Promemoria
2012-04-19
Bangkok
Landfakta Thailand
Politisk utveckling
Utrikespolitik
Thailand har sedan andra världskriget fört en västvänlig politik med ett
nära ekonomiskt och militärt samarbete med bland annat USA. Det
sydostasiatiska närområdet och Kina blir utrikespolitiskt allt viktigare
för Thailand. Thailand utvecklar allt närmare kontakter med de andra
länderna inom ASEAN. Det regionala samarbetet gör framsteg inom
bl.a. ekonomi, handel, bankväsende, politik och kultur.
Under senare år har Thailand ökat sin internationella profil och bidragit
med fredsbevarande trupper både till Östtimor, Afghanistan, Sudan och
Irak. Thailand har sökt nära samarbete med Organization of American
States (OAS) och Organization for Security and Co-Operation in Europe
(OSCE) och är för närvarande medlem av FN:s råd för mänskliga
rättigheter.
Thailand och grannlandet Burma har tidvis haft en spänd relation,
främst på grund av kontroverser kopplade till det stora antal
migrantarbetare som strömmar över gränsen från Burma till Thailand,
men även på grund av droghandeln. Konflikter mellan
minoritetsbefolkning och burmesisk militär i gränsområdet mot
Thailand har tidvis lett till stora flyktingströmmar över gränsen mot
Thailand. Thailand har stora ekonomiska intressen i Burma, bl.a.
kopplade till import av naturgas. Den thailändska regeringen har
välkomnat den senaste tidens politiska utveckling i Burma.
Situationen för flyktingar och migranter i Thailand har blivit
internationellt uppmärksammad. Landet har ännu inte skrivit under
FN:s flyktingkonvention. I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp
mellan Thailand och Kambodja i gränsområdet kring Preah Vihear-
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
templet i norra Kambodja. 1962 tilldömde Internationella domstolen i
Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet. Den juridiska statusen
avseende det omgivande området (ca 5 km2) är fortfarande inte avgjord.
När UNESCO i juli 2007 beslutade att föra upp templet på sin
världsarvslista utbröt demonstrationer i Thailand mot beslutet. Sedan
dess har sporadiska skärmytslingar utspelat sig vid gränsen. Sedan en ny
regering under Yingluck Shinawatra tillträtt i Thailand 2011 har
länderna inlett en dialog om området, men frågan är ännu långt ifrån
avgjord.
Thailand beräknas hysa åtminstone två miljoner migrantarbetare,
framförallt från grannländerna Burma, Kambodja och Laos. Av dessa
kan enligt vissa siffror uppemot 400 000 vara offer för trafficking.
Problemet hanteras bristfälligt och Thailand fick utstå skarp kritik då
FN:s rapportör i traffickingfrågor besökte landet 2012.
De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder, Malaysia,
förbättrats genom ett tätare besöksutbyte, motiverat framförallt av det
gemensamma behovet av konfliktlösning i Thailands södra
gränsprovinser.
Inrikespolitik
Thailand är en konstitutionell monarki. Kungen har ingen formell makt,
men utövar informellt inflytande över politiken. I valen såväl 2001 som
2005 vann miljardären Thaksin Shinawatras parti TRT med löften om
ekonomisk tillväxt och utveckling. En militärkupp genomfördes den 19
september 2006 när premiärminister Thaksin var utomlands.
Kuppmakarna tillsatte General Surayud Chulanond som
premiärminister i spetsen för en i övrigt civil regering. Den 23 december
2007 gick Thailand åter till allmänna val, som vanns av den avsatte
premiärministern Thaksins – nu omdöpta – parti PPP.
Ledaren för det nya partiet, Samak Sundaravej, blev premiärminister.
Det dröjde dock inte länge förrän han tvingades avgå. Även hans
efterträdare ( Thaksins svåger) från samma parti, Somchai Wongsawat,
fick avgå sedan konstitutionsdomstolen i december 2008 i en kritiserad
process beordrat upplösning av bl.a. Thaksins parti.
