Förvaltningshögskolans rapporter
nummer 67
84 % män
Kvinnor och män i
kurslitteraturen
[Korrekturversion – ej identisk med det tryckta originalet]
David Karlsson
Carina Andersson
1
84 % män. Kvinnor och män i kurslitteraturen
David Karlsson och Carina Andersson
Första upplagan
Första tryckningen
© 2004:
Omslagsidé:
Tryckning:
ISSN:
Författaren
Stefan Petersson
Elanders Graphic Systems
1401-7199
2
Förord
Förvaltningshögskolan har under ett antal år bedrivit ett aktivt jämställdhetsarbete. Genom seminarier, föreläsningar, personalutbildning
och forskning sätts fokus på jämställdhetsproblemen i, och utanför,
universitetet. I det pedagogiska arbetet finns en uttalad målsättning
att alla kurser skall innehålla inslag där könsrelaterade frågor
problematiseras.
1997 publicerades en rapport författad av de till Förvaltningshögskolan knutna forskarna Anna Cregård och Patrik Johansson med
titeln 89 % män. Rapporten var en sammanställning av kurslitteratur
vid institutionen och vid andra universitet i Sverige 1996 och belyste
på ett tydliget sätt den stora dominansen av manliga läroboksförfattare. Studien rönte uppmärksamhet i flera större tidningar.
Som ett led i Förvaltningshögskolans jämställdhetsarbete uppdrogs
2003 åt David Karlsson och Carina Andersson att göra en uppföljande
studie till 89 % män. Arbetet genomfördes under 2003-2004 2003-2004
och resultaten redovisas i denna rapport.
Åsa Boholm
Professor, jämställdhetsombud vid Förvaltningshögskolan
3
Innehåll
Om man inte kan mäta det man vill får man mäta det man kan ..5
89 % män – 1996 .............................................................6
Studenternas åsikter .........................................................8
Studiens syfte ...................................................................9
Könsfördelningen på litteraturlistorna .......................................10
Förvaltningshögskolan ...................................................10
Övriga universitet ..........................................................12
Utgivningsår, språk och nivå ..........................................15
Ämne..............................................................................18
Antalet författare per bok...............................................20
Jämställdhetsperspektiv .............................................................21
Studentlitteratur .........................................................................24
Avhandlingar i offentlig förvaltning ..........................................27
Resultat i sammanfattning .........................................................31
Om undersökningen ...................................................................33
4
Om man inte kan mäta det man vill får man
mäta det man kan
Vad är det man mäter när man räknar andelen män och kvinnor bland
författare i kurslitteratur och hur det har förändrats över tid? Är det
ett mått på en jämställdhetsnivå? Svaret är att ja, könsfördelningen hos
författarna på de böcker som ligger till grund för våra universitetsutbildningar säger något om jämställdheten i samhället och i akademin,
men självfallet, det är bara en del av sanningen. Jämställdhet handlar
om så mycket mer än jämn könsfördelning. Det är emellertid en del
som ganska enkelt kan mätas – och som man därför bör mäta!
Någon kanske invänder att det är innehållet i böckerna som används i
den högre utbildningen som borde granskas, och att vem som skrivit
dem är av sekundär betydelse. Det är ingen garanti för att kvinnliga
författare behandlar dessa aspekter bättre än manliga. Och det är
självklart korrekt om man är ute efter att ta reda på i vilken grad
samhällets könsproblematik behandlas inom ramen för de kurser som
ges. Men vi menar att det även finns flera argument för att
författarens könstillhörighet har betydelse i sig – både för texternas
innehåll och hur läsaren bedömer dem.
Att enbart författarnamnet på en text påverkar läsarens inställning till
texten är känt sedan länge. I en ofta refererad studie från 1980-talet1
visades hur uppfattningen om en viss text varierar utifrån läsarens
kännedom om författarens könstillhörighet. I studien ingår en text
författad av byrådirektören vid Universitets- och högskoleämbetet. En
grupp försökspersoner får ta del av texten angiven med manligt namn
och en annan grupp får uppgift om att byrådirektören är kvinna. I
1
Einarsson, Jan och Hultman, Tor G: Godmorgon pojkar och flickor, 1984, Liber, Malmö
5
övrigt är texten identisk. Resultatet av studien visar att den manliga
byrådirektören bedöms som mer trovärdig och kompetent än den
kvinnliga byrådirektören. Ur resultatet framkommer även att det
främst är männen som framhäver den manliga byrådirektören.
Einarssons och Hultmans studie visar alltså att läsarens åsikter och
fördomar om vad som är manligt och kvinnligt gör att författarens
kön påverkar hur man läser en text oberoende av dess faktiska
innehåll.
Enbart mot bakgrund av det skulle man i och för sig kunna ställa
frågan om det inte vore bäst att avköna författarnamn och referenser,
till exempel genom att konsekvent ersätta författares förnamn med
initialer. Om det inte gick att utläsa vilket kön en textförfattare har
elimineras risken för kvinnliga författare att diskrimineras av en
fördomsfull läsare.
Men det man samtidigt skyler över om man tar bort könsidentifierande faktorer ur texter är de stora skillnader som finns mellan
andelen kvinnliga och manliga författare. Och därmed riskerar man
att blunda för ett av forskarvärldens största problem: bristen på
jämställdhet.
89 % män – 1996
1996 genomförde Anna Cregård och Patrik Johansson, båda forskare
vid Förvaltningshögskolan och Göteborgs universitet, en uppmärksammad studie där könsfördelningen i kurslitteraturen analyserades
ur ett könsperspektiv. Deras rapport, vilken publicerades 1997 som
nummer 4 i Förvaltningshögskolans rapportserie, fick den talande
titeln 89 % män.
6
Cregård och Johansson framhöll bland annat att: ”Kvinnor och män
skildrar fenomen ur olika perspektiv, de kan som författare vara förebilder för studenter, samt att kvinnor är en resurs som inte fullt ut utnyttjas”.
Om, hur – och i så fall varför – kvinnor forskar och skriver vetenskap
på ett annat sätt än män är föremål för diskussion och forskning.
Detta är dock inte en fråga som denna studie på något sätt kan besvara. Men att så är fallet är många övertygade om, även om man
kommer till slutsatsen utifrån olika argument.
