A
B
C
D
E
Teknik och Miljöenheten
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ä LV S J Ö S TA D S D E L S F Ö RVA LT N I N G
SID 1 (10) 2001-07-12
DNR 000157/2001
Handläggare: Eva Stattin
Tfn: 508 21 086
Älvsjö Stadsdelsnämnd
Förslag till nytt Miljöprogram för Stockholm 2002 - 2006
Remissvar
Förslag till beslut
Älvsjö stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen överlämna och åberopa detta
tjänsteutlåtande
Bertil Östberg
B O X 4 8 , 1 2 5 2 1 Ä LV S J Ö , B E S Ö K S A D R E S S : S T AT I O N S P L A N 1 1
T F N : 5 0 8 2 1 0 0 0 , FA X : 5 0 8 2 1 0 3 7
ABCDE
DNR 000157/2001 SID 2 (10)
Stadsdelsdirektör
Sammanfattning
Stockholms Miljöförvaltning har tagit fram ett förslag till nytt miljöprogram för staden
som ska gälla under perioden 2002 - 2006. Detta har kommit till stadsdelen på remiss.
Programmet innehåller fyra delar, ett måldokument, ett uppföljningsdokument, en
miljöutredning samt ett omvärldsdokument.
Miljöprogrammet har lyckats med det digra uppdraget att skapa ett måldokument som
spänner över samtliga miljöfrågor sammanfattat i sex prioriterade målområden.
Förvaltningen efterlyser däremot tydligare kopplingar mellan programmets olika
dokument. Måldokumentet kräver en mer uppenbar koppling till uppföljningsdokumentet
för att målen ska bli tydliga. Åtgärdsförslag med en tydligare ansvarsfördelning behövs
för att säkra att målen kan uppnås. Programmet missar att lyfta fram stadsdelarna som
viktiga medaktörer i Agenda 21-arbetet och bör också bättre tillkännage stadens
medborgare som viktiga medaktörer, där de själva ska kunna avläsa att de haft del och
inflytande i processen. Det saknas också en vision om långsiktig hållbarhet i ett brett
perspektiv.
Förvaltningen lämnar också ett antal synpunkter under varje målområde med delmål,
många synpunkter handlar om otydlighet kring målformuleringar men också förslag till
höjningar av delmål, exempelvis att andelen KRAV-märkt i stadens
livsmedelupphandlingar kan öka från dagens mål på 10% till 20% (som gäller på
riksnivå) eller förslag till nya målformuleringar, exempelvis att "Handlingsprogram ska
upprättas för fakturering av förbrukad värme för stadens egna fastigheter. Fastigheter
med direktverkande el ska inventeras och åtgärder ska ses över."
Bakgrund
Älvsjö stadsdelsförvaltning har från Stockholms Miljöförvaltning emottagit ett förslag till
nytt miljöprogram för staden som ska gälla under perioden 2002 - 2006. Programmet
innehåller fyra delar, ett måldokument, ett uppföljningsdokument, en miljöutredning
samt ett omvärldsdokument.
Stockholms Miljöprogram 2002-2006 visar hur Stockholms stad vill arbeta lokalt för att
uppfylla de nationella målet ”att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där
de stora miljöproblemen är lösta” utifrån de 15 nationella miljömål som har formulerats
och antagits av riksdagen i april 1999. De av kommunfullmäktige tidigare antagna
miljömålen för Stockholms stad i till exempel ”Handlingsprogram mot växthusgaser”
och ”Vattenprogrammet” gäller fortfarande.
ABCDE
DNR 000157/2001 SID 3 (10)
Remissens innehåll
Miljöprogrammet består av fyra delar. Ett Måldokument som innehåller förslag till
övergripande målområden samt delmål till dessa. Till detta kopplas ett
Uppföljningsdokument som innehåller utvecklande motivtexter till de delmål som finns i
Måldokumentet. Här finns även nyckeltal och ansvariga aktörer angivna. Som underlag
finns en Miljöutredning som grundläggande beskriver de viktigaste miljöaspekterna och
det tillstånd och de effekter som dessa ger upphov till. Ett Omvärldsdokument utgör
också underlag för hur man samarbetat med omvärlden i framtagandet av
Miljöprogrammet. Dokumenten ska tillsammans ge en helhetsbild av miljösituationen i
Stockholm samt ange prioriteringar för miljöarbetet i Stockholms stad. De ska också
fastställa mål för prioriterade områden samt ange hur genomförandet av programmet ska
följas upp.