Den politiska instabiliteten ledde till ökad polarisering i det thailändska
samhället. Thaksinanhängare samlades kring en ny rörelse, populärt
betecknad rödskjortor, medan hans motståndare, kungatrogna
anhängare enades i den s.k. gulskjortrörelsen. Åren 2008 till 2010
2(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
präglades därför av frekventa, ofta våldsamma demonstrationer och en
de facto ockupation av centrala delar av Bangkok. Händelserna
kulminerade i maj 2010 när mer än nittio personer dödades och
hundratals skadades.
Mellan slutet av 2008 och fram till valen i juli 2011 styrdes Thailand av
det Demokratiska partiet, med Abhisit Vejjajiva som premiärminister.
Partiet har sitt främsta stöd bland Bangkoks medelklass. Regeringen
Abhisit avgick udner sin mandatperiod och utlyste allmänna val som
återigen vanns av Thaksin parti, denna gång under beteckningen Pheu
Thai (uttalas pöa tai). Thaksins syster Yingluck Shinawatra tillträdde
som premiärminister i en koalitionsregering. Thaksin ställde inte själv
upp då han befinner sig i frivillig landsflykt efter att ha dömts för
korruption.
Yinglucks regering fick tidigt hantera de största översvämningarna i
landet på över ett halvsekel. Hela tjugosex provinser täcktes till stora
delar av vatten. Översvämningarna lamslog både produktion och
infrastruktur. Återuppbyggnaden kommer kosta enorma summor och
ta flera år. Katastrofen raderade i stort ut hela tillväxten för 2011.
Efter många år av skarpa motsättningar mellan bl.a. röd- och gulskjortor
inleddes 2010 en försoningsprocess. Den dåvarande regeringen tillsatte
en sannings- och försoningskommission för att utreda våldsamheterna i
maj 2010 och för att lämna förslag på hur processen skulle kunna
fortskrida. Den nuvarande premiärministern Yingluck har uttalat sitt
stöd för kommissionens arbete. Arbetet går emellertid långsamt, vilket
enligt kritiker är till följd av bristande politisk vilja.
Frågan om tronföljden är en annan politisk osäkerhetsfaktor. Den
thailändske kungen har fyllt 84 år och vistas sedan september 2009 på
sjukhus. Under våren 2012 har han emellertid genomfört ett antal
möten och besök som getts stor medial uppmärksamhet. Kronprinsen
är officiell tronföljare. Det är svårt att förutse hur successionen kommer
att påverka landet när kung Bhumipol Adulyadej, som har lett landet i
över 60 år, går bort.
Sedan januari 2012 diskuteras frågan om en revidering av grundlagen
flitigt. bl.a. i parlamentet. Oppositionen (främst Demokratiska partiet)
och The People's Alliance for Democracy (PAD), gulskjortornas rörelse,
är kritiska till grundlagsreform. Man menar att det finns risk för att en
ny författning ökar förutsättningarna för att den tidigare
premiärministern Thaksin ska komma tillbaka till makten. Man har
3(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
också varit orolig för att de regler som hanterar lèse majesté-brott i
konstitutionen ska ändras, vilket skulle öppna dörren för kritik mot
kungahuset, en tabufråga i Thailand. Regeringen har emellertid
deklarerat att man inte avser ändra dessa regler. Det finns en risk för att
debatten om grundlagen och lèse majesté-reglerna skapar ny splittring i
det thailändska samhället.
I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani, Narathiwat och
Songkhla) har missnöjet med olika regeringars hantering av regionen
under de senaste åren lett till mer aktiva och militanta separatiströrelser.
Nästintill dagligen rapporteras om attacker med dödlig utgång.
Konflikten har etniska förtecken: bland minoriteten muslimska malajer
i södra Thailand finns ett stöd för ökad självbestämmanderätt, men
frågor kring ekonomisk och social utveckling ligger också bakom.
Vissa grupper anser att malayernas språk, kultur och rätt till
medbestämmande åsidosatts och diskriminerats och eftersträvar någon
grad av autonomi. Särskilda undantagslagar infördes i juli 2005 som ger
myndigheter ökade befogenheter att komma till bukt med våldet. Dessa
lagar har kritiserats av organisationer som arbetar med mänskliga
rättigheter. Konflikten är i högsta grad aktiv. Så sent som den 31 mars
2012 detonerade tre bilbomber i provinserna Songkhla och Yala. Bilarna
var placerade i närheten av turisthotell och en polisstation.
