Internationell miljövård, MII ht-03
Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi
Stockholms Universitet
03 10 21
© Greenpeace
Är det möjligt att lämna beroendet av
fossila bränslen?
Lång färd mot en hållbar energipolitik
Suvi Anttila
Kalle Lindeborg
”Jag ber aldrig om ursäkt för Förenta staternas del
– vad fakta än säger ”.
President George Bush, den äldre1.
1
Arundhati Roy; Den oändliga rättvisans matematik
2
Innehåll
1. Sammanfattande inledning
2. Problemet; ändliga resurser som ger hög välfärd men miljöproblem
2.1 Fossilberoendet skapar miljöproblem
2.2 Ett dominerande oljeberoende för världens länder är ett säkerhetsproblem.
2.2 Subventioner av fossila bränslen hindrar en hållbar energipolitik
2.4 Polluter Pays Principle
2.5 Vem betalar ett energislags kostnader och när?
3. Förnyelsebar energi 2003
3.1 Svensk energipolitik
3.2 Kärnkraften inget alternativ
3.3 Förnybar energi i Sverige
3.4 Vindkraft och solenergi idag och deras utvecklingsmöjligheter
3.5 Klarar förnybar energi att möta världens behov av energi långsiktigt?
3.6 Styrmedel för en hållbarare energipolitik
4. Är det då möjligt att lämna beroendet av fossila bränslen?
4.1 Livsstil, miljöproblem och beteendeförändringar
4.2 Ekologiskt nödvändigt och politiskt möjligt
4.3 Varför löser inte politikerna miljöproblemen?
4.4 Det är möjligt att det går.
5. Referenser till noterna
3
1. Sammanfattande inledning
FN:s miljöpanel slår fast att utifrån de scenarier som är framtagna så måste utsläppen från iländer minska med 50-80 % till år 2050 för att undvika en ökad växthuseffekt2. Denna
antropogena växthuseffekt kommer att medföra drastiska förändringar för jordens
medborgare. Exempel på förändringar är; en ökad/minskad nederbörd, en ökad vattenbrist, en
havsnivå förändring mellan 9 -88 cm, en minskad jordbruksproduktion i subtropiska områden,
en förändrad artsutbredning och en ökad mängd vattenburna infektionssjukdomar3.
En central grund i begreppet hållbart energisystem, (som motor och del av en hållbar
utveckling totalt för världens medborgare), är att fattigdomen i utvecklingsländerna måste
angripas och världens miljö skyddas.
Är det möjligt att lämna beroendet av fossila bränslen?
Detta är den frågeställning som denna text vill söka besvara. Vi vill besvara frågan utifrån ett
svensk perspektiv för att sedan exemplifiera på en hållbar energipolitik i ett internationellt
perspektiv. Hur är dagsläget och hur kan framtiden se ut? En hållbar energipolitik är en rad
avvägningar. Dels mellan aktörer i det civila samhället, stat och näringsliv, men också mellan
olika mål, som alla ska samverka så att stimuleringar av energieffektiva åtgärder och
förnybara energikällor främjas på de icke hållbara energislagens bekostnad. Förnybar energi
finns och kan utvecklas för att täcka Sveriges och världens energibehov.
En rad hinder för denna utveckling finns fortfarande kanske framförallt att den globala
samhällsstrukturen fortfarande befinner i ett socialt paradigm där synen på naturen fortfarande
är dominerad av ett hänsynslöst resursutnyttjande. Flera förnybara energislag befinner sig
dock i en kraftig positiv utvecklingsfas.
Det krävs en rad åtgärder som ytterst handlar om flertalets medborgares motivation till detta
och hur denna motivation i sin tur möjliggör för politiker, näringsliv och andra aktörer att
agera. Ett hållbart energisystem skapas genom att många länder tillsammans arbetar för de
spelregler och investeringar som internationellt och nationellt krävs. Ett land kan inte ensam
uppnå ett hållbart energisystem, det är inte möjligt. Även på ett nationellt plan är det viktigt
för framgången hur landet samarbetar med andra länder.
Vid World Economic Forum i Davos i mars år 2000 röstade deltagarna fram klimatfrågan
som århundradets viktigaste globala problem. För att lösa detta ansåg mötesdeltagarna att det
krävdes att regeringar och företag tar ett ökat ansvar. En prognos gjord av företaget Shell
skattar under kommande årtionden en kraftig utveckling på förnybar energi. De fossila
bränslenas användning kommer att plana ut i takt med att de förnybara energislagen blir mer
och mer kommersiellt tillgängliga. Vindkraft, biomassa och solceller kommer, enligt
företaget, att få de marknadsandelar som är jämförbara med de som olja, kol och fossil gas
tidigare haft. Vid år 2050 kommer över hälften av världens huvudsakliga energiförsörjning att
komma från förnybara energikällor 4.
2
Hållbara Energisystem; Svenska naturskyddsföreningen, 1999.