Måldokumentet redovisar målen formulerade i sex övergripande målområden med därtill
specificerade delmål. Till dessa redovisas nyckeltal för uppföljning. De sex målområdena
är:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Miljöeffektiva transporter
Säkra varor
Hållbar energianvändning
Ekologisk planering och skötsel
Miljöeffektiv avfallshantering
Sund inomhusmiljö
Förvaltningens synpunkter och förslag
Förvaltningen har valt att i en sammanfattning redovisa synpunkter och förslag till
förändringar på Miljöprogrammet som helhet. Därefter följer en redovisning av
synpunkter och förslag till förändringar för varje mål, delmål och nyckeltal i
Måldokumentet och Uppföljningsdokumentet enligt den indelning av målen som finns i
Miljöprogrammet. Synpunkter lämnas generellt inte på de mål där förvaltningen inte har
något att invända.
Sammanfattande synpunkter på Miljöprogrammet som helhet.
Tydligare kopplingar mellan programmets olika dokument är nödvändigt
Miljöprogrammet har lyckats med det digra uppdraget att skapa ett måldokument som
spänner över samtliga miljöfrågor sammanfattat i sex prioriterade målområden. Att samla
upp och minska antalet mål på detta sätt skapar en tydlighet i vilka mål som gäller för
staden. Det man genom detta dock inte lyckats med, är att hålla samman måldokumentet
med underlaget (miljöutredningen och omvärldsdokumentet) och dess uppföljningsdel.
Måldokumentet kräver en mer uppenbar koppling till uppföljningsdokumentet för att
målen ska bli tydliga och dessa bör därför sammanfogas.
ABCDE
DNR 000157/2001 SID 4 (10)
Stadsdelarna som viktiga medaktörer bör synliggöras
I Uppföljningsdokumentet finns huvudansvarig för varje delmål angivet, men övriga
aktörer och delansvariga bör också framgå. Stadsdelsförvaltningarnas Agenda 21ansvariga/miljösekreterare är viktiga medaktörer som bör omnämnas i måluppföljningen
och samverkan mellan miljöförvaltningens och stadsdelsförvaltningarnas Agenda 21ansvariga/miljösekreterare bör utvecklas och synliggöras i Miljöprogrammet.
Tydliggörande av ansvarsfördelning och åtgärdsförslag behövs
Uppföljningsdokumentet bör i större omfattning specificera åtgärder eller ge exempel på
åtgärder. Att ta tillvara och redovisa beprövade metoder och goda exempel från tidigare
miljöarbete bör utnyttjas som ett medel och en vägledning för att finna åtgärder som
leder till måluppfyllelse.
Tillkännage medborgarna som viktiga medaktörer
Hur Omvärldsdokumentet ska relateras till övriga dokument är oklart. I
Omvärldsdokumentet redovisas medborgarnas inflytande och engagemang men denna
anda av medinflytande saknas i övriga dokument. Vill staden ha delaktighet och dialog
med sina medborgare är det också nödvändigt att deras synpunkter tas tillvara på ett
tydligare sätt. Stadens medborgare måste tillkännages som viktiga medaktörer och de ska
själva kunna avläsa att de haft inflytande i processen.
Vision om långsiktig hållbarhet i det breda perspektivet saknas
I ambitionen att skapa ett Miljöprogrammet med tydliga mål och bred förankring har man
misslyckats med att fånga tidens anda. Det första miljöprogrammet för 2000-talet bör,
även om programtiden endast omfattar fyra år, innehålla visioner både i det långa och
breda perspektivet. Detta för att skapa en värdegrund för fortsatt arbete utifrån Agenda
21 där miljöfrågor alltid relateras till långsiktig hållbarhet vilket innefattar såväl
ekologiska som ekonomiska och sociala aspekter.
Allmänna synpunkter på måldokumentets inledning
Inledningen är klargörande och beskriver väl upplägg och syfte med Miljöprogrammet.
Hur och med vilka metoder dokumenten har arbetas fram ger en klargörande bakgrund
till framtagandet av målen.