Kvinnor och män lever i mycket olika liv och har olika erfarenheter
och intressen. Arbetsmarknad och hemarbete är könssegregerade,
kvinnors och mäns möjligheter till inflytande i samhället och sina
egna liv är ojämnt fördelade till kvinnors nackdel. Det är inte orimligt
att tänka sig att dessa livserfarenheter och könsrelaterade intressen
påverkar forskarkarriärer och författarskap.
Vi vet också att akademin är könssegregerad – i två dimensioner.
Vertikalt är bilden klar: bland studenterna är kvinnor numera i
majoritet, men på nästan alla områden minskar andelen kvinnor ju
högre upp i den akademiska hierarkin man kommer. Andelen kvinnor har ökat över tid, men ökningstakten är med förlov sagt långsam.
Horisontellt finns det utbildningar som praktiskt taget saknar företrädare för ettdera könet, och i många fall är snedfördelningen inte total
men tydlig. Forskare lever i denna verklighet och att det därför påverkar deras författarskap är mer rimligt än orimligt. Segregeringen
stryker under Cregårds/Johanssons förebildsargument. Även om det
inte finns några rationella argument för att män skulle vara bättre forskare än kvinnor, eller entydiga belägg för att den vetenskapliga
produkten blir annorlunda beroende på författarens kön, så behövs
kvinnliga förebilder som förändrar schablonen om forskaren som man.
7
Läroböckerna är en spegel av könssegregeringen i akademin, det finns
allt för få kvinnliga seniora forskare och därför för få läroboksförfattare. I synnerhet gäller detta på områden där kurslitteraturen består av klassiker. Men i ämnen som inte är mycket snävt avgränsade
finns trots allt ett ganska stort utbud av potentiella läroböcker med
kvinnliga författare som kursansvariga kan använda, och kanske bör
använda – av ovan nämnda skäl.
Studenternas åsikter
En jämställdhetsgrupp vid Haga studentkår (kåren som organiserar
studenter vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs
universitet) har skrivit en rapport om jämställdheten på Förvaltningshögskolan. Gruppen har till syfte att bevaka att genusperspektivet ges
utrymme i undervisningen, ett krav som fakultetens jämställdhetsplan
anger. En av de aspekter som behandlas i rapporten är kurslitteratur.
En grupp studenter har intervjuats gällande hur de upplever genusperspektivet inom ramen för undervisningen. Av resultatet framkommer bland annat att studenterna menar att det inte finns något
givet samband mellan litteratur skriven av en kvinna, och ett jämställdhetsperspektiv. Dock anser samtliga studenter att en mer
nyanserad bild skulle uppnås med fler kvinnliga författare än vad
som faktiskt förekommer i dag.
Vidare hävdar studenterna att litteratur som inte innefattar ett genusperspektiv får negativa effekter på föreläsningarna, sett ur ett jämställdhetsperspektiv. Studenterna anser att litteraturen är skriven på
ett jämställt sätt, men menar att till exempel det faktum att mannen
ofta betraktas som norm, bidrar till att befästa obsoleta värderingar.
8
Studiens syfte
Syftet med denna rapport är att göra en uppföljning på Cregård/
Johanssons studie för att se vad som har hänt i kurslitteraturen när
det gäller könsfördelning under de senaste sju åren, en tid när
jämställdhetsfrågor funnits på dagordningen i en omfattning som
troligen saknar motstycke i historien. Har den manliga dominansen
sjunkit och i så fall hur mycket?
För att underlätta jämförelsen har vi så långt möjligt följt Cregård/
Johanssons undersökningsupplägg och urvalsprinciper. Vi kommer
därför att kunna jämföra situationen på Sveriges företagsekonomiska
och statsvetenskapliga institutioner samt Förvaltningshögskolan med
varandra och dra slutsatsen om förändringen över tid. Liksom
Cregård/Johansson gör vi även jämförelser med utgivningen på
Sveriges största förlag specialiserat på kurslitteratur.
På några punkter har vi genomfört analyser kring frågor som inte
berördes 1996/97. Det gäller förekomsten av böcker med uttalad
könstematik i kurslitteraturen, samt en jämförelse med könsfördelningen i forskningsfronten inom offentlig förvaltning, mätt som
förekomsten av kvinnor och män i referenslistorna hos avhandlingar i
ämnet.
9
Könsfördelningen på litteraturlistorna
Hur har då könsfördelningen bland författarna på kurslitteraturen
förändrats de senaste sju åren? Eftersom studien genomförs på uppdrag av institutionen Förvaltningshögskolan är det naturligt att i
denna studie lägga särskild tonvikt vid våra egna förhållanden. Därför kommer vi att först kort redogöra för förhållandena här. Därefter
jämförs Förvaltningshögskolans resultat med dem i Sveriges
statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner.
Förvaltningshögskolan
Andelen kvinnliga lärare inom Göteborgs universitet som helhet är 38
procent och andelen kvinnliga studenter 70 procent (okt 2002). För
Förvaltningshögskolans del är andelen kvinnliga lärare något lägre, 30
procent, och även andelen kvinnliga studenter något lägre än
Göteborgs universitet, 59 procent (2003).
1996 var 11 procent av böckerna på Förvaltningsprogrammet författade av enbart kvinnor, 3 procent var skrivna av flera författare där
båda könen fanns representerade. 87 procent av böckerna hade alltså
endast manliga författare.
Sju år senare, hösten 2003, är andelen kvinnor bland författarna
fortfarande densamma, 11 procent, dock har andelen böcker skrivna
av kvinnor och män tillsammans fördubblats, till 7 procent, vilket
medför att andelen enbart manligt författade böcker och artiklar
minskat till 82 procent.
10
Kurslitteratur vid Förvaltningshögskolan
100%
en kvinna eller flera kvinnor
75%
flera författare, båda könen
representerade
50%
en man eller flera män
25%
0%
1996
2003
I denna studie har vi även försökt notera huruvida litteraturen
innehåller ett jämställdhetsperspektiv grundat på böckernas titlar. Var
25:e bok av Förvaltningsprogrammets kurslitteratur har ett uppenbart könsperspektiv, alla dessa böcker är skrivna av kvinnor, eller av
kvinnor tillsammans med män. En tredjedel av de kvinnligt författade
böckerna vid programmet, och en femtedel av de mixade, är därför
böcker med könstematik.