Naturvårdsverket; Om klimatförändringen – OH sats om växthuseffekten
4
Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol
3
4
2. Problemet; ändliga resurser som ger hög välfärd men miljöproblem
2.1 Fossilberoendet skapar miljöproblem
Närmare 90 % av mänsklighetens energiförsörjning baseras fortfarande på fossila bränslen.
Världens olika energislag fördelade sig år 2000 (efter International Energy Agency) ;
Energislag i världen
Olja
Kol
Fossil gas
Biobränslen (främst ved) och avfall
Vattenkraft
Kärnkraft
Annat
34,9 %
23,5 %
21,5 %
11,0 %
2,3 %
6,8 %
0,5 %
5
Fossilbränslena är basen i det samhällsbygge som skapat den materiella välfärd som startat i
den industrialiserade länderna och det är framför allt befolkningen i OECD - länderna som
gjort sig beroende av dessa bränslen6. En välfärdsnivå som är jämförbar med vår finns även
hos delar av befolkningarna i utvecklingsländerna. "Det är fler människor i
utvecklingsländerna som lever på den materiella välfärdsnivå som vi gör än den befolkning
som tillsammans finns i de industrialiserade länderna"7 .
Om en antropogen förstärkt växthuseffekt är verklighet så kommer åtgärder mot densamma
förmodligen påverka välfärden i höginkomstländerna på ett avgörande sätt. Effekterna av den
av människan förstärkta växthuseffekten skulle troligtvis bli än mer kännbara för
utvecklingsländerna eftersom dessa länder saknar den buffertförmåga mot nedgångar i
världsekonomin som höginkomstländerna har. Eftersom både ekonomi och infrastruktur
byggts upp kring ett så stort beroende av fossila bränslen finns en stor tröghet och motstånd
till förändring8. Modellberäkningar i miljöarbetet är ofta osäkra. Ju mer okunskap kring en
företeelse, problembild desto större osäkerhet. Osäkerheten vid modellberäkningar kan gälla
hur stor miljörisken är, den kan gälla olika miljövårdsåtgärders konsekvenser. Ju större
osäkerheten är desto svårare är det att fatta sådana beslut som innebär stora förändringar för
medborgarna9.
Människans stora användning av fossila bränslen har skapat flera olika miljöproblem än de
ovan nämnda globala klimatförändringarna; försurning av mark och vatten, hälsoeffekter av
trafik, olyckor till havs vid oljetransporter, för att nämna några.
2.2 Ett dominerande oljeberoende för världens länder är ett säkerhetsproblem.
Vad som är viktigt avslutningsvis är ändå att nämna en annan viktig och central aspekt på
beroendet av fossila bränslen; säkerhetsproblemet. Världens oljereserver finns till två
tredjedelar i Mellanöstern regionen och med att fortsätta med ett å ensidigt utnyttjande av en
energikälla från en geografisk begränsad region kan skapa återkommande kriser. En minskad
oljeanvändning kan eventuellt skapa drivkrafter att utveckla elproduktion genom kärnkraft.
Det finns även säkerhetsproblem kopplat till kärnkraftens fortsatta drift och det radioaktiva
material som både används inom den civila och militära industrin. Det viktigaste
säkerhetsproblemet här, hänger ihop med möjligheter till en ökad kärnvapenspridning10.
5
Hela världen; kap 2 Den globala miljökrisen
Hela världen; kap 2 Den globala miljökrisen
7
Sagt av SIDA:s miljöchef, föreläsning Internationell miljövård, Stockholms Universitet okt 2003
8
Hela världen; kap 2 Den globala miljökrisen
9
L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen?
10
A Sustainable Baltic Region; Energy, kap 2.5 Energy and world security
6
5
2.3 Subventioner av fossila bränslen hindrar en hållbar energipolitik.
Minskade subventioner och ökade skatter är de effektivaste metoderna för en omvandling till
en energieffektivare och fossilfri energianvändning. Subventionerna globalt till fossila
bränslen – gynnsamma skattesatser, prisstöd och direkt finansiellt stöd – uppgår idag till drygt
120 miljarder $ per år och den som får minst stöd utav dessa är bränslet med den lägsta
kolhalten - fossil gas11( detta bränsle benämns även naturgas ).Även kärnkraft har en befrielse
från detta ekonomiska ansvar genom subventioner som gör att elpriset från kärnkraft blir
konstgjort lågt.
Energiuttag och konsumtion av energi ställer alltså idag till med kostnader som inte betalas av
energiproducenten utan som betalas av samhället eller så skjuts dessa kostnader på framtiden.
Detta till nackdel för de energislag som inte belastar miljön lika mycket. Detta gör också att
ett incitament för att använda energin effektivare försvinner. Viktigt är alltså att varje
energislag bär sina fulla miljö-, risk-, och avfallskostnader. Avslutningsvis är det viktigt att
stryka under att där nya energislag eller energisystem ska etableras i ett samhälle så medför
det stora etableringskostnader och investeringskostnader och det kommer att vara nödvändigt
med ekonomiskt stöd från samhällets gemensamma medel så att implementeringen med
etablerad företagsverksamhet på energiområdet blir ekonomiskt rimlig12. I slutrapporten från
SAME-projektet; Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar för el
och värme, så betonas att miljökostnader bör internaliseras i priset genom skatter och avgifter
men att detta kommer att vara mycket svårt att under överskådlig tid13.
