Svar pä skriftligt spörsmäl SSS 39/2015 rd
Svar pä skriftligt spörsmäl om konventionen om barnets rättigheter
och den smäbarnspedagogiska verksamheten
Tili riksdagens talman
l det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Arade talman, tili den minister
som saken gäller överlämnat följande skriftliga spörsmäl SS 39/2015 rd undertecknat av riksdagsledamot Katja Hänninen / vänst:
Vilka ätgärder ämnar riksdagen vidtaför att säkerställa att Finland inte genom nedskärningar och inbesparingar i dagvärden, ntbildningen och socialstöden överträder FN:s
konvention om barnets rättigheter?
Som svar pä spörsmälet anförjag följande:
Finland har förbundit sig att följa bestämmelsema i Förenta nationemas konvention om bamets
rättigheter (FördrS 59-60/1991, nedan bamkonventionen). Konventionen trädde i kraft i Finland
är 1991. Bamkonventionen förpliktar konventionsstaten att trygga bamets rätt tili skydd och
omsorg, tillgäng tili samhällets resurser samt rätt att delta i beslutsfattande som gäller bamet och
i samhällslivet. Bamets rättigheter som är inskrivna i bamkonventionen ska verkställas i hela
bampopulationen och i varje bams liv. l konventionen avses med bam en person under 18 är.
Centrala principer i konventionen är förbud mot diskriminering, bamets bästa, bamets rätt tili
liv, överlevnad och utveckling samt beaktande av bamets äsikter. Anordnandet av dagvärd för
bam omfattas i synnerhet av artikel 18 i bamkonventionen, som bland annat kräver att konvent-
ionsstatema ska vidta ätgärder för att säkerställa att bam tili forvärvsarbetande föräldrar har rätt
att ätnjuta bamomsorgstjänster. Bamkonventionens förpliktelser gällande gmndutbildning samt
andra stadiets och högre utbildning definieras i 28 artikeln i konventionen. l artikeln förpliktas
konventionsstatema bland annat att göra grundutbildningen obligatorisk och kostnadsfi-i sarnt
jämlikt tillhandahälla utbildning pä andra stadiet.
Enligt statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram (Lösningar för Finland. Förhandlingsresultat
om det strategiska regeringsprogrammet 27.5.2015) ska ett program för utveckling av bam- och
familjetjänster genomföras. Utgängspunkten för utvecklingen är de olika familjeformema och
att bamens intressen ska främjas. Enligt programmet ska föräldraskapet och lägtaröskeltjänster
stödjas. Servicen ska ges utifrän barnens och familjemas behov och vara tvärsektoriell. Ocksä
skolan och förskoleverksamhet ska vidareutvecklas för att stödja bamets välbefinnande. Vidare
konstateras det i programmet att ledningen av bam- och familjepolitiken och av tjänsterna for
bam och familjer ska vara tvärsektoriell, att en konsekvensbedömning av de beslut som gäller
bam och familjer ska införas samt att befolkningens behov fortsättningsvis ska vara utgängs-
punkten för budgeteringen och att uppföljningen av bamens välbefinnande ska vidareutvecldas.
l regeringsprogrammet flnns ocksä en anteckning om att integrationen ska effektiviseras tili exempel genom att bamen deltar i förskoleverksamheten.
Svar pä skriftligt spörsmäl SSS 39/2015 rd
Likasä har regeringen förbundit sig tili en balansering av den offentliga ekonomin och tili stmkturreformer. Enligt bilagan tili regeringsprogrammet ska den subjekti va rätten tili dagvärd begränsas tili halvdagsvärd när en av föräldrama är moderskaps-, faderskaps- eller värdledig eller
lyfter hemvärdsstöd för att sköta ett av familjens andra bam. Den subjektiva rätten tili dagvärd
begränsas tili halvdagsvärd ocksä när en förälder är arbetslös. Privatvärdsstödet begränsas pä
motsvarande sätt. Aven om den subjektiva rätten tili dagvärd begränsas, har varje bam ändä
fortfarande rätt tili halvdagsvärd. Om bamets tillväxt och utveckling sä kräver har bamen fort-
sättningsvis möjlighet tili heldagsvärd när det är i bamets intresse.
En annan inbesparingsätgärd enligt bilagan tili regeringsprogrammet är att höja förhällandet
mellan antalet barn och antalet pedagoger frän 1/7 tili 1/8 i dagvärden av bam över 3 är. l ett
intemationellt perspektiv är personaldimensioneringen inom smäbamsfostran i Finland fortsättningsvis pä en bra nivä även efter reformen. Enligt undersökningar är en viktig faktor för kvaliteten pä smäbamspedagogiken, vid sidan av förhällandet mellan antalet bam och vuxna, hur
välutbildad personalen är och hur verksamheten organiseras.
Lagstiftningen gällande dagvärd av bam revideras som bäst i etapper. Lagen om barndagvärd
(36/1973) byter mbrik tili lagen om smäbamspedagogik genom ändringen av lagen om bamdagvärd (580/2015) som träder i kraft den första augusti 2015. Enligt 5 a § i lagen om smäbamspedagogik ska gmppema inom smäbamspedagogiken bildas och lokalema planeras och
användas sä att de syften som föreskrivs för smäbamspedagogiken kan uppnäs. l en daghemsgrupp fär samtidigt vara närvarande högst det antal bam som svarar mot tre personer i värd- och
fostringsuppgifter. Syftet med denna reform är att förebygga alltför stora bamgmpper. Genom 2
a § i lagen om smäbamspedagogik ska mälen för smäbamspedagogiken uppdateras. Lagen om
smäbamsfostran betonar även bamets intresse och smäbamspedagogiken som en rättighet som
tillhör bamet. Enligt 9 § i lagen är Utbildningsstyrelsen sakkunnigt ämbetsverk för smäbamspedagogiken. Utbildningsstyrelsens uppgifit är att ansvara för utvecklingen av smäbamspedagogiken samt följa anordnandet av smäbamspedagogik och utarbeta de nationella gmndema for pla-
nen för smäbamspedagogik. Mälet är att fortsätta helhetsreformen av lagstiftningen gällande
smäbamspedagogik under denna regeringsperiod.