Avsnittet ”Så här kan Stockholmarna hjälpa till att nå miljömålen” har en bra ingång. Att
utveckla denna del och göra den mer uttrycksfull också genom att koppla den till
Omvärldsdokumentet skulle ytterligare stärka texten. Det skulle också ge dokumentet en
tydligare koppling till medborgarna som viktiga medaktörer.
ABCDE
DNR 000157/2001 SID 5 (10)
Mål 1 – MiljöEffektiva transporter
Det övergripande målet ”Trafikplaneringen ska bidra till en effektiv trafikapparat och en
minimering av utsläppen. Den kollektiva trafiken ska baseras på miljöanpassade fordon
och drivmedel. Staden ska verka för att den egna fordonsparken i så stor utsträckning
som möjligt ska bestå av miljöanpassade fordon och arbetsmaskiner.” griper över en stor
del av problematiken inom området och är relevant och tydligt.
1:3 ”Förnyelse drivmedel ska öka sin andel i fordonstrafiken till mer än fem procent
(energimässigt).”, är krångligt formulerat och svårt att förstå. Det bör omformuleras så
att målets innebörd framgår tydligare.
1:6 ”Stadens förvaltningar och bolag ska vid all upphandling av bygg- och
anläggningsentrepenader värdesätta arbetsmaskinernas miljöprestanda.” Målet bör
kopplas till någon mall eller metod som grund för hur arbetsmaskinernas miljöprestanda
ska värdesättas.
I texten som följer efter redovisade delmål kan texten förtydligas i vissa för att den ska
bli mer informativ och därmed kunna fungera som även för kunskapsspridning. Till
exempel bör det framgå varför man förväntar en liten ökning av utsläppen av koldioxid.
Liksom även varför man förväntar sig en minskning av utsläppen av kväveoxider och
kolväten. Hur man väntas minska halterna av cancerogena kolväten kan också framgå.
Det är välvalt och pedagogiskt att ta upp konsumenternas efterfrågan av närodlat och
närproducerat i detta avsnitt.
Formuleringen av nyckeltalet ”Förbrukade fordonsdrivmedel totalt samt förhållandet
fossila och förnyelsebara drivmedel per capita.” Stämmer inte överens med nyckeltalet
1.3.1 i uppföljningsdokumentet där det lyder ”Förbrukade förnyelsebara
fordonsdrivmedel per år/summan av förbrukade fordonsdrivmedel per år.” Vilket bör
vara motsvarande efter vad man i övrigt kan utläsa. Därför utgör detta ett tydligt exempel
på behovet av en tydligare koppling och sammanfogning mellan måldokument och
uppföljningsdokument.
Miljöeffektiva transporter är en knäckfråga för miljöproblematiken på många områden
och därför kan måldokumentet också ta ansvar för mer utförlig och pedagogisk
redogörelse av denna problematik. Aspekter som ekonomiska överväganden, olika
politiska ställningstaganden på så väl lokal som regional och till och med internationell
nivå kan redovisas i texten för att ge en klargörande bakgrund till problematiken. Att
även väga in och redovisa den problematik som råder för de allmänna
kommunikationerna, så som stopp i tunnelbanetrafik och försenade pendeltåg, skulle visa
att miljöproblemen också måste relateras till andra frågor, som sociala och ekonomiska
aspekter, för att åstadkomma långsiktigt hållbar utveckling.
ABCDE
DNR 000157/2001 SID 6 (10)
Mål 2 – Säkra varor
I det övergripande målet ”Staden ska, i sin allt mer vidgade roll som kund och inköpare
av kemiska produkter och andra varor samt tjänster vara föregångare när det gäller att
ställa krav på miljöanpassning. Krav ska ställa på t.ex byggmaterial, fordonsdetaljer,
kemikalier, elektronik och livsmedel.” bör man, för att förtydliga och styra upp målet,
ange samtliga av de områden som ska omfattas av krav istället för att endast ange
exempel på områden.
2:1 ”De prioriterade ämnena som redovisas i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG,
bilaga 10) ska mätas. Materialflödesanalys med åtgärdsförslag ska upprättas om
ämnena förekommer som miljöförorening i staden.” Är ett krångligt formulerat delmål
som bör kunna förenklas. Det bör också framgå när materialflödesanalys och
åtgärdsförslag ska vara klart.
