat ett brev som en person har skrivit till en annan person
och utifrån det försöker vi förstå deras relation. För att kunna göra en så bra tolkning som
möjligt så använder vi oss av källkritik. Källkritik går ut på att använda källorna rätt. Om du
är på en fest och ser en av dina kompisar kyssa en flicka i ett hörn så är du en källa till vad
som hände på festen. Om det finns flera vittnen till kyssen så är din berättelse mer trovärdig.
Om du berättar om kyssen till en person som inte var med på festen så blir han också en
källa men antagligen en sämre källa eftersom han bara hört om kyssen i andra hand. Alla
som såg kyssen behöver inte vara en bra källa. Om en person inte tycker om en annan
person så kanske han hittar på om vad som hände och kyssen förvandlas till något mycket
mer än den faktisk var. Att prata skit om någon är inte något vi bara gör idag utan har
förekommit under alla historiska epoker. Det gäller att vara kritisk till källan, att vara
källkritisk. En källa är mer trovärdig om den ligger nära i tid, rum, språk och kultur. Om en
person levde under samma tid som Jesus och säger att han träffat Jesus är detta tänkbart.
Lever han 100 år senare så kan han inte själv ha träffat Jesus utan har fått berättelserna i
andra hand. Det är också mer troligt att en person som levde i närheten av en plats Jesus
predikade verkligen har hört honom. Det är inte lika troligt att en person som levde i ett
annat land hade hört Jesus predika. Jesus talade arameiska, kanske hebreiska och kanske
lite grekiska. Personer som säger att de träffa Jesus och hört honom predika på andra språk
är inte trovärdiga, inte heller personer som sett honom i t ex romerska kläder. I nya
testamentet finns det en berättelse där befolkningen i staden Nasaret ville kasta ut Jesus från
en klippa eftersom de var så upprörda över vad han hade sagt. I den historiska staden
Nasaret fanns ingen klippa. Därför kan vi vara ganska säkra på att den berättelsen inte är
sann. Det är alltid viktigt för historiker att vara källkritiska så att de inte förvränger
sanningen allt för mycket.
Varför kan två historiker tycka olika?
Ibland kommer historiker fram till olika förklaringar till vad som hände och varför. Ett
exempel är första världskriget. Första världskriget var ett krig som startade för hundra år
sedan, 1914 och som pågick fram till 1918. I kriget dog ungefär 65 miljoner människor.
Den vanliga förklaringen på varför Första världskriget bröt ut är att en serbisk man som
hette Princip sköt en Österrikisk prins. Österrike startade krig mot Serbien. Ryssland stödde
Serbien i kriget. Detta använde tyskarna som skäl för att anfalla Ryssland och Frankrike och
så var kriget igång. Det är Tyskland som utmålas som den stora skurken. Det är ett sätt att
se på saken. Ett annat sätt att se på saken är att både Ryssland och Frankrike hade rustat
upp i många år och skaffat sig fler soldater och fler vapen. Varför köpte man så mycket
vapen om man inte skulle använda dem? Skulden till kriget kanske måste läggas på alla de
länder som under årtionden rustade och rustade sina arméer. Att historiker kommer till olika
slutsatser eror på att de tittar på olika källor och tolkar källorna olika. Om en historiker bara
tittar på tyska dokument som skrivs innan kriget får han intrycket av att det är Tyskland som
startar världskriget. En annan historiker tittar på Rysslands och Frankrike försvarsutgifter och
får en annan bild av vad som hände. Dessutom är olika historiker olika intresserade av att
studera olika saker. Det brukar man kalla för förförståelse. En rasistisk historiker kommer att
leta efter orsaker till krig och konflikter i olika folkgrupper men det är inte bara rasister som
har en förförståelse. Vi tar alla med oss vår bild av världen nä vi försöker förstå den.