Enligt bilagan tili regeringsprogrammet ska de klientavgifter som debiteras för dagvärden ändras sä att kommunemas intäkter frän avgifter ökar med 54 miljoner euro frän och med är 2017.
Okningen av avgiftema kan genomföras antingen genom en höjning av de nuvarande avgifitema
eller genom att en ny högsta avgiftsklass tas i bruk. Samtidigt utreds ändamälsenligheten hos
avgiftsklass 0, och problemen med bidragsfällor. l beredningen av förnyelsen av klientavgifter-
na utreds avgiftemas rimlighet och mälet är fortsättningsvis att se tili att avgiftema inte utgör ett
hinder för deltagande i smäbamspedagogik. Aven avgifterna för skolelevers morgon- och efter-
middagsverksamhet förnyas och samtidigt utvidgas kommunemas sl<yldighet att sänka avgiften
eller efterskänka avgiften pä socioekonomiska gmnder.
Undervisnings- och kulturministeriet har delat ut sammanlagt cirka 275 miljoner euro i statsun-
derstöd ären 2010-2015 för att minska gruppstorlekama inom den gmndläggande utbildningen.
Vären 2013 utgjorde andelen stora under/isningsgrupper med över 25 elever cirka 12 procent
Svar pä skriftligt spörsmäl SSS 39/201S rd
av alla undervisningsgmpper i klassema 1-6, da motsvarande procentandel är 2008 var över 20
procent. Tack väre understöd beviljade av undervisnings- och kulturministeriet har de stora
undervisningsgruppemas andel nastan halverats sedän är 2008. Statsunderstöden har minskat de
Stora undervisningsgmppemas andel i hela landet. Med hjälp av understöden har man strävat
efter att förbättra undervisningens lcvalitet samt läramas möjligheter att bättre beakta olika elevers och elevgruppers behov. Enligt regeringsprogrammet kommer statsunderstöden som bevil-
jas för att minska gruppstorlekama inom den grundläggande utbildningen att upphöra under
denna regeringsperiod. Dessutom upphör delvis beviljandet av andra understöd ägnade att för-
bättra den allmänbildande utbildningens kvalitet.
Regeringens spetsprojekt för den gmndläggande utbildningen är nya mlämingsmiljöer och digitalisering i grundskoloma. Mälet är att modemisera sätten att lära sig och lärandemiljöerna inom
den gmndläggande utbildningen sä att de kan svara pä kommande utmaningar. Dessutom betonas den framtida kompetensbasen. Mälet för projektet är att förbättra inlärningsresultaten och
minska skillnaderna i inlämingsresultat. Dessutom ska satsningar göras pä skoltrivsel, och barnens och de ungas psykiska och fysiska välmäende ska förbättras. Sparätgärdema äventyrar inte
bamens rätt tili avgiftsfri gmndläggande utbildning.
l regeringsprogrammet fastställs det att yrkesutbildningen är foremäl för ett inbesparingsmäl pä
cirka 190 miljoner euro. Man har för avsikt att uppnä inbesparingsmälet genom att reformera
yrkesutbildningen. Mälet med reformen är att stärka yrkesutbildningens samhälleliga betydelse.
Finansieringen av utbildningen samt utbildningsstmkturema reformeras, dock sä att behörigheten för fortsatta studier kvarstär. Dessutom tryggas en regionalt sett heltäckande utbildning och
växelverkan mellan utbildning och arbetsliv intensifieras. Inbesparingar eftersträvas genom att
eliminera överlappningar i utbildningen bland annat genom att avlägsna gränsema mellan ungas
och vuxnas yrkesutbildningar samt samia utbildningsutbudet, finansieringen och stymingen tili
en enhetlig helhet som lyder under undervisnings- och kulturministeriet.
Enligt regeringens riktlinjer kommer indexhöjningar för förmäner som är bundna tili folkpensionsindex eller konsumentprisindex inte att genomföras är 2016. Detta päverkar även bamfamiljemas förmäner. Bambidragets indexbundenhet avskaffas frän och med är 2016.
Enligt artikel 3 i bamkonventionen ska bamets bästa komma i främsta rummet vid alla ätgärder
som rör barn, väre sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Regeringens avsikt är att justera änd-
ringama i den subjektiva rätten tili dagvärd pä ett sädant sätt att rätten tili heldagsvärd inom
smäbamspedagogiken bibehälls om bamets tillväxt och ufrveckling sä kräver och det är i bamets
intresse. Som helhet kan man konstatera att inskrivningarna i regeringsprogrammet om smäbamspedagogiken, den grundläggande utbildningen, utbildningen pä andra stadiet och bamfamiljens förmäner inte äventyrar verkställandet av förpliktelsema i barnkonventionen. Regeringen gör ännu i sambana med varje enskilt lagförslag en separat, mer detaljerad bedömning av de
samhälleliga konsekvenserna, inklusive konsekvensema för bamen, samt lagförslagens förhäl-
lande tili grundlagen.
Svar pä skriffligt spörsmäl SSS 39/2015 rd
r\
Helsingfors 13.7.2015
[Uu^\1 rt ^
Undervisnings- och hilturminist^r Sa^ni Grahn-'•Latonen