2:7. Det kan vara relevant att till målet: ”Staden ska ta initiativ till att försäljare och
användare av konstnärsfärger, som innehåller kadmium, minskar försäljningen och
användningen med 30 procent”, som en vägledning, komplettera med förslag på
konstnärsfärger och annat material som kan ersätta de skadliga färgerna som ska fasas ut.
2:10 ”Alla förvaltningar och bolag som hanterar kemiska produkter samt varor
(behandlade med kemiska produkter) ska redovisa en plan för hur de mest
miljöanpassade produkterna och varorna ska upphandlas (enligt
produktvalsprincipen):” Var och till vem ska planen som omnämns i målet redovisas?
2:11. ”Stadens verksamheter ska i sin upphandling öka andelen livsmedel, som uppfyller
kriterierna för KRAV-märkning, till minst 10 procent.” Många av stadens
stadsdelsförvaltningar har sedan länge haft detta som mål och flera har redan uppnått
eller är nära att uppnå målet. Därför kan man ifrågasätta målets ambitionsnivå. Då man
på riksnivå höjt målet om ekologiskt livsmedel från 10 procent till 20 procent bör
Stockholms stad inte vara sämre, utan ska med ambitionen att skapa ett gott föredöme ha
ett mål som motsvarar det nationella.
I avsnittet ”Rådighet och aktörer” är det lämpligt med ett tydligare direktiv för hur
stadsdelsförvaltningarnas upphandlare ska agera genom att man i större utsträckning
beskriver hur man kan och ska ställa krav på ämnen som ska uteslutas. Eftersom
kunskaperna hos upphandlingsansvariga i stadsdelarna i många fall kan vara bristfällig i
dessa frågor, vore det också lämpligt med ett eget delmål formulerat kring
kunskapsspridning och kompetensutveckling för samtliga inom staden som är inblandade
i upphandling av varor och tjänster.
ABCDE
DNR 000157/2001 SID 7 (10)
Mål 3 – Hållbar energianvändning
Det är svårt att avläsa ambitionsnivån inom detta målområde då huvudmålet
”Fjärrvärme och alternativa, icke-fossila bränslen, ska utgöra basen i Stockholms
konsumtion av energi. Energibesparingar ska ske på sådant sätt att människors bostadsoch arbetsmiljöer inte försämras och inomhusproblem uppstår.” har dålig koppling till
delmålen. Målet behöver omformuleras för att inte lämna det öppet för godtycklig
tolkning. Som det nu är formulerat skulle man kunna läsa det som att ”om” energi ska
sparas är det viktigt att ta hänsyn till bostads- och arbetsmiljöer så att inomhusproblem
inte uppstår. Istället bör målet tydligt klargöra ”att” energi ska sparas och därför föreslår
förvaltningen följande formulering av huvudmålet:
”Fjärrvärme och alternativa, icke-fossila bränslen, ska utgöra basen i Stockholms
konsumtion av energi. Staden skall verka för och bidra till ett ökat energisparande. Detta
ska ske på ett sådant sätt att människors bostads- och arbetsmiljöer inte försämras.”
3:2 ”Andelen fossila bränslen inom fjärrvärmen ska vara högst 20 procent av tillförd
energi.”, är ett oklart mål som bör ändras till: ”Andelen fossila bränslen inom fjärrvärme
ska vara högst 10% av tillförd energi och allt tillskott ska klaras med förnybara
bränslen/energikällor.”. Utan denna ändring kan ju faktiskt användningen av kol och olja
öka om energiförbrukningen ökar vilket är sannolikt då inflyttningen till staden är stor.
3:3 Målet bör separeras i två olika delmål för att göra dem tydligare enligt följande:
”Totala energianvändningen, el och uppvärmning, ska minskas med tio procent inom
stadens egna verksamheter.” samt ”Företag och hushåll ska förmås att miljöanpassa
samt minska sin energianvändning med fem procent.”
3:4 ”Handlingsprogram ska upprättas för fakturering av förbrukad värme i enskilda
lägenheter i flerbostadshus ägda av Stockholms stad.”, är ett bra mål som bör efterföljas
av ytterligare delmål om stadens egna fastigheter och förvaltningens förslag till
formulering av detta delmål är: ” Handlingsprogram ska upprättas för fakturering av
förbrukad värme för stadens egna fastigheter. Fastigheter med direktverkande el ska
inventeras och förslag till åtgärder ska tas fram.”