Explosionerna dödade 11 personer och fler än 100 personer skadades.
I januari 2012 greps en libanesisk man med svenskt pass anklagad för
terrorbrott efter att polisen funnit stora mängder sprängmedel i hans
ägo. Den amerikanska ambassaden i Bangkok varnade i anslutning till
gripandet sina medborgare för eventuella terrorattacker riktade mot
turistmål i Bangkok och manade till försiktighet i områden som besöks
av västerländska turister. I samband med varningen höjde de thailändska
myndigheterna även sin beredskap och betonade att åtgärder vidtagits
för att förstärka säkerheten i landet.
Tisdagen den 14 februari sprängdes tre bomber i Bangkok som skadade
fem personer. Sex iranska medborgare greps med anledning av
händelserna. Motiven för de planerade dåden är oklart, men polisen och
andra källor ser ett samband mellan händelserna i Bangkok och
explosioner i New Delhi och Georgien den 13 februari.
4(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
Ekonomiska huvuddrag
Inledning
Thailands återhämtning från Asienkrisen 1997-98 berodde till stor del
på export till Förenta Staterna, Europa och övriga Asien. Den
thailändska ekonomin har det senaste decenniet uppvisat god tillväxt
och förefaller relativt oberoende av det emellanåt instabila politiska
landskapet. Tillverkningsindustrin (kläder och skor, fordon, datorer och
elektronik) står för en betydande del av ekonomin, liksom turismen.
Även jordbruksexporten är viktig, särskilt fiske- och risexporten. Från
millennieskiftet till 2007 – då den internationella finanskrisen slog till –
växte den thailändska ekonomin genomsnittligen med fyra procent
årligen. Exporten motsvarar nu hela sjuttio procent av
bruttonationalprodukten och är motorn i tillväxten.
Nationalräkenskaperna är i relativt gott skick, med en
statsskuldsättningsnivå kring drygt fyrtio procent av BNP.
I spåren av den globala ekonomiska krisen sjönk BNP 2009 med drygt
två procent men tillväxten återhämtade sig med besked 2010, då
Thailand noterade hela 7,8 procents tillväxt. Det gångna året påverkades
kraftigt av översvämningskatastrofen, med åtföljande kraftig BNPminskning. Tillväxten på årsbasis stannade därför endast på 0,1 procent.
De stora återuppbyggnadsprojekten efter översvämningarna beräknas
dock sätta ordentlig fart på tillväxten under andra halvan av 2012.
Thailand har under många år levt högt på en stark export, ökande
inhemska investeringar och en god offentlig konsumtion. I takt med
den politiska oron i landet har både investeringar och konsumtion fallit
tillbaka. När den ekonomiska krisen ledde till en kraftigt minskad
extern efterfrågan för thailändsktillverkade produkter ledde det till att
tillväxtsiffrorna fick skrivas ner.
Thailand klarade sig emellertid undan den ekonomiska krisen relativt
lindrigt och kunde uppvisa en sammandragning av ekonomin på enbart
2,3 procent för 2009. För 2010 förutspådde regeringen ursprungligen en
tillväxt på 3,5 till 4,5 procent, men prognosen fick först justeras ner på
grund av de politiska oroligheterna under våren, senare justeras upp på
grund av den imponerande återhämtning som skedde under 3:e och 4:e
kvartalen.
5(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
Utsikterna för 2012 är goda efter stora offentliga investeringar till följd
av översvämningarna och om inget oförutsett händer väntas tillväxten
bli 5,5-6.0%.
Handelspolitiska kopplingar med omvärlden
Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från att
tidigare ha varit mer beroende av handeln med USA, Japan och EU har
handelsflödena förskjutits mer mot närområdet, d.v.s. ASEAN och
Kina. Under 2009 när den thailändska exporten och importen i spåren
av den internationella finanskrisen sjönk med drygt 14 procent
respektive 25 procent, blev denna trend än mer markant. ASEAN gick
för första gången förbi Japan som landets största handelspartner. En
femtedel av Thailands totalhandel sker nu med ASEAN.