2.4 Polluter Pays Principle (PPP)
En av de hänsynsregler som finns inskrivna i den svenska miljölagstiftningen, miljöbalken
Polluter Pays Principle ( förorenaren betalar) är också inskriven i EU:s miljölagstiftning, i de
miljöprinciper som är riktlinjer för att hjälpa medlemsländerna att nå gemensamma miljömål.
Implementeringen i svensk lagstiftning har fått en strängare version, än den engelska; ”should
Pay” (bör betala), har i den svenska versionen blivigt ett absolut krav. Den svenska versionen
har fått lydelsen; ”förorenaren skall betala”14. Grundprincipen för att skapa ett hållbart
energisystem är att alla som säljer el eller värme skall betala för den miljöskada som man
orsakar. Det är först då de förnyelsebara energislagen kan konkurrera med de andra på rättvisa
villkor15.
Det handlar dels om ökade koldioxidskatter så att risken för växthuseffekten minskar, dels om
höjt pris på svaveldioxidutsläpp och kvävedioxidutsläpp som båda orsakar försurning. Det
finns även andra föroreningar som stoftpartiklar och kolväten som skulle prissättas högre så
att det blir lönsammare att vara miljövänlig.
Om både miljöskadliga subventioner togs bort och priset på olika utsläpp höjdes skulle de
förnyelsebara alternativen klara sig på egen hand. I dagsläget är bidragen till de förnyelsebara
energislagen betydligt mindre än de subventioner som kärnkraft och fossil elproduktion får.
Intäkterna från dessa "ersättningar för miljökostnader" kommer att kunna ge nya intäkter till
statskassan även när problemen minskat längre fram. Det ger möjlighet att t ex finansiera
olika miljöprojekt, skola, vård eller så kan man sänka skatten på arbete, enligt Svenska
Naturskyddsföreningen16.
11
Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol
Svenska naturskyddsföreningen; Hållbara Energisystem, 1999.
13
Naturvårdsverket m fl. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar för el och värme
14
Mahmoudi; EU:s miljörätt
15
Hållbara Energisystem; Svenska naturskyddsföreningen, 1999.
16
Hållbara Energisystem; Svenska naturskyddsföreningen, 1999
12
6
2.5 Vem betalar ett energislags kostnader och när?
Att låta förorenaren betala för sina miljökostnader är att inte acceptera att vi flyttar
miljöproblem i tid och rum, och får en kostnad längre fram. Kostnaden blir kopplad
till nedsmutsaren i nutid istället för att kostnaden blir samhällets gemensamma utgift längre
fram. Kortsiktig ekonomisk nytta kan då också bli att en som kan producera ”renare” idag
också skapar långsiktig nytta - eftersom miljöpåverkan minskar.
3. Förnyelsebar energi 2003
3.1 Svensk energipolitik
Sveriges energipolitik strävar mot ett uthålligt energisystem: ”Målet för energipolitiken är att
på såväl kort som lång sikt trygga tillgången på el och öka användningen av energi från
förnybara energikällor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv energianvändning
och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Samtidigt ska påverkan på hälsa, miljö och
klimat vara låg och omställningen till ett ekologiskt samhälle underlättas.” 17.
I miljömålspropositionen som antogs år 2001 utvecklades de miljökvalitetsmål som ligger till
grund för miljöarbetet i Sverige. En av strategierna som definieras i miljöpropositionen,
Strategi för effektivare energianvändning och transporter, syftar direkt till att minska
miljöpåverkan från energisektorn. Tyngdpunkten i strategin bör enligt propositionen ligga på
kostnadseffektiva åtgärder som effektiviserar användningen av energi och främjar
användningen av ny teknik med goda miljöegenskaper 18.
Sverige är ett av de länder i världen som förbrukar mest energi per person och år19 . Detta
beror till stor del på den tunga industrin och det periodvis kalla klimat då mycket energi
används till uppvärmning av bostäder 20. Sveriges energitillförsel var år 2001 616 TWh. Både
olja och kärnkraft bidrog med cirka 200TWh. 21. Sveriges energiförsörjning baseras till 51 %
på fossila bränslen. Kärnkraft och vattenkraft står tillsammans för cirka 30 % av vår
energiförbrukning. Det gör Sverige till ett av världens mest kärnkraftsberoende länder 22.
Störst är energianvändning inom sektorerna industri, bostäder och service samt transporter 23.
24
17
Elmarknaden 2002
www.nvv.se
19
Östman P, 1995
20
www.ssi.se
21
Energiläget 2002
22
Energiläget 2002
23
Energiläget 2002
24
Energiläget 2002
18
7
I framtiden, för att nå målet Sverige har sätts för sin energipolitik, måste beroendet av fossila
bränslen minskas och helst ersättas helt eftersom de förorenar och försurar vår natur samt att
de är ändliga. De är helt enkelt icke hållbara på långsikt. För 2003 har riksdagen
anvisat 1,7 miljarder kronor för energipolitiken och målet till år 2010 är att användningen av
förnybar el ska öka med 10TWh från 2002 års nivå. I enlighet med riksdagens energipolitiska
beslut föreslås två nya anslag för en effektivare energianvändning. Insatserna består av
information och utbildning samt ökande anslag för kommunal energirådgivning 25.