11
Övriga universitet
Liksom Cregård och Johansson har vi jämfört resultaten från Förvaltningsprogrammet vid Förvaltningshögskolan med statsvetenskapliga
och företagsekonomiska institutioner vid en rad svenska högskolor
och universitet. Då liksom idag ligger Förvaltningsprogrammet
marginellt bättre till än genomsnittet – lite bättre än företagsekonomiska institutioner, lite sämre än de statsvetenskapliga.
Sammantaget har andelen böcker skrivna av endast män på litteraturlistorna på alla de undersökta institutionerna sjunkit från 89 till 84
procent, andelen författade av enbart kvinnor har stigit från 6 till 11
procent medan den del av böckerna som skrivits av både kvinnor och
män 2003 ligger kvar på samma nivå som 1996 – 5 procent.
Könsfördelningen på litteraturlistorna vid statsvetenskapliga och
företagsekonomiska institutioners A- och C-kurser vid 18 högskolor
och universitet + Förvaltningsprogrammet 2003
man
Statsvetenskapliga
institutioner
blandat
kvinna
Företagsekonomiska
institutioner
Förvaltningshögskolan
0%
25%
50%
75%
100%
Intrycket när man betraktar statistik från hela landet är att variationen
är ganska liten. Störst andel kvinnor i kurslitteraturen finner vi i
Högskolan i Karlskrona/Ronneby och i Skövde, men här skall genast
sägas att underlaget för dessa högskolor är mycket litet och avser
endast 7 respektive 13 titlar.
12
Av de större lärosätena är det Stockholm som utmärker sig mest
positivt genom att uppvisa en manlig andel bland författarna som
understiger 75 procent. Företagsekonomiska institutionen i Stockolm,
för att inte tala om Handelshögskolan (som redovisas separat) har
ingen lägre andel män än övriga systerinstitutioner, utan det är på
den Statsvetenskapliga institutionen som universitetets goda facit
grundas. Endast 65 procent av kurslitteraturen är här skriven av
enbart män, vilket är det bästa resultatet bland alla de statsvetenskapliga institutioner som undersökts. Och här är inga låga N-tal
förklaringen, Statsvetenskapliga institutionen i Stockholm representeras i studien av 91 titlar. Bland de statsvetenskapliga institutionerna
vid de övriga större lärosätena kommer Linköping på andra plats med
sina dryga 70 procent män, men universitetets totala medel dras ned
av deras företagsekonomer som är betydligt sämre än Sverigesnittet.
Medelvärdet för samtliga undersökta statsvetenskapliga utbildningar
är 80 procent män.
Förutom högskolorna i Skövde och Blekinge, vars siffror alltså skall
tolkas varsamt, är det, bland de företagsekonomiska institutionerna.
Umeå (80 procent) och Halmstad (89,9 procent) som har den högsta
andelen kurslitteratur med minst en kvinnlig författare. De allra flesta
institutionerna ligger strax över 90 procent män.
Om man jämför med situationen för sju år sedan så är förändringen
mest markant på den statsvetenskapliga sidan, där andelen böcker
skrivna av endast män sjunkit med 9 procentenheter. Samma siffra för
företagsekonomerna är endast 1,4. Bland statsvetarna är det främst i
Stockholm och Linköping som förändringen skett, medan andelen
män i Lund och Karlstad faktiskt stigit. På den företagsekonomiska
sidan är dock Lund, tillsammans med Stockholm, de institutioner som
uppvisar det mest positiva resultatet med avseende på andelen
kvinnliga författare, dock att märka med utgångspunkt från en
mycket låg nivå.
13
Könsfördelningen på litteraturlistorna uppdelat på högskolenivå
Handels stockholm
Högskolan i Dalarna
Universitetet i Karlstad
Högskolan i Jönköping
Högskolan i kalmar
Högskolan i Halmstad
Göteborgs universitet exkl Fgu
Uppsala universitet
Universitetet i Växjö
Lunds universitet
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Södertörns högskola
Förvaltningshögskolan
Umeå universitet
Linköpings universitet
Örebro universitet
Stockholms universitet
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Skövde
0%
25%
man
14
50%
75%
blandat
kvinna
100%
Andel böcker författade av enbart män vid de större lärosätena
Statsvetenskapliga
institutioner
Företagsekonomiska
institutioner
1996
2003
Diff
1996
2003
Diff
Göteborgs universitet exkl FGU
90
89
-1,4
86
92
+5,9
Universitetet i Karlstad
94
96
+2,4
Linköpings universitet
93
71
-22,7
100
96
-4,3
Lunds universitet
85
86
+1,1
97
90
-7,0
Stockholms universitet
80
65
-15,1
100
90
-9,7
Umeå universitet
Uppsala universitet
78
92
87
Örebro universitet
Universitetet i Växjö
80
-4,4
98
92
-5,8
-1,4
90
90
+0,5
90
100
+10,0
92
91
-1,4
76
88
86
Handelshögskolan Stockholm
Totalt (alla institutioner)
92
91
82
-9,0
Utgivningsår, språk och nivå
Om man bortser från gamla klassiker, som nästan uteslutet är skrivna
av män, så finns det inga uppenbara samband mellan vilka år
kurslitteraturen givits ut och andelen kvinnliga författare. Omkring 90
procent av litteraturen, både 2003 och 1996, var tryckt under de
närmast föregående 10 åren, och könsfördelningen tycks ha legat på
ungefär samma nivå under denna tidsperiod. Möjligen kan man ana
att nyare statsvetenskapliga böcker har en högre andel kvinnor men
resultatet är inte entydigt.
Cregård och Johansson noterade utgivningsåret för de böcker och
artiklar de registrerade 1996 men de använde inte dessa uppgifter i sin
publicerade analys. Med hjälp av deras datamängder har vi dock
kunnat jämföra materialen på denna punkt. Det vi noterar är att inte
15
heller på den tiden fanns något klart samband mellan utgivningsår
och författarens kön. Två iakttagelser är dock värda att notera:
Den första är att den allra färskaste litteraturen, det vill säga den som
utgavs bara några år före respektive mättillfälle, hade en högre andel
män än de som publicerades under åren strax innan. Kanske har man
lättare att ta till sig färsk ”oprövad” forskning om den utövas av män?