Även Kina, inräknat Hongkong, har passerat Japan som thailändsk
handelspartner. Men Japan förblir en stor handelspartner för Thailand.
Landet har en 16-procentig andel av handeln. Kina passerade 2010 USA
och Japan som Thailands största enskilda exportmarknad. EU är
fortsatt en mycket viktig handelspartner för Thailand och efter några
sämre år har handeln mellan parterna ökat igen. Thailands
frihandelsavtal med Australien har resulterat i en kraftig ökad export
(+40% 2008 och + 7,4% 2009) till Australien. Många utländska
företag med produktion i Thailand har utnyttjat frihandelsavtalet för att
kunna exportera tullfritt till Australien.
Thailand har haft stora förväntningar på ASEAN:s och Kinas
marknader och de förhandlingar som har förts om ett stort
frihandelsområde. Från 1 januari i år finns ett frihandelsavtal mellan
ASEAN och Kina. ASEAN har också färdigförhandlat och
undertecknat frihandelsavtal med Japan, Sydkorea, Australien, Nya
Zeeland och Indien. Överläggningar om ett frihandelsavtal mellan EU
och ASEAN har inletts, men framstegen har låtit vänta på sig.
1 januari 2015 ska AEC, Asian Economic Community, träda ikraft. Det
är en fortsättning på frihandelsavsikterna inom ASEAN och kräver bl.a.
omfattande tullsänkningar och samordning av nationella regelverk på
handelsområdet ASEAN-länderna emellan. Utmaningarna är stora och
tidsplanen därför optimistisk vad gäller helheten. Man bör därför
förvänta sig ett gradvis genomförande.
6(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
Ekonomiska utsikter 2012
Tillväxten förväntas, bl a som en konsekvens av återuppbyggnaden efter
översvämningarna, att bli hög under 2012. Den thailändska valutan
beskrivs allmänt som undervärderad. Det finns en risk för att
återuppbyggnadsprojekten skapar stora underskott i annars välskötta
statsfinanser.
I spåren av översvämningarna och som en följd av den ekonomiska
krisen i bl.a. Europa hålls den thailändska styrräntan låg, f.n. kring 3%.
För att åter bygga upp och utveckla landets infrastruktur och ekonomi
som till del förstördes under översvämningarna har regeringen
presenterat en långsiktig återuppbyggnadsplan. Den inkluderar bland
annat utveckling av vägar, järnvägar, hamnar, vattenförvaltning och
urban planering. Sammanlagt talas om investeringar på omkring 500
miljarder kronor.
Den 1 april 2012 höjdes minimilönen i delar av landet från ca 220 baht
till 300 baht/dag. Resterande delar av landet kommer under året
successivt införa samma minimilön. Effekterna riskerar att öka
arbetslösheten då små och medelstora företag inte kommer att ha
möjlighet att betala. Samtidigt planeras skattesänkningar. Ökade
matpriser riskerar att drabba den fattigaste delen av Thailands
befolkning.
Budgetunderskottet för budgetåret oktober 2009/oktober 2010 uppgick
till ungefär fyra procent av BNP och statsskulden låg på motsvarande
44 % av BNP – hälsosamma siffror. Skulden är huvudsakligen inhemsk.
För perioden oktober 2010/oktober 2011, var motsvarande siffror drygt
2% respektive 47%. Grundlagen tillåter ett underskott på 60% av BNP.
Sedan olje- och matpriserna ökat har kostnaderna för
subventionspolitiken gjort likadant. Bara bensinsubventionerna kostar
idag 10 miljarder baht i månaden.
Under översvämningarna ökade arbetslösheten då många fabriker fick
stänga. Oväntat snabbt har majoriteten av de arbetslösa hittat tillbaka
till sina arbeten. De officiella siffrorna visar en arbetslöshet på omkring
1%. Många arbetar dock inom den inofficiella sektorn.
7(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
Sveriges relationer med Thailand
Samarbete och kontakter
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand
upprättades 1883 och har traditionellt varit goda. Ännu tidigare, den 18
maj 1868, undertecknades i London ett vänskaps-, handels- och
sjöfartsavtal mellan länderna.