Kommentar till mål 3:2 samt tillägget till 3:4: Ska vi nå målet att minska
energianvändningen med 10% inom stadens egna verksamheter är det först ett antal
åtgärder som måste vidtas. Såväl fakta som incitament saknas för att den enskilda
enheten ska vara beredd att göra besparingar. Idag är uppvärmningskostnaden ofta
inbakad i hyran, många lokaler värms fortfarande med direktverkande el (exempelvis
barnstugor) där det är svårt att särskilja eluppvärmningskostnaden från övrig driftel.
Incitament saknas för installationer av energisparsystem, exempelvis värmepumpar och
värmeväxlare. Därför är det av stor vikt att mål för de egna verksamheternas minskade
förbrukning av el och värme formuleras.
ABCDE
DNR 000157/2001 SID 8 (10)
Under avsnittet ”Rådighet och aktörer” är det viktigt att tydliggöra den enskilde
individens roll och ansvar i större utsträckning. En beskrivning av hur staden tänkt arbeta
med information kring energibesparingar är relevant och kopplingar till stadsdelarnas
lokala Agenda 21-arbete bör framgå.
I Uppföljningsdokumentet under mål 3.3 måste det ha skett en felredigering för texten
håller inte ihop och bör därmed ses över.
Under mål 3.4 bör tillägg om handlingsprogram för fakturering av förbrukad värme i
stadens egna fastigheter utvecklas (enligt tillägg av mål ovan).
Mål 4 – Ekologisk planering och skötsel
Detta avsnitt innehåller ett flertal begrepp som inte är allmänt vedertagna. Därmed blir
målen svårtydda för den som inte har full kännedom inom detta område. Därför bör
texten kompletteras med en ”ordlista” eller något annat som klargör begreppen för att
undvika problematik med ”tolkning” av begrepp och definitioner.
4:1 ”Vägtransportsystemets yta i Stockholm ska, på per capita, minska eller förbli
oförändrat.” Vad är definitionen av ”vägtransportssystemet yta”? Hur realistiskt är målet
då även regionala aspekter måste vägas in för att målet ska vara uppnåeligt?
4:2 ”Staden ska endast påbörja större vägutbyggnader som leder till minskat eller
omförändrat biltrafikarbete i regionen.” Vad är definitionen av ”biltrafikarbete”? Ett
tillägg till målet bör vara följande: ”Staden ska endast påbörja, eller planera för, större
vägutbyggnader som leder till ett minskat eller oförändrat……….”
4:4 ”Ingen exploatering ska under programperioden ske i följande grönområden”
…………..
Målet bör ha tillägget att: ”Samtliga inblandade aktörer ska ha tillgång till nödvändigt
underlagsmaterial för att kunna göra bedömningarna enligt ovanställda kriterier”.
4:5 ”Mångfalden i stadens natur ska öka genom en ekologiskt inriktad skötsel av
…………..”
Vad är definitionen av ”ekologiskt inriktad skötsel”?
Den sista formuleringen där man nämner att ”Därutöver ska ett ökat intresse för
Stockholmsnaturens kvaliteter ………….” bör också formuleras som ett tydligt delmål
som rör information och engagemang som ska spridas till allmänheten. Varför man valt
att formulera detta som något ”Därutöver” övriga mål är oklart.
ABCDE
DNR 000157/2001 SID 9 (10)
4:6 ”Förorenade markområden ska identifieras och vidare spridning av föroreningar ska
förhindras.” Hur ska vidare spridning av föroreningar förhindras? Behovet av förslag till
åtgärder är uppenbart i detta avsnitt.
4:10 ”Stadens kunskap ska öka om konsekvenserna av övergödning på mark.” Vad är
definitionen av ”staden” i detta sammanhang? Vilkas kunskap är det som ska öka?
Ingången till texten som följer på delmålen bör ses över då den inte följer samma mönster
som i övriga avsnitt där man i textens ingång kopplar till målets syfte.
I avsnittet om ”Biologisk mångfald” nämns att staden behöver beakta ett mer ekologiskt
perspektiv för att vända trenden. För att förtydliga detta är det lämpligt att ge exempel på
hur staden kan beakta ett mer ekologiskt perspektiv.