3.2 Kärnkraften inget alternativ
Politikerna samt hela svenska folket har genom folkomröstningen 1980 bestämt att
kärnkraften skall gradvis avvecklas helt. Sista november 1999 avvecklades den första
kärnkraftsreaktorn, Barsebäck 1 26. Kärnkraft har varit och är fortfarande med i diskussionen
när man avgör hur Sverige ska utforma sin energipolitik i framtiden när oljeberoendet ska
minska.. Kärnkraften har rena utsläpp, det vill säga den försurar inte miljön och har inget
utsläpp av växthusgaser 27. Åsikter skiljer sig åt mycket. Dock sker utsläpp av radioaktiva
ämnen vid uranbrytning, men även t ex svenska kärnkraftverk har haft mindre utsläpp av
radioaktiva ämnen.28 Kyotoprotokollets målsättning kommer inte att uppfyllas om Sverige
stänger alla sina kärnkraftverk29 . Importer kommer att bli större vid kärnkraftverks
stängningar och då är inte Sverige längre självförsörjande av el. Dessutom kan Sverige bli
tvungen att importera el som inte är producerad på ett miljömässigt hållbar sätt 30.
Urantillgången kommer inte att upphöra under den närmaste 200 åren. Från en annan
synvinkel ser man att kärnkraften inte alls är någon framtids lösning i energipolitiken.
Kärnkraft är ineffektiv eftersom energiomvandlingsförlusterna är stora och fission reaktionen
alstrar värmeenergi som biprodukt, vilket inte utnyttjas 31. Kärnkraften är en energikälla som
inte är förnybar, är nedsmutsande vid uranbrytning och därmed inte ekologiskt hållbar och är
omodern och livsfarlig32. Strålningen är cancerframkallande och kan påverka arvsmassan. Om
en olycka inträffar är konsekvenserna enorma. Kärnkraften ger upphov till avfall som är
radioaktivt i ca 100 000 år. I dagsläget finns ingen säker förvaringsmetod. Det cancerogena
uranet bryts i fattiga länder eftersom där inte finns lika hårda miljöregler som i Sverige33 .
Diskussioner om gasutbyggnad pågår också. Fossil gas är en ändlig energikälla, men är totalt
sett miljövänligare alternativ än de övriga fossila bränslena. Den ger mindre biprodukter då
det förbränns mer fullständig men bidrar ändå till den globala uppvärmningen. En större
satsning medför enligt vår mening att pengar för de förnybara energislagen då blir mindre
och bör då inte göras.
25
Näringsdepartementet, 2003
Energiläget 2002
27
Elmarknaden 2002
28
Greenpeace bakgrundsmaterial; den svenska kärnkraften
29
Nordhaus; Miljödepartementet 2002
30
Elmarknaden 2002
31
Energiläget 2002
32
Miljöpartiet 2002
33
Miljöpartiet 2002
26
8
3.3 Förnybar energi i Sverige
Vattenkraft är miljövänlig på så sätt att det inte bildas avfall och luftföroreningar under drift.
Vid byggnationen av kraftverken är dock ingreppen stora; en förändrad landskapsbild och
omfattande skador på växter och djur 34. Vattenkraft är till stor del maximalt utbyggd och kan
därför inte fylla några av de luckor som kommer att uppstå i framtiden 35.
Sol och solenergi är en resurs som inte på något sätt rubbar naturens balans då den utnyttjas 36.
Solenergi bidrar varken till ökad försurning eller till växthuseffekten. Den aktiva solvärmen
tas upp av solceller och lagras i värmelager, medan den passiva energin nyttjas direkt då man
bygger hus i soliga lägen och drar nytta av den direkta instrålningen. Idag anses Sverige vara
ledande i världen på stora solfångaranläggningar men de utgör ändå en marginell del av vår
energiförbrukning. Tekniken passar bättre till vissa nischer men inte alla. Trots att man idag
tar fram en ny generation av effektivare solceller, kommer solenergin i framtiden förmodligen
inte bidra med mer än ca 10 % av vår elförsörjning i Sverige. Detta på grund av våra solfattiga
vintrar och att solenergin inte kan lagras på något enkelt sätt 37 .
Vindkraft bidrar inte heller till avfall och luftföroreningar. Det blåser mer på vinter då vi
behöver som mest energi till värme. Vissa människor tycker att vindkraften är skrymmande
och syns tydlig i landskapet då det placeras på flacka öppna ytor för att få tillgång till vinden
och att det förekommer dovt buller. Ett särskilt stöd för vindkraft föreslås för att på sikt
minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft till havs och i fjällområden 38.