Tyngdpunkten i samarbetet ligger i de väl utvecklade
handelsrelationerna, turismen och ökande migrationsströmmar länderna
emellan. Det bilaterala svenska utvecklingssamarbetet med Thailand har
upphört och de sista projekten inom ramen för tekniskt samarbete löpte
ut under 2009.
En gemensam aktionsplan Joint Plan of Action omfattande en rad
sektorer där båda länder kan se en potential för ett närmare samarbete
undertecknades i januari 2006. Avtalet – som kommer förnyas under
2012 – har tjänat som en paraplyöverenskommelse under vilket flera
enskilda projekt redan har genomförts. Samarbetet täcker både den
privata och den offentliga sektorn, inom så skilda fält som exempelvis
design, utbildning och forskning, miljö samt försvar. Turism och
hälsovård omfattades också av aktionsplanen, Thailand är främsta
destination för svenska utlandsturister. Uppemot fyrahundratusen
svenska besökare registreras varje år i Thailand.
Relationerna mellan kungahusen har sedan många år varit mycket goda.
Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende dubbelbeskattning
(1989), överförande av straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt
och vetenskapligt samarbete (1990) samt investeringsskydd (2000).
Viseringsfrihetsavtalet (notväxling 1992) har sagts upp från svensk sida
med anledning av ett rådsbeslut i EU, innebärande viseringsskyldighet
för thailändare vid inresa i Sverige (med undantag för innehavare av
diplomat- och tjänstepass).
Officiellt besöksutbyte
Svenskt statsbesök ägde rum i Thailand 25 februari – 1 mars 2003.
Socialminister Lars Engkvist medföljde kungaparet. En
affärsmannadelegation ledd av Sören Gyll deltog också. Kungaparet
8(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
besökte Thailand den 17-19 februari 2005 efter tsunamikatastrofen samt
den 11-14 juni 2006 i samband med firandet av HM Kung Bhumibols
60-åriga trontillträde. Justitieminister Thomas Bodström medföljde
Kungaparet i februari 2005. Kungaparet genomförde privata besök i
augusti 2008, vid årsskiftet 2008/09, under våren 2011 och senast vid
årsskiftet 2011-2012. HM Konungen avlade även ett privat besök i
februari 2009. HM Drottningen avlade ett privat besök i april 2010.
Övriga svenska högnivåbesök under senare år inkluderar:
2012
Utrikesminister Carl Bildt
Statssekreterare Gunnar Oom
2011
Statssekreterare Magnus Kindbom, Landsbygdsdepartementet.
2009
Statssekreterare Håkan Jevrell Fö november
Statssekreterare Gunnar Wieslander UD januari
2008
Riksdagens socialutskott januari
Statssekreterare Gunnar Wieslander UD april
Statssekreterare Karin Johansson S november
2007
Inget officiellt bilateralt besöksutbyte ägde rum mellan Sverige och
Thailand efter kuppen 2006 och fram till valet i december 2007
2006
utrikesminister Laila Freivalds januari
statssekreterare Lars Danielsson SB januari
2005
statsminister Göran Persson januari
miljöminister Lena Sommestad januari
försvarsminister Leni Björklund februari
ÖB Håkan Syrén mars
biståndsminister Carin Jämtin december
statssekreterare Jonas Hjelm Fö oktober-november
9(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
2004
statsminister Göran Persson januari
migrationsminister Barbro Holmberg februari och september
statssekreterare Annika Söder UD oktober
försvarsminister Leni Björklund i november
utrikesminister Laila Freivalds december
Thailändska besök i Sverige
Kronprins Vajiralongkorn besökte Sverige i september 1997
samt juni-juli 2007.
Prinsessan Sirindhorn representerade det thailändska kungahuset
i samband med HM Konungens 60-årsdag i maj 2006.
Senatens talman med en större delegation besökte Riksdagen i
maj 2011.
Industriminister Chanchai Chairungruang besökte Stockholm i
september 2009 för att inviga den thailändska
investeringsmyndighetens (Board of Investment) nya
regionkontor.