Böcker skrivna av enbart män -- utgivningsår och mättillfälle
100%
2003
1996
90%
80%
19
86
19
87
19
88
19
89
19
90
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
70%
16
Den andra omständigheten vi noterar är att under de år där en
substantiell del av kurslitteraturen vid mättillfällena 1996 och 2003
överlappar, det vill säga första halvan av 1990-talet, så är det en högre
andel titlar som skrivits av kvinnor 2003 än 1996. I synnerhet gäller
detta vid statsvetenskapliga institutioner. Man skulle kunna tolka det
som att bland de böcker som publicerades under denna tid värderas
de kvinnliga författarna något högre idag än de gjorde i sin ”samtid”.
En annan möjlig förklaring är att somliga standardläroböcker,
företrädesvis skrivna av män, trycks om med jämna mellanrum.
På Förvaltningshögskolan, liksom på Sveriges företagsekonomiska
institutioner är andelen manligt författade böcker omkring 9 procent
högre i den del av litteraturen som är publicerad på engelska. På det
statsvetenskapliga institutionerna är det emellertid jämnare fördelat
mellan språken och de engelska böckerna är till och med i något lägre
grad författade av enbart män.
Andelen enbart manliga författare beroende på språk och nivå
Språk
Institutioner
Nivå
svenska
engelska
A-kurser
Förvaltningshögskolan
75
84
C-kurser
Företagsekonomiska
86
Statsvetenskapliga
80
95
88
91
78
87
Totalt
81
73
84
88
79
I studien undersöks alltså, förutom Förvaltningsprogrammet vid
Förvaltningshögskolan, kurser på statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner på A- respektive C-nivå. Här kan vi notera
att skillnaderna i könsfördelning mellan nivåerna inte är så stora inom
företagsekonomi, men inom statsvetenskapen sjunker den manliga
17
dominansen klart på den högre nivån. På A-nivå är andelen böcker
författade av enbart män ungefär lika stor som hos ekonomerna, men
där ekonomernas andel män är något högre på C-nivåer så minskar
det hos statsvetarna med en sjättedel, och det är alltså på Cnivåkurserna som statsvetarnas något bättre facit totalt sett grundas.
Ämne
De samhällsvetenskapliga discipliner som här studerats, statsvetenskap och företagsekonomi, är ingalunda enhetliga utan består av en
mängd subdiscipliner. För att ta reda på om det är några av dessa delämnen som har en annorlunda könsfördelning på sin kurslitteratur
jämfört med de övriga registrerades med hjälp av kurslitteraturlistorna vilket ämne det rörde sig om. Kategoriseringen är grov och
bygger i första hand på kursen som helhet, eller på väl utpekade
moment inom kursen. Om böcker med ett tema som skulle kunna
hänföras under ett annat ämne funnits med på en kurs är det alltså
kursens huvudämne som registrerats.
När det gäller Förvaltningshögskolan finner vi att det är bland de
ekonomiska kurserna som andelen böcker med enbart manliga författare är lägst. På områdena organisationsteori/ledarskap respektive
förvaltningsekonomi är man nere på under två tredjedelar män. Här
uppvisar man således ett mycket bättre facit än motsvarande kurser
vid andra institutioner. Det gäller även för kalkylerings- och redovisningskurser, även om andelen män här är högre. Inom nationalekonomin dominerar dock män överlag. På de statsvetenskapliga
kurserna har Förvaltningshögskolan en högre andel manliga författare
än vad som är brukligt vid statsvetenskapliga institutioner.
18
Ännu högre andel män, även relativt sett andra institutioner, finner vi
på Förvaltningshögskolan på kurser om utvärdering, metod, statistik
och juridik.
Könsfördelning beroende på vilket kursämne
Antal böcker
Ämne
Allmän företagsekonomi
Organisationsteori ledarskap
Nationalekonomi
Förvaltningsekonomi
Kalkylering, redovisning
Ekonomistyrning
Allmän statsvetenskap,
politik och förvaltning
Politisk teori/filosofi
Internationell politik
Feminism, jämställdhet
Metod
Utvärdering
Juridik
Statistik
Total
FGU
23
6
8
48
För
ekon
161
65
24
1
78
11
28
1
360
11
6
8
23
1
162
Statsvet
48
14
7
412
117
153
9
56
696
Andel enbart manliga
författare
För
StatsFGU
Totalt
ekon
vet
93%
93%
65%
83%
100%
79%
100% 96%
97%
63% 100%
67%
79%
88%
85%
100%
100%
89%
81%
82%
88%
85%
80%
0%
77%
93%
100%
91%
80%
85%
80%
0%
83%
88%
89%
100%
84%
82%
100%
88%
87%
100%
81%
FGU= Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
För ekon = Företagsekonomiska institutioner
Statsvet = Statsvetenskapliga institutioner
I tolkningen av skillnader i könsfördelningen mellan ämnesområdena
uppmanas dock läsaren att beakta de låga N-talen i några av ämnena,
enligt vad som framgår av tabellen ovan.
19
Antalet författare per bok
Vi har kontinuerligt noterat antalet författare för varje bok eller artikel
som nämnts på litteraturlistorna. Vid redigerade böcker är det antalet
redaktörer som registrerats. Två tredjedelar av litteraturen hade
endast en författare, och nio tiondelar hade max två författare. Totalt
sett finns det 1709 författare/redaktörer till de 1264 böcker och
artiklar som registrerats.
Bland de böcker som skrivits av fler än en författare är emellertid
andelen manliga författare ännu högre än i skrifter med endast en
upphovsperson. Vi gör här antagandet att bland de böcker som
skrivits av både kvinnor och män tillsammans så är varannan av
författarna av endera könet. Detta medför med all sannolikhet en viss
överskattning av andelen kvinnor eftersom böcker med flera författare
där män och kvinnor skrivit tillsammans och där de kvinnliga
författarna är i majoritet är ytterligt sällsynta, medan motsatsen inte är
ovanlig.