Bioenergi är all energi som kan utvinnas ifrån biobränslen. Materialet kommer ifrån jord- och
skogsbruk 39. Biobränslena kan vid bränning eller förgasning producera värme eller el. De kan
dessutom genom omvandling till alkoholer och biogas användas till att driva fordon.
Verkningsgraden ä hög och hela 90 % av bränslets energiinnehåll kan utnyttjas 40. Så länge
inte uttaget biomassa är större än tillväxten sker inget tillskott av koldioxid till atmosfären
utan tas upp av växternas fotosyntes41. Negativa effekter som kan uppstå är att mängd
växtnäringsämnen minskar i de marker där biomassan försvinner. Försök pågår att lägga
tillbaka askan (näringsämnen) där man gjort uttaget, detta kan utvecklas. Vid odling av
biobränslen kan ensidiga miljöer skapas vilket kan minska biodiversiteten 42. Våra goda
tillgångar på skog i Sverige ger möjlighet att öka utvinningen av energi från biobränslen i
framtiden 43.
Geotermisk energi utnyttjas värme ifrån jordens inre för elproduktion. Detta är ett bra sätt att
värma upp hus på i stor skala. Problemet är att tekniken endast kan utnyttjas på några få
platser i Sverige. Detta betyder att den inte kan bidra i någon större skala till vår
energiproduktion44.
34
www.snf.se
Brandt N. & Gröndahl F
36
Miljöpartiet 2003
37
www.chalmers.se
38
Näringsdepartement 2003
39
www.chalmers.se
40
www.chalmers.se
41
Brandt N. & Gröndahl F
42
Brandt N. & Gröndahl F
43
www.vattenfall.se
44
www.chalmers.se
35
9
I Bränsleceller omvandlas kemisk energi effektivt från ett bränsle och ett oxidationsmedel
direkt till elektricitet. Det vanligaste bränslet som används idag är vätgas, men man använder
också t.ex. metanol och etanol 45. När vätgas och luft används avges enbart vatten till
atmosfären 46. Problem förknippat med användandet av vätgas är att man inte har hittat någon
säker förvaring för det och att bränsleceller innehåller sällsynta metaller47.
Nya tekniker finns under utveckling t.ex. sonoluminisens och fusion.
3.4 Vindkraft och solenergi idag och deras utvecklingsmöjligheter
Ur ett globalt perspektiv är de förnyelsebara energikällorna är idag i en liknande situation som
oljan var för drygt hundra år sedan. De svarar endast för en mycket liten del av världens
energi men har fått fotfäste inom några områden och marknader. Nedan följer exempel på hur
dagsläget ser ut för några av de förnyelsebara energikällorna: Vindkraften står för den mest
imponerande tillväxten inom förnybar energi. Tillväxttakten under 90-talet har årligen legat
på 24 % och är idag en näring som omsätter fyra miljarder $ dollar. Tekniska framsteg har
gjort att vindkraften under de senaste två årtiondena dramatisk sänkt sina
genereringskostnader och gjort den i vissa regioner konkurrenskraftig med fossila bränslen.
Idag är sju av tio ledande länder som använder vindkraft europeiska. Europeisk lagstiftning
har garanterat exploatörerna fasta priser på den kraft som levererats till nätet. Detta har varit
viktigt för att möjliggöra vindkraftens starka inträde på marknaden48. Enligt European Wind
Energy Association (EWEA) och Greenpeace har vindkraften sedan 1999 vuxit med 30 %
årligen och enbart under 2002 har vindkraften i världen vuxit med 7000 MW ytterliggare.
Investeringen under 2002 var värd mer än sju miljarder euro. I början av 2003 har världens
vindkraft tillsammans en kapacitet på 32000 MW. Kostnaden för vindkraft per kilowatt timme
har sjunkit med 20 % under de sista fem åren och är nu konkurrenskraftig med nybyggda
kolkraftverk. Vindkraften finns i ungefär femtio länder och de anställda i vindkraftsindustrin
är ca 90- 100.000.
Möjligheten finns att 2010 så kan världens elektricitet till 12 % komma från vindkraft. Detta
kan enligt rapporten skapa 1.8 miljoner arbetstillfällen till år 2020 49. I Danmark för att ta ett
konkret exempel omsatte vindkraftindustrin i början av 80- talet några hundra personer för att
idag ge arbeten enbart inom landet till 20 000, mer än hela elektricitetssektorn. Ungefär
hälften av alla vindturbiner som installeras i världen idag kommer från Danmark.
Utsläppen av koldioxid beräknas enligt danska energiplaner minska med 20 % till år 2005
utifrån 1988 år utsläppsnivåer och till 2030 minska med 50 %. För att uppnå detta så måste
mer än en tredjedel av all energi komma från förnyelsebar energi. Energiplanen beräknar att
den största delen av den tredjedelen kommer att vara vindenergi. I Tyskland är 45 000
människor direkt eller indirekt i arbeten med vindkraft och 20 % av dessa arbetstillfällen
tillkom endast under 2002 50. Ett danskt företag, BTM Consult, anser att vindkraft kan svara
för 10 % av världens elektricitet år 2010.