Arbetsmarknadsminister Phaitoon Kaethong besökte Sverige i
augusti 2009 med anledning av thailändska bärplockares
arbetsvillkor
Kulturminister Teera Slukpetch besökte Stockholm och
Ragunda i juli 2009.
Vice premiärminister Surakiart Sathirathai besökte Stockholm i
augusti 2005.
Premiärminister Thaksin Shinawatra besökte Stockholm i
september 2004.
Kulturminister Anurak Chureemas besökte Stockholm och
Ragunda i juli 2004.
IT- och telekomminister Surapong Subwonglee och Bangkoks
dåvarande borgmästare Samak Sundaravej besökte Stockholm
och Ragunda i juli 2003.
Utrikesminister Surin Pitsuwan i februari 1999.
Bitr. utrikesminister Sukhumbhand Paribatra i juni 1998.
Bitr. premiär- och handels-minister (nuvarande UNCTADchefen) Supachai Panichpakdi i december 1998.
Svensk-thailändska handelsförbindelser och investeringar
Varuhandeln med Sverige uppgår till sammanlagt ca tolv miljarder
svenska kronor. Drygt fyra miljarder är export till Sverige av maskiner,
transportmedel, elektronik, kläder, smycken, sportartiklar samt
10(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
livsmedel. Drygt åtta miljarder är import av telekommunikations- och
maskinutrustning, papper och pappersmassa, läke- och transportmedel.
Den viktigaste thailändska importen från Sverige ligger inom
försvarsmaterielsektorn. Thailand har köpt tolv Gripenplan.
Bland större svenska investerare i Thailand märks ABB, Autoliv,
Perstorp, Swedish Match, Volvo, Electrolux och Ericsson. Volvo
invigde i juni 2000 en sammansättningsfabrik för tunga lastvagnar.
Scania etablerade sig mera fast 2001 och har nått framgångar särskilt vad
gäller sammansättning av bussar. Electrolux öppnade en fabrik i
Thailand 2003, som gradvis har byggts ut, under 2012 byggs ytterligare
en fabrik. Radi Medical Systems etablerade sig i Phuket och öppnade
fabriken 2005. IKEA öppnade sitt första varuhus i Thailand i nov 2011.
Sammanlagt har ett tiotal svenska företag tillverkning i landet. Antalet
svenska dotterbolag eller representationskontor uppgår till ca 60 och
flera är på väg att etableras. En thai-svensk handelskammare
registrerades 1990 i Bangkok. En svensk-thailändsk handelskammare i
Ragunda kommun, Jämtland, grundades 1997 i samband med att en
thailändsk paviljong invigdes där till minne av Kung Rama V:s besök i
Sverige 1897.
Utvecklingssamarbetet
Med start hösten 2011 bedrivs Sveriges regionala utvecklingssamarbete
med Asien från Bangkok. Utgångspunkten för verksamheten är att
skapa förutsättningar för kvinnor och män som lever i fattigdom att
förbättra sina levnadsvillkor samt bidra till en rättvis och global
utveckling. Geografiskt fokus ligger på Sydostasien, medan tematiskt
fokus ligger på miljö och klimat, energi och stadsplanering, samt
demokrati och mänskliga rättigheter. Jämställdhetsfrågor skall ha en
framträdande roll i allt utvecklingssamarbete.
Sverige ger bl.a. stöd till Mekong River Commission och till Core
Environmental Program inom ADB:s ekonomiska samarbetsprogram
för Mekong-regionen. Ett exempel på samarbete som direkt berör
Thailand är Thailand Environment Institute. Andra exempel finns inom
forskningssamarbetet där thailändska universitet och forskare är viktiga
parter i regionala forskningsnätverk och bidrar till utveckling av
forskningskapacitet i regionen. Stöd ges också till Asian Institute of
Technology (AIT). Sedan 2005 är den före detta rektorn för högskolan i
Borås, Said Irandust, rektor för AIT.
11(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
En stor del av de regionala organisationer som Sverige har valt att
samarbeta med inom det regionala utvecklingssamarbetet har sina
respektive huvudkontor i Thailand. Detta gäller t.ex. organisationer där
Sverige har samarbeten inom regionala marina frågor,
kemikalieanvändning i jordbruket, klimatproblematikens roll för
samhällsutvecklingen i regionen, samt inom yttrandefrihet och skydd
och främjande av de mänskliga rättigheterna. I många av dessa
samarbeten är svenska myndigheter och organisationer involverade.