Mätt på detta sätt kommer vi fram till att andelen män bland
författarna år 2003 är 87 procent, och då följaktligen 13 procent
kvinnor.
Cregård och Johansson har i sitt datamaterial noterat antalet författare, fast på ett annorlunda sätt. Men med deras datamaterial från
1996 att döma (det framgick inte av den publicerade rapporten) så var
andelen män av det totala antalet författare 93 procent.
20
Jämställdhetsperspektiv
Bilden av den manligt dominerade kurslitteraturen är alltså en spegel
av jämställdhetssituationen inom akademin, och man kan med fog
anta att den skeva könsfördelningen påverkar synen på forskning,
bristen på kvinnliga förebilder etc.
Och även om det finns en hypotes om att författarens kön påverkar
texternas innehåll så skulle nog de flesta medge att det inte finns
någon automatik emellan författarnas kön och utbildningens innehåll
ur ett könsperspektiv.
Vi har därför i vår kartläggning av kurslitteratur strävat efter att
notera om de böcker och artiklar vi registrerat haft en uttalad könstematik. Eftersom den enda information vi har tillgång till är litteraturlistorna och vi inte har haft möjlighet att kontrollera böckerna
utifrån någon annan aspekt än deras titlar, är det endast böcker där
jämställdhets-/könsperspektivet klart framgått av titeln som räknas (i
några undantagsfall böcker vars innehåll vi känner till av annan
anledning).
Missgynnat är därför böcker med titlar som inte speglar hela innehållet, kompendier utan författare (som utgår ur undersökningen
eftersom fokus varit på författare) samt redigerade böcker med jämställdhetsinslag som inte framgår av titeln. Förhoppningsvis skall inte
de senare fallen snedvrida de aggregerade resultaten i kvantitativt
avseende alltför mycket då samma förutsättningar även gäller alla
artiklar utan könstematik. Detta gäller i ännu högre grad om man
skulle ta hänsyn till sidantal, då det är vanligt att kurslitteratur med
könsperspektiv inte sällan består av kortare artiklar. Det som underskattats är snarare själva förekomsten av könsperspektiv på
21
utbildningarna än dess relativa andel. Det gäller inte minst mot
bakgrund av att den litteratur med könsperspektiv som införts på
vissa kurslistor består av en artikel eller en mindre rapport som läggs
till de i omfattning betydligt större ordinarie läroböckerna. Eftersom
vi inte haft möjlighet att notera de enskilda litterära verkens omfång
finns därför tyvärr inga siffror som illustrerar denna aspekt.
Förekomst av litteratur med könsperspektiv: andel av litteraturen
Typ av institution
Totalt
Förvaltningshögskolan
Företagsekonomiska
Statsvetenskapliga
4,3
1,0
7,1
Total
4,8
A-kurser
C-kurser
Svenska
Engelska
1,5
5,7
0,5
8,2
5,7
1,6
5,4
0
0
9,5
3,9
5,6
4,1
5,7
Statsvetenskapliga institutioner har, jämfört med företagsekonomiska,
flera gånger högre andel böcker och artiklar i sin kurslitteratur som
utgår från ett könsperspektiv. I Linköping och Uppsala finns det till
och med kurser/kursmoment som enbart utgår från könsperspektiv,
och en sjundedel av de statsvetenskapliga institutionernas totala
könsrelaterade litteratur (det vill säga en procentenhet av de totala
sju) härrör från dessa kurser. De få böcker inom de ekonomiska
kurserna som tar upp könsaspekten handlar nästan uteslutande om
organisations- och ledarskapsfrågor.
På Förvaltningshögskolan och på de företagsekonomiska institutionerna är samtliga böcker med könstematik som vi registrerat skrivna
på svenska språket. På de statsvetenskapliga institutionerna är
emellertid de engelskspråkiga i majoritet. Inom företagsekonomin
finns tre fjärdedelar av den könsrelaterade kurslitteraturen på Akurser medan C-kurserna har flest inslag av könstematik på de statsvetenskapliga utbildningarna.
22
De som skriver kurslitteratur med könstematik är i allmänhet
kvinnor. Över nittio procent av de böcker och artiklar som behandlar
könsfrågor är skrivna av kvinnor eller av kvinnor och män tillsammans. Endast några enstaka böcker har enbart manliga författare.
Andel böcker med könstematik beroende på författarens kön
Bland böcker
med endast
manliga
författare
Bland böcker
med författare
av båda könen
Bland böcker
med endast
kvinnliga
författare
Totalt
Förvaltningshögskolan
Företagsekonomiska
Statsvetenskapliga
0,8
0,0
0,7
16,7
5,9
5,0
22,2
13,6
44,9
4,3
1,0
7,2
Total
0,5
7,3
36,0
4,8
Institutioner
Eftersom andelen kvinnliga författare är låg allmänt sett innebär det
att en mycket hög andel av de böcker och artiklar i kurslitteraturen
som författats av kvinnor rör just könsfrågor, närmare bestämt 36
procent. Siffrorna för Förvaltningshögskolan och företagsekonomi är
något lägre men på de statsvetenskapliga institutionerna är hela 45
procent av böckerna som är skriven av bara kvinnor, nästan varannan
bok, just en bok om könsfrågor.
Tar man hänsyn till antalet författare per bok och räknar andelen
kvinnor och män bland författarna till böcker utan könstematik är
könsfördelningen 90 procent män mot 10 procent kvinnor.
23
Studentlitteratur
Cregård och Johansson gjorde i sin studie även en kartläggning av
utgivningen hos det största förlag som fanns representerat i kurslitteraturen, Studentlitteratur. Deras slutsats var att andelen böcker
skrivna av enbart män var lägre hos Studentlitteratur än andelen i
kurslitteraturen (83 procent mot 89) och att andelen böcker skrivna av
kvinnor och män tillsammans (10 procent mot 5) liksom av enbart
kvinnor var något högre respektive (7 procent mot 6).