Produktionskostnaden för solceller i världen har också sjunkit kraftigt i takt med att
marknaden vuxit. Det senaste årtiondet har marknadens tillväxt varit ca 17 % årligen och den
globala solenergiindustrin omsatte för tre år sedan ca 2,2 miljarder $ dollar. BP Solar som är
45
www.chalmers.se
www.vattenfall.se
47
www.chalmers.se
48
Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol
49
EWEA och Greenpeace Wind Force 12
50
EWEA och Greenpeace Wind Force 12
46
10
världsledande med 20 % av marknaden och med en uppskattad årlig vinst på 200 miljoner$
dollar har solceller i bruk i mer än 150 länder och anläggningar för tillverkning i USA,
Spanien, Indien och Australien51. Solceller kan enligt beräkningar ge världen nästan 25 % av
världens behov av elektricitet år 2040. År 2020 beräknas världens solenergi leverera 276 TWh
el vilket motsvarar 30 % av Afrikas totala behov eller motsvarande 10 % av OECD ländernas
eller 1 % av världens 52. En marknad av icke nätanslutna applikationer förutspås en femfaldig
ökning under den kommande tioårsperioden och den kraftiga tillväxten är avsedd för
utvecklingsländernas glesbygder.
På företaget Shells planeringsscenario Hållbar tillväxt kommer förnybar energi först att
erövra nischmarknader men ”vid år 2020 bli helt konkurrenskraftiga med konventionella
energikällor” 53.
3.5 Klarar förnyelsebar energi att möta världens behov av energi långsiktigt?
Låt oss fortsätta med ett svenskt perspektiv. I den svenska rapporten från SAME- projektet
skriver man om nödvändigheten at effektivisera och hushålla med energi som den största
utmaningen för att tillgången på energi för svenskt vidkommande ska räcka till. För svenskt
vidkommande slår man fast att det går att utforma ett energisystem till år 2050 som är baserat
på dagens kända teknik. Detta kan ske i en internationellt samordnad miljöpolitik som klarar
av det svenska miljömålet på energiområdet utan att detta ska försvåra för andra sektorer idet
svenska samhället att nå sina miljömål. En stabilitet beträffande mål och styrmedel är faktorer
som är helt avgörande för ett hållbart energisystem i Sverige, skriver man vidare i rapporten.
En annan grundläggande förutsättning är att styrmedlen ska vara internationellt
harmoniserade eftersom möjligheterna för vårt land att klara att skapa ett hållbart
energisystem till stor del beror på hur Europa och övriga världen agerar. Ensam klarar inget
land att åstadkomma de nödvändiga förändringar som krävs 54.
Inom EU så har man fastsällt ett mål på 12 % av det totala energibehovet år 2020 ska komma
från förnyelsebar energi. Det finns också scenarier gjorda där man tittat på möjligheten att i
det närmaste fasa ut fossila bränslen helt i den globala energianvändningen.
I en rapport från Roskilde universitet har man just arbetat med frågeställningen; Klarar
förnyelsebar energi att möta världens behov av energi långsiktigt? Vad man kommer fram till
för att göra en fullständig övergång till förnybara energikällor år 2050 är t. ex att;
användning av bioenergi, vind-, sol-, geotermisk- och vattenkraft har möjlighet att
utvecklas så att man är nära nollutsläpp av kol.
endast om man struntar i miljökostnaderna så blir produktionskostnaderna till en högre
kostnad än nuvarande energisystem
genom användning av solceller och bränsleceller i fordon och hus
genom användning av vindturbiner i anslutning till byggnader och på jordbruksmark
vindkraftsanläggningar utanför kusterna
större centrala solkraftsanläggningar
ny vattenkraft
stora tekniska och politiska framsteg krävs för att scenariot ska vara möjligt
utvecklingstakten på förnybar energi hänger ihop med förmågan att lagra energi och
allsidigast lagringsmöjligheter har vätet 55.
51
Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol
European Photovoltaic Industry Association (EPIA) och Greenpeace; Two millions job- Solar generation
53
Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol
54
Naturvårdsverket m fl. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar för el och värme
55
Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol
52
11
3.6 Styrmedel för en hållbarare energipolitik
I en rapporten Bending the Curve: Toward Global Sustainability gjord av Stockholm
Environmental Institute (SEI) kan världen få sin energi till 25 % från förnybara resurser år
2050 ”som vare sig kräver överdrivna tekniska förutsättningar eller orsakar ekonomiska
störningar”. Att utveckla förnybara energikällor gynnar istället ekonomisk utveckling och en
växande arbetsmarknad. Hindren att nå målet, menar rapporten, är främst institutionella och
politiska56. Vilka åtgärder krävs då för en hållbarare energipolitik? I rapporten skriver man
bland annat;
att skatten på kol ska kopplas till skattelättnader på andra områden
att det sker en utfasning av stödet till fossila bränslen
att det som sporrar investeringar i ny teknik är nya finansieringsuppdrag och
ekonomiska stödåtgärder
att ny teknik skapas av mer forskning, utveckling och referensanläggningar
att globala initiativ för teknik och kunskapsöverföring kan skapa en utveckling
som gör att förnyelsebara energikällor blir en grundval i utvecklingsländernas
energisystem 57.
