FRÅGA 1. 6 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. Svar på deluppgifterna skrivs på en
och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar och resonemang
redovisas på andra sidor. Ni skall välja ett av alternativen ökar/minskar/är oförändrad.
1.1 Om en varukorg kostar 100 norskar kronor i Norge och 125 svenska kronor i Sverige
och växelkursen (NOK/SEK) är 0.8 då kan vi säga att SEK är övervärderad/att SEK är
undervärderad/att köpkraftsparitet råder och att priset på varukorgen i Norge uttryckt i
SEK är högre/lägre/samma som priset på varukorgen i Sverige.
Svar: köpkraftsparitet råder och priset på varukorgen i Norge uttryckt i SEK är samma
som priset på varukorgen i Sverige.
1.2 Utgå ifrån Solow-Modellen och antag att antalet arbetare (L) är konstant. Om
sparkvoten ökar, då innebär den nya jämvikten att K ökar/minskar/är oförändrad och att
Y ökar/minskar/är oförändrad
Svar: K, och Y ökar
1.3 Antag att Riksbanken plötsligt höjer räntan, vilket marknaden inte räknat med, då
förväntas att kronan försvagas/förstärks/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är
oförändrad.
Svar: kronan stärks och importen ökar.
1.4 Antag att en sluten ekonomi (utan utrikeshandel) befinner sig på sin långsiktiga
utbudskurva i den Keynesianska modellen. Antag att det nominella penningutbudet ökar.
På kort sikt ökar/minskar/ändras inte produktionen och på lång sikt ökar/minskar/ändras
inte prisnivån.
Svar: ökar respektive ökar.
1.5 En högre faktisk arbetslöshet än den naturliga arbetslösheten innebär att den
kortsiktiga utbudskurvan (SRAS-kurvan )är oförändrad/skiftar uppåt/skiftar nedåt och att
prisnivån är oförändrad/minskar/ökar i den Keynesianska modellen.
Svar: SRAS skiftar nedåt och prisnivån minskar.
1.6 Lägre inflationsförväntningar leder i Phillipskurvediagrammet till att den kortsiktiga
Phillipskurvan är oförändrad/skiftar uppåt/skiftar nedåt och att den långsiktiga
Phillipskurvan är oförändrad/skiftar till vänster/skiftar till höger.
Svar: ner respektive oförändrad.
FRÅGA 2: 3 poäng. Innehåller endast beräkningsuppgifter.
2.1 Om nominallönen ökar med 3 procent och inflationen är 4 procent, hur förändras
reallönen i procent?
Svar: minskar med 1 procent.
Använd nationalräkenskapsdata i tabellen nedan i fråga 2.2. I miljarder kronor.
Privat konsumtion
600
Privata bruttoinvesteringar
150
Löner, fore skatt
600
Offentlig konsumtion och investeringar
250
Export av varor och tjänster
400
Import av varor och tjänster
450
Offentliga transfereringar
150
Skatter
450
Faktorinkomster från utlandet, netto
50
Transfereringar från utlandet, netto
-20
2.2 Beräkna BNI och bytesbalansen. 2 poäng.
Svar: BNP= 600+150+250-50=950. BNI = 1000. (Disponibel BNI = 1000-20= 980)
Handelsbalansen = - 50. Bytesbalansen = -50 + (50) -20= -20
Fråga 3. 4 poäng. Utgå ifrån den enkla Keynesianska modellen med offentlig sektor och
utrikeshandel. (Vi antar, som vanligt, att faktorinkomsterna ifrån utlandet, netto =
transfereringarna från utlandet, netto = 0.) Enligt denna modell: AD=C+I+G+X-M
Antag att C=100+0.8*(Y-T),
där T=0.5*Y, I=100, G=200, X=100 och M=0.2*Y
3.1 Beräkna jämvikts-Y (Y =BNP/BNI). 1 p.
3.2 Beräkna skatteintäkterna och den offentliga sektorns budgetsaldo i jämvikt. 1 p.
3.3 Beräkna handelsbalansen i jämvikt. 1 p.
3.4 Antag att skattesatsen, t, sänks vad blir effekten på Y och på skatteintäkterna?
(Ge kvalitatativa svar, ökar, minskar, är oförändrad.) 1 p.
Svar:
A. Y= AD=100+0.8*(1-0.5)*Y + 400 – 0.2*Y
→ Y=500 + 0.4Y-0.2Y
→ Y=500 + 0.2*Y
→ Y – 0.2*Y = 500
→ 0.8Y = 500
→ Y = 500/0.8=625
B. Skatteintäkter: 0.5*625 = 312.5
Offentliga sektorns budgetsaldo= 312.5- 200=112.5
C. Handelsbalansen = 100-0.2*625= 100-125=-25
D. Y ökar, skatteintäkterna och offentliga sektorns budgetsaldo minskar.