Hur ser könsfördelningen på Studentlitteratur då ut 2003? Vi
registrerade förlagets utgivning inom ämnesområdena statsvetenskap
och organisation/ledarskap, totalt 195 böcker:
Könsfördelning i Studentlitteraturs utgivning
Statsvetenskap
Organisation och ledarskap
Totalt
N
Procent
N
Procent
N
Procent
Män
60
86
99
79
159
82
Blandat
1
1
9
7
10
5
Kvinnor
9
13
17
14
26
13
70
100
125
100
195
100
Slutsatsen är att andelen böcker författade av enbart män är 82
procent, vilket i praktiken är samma siffra som för sju år sedan. En
förändring tycks ha inträffat i det att andelen böcker skrivna av enbart
kvinnor stigit på bekostnad av andelen skrivna av både kvinnor och
män.
24
År 2003 har kurser i statsvetenskap genomsnittligt en något lägre
andel böcker skrivna av enbart män än vad som är fallet i Studentlitteraturs utgivning. Detta beror dock inte på att andelen böcker
skrivna av enbart kvinnor skulle vara märkbart högre utan för att
kursansvariga i högre utsträckning valt litteratur vars författare
representerar båda könen.
Andelen kvinnliga författare inom statsvetenskap och företagsekonomi vid högskolorna 2003 i jämförelse med Studentlitteraturs
aktuella utgivning
Studentlitteratur/institution
Enbart
män
Blandat
Enbart
kvinnor
86
80
1
6
13
14
-6
+5
+1
79
7
14
92/83
4/6
4/11
+13/+4
-3/-1
-10/-3
82
5
13
82
7
11
0
+2
-2
Studentlitteratur: Statsvetenskap
Statsvetenskapliga institutioner
Studentlitteratur:
organisation/ledarskap
Företagsekonomiska institutioner /
enbart kurser i organisation/ledarskap
Studentlitteratur: totalt (statsvetenskap
+ organisation/ledarskap)
Förvaltningshögskolan
Förvaltningshögskolans kursböcker ligger mycket nära fördelningen
på förlaget när det gäller kvinnor och män bland författarna.
25
Inom företagsekonomin har Studentlitteratur en något bättre
könsfördelning än vad kurslistorna har, i synnerhet om man ser till
företagsekonomin som en helhet. Men eftersom det endast är
Studentlitteraturs utgivning inom ämnet organisation/ledarskap som
registreras så ser vi, om vi avgränsar oss till enbart kurser som
fokuserar just detta tema, att skillnaderna är små.
Bland de böcker som Studentlitteratur katalogiserat som antingen
statsvetenskap eller organisation/ledarskap hade 6 av 195 (3 procent)
ett tydligt könsperspektiv.
26
Avhandlingar i offentlig förvaltning
Offentlig förvaltning (Public Administration) är ett mångvetenskapligt ämne som ur olika teoretiska perspektiv studerar den offentliga
sektorns verksamhet och förutsättningar.
Eftersom Förvaltningshögskolan är den enda institution i landet som
ger examen i ämnet offentlig förvaltning finns det knappast något
lämpligare mått på könsfördelningen på aktuell litteratur inom ämnet
än andelen kvinnor och män som refereras i de nyutgivna avhandlingarna i just detta ämne.
För att få ytterligare en referenspunkt i vår bedömning av andelen
kvinnor och män i kurslitteraturen har vi företagit en inventering av
referenslistorna i de åtta senaste avhandlingarna i offentlig förvaltning som har lagts fram vid Förvaltningshögskolan. Bland dessa
åtta är fyra för övrigt skrivna av kvinnor.
Antalet registrerade referenser per avhandling varierar en hel del från 94 till 325 med ett genomsnitt på 154. Sex av de åtta avhandlingarna är skrivna ur ett förvaltningsekonomiskt/organisationsteoretiskt perspektiv och två ur ett politiskt/demokratiskt. Bland det
totala antalet referenser kommer därför knappa två tredjedelar från
avhandlingar med ekonomiskt perspektiv och en dryg tredjedel från
avhandlingar med inriktning mot politiska perspektiv.
Den totala andelen referenser i form av verk med enbart manliga
författare är bland avhandlingarna i offentlig förvaltning 76 procent, 8
procent av de refererade verken var skrivna av kvinnor och män
tillsammans och således 16 procent av enbart kvinnor.
27
Kvinnliga doktorer har några procentenheter fler kvinnliga referenser.
Andelen refererade manliga författare är sex procentenheter högre i
engelskspråkiga verk än bland de svenska.
Könsfördelningen på författare till refererade verk i avhandlingar i
offentlig förvaltning uppdelat på avhandlingsförfattarens kön,
avhandlingens ämne och det refererade verkets språk.
N
man
Procent
blandat kvinna Summa
man
blandat kvinna Summa
Doktorns kön
Man (4 st)
Kvinna (4 st)
565
384
49
52
97
100
711
536
79
72
7
10
14
19
-7
+3
+5
100
100
Ämne
Ekonomi (6st)
601
67
126
794
76
8
16
100
Politik (2 st)
348
34
71
453
77
8
16
100
-1
+/-
+/-
Språk
Svenska
561
64
133
758
74
8
18
100
Engelska
367
35
60
462
79
8
13
100
Övrigt
21
2
4
27
78
7
15
100
Refererade verk i
alla avhandlingar
949
101
197
1247
76
8
16
100
Beräkningen ovan avser alltså endast refererade titlar med kända författare. Om man byter analysenhet och räknar om titlarna till antal
28
personer som nämns i referenslistorna så blir N större eftersom vissa titlar har flera författare. När en titel registrerats som att ha både manliga och kvinnliga författare så antas här fördelningen vara 50/50. Ett
antagande som förmodligen är högt räknat vad gäller andelen kvinnor eftersom det är sällsynt med blandade författarkonstellationer
med fler än två medlemmar med en majoritet kvinnor och en
minoritet män.
Könsfördelningen på författare till refererade verk i avhandlingar i
offentlig förvaltning (antal nämnda författare) uppdelat på avhandlingsförfattarens kön, avhandlingens ämne och det refererade verkets språk.