Rapporten från Roskildeuniversitet skriver att det är en blandning av fri marknadskonkurrens
och regleringar där miljöskatter ska användas för att korrigera störningar på marknaden. Det
behövs också tillfälliga stödåtgärder för att främja en marknadsintroduktion av förnybar
energiteknik. För att möta världens behov av energi långsiktigt med förnybar energi, måste
också de dolda subventionerna till konventionella källor avskaffas och det måste ske en
internationell samordning av skatter. Skatterna måste också kunna justeras om marknaden inte
reagerar tillräckligt för att energiomställningen ska hålla rätt kurs måste det finnas
kontinuerliga delmål med noggrann uppföljning 58.
I rapporten ”Wind Force 12” som alltså European Wind Energy Association (EWEA) och
Greenpeace tagit fram 2003, är det möjligt att tillgodose en utveckling som gör att världens
vindkraftverk ger 12 % av världens elektricitet år 2020. Då måste en rad policyfrågor vara
lösta. Dessa innebär på en nationell basis att det sker:
1. Etablerandet av lagligt bindande mål för förnybar energi
2. Ordnandet av en bestämd och stabil avkastning för investerare;
Priset på förnybar energi måste medverka till risktagande, att avkastnings profiler
är konkurrenskraftiga med andra investeringsalternativ;
Ett projekts varaktighet måste möjliggöra ersättning till investerarna
3. Reformer på elektricitetsmarknaden
Ta bort sektorsbarriärer för förnybar energi.
Ta bort marknadsförvrängningar; stoppa subventioner till fossila bränslen och
kärnkraft, internalisera sociala och miljökostnader från förorenande energislag.
56
Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol
Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol
58
Tillståndet i världen 2001; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol
57
12
På en internationell basis innebär det att det sker en:
1. Ratificering av Kyotoprotokollet
2. Reformering av Export kredit institut, Multilaterala banker och Internationella finans
institut; en bestämd och ökande procentsats av lån riktade till förnybar energi; en snabb
utfasning av stöd till konventionella förorenande energiprojekt59.
4. Är det då möjligt att lämna beroendet av fossila bränslen?
4.1 Livsstil, miljöproblem och beteendeförändringar
Den demokratiska förankringen i ett land av processen är fundamental för åtgärder mot ett
hållbart energisystem ska vara möjligt att genomföra. Åtgärderna måste också vara
internationellt samordnade60.
Hur motiverade människor är till förändringar är avgörande. Studier av miljöpsykologer visar
att vi inte nödvändigtvis källsorterar mer, åker mindre bil etc., bara för att vi vet att det skadar
miljön. Att öka människor medvetande är viktigt men räcker inte alltid att få dom att ändra sitt
beteende. Inte heller reagerar vi nödvändigtvis på uppmaningar baserade på rädsla.
Psykologerna noterar att om följderna av ett beteende är skrämmande så utlöser rädsla
beteendeförändringar, när det också är sannolikt att man kommer drabbas av följderna och
slutligen om det finns alternativa beteenden till hands. Då sker ibland beteendeförändringar,
men alltså inte nödvändigtvis alltid vid ovan nämnda villkor61.
Miljöproblem har oftast ett långt försprång i förhållande till åtgärderna inom miljövården.
Detta försprång kan innebära att miljöproblemen vävs in samhällsstrukturen, på ett sådant sätt
som känns grundläggande för människor. En del av hur samhället brukar, skall fungera.
Institutioner och organisationer kan ha knutits till miljöproblemet. Det kan innebära billigare
produktion, varor och ökad bekvämlighet62. Det är viktigt att ett samhälle har tillgång till
information som människor kan transformera till kunskap så de kan göra medvetna val.
Livsstilsfrågor kommer sannolikt att uppmärksammas mer och mer. Konsumenter kommer
kräva miljömärkta och certifierade produktionssätt, produkter, bostäder etc. kan bli en viktig
drivkraft att för att uppnå nödvändiga förändringar63. Många av de effekter som är resultatet
av t.ex. klimatförändringar är inte direkt synliga i en svensk eller amerikans medborgares
vardag. De existerar inte som kostnader nu. Flera av miljöproblemen är svåra både att se och
att bevisa64. Många av i-ländernas medborgare upplever inte heller miljöproblemen i en sån
stor utsträckning som akuta, livsstilsförändringar känns inte viktiga, eller tillräckligt viktiga.
4.2 Ekologiskt nödvändigt och politiskt möjligt
Det gemensamma globala samhället äger en hög kunskap om de förändringar som är
nödvändiga för en förändring mot en hållbar framtid. Men kunskap är en sak och politisk
handling en annan. Det finns en spänning mellan ”det ekologiskt nödvändiga” och ”det
politiskt möjliga”. Miljövårdsarbete innebär ständiga konflikter mellan olika intressen och
mål. Ekonomisk nytta på kort sikt ska avvägas mot miljöförstöring på lång sikt.