Som exempel kan nämnas: Havs- och vattenmyndigheten,
Kemikalieinspektionen, Stockholm Environment Institute, Raul
Wallenberginstitutet och RFSU.
Efter tsunamikatastrofen 2004 undertecknades ett avtal mellan Sverige
och FN:s ekonomiska och sociala kommission för Asien, UNESCAP,
om svenskt bidrag på 2,5 miljoner USD till fonden för varningssystem
för flodvågor i Indiska oceanen och Sydostasien. Fonden tillkom på
initiativ av den thailändska regeringen och delar alltjämt ut medel,
numera med ett bredare mandat.
Sveriges ambassad i Bangkok
Ambassadens bemanning utgörs av ambassadören och ytterligare sju
utsända från UD, en migrationsattaché och ytterligare två utsända från
migrationsverket, sju utsända från Sida varav en biståndssamordnare
och två analytiker/programhandläggare för biståndsfrågor för
Burma/Myanmar, två nordiska polissambandsmän, en försvarsattaché
stationerad vid ambassaden i Singapore men även sidoackrediterad till
bl.a. Thailand, två utsända prästpar från SKUT (Bangkok och Phuket)
samt ett fyrtiotal lokalanställda. Exportrådet öppnade den 1 september
2008 en representation i Bangkok med två utsända och en lokalanställd.
Antalet lokalanställda varierar under året genom att ambassaden
anställer korttidspersonal som arbetar med migrationsärendena för att
klara av tillfälliga arbetstoppar. Ambassadören är sidoackrediterad i
Laos, Burma och Filippinerna.
2011 behandlade ambassaden ca 12 974 viseringar (IV) för resenärer till
Sverige och ca 6224 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd
(UAT) i Sverige. Av dessa ansökningar utgjorde ca 2700 ansökningar
om arbetstillstånd för bärplockare. Ovanstående siffror om IV och
UAT inkluderar ansökningar från medborgare från samtliga fem länder
som ambassaden har ansvar för.
12(13)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
2012-04-19
Kort historik
Enligt historien grundades Thailand (Siam) 1238 då thailändska ledare
gjorde uppror mot khmerernas överhöghet och etablerade ett
thailändskt kungarike. Den förste kungen i det gamla kungariket
Ayutthaya, kung Rama Thibodi, tillförde enligt thailändsk historia två
viktiga saker: etablerandet av theravadabuddism som statsreligion och
skapandet av lagar baserade på hinduistiska texter och thailändsk
tradition. Ayutthaya hade viss kontakt med västerlandet redan under
1500-talet, men fram till 1700-talet prioriterades kontakterna inom
regionen och med Kina.
År 1767 krossades Ayutthaya av burmeserna och huvudstaden
skövlades. Den nuvarande Chakridynastin grundades 1782 i
Bangkokområdet av Rama den förste. Det var under Rama IV (Kung
Mongkut, 1851-68), och Rama V (Kung Chulalongkorn 1868-1910)
som Thailand etablerade permanenta kontakter med kolonialmakterna.
Det hävdasatt det var de diplomatiska färdigheterna hos dessa två
monarker, i kombination med genomförandet av moderna reformer,
som bidrog till att Thailand idag är det enda landet i Sydostasien som
inte koloniserades.
År 1932 infördes konstitutionell monarki i Thailand efter en oblodig
kupp. Efter detta styrdes landet av ett flertal militärregeringar - med
undantag för ett kort demokratiskt avbrott åren 1973-76.
Under andra världskriget var Thailand delvis allierat med och delvis
ockuperat av Japan. Efter kriget blomstrade inte minst relationen till
USA. Det kommunistiska hotet i regionen var länge högsta prioritet
inom såväl inrikes- som utrikespolitiken. Under senare år har Thailand
varit en aktiv medlem i regionala organisationer som Association of
Southeast Asian Nations (ASEAN) och Asia Pacific Economic
Cooperation( APEC).
13(13)