Antal författare per bok
Man
1
754
2
170
3
4
Den refererade författarens kön
Både kvinnor
Kvinna
och män
Summa
180
940
71
15
256
22
9
2
33
3
15
Antal refererade böcker
1055
949
101
197
Antal nämnda författare
1172
229
216
1617
1172
114,5
0
1286,5
0
114,5
216
330,5
- varav män
- varav kvinnor
Nämnda författares kön
Kvinnor
Män
Doktorns kön
Man
Kvinna
18
24
82
76
18
Avhandlingens ämne
Politik
21
79
Ekonomi
20
80
Totalt
80
20
Räknat på detta sätt kommer andelen män totalt sett upp i 80 procent
mot 20 procent kvinnor. Även här ser vi att det finns en skillnad
29
mellan avhandlingsförfattarna där de kvinnliga doktorerna har något
fler kvinnor i sina referenslistor. Ingen skillnad finns mellan
avhandlingar inriktade på politik respektive ekonomi.
Den slutsats som kan dras av detta är att den fördelning som finns på
Förvaltningsprogrammets litteraturlistor (82 procent män, 7 procent
kvinnor och män tillsammans och 11 procent enbart kvinnor) inte
ligger särskilt långt ifrån – om än något sämre än – fördelningen på
”forskningsfronten” (där motsvarande siffror är alltså 76, 8, 16). Även
om man räknar namnen i referenslistorna är könsfördelningen där ett
antal procentenheter bättre än i kurslitteraturen (80 procent nämnda
män respektive kvinnor i avhandlingarnas referenser mot 86 och 14 i
institutionens kurslitteratur).
30
Resultat i sammanfattning
1996 var andelen böcker skrivna av enbart män på kurslitteraturlistorna på Sveriges statsvetenskapliga och företagsekonomiska
institutioner samt på Förvaltningshögskolan 89 procent. Med hänsyn
taget till att vissa böcker har flera författare var andelen män
omnämnda på listorna 93 procent. Sju år senare, 2003, hade andelen
böcker med enbart manliga författare sjunkit till 84 respektive 87
procent. Minskningen är signifikant, men inte mycket mer. Med en
minskningstakt med fem procentenheter på sju år så kommer det att
ta närmare 50 år innan vi når en jämn könsfördelning.
Vår egen institution, Förvaltningshögskolan har fortfarande ett lite
bättre resultat än genomsnittet bland de övriga undersökta institutionerna, men det är inget att yvas över. Statsvetenskapliga institutioner har förbättrat sig betydligt mer än företagsekonomiska. (Men på
Förvaltningshögskolan är de politiskt inriktade kurserna sämre än
förvaltningsekonomiska). Relativt stora skillnader mellan olika
institutioner tyder på att det finns positiva exempel att ta lärdom av.
Jämförelsen med Studentlitteraturs utgivning, och den bild av aktuell
forskning som ges i referenslistor hos avhandlingar i ämnet offentlig
förvaltning, bekräftar att det finns ett nära samband mellan tillgången
på läroböcker och vetenskaplig litteratur skrivna av kvinnor och deras
förekomst på utbildningarna. Men variationen mellan institutionerna,
i synnerhet bland statsvetenskapliga, visar på att utbudet trots allt
medger en något mindre manlig dominans än vad som är fallet på de
flesta håll idag.
31
Av den undersökta kurslitteraturen har c:a var 20:e till var 25:e bok ett
könsrelaterat tema. En viktig iakttagelse är att eftersom könsrelaterad
litteratur i regel författas av kvinnor, och att samtidigt andelen
kvinnor totalt sett är så få, så är en hög andel av den litteratur som
skrivits av kvinnor just könsrelaterad forskning. I synnerhet gäller det
inom statsvetenskapen där nära hälften av läroböckerna som är
skrivna av kvinnor har könsrelaterade ämnen. På Förvaltningshögskolan är den siffran 22 procent.
Kvinnors andel av kurslitteratur som inte uttryckligen handlar om
könsfrågor är alltså betydligt lägre än vad de redan låga siffrorna
visar. Förutsättningen för den positiva effekt som kvinnliga forskare
inom vetenskapsgrenar som statsvetenskap och företagsekonomi
skulle kunna utgöra, är därmed ännu sämre än vad man i förstone
skulle kunna förledas att tro. Kvinnliga forskare har reducerats till sitt
kön, kort sagt.
Det vilar ett stort ansvar på kursansvariga lärare att uppmärksamma
könsaspekten när kurslistor sätts samman. Finns det kvinnliga
författare och litteratur med könsanknytning som vore relevanta för
kursens ämne, men som av någon anledning valts bort? Ett ännu
större ansvar har de inom akademin och förlagsbranschen som sätter
villkoren för vilka forskare som ges möjlighet att publicera sig och ge
ut läroböcker. Det är svårt för kursansvariga att agera om utbudet av
litteratur med kvinnliga författare strypts på dessa arenor.
Det första kravet för att utvecklingen mot en jämn könsfördelning
skall gå något snabbare än de 50 år som prognostiserats ovan är att
problemet erkänns och diskuteras. Vår förhoppning är att denna
rapport skall kunna ge ett litet bidrag i detta sammanhang.
32
Om undersökningen
Vi har försökt efterlikna Cregård och Johansson i vår datainsamling
för att underlätta jämförelser av materialen. Vid sidan av Förvaltningshögskolans Förvaltningsprogram analyserade Cregård och
Johansson litteraturlistor från statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner. Valet av just dessa institutioner grundades på att
dessa ämnen ansågs ligga närmast Förvaltningsprogrammets kurser
som domineras av ämnet offentlig förvaltning med inriktning mot
ekonomi respektive politik, och det gäller alltjämt. Här skall dock
noteras att Förvaltningsprogrammet dessutom innehåller en betydande andel breddningsämnen, så som statistik, juridik, nationalekonomi och metod/utvärdering som faller något vid sidan av dessa
båda huvudinriktningar.
Vi har samlat in uppgifter från 18 svenska högskolor och universitet,
varav de flesta fanns med i Cregårds och Johanssons studie. Eftersom
vi inte funnit några statsvetenskapliga kurser i Högskolan i Karlskrona/Ronneby har listan med universitet kompletterats med statskunskapskurser vid Örebro universitet. Cregård och Johansson angav
att Umeå universitet ingick i deras undersökning, men det är oklart
om så var fallet. Umeå finns i alla fall med i denna studie.