59
EWEA och Greenpeace; Wind Force 12.
Naturvårdsverket m fl. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar för el och värme
61
Tillståndet i världen 2001, kap 10; Sätt fart mot det hållbara samhället fotnot 19
62
L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen?
60
64
L.J Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter
13
Vad är ekologiskt nödvändigt? Vad är politiskt möjligt?65. För att åstadkomma förändringar i
miljövänlig riktning måste man lyckas med tre saker; man måste få upp frågan/frågorna på
dagordningen, få till stånd beslut och sedan se till att besluten genomförs 66.
Det finns också en oenighet om vilka problem som är mest akuta beroende på om
medborgaren bor i utvecklingsländerna eller i den industrialiserade världen67. Ibland är man
enig om strategier och metoder för gemensamma internationella åtgärder; som avveckling av
freoner och liknande ämnen för skydd av ozonlagret genom Montrealprotokollet68, andra
gånger är man inte överens om metoder att åtgärda problemet eller om problemets orsaker.
4.3 Varför löser inte politikerna miljöproblemen?
Den amerikanske presidenten George Bush har uttalat att den amerikanska livsstilen inte är
förhandlingsbar. Men Bush uttalande speglar inte bara en presidents attityd utan givetvis hur
amerikanska folket värderar en radikal miljövårdspolitik. En amerikansk statsman eller en
svensk tar inte politiska beslut om inte medborgarna ger dem och de andra valda politikerna
mandat att lösa miljöproblemen 69. Ett samhälle som är ett kretsloppssamhälle skiljer ju sig i
flera avseenden från dagen, på flera radikala sätt. Varför skulle vi byta ut dagens samhälle?
Vilka klimateffekter ser vi? När vågar människor ”byta samhälle”? 70.
Men radikala förändringar på människors beteenden kan inträffa snabbt. Om miljöproblemet
blir kännbart och synligt kan både väljare och valda får en ny måttstock på vad som är viktigt
71
.
4.4 Det är möjligt att det går
Så vad blir slutsatsen av frågeställningen, Klarar vi av att lämna beroendet av fossila
bränslen? Svaret, eller vårat svar, för det finns givetvis fler, blir med ändå en begränsad
mängd variabler till förfogande, att slå fast; Det är möjligt att det går. Vad får oss att lämna
fossila bränslen? Vad hindrar oss? Det vore förmätet att säga att nedan exempel är
fullständiga, men vi påstår att dom är centrala;
Det finns mycket som hindrar oss;
en helt ojämn resursfördelning som måste lösas och jämnas ut mellan nord och syd
kvardröjande i ett socialt paradigm där synen på naturen fortfarande är dominerad av
ett hänsynslöst resursutnyttjande, vilket innebär att också;72
globala finansinstitutioner vägrar fasa fossila bränslen projekt73 .
stora tillgångar av fossila bränslen; t ex. så har Kina stora kolfyndigheter.
miljökostnader räknas ännu inte in i någon avgörande skala vid energianvändning
svaga internationella konventioner t. ex bristande ekonomisk support från nord till syd
trots bindande avtal i internationella protokoll och överenskommelser i ramkonventioner.
USA: s ovilja att leda det internationella miljövårdsarbetet74.
en högre vilja att ta problemen på allvar måste överbryggas75.
65
L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen?
L.J Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter
67
G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5.
68
G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 3.
69
L.J Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter
70
L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter
71
L J. Lundgren; Varför löser inte politikerna miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter
66
72
G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5
G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5
74
G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5
73
14
Det är möjligt att det går för att;
resurser finns för att utrota fattigdom.
det är möjligt att överföra finansiell support, teknik och teknikutveckling
till utvecklingsländerna.
förnybara energikällor finns och deras kapacitet kan utvecklas för
att möta världens energibehov.
energieffektivitet i råvaruutnyttjande ökar och kan öka.
energieffektivitet i tekniska lösningar ökar och kan öka.
metoder finns att implementera denna förnybara energi och resurseffektivitet;
globala normer kring begreppet hållbar utveckling ökar och kan öka.
tillkomsten av internationellt regelverk för globalt miljöarbete som inbegriper
fler ökar i hastighet.
Vad får oss att göra det?
medborgare känner av fördelar av de livsstilsförändringar som krävs.
miljöproblemen blir synligare.
att det ekologiskt nödvändiga och politiskt nödvändiga ”ger vinnar – vinnar”
situationer - att staten och marknaden i samma process utvecklar varandra
att fler nationer deltar och utvecklar internationellt regelverket för miljöarbete.
att USA på ett aktivare sätt deltar i det internationella miljöarbetet.
Avslutningsvis, vad människor låter sig påverkas av, säger miljöpsykologerna också, är deras
likars beteenden, frestande morötter, direkta vädjanden och effektiv kommunikation76 .
Att ta ett första steg att leva mer efter våra hållbarhetsprinciper, det för oss i sig närmare
större åtaganden77. Mahatma Gandhis uppmaning till de beteenden som alltid börjar i varje
människa, var; ”