I avsnittet ”Rådighet och aktörer” kan man gärna utveckla texten kring de olika
aktörernas roller i påverkan av biologisk mångfald, mark- och vattenföroreningar.
Allmänhetens kunskapsbrister är exempel på ett av de områden där förbättringar är
nödvändiga för att nå måluppfyllelse.
I Uppföljningsdokumentets nyckeltal 4.8.1 ”Andelen väg som inte saltas.” bör även
stadsdelsförvaltningarnas ansvar framgå. Tidsenheten för nyckeltalet bör vara per år.
Mål 5 – MiljöEffektiv avfallshantering
”En ekologisk hållbar utveckling ska främjas genom resurshushållning och ett
miljöanpassat användande av material, råvaror och energi. Den mängd avfall som
produceras per capita bör minska. Stockholmarna ska erbjudas en avfallshantering som
är utbyggd och av hög kvalitet och servicegrad. Källsortering och återvinning ska
uppmuntras. Avfallet ska omhändertas på ett miljöanpassat sätt.” Om målet ska gripa
över hela avfallsproblematiken, vilket är lämpligt i detta fal, bör huvudmålet också ha en
del som omfattar farligt avfall. Målet bör också formuleras om, så att lydelsen blir att
mängden avfall ska minska (inte enbart bör minska). Att använda bör i ett mål av denna
karaktär är alltför vagt.
5:1 ”Staden ska skapa de förutsättningar som krävs för att hushåll och verksamheter ska
ha goda möjligheter att sortera ut farligt avfall. Miljö- och hälsofarliga ämnen från
farligt avfall ska inte läcka ut till miljön.”, är ett otydligt och bör delas upp i två delmål.
Ett klargörande av vad som menas med ”goda” möjligheter att sortera ut farligt avfall är
lämpligt. ”Miljö- och hälsofarliga ämnen från farligt avfall ska inte läcka ut i miljön”
bör vara ett eget delmål.
5:5 ”Stadens kunskap ska öka om Stockholms totala avfallsflöde.” Vad är definitionen av
”staden” och vilka är det som ska ha ökad kunskap om det totala avfallsflödet?
ABCDE
DNR 000157/2001 SID 10 (10)
Under avsnittet ”Nyckeltal” i måldokumentet beskrivs att det idag saknas tillförlitlig
statistik och därmed endast är möjligt att göra grova uppskattningar av det totala avfalls
flödet. Därför föreslår förvaltningen att ett delmål bör vara att under programperioden
arbeta fram tillförlitlig statistik för att kunna göra denna bedömning.
I Uppföljningsdokumentet är det lämpligt att redovisa nyckeltal för kompostering från
restauranger och storkök.
Nyckeltalen 5.3.1 och 5.3.2 kräver förtydligande kommentarer för att bli överskådliga.
5.5.2 ”Mängden avfall från verksamheter som produceras i Stockholm per år.”
Nyckeltalet bör kommuniceras med stadsdelsförvaltningarna och dessa bör framgå som
delansvariga för målet.
Mål 6 – Sund inomhusmiljö
”Bostäder i staden ska erbjuda en hälsosam miljö och hög kvalitet när det gäller frihet
frän störande buller, skadliga emissioner, fukt, radongashalter etc. När bostäder byggs i
Stockholm ska krav ställas på byggarna utifrån stadens ekologiska program.” Målet är
tydligt och griper över en stor del av problematiken. För ett mål av denna karaktär bör det
dock framgå vad samtliga exempel på hög kvalitet är, istället för att som nu använda etc.
Hänvisning till programmet Ekologisk program gör dock indirekt målet otydligt då det är
oklart hur detta program ska tillämpas. Vad som gäller vid ombyggnad av befintliga
fastigheter är ett ”problemområde” som inte tillräckligt har klargjorts.
6:4 ”Ventilation där människor vistas, med prioritering av barns miljöer, ska minst
uppfylla gällande normer och ha en sådan funktion att god luftkvalitet erhålls.” Är ett
viktigt mål som kan formuleras om för att förenkla läsligheten av målet.
Texten som följer efter delmålen har en bra och klargörande ingång som bör utgöra ”gott
exempel” för texter i anslutning till övriga delmål.