Cregård och Johansson gjorde även en avgränsning av litteraturlistorna för A- och C-kurser i statsvetenskap respektive företagsekonomi, en avgränsning som även vi har följt. Vi har fokuserat på fristående kurser, och i fall när sådana saknats, på kurser inom program
som motsvarar A- respektive C-nivå.
33
På sina håll, särskilt på företagsekonomiska institutioner, är utbudet
av kurser stort och det finns ett antal av valfria kurser som platsar
som A- respektive C-kurser. Om de valfria kurserna varit fler än
några stycken har vi valt ut kurser som motsvarar 20 poäng och som
bäst motsvarar de ämnen som ingår i Förvaltningsprogrammet, i
företagsekonomi gäller det till exempel organisation/ledarskap,
redovisning och ekonomistyrning.
Antal registrerade poster för de i undersökningen förekommande
högskolorna
Högskola
Göteborgs universitet
Institutioner 2003
1996
Förvaltnings- Företags- StatsvetenTotalt Totalt
högskolan ekonomiska skapliga
165
26
35
226
221
Högskolan i Dalarna
30
24
54
67
Högskolan i Halmstad
109
46
155
50
Handelshögskolan, Stockholm
19
19
58
Högskolan i Jönköping
16
16
99
Högskolan i Kalmar
25
52
13
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
7
7
34
Universitetet i Karlstad
13
27
40
33
Linköpings universitet
23
51
74
149
Lunds universitet
10
42
52
72
27
Högskolan i Skövde
5
8
13
36
Stockholms universitet
31
97
128
45
Södertörns högskola
18
83
101
11
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
10
31
41
48
Umeå universitet
40
65
105
Uppsala universitet
13
47
60
108
Universitetet i Växjö
21
37
58
43
76
76
696
1277
Örebro universitet
165
416
34
1087
Den information vi har utgått ifrån är de officiella kurslitteraturlistorna för hösten 2003, vilka i de allra flesta fall funnits tillgängliga
på Internet. I några fall har vi fått information via post. På listorna
framgår i många fall inte författarens kön då böckernas författare
anges med efternamn och förnamnsinitial, eller endast efternamn. Vi
har i dessa fall sökt efter böckerna i bibliotekskataloger och sökmotorer på nätet för att kunna identifiera författarnas kön.
Många böcker har flera författare och vi har registrerat det antal
författare som anges på litteraturlistan. Detta ger en viss felmarginal,
särskilt när listorna varit inkompletta, det står ”NN m fl” etc.
En ytterligare restriktion är redigerade böcker. Dessa har behandlats
som att redaktörerna vore författare då det i många fall är ogörligt att
ta reda på vilka författare som bidragit med texter i boken.
Vi har valt att exkludera böcker utan angiven författare ur
undersökningen.
När det gäller registreringen av referenser i avhandlingar i offentlig
förvaltning har vi gått tillväga på samma sätt. Här har vi dock inte
noterat eventuell könstematik i referenserna men däremot avhandlingens ämne och avhandlingsförfattarens kön. Eftersom någon
motsvarande sammanställning inte gjorts av Cregård/Johansson kan
inga jämförelser göras på denna punkt.
De tre första avhandlingarna vid Förvaltningshögskolan, Per
Falkmans Statlig redovisning enligt bokföringsmässiga grunder (1997) och
Stefan Paulis Politiker och kassaflödesrapportering. En studie av
kommunpolitikers val av redovisningsinformation (1999) samt Viveka
Nilssons Empati och distans. En studie av överläkares förhållande till
35
ekonomistyrning (1999) finns inte med i sammanställningen eftersom
referenslistorna endast innehåller författarnas initialer och
könsbestämning därför är omöjlig.
Avhandlingar i offentlig förvaltning vars referenser ingår i studien
Doktor
Utgivningsår
Titel
Ämne
Anna Cregård
2000
Förvaltningschefers styrning. En studie av
praktik och representation i skolans värld
E
Sven Siverbo
2001
Reformer och regler. Om att spara och förändra i
offentliga organisationer
E
Annika
Theodorsson
2003
Samtala både länge och väl. Deliberativ
demokrati i tre föräldrarkooperativ och dess
effekter på deltagarna
P
Stellan Malmer
2003
Ett pris blir till. Om förklaringar till kommunala
avgifteroch taxor
E
David Karlsson
2003
En chimär av endräkt. Ideologiska dimensioner i
kommunal kulturpolitik
P
Ylva
Mühlenbock
2004
Inget personligt. Om entreprenörskap i offentlig
sektor
E
Malgorzata
Erikson
2004
Lokala politiska ledare. Ett kollage av diskurser
E
Patrik Johansson
2004
I skandalers spår. Minskad legitimitet i svensk
offentlig sektor
E
E = Ekonomi och organisation
P = Politik och demokrati
36
Baksidestext:
84 % män
Kvinnor och män i kurslitteraturen
1996 genomförde Anna Cregård och Patrik Johansson en uppmärksammad studie där könsfördelningen i kurslitteraturen
studerades. Deras rapport, som publicerades 1997 som nummer
4 i Förvaltningshögskolans rapportserie, fick den talande titeln
89 % män.
Under de år som gått sedan denna rapport publicerades har
jämställdhetsfrågor varit i fokus i samhällsdebatten på ett sätt
som saknar motstycke i historien. Man skulle kunna tro att
denna debatt hade satt sina avtryck i kurslitteraturen. Men som
titeln på denna rapport antyder så har framstegen varit små.
Med nuvarande utvecklingstakt torde det ta närmare 50 år
innan könsfördelningen på kurslitteraturlistorna blir jämställd.
I denna rapport kan vi läsa om könsfördelningen i kurslitteraturen på Sveriges statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner samt på Förvaltningshögskolan.
Resultaten relateras till förlagsutgivning och refererade verk i
nyligen publicerade avhandlingar i ämnet offentlig förvaltning.
David Karlsson är fil dr och vik universitetslektor i offentlig
förvaltning och Carina Andersson är doktorand i samma ämne.
Båda författarna är verksamma vid Förvaltningshögskolan.
Studien är ett led i Förvaltningshögskolans pågående
jämställdhetsarbete.
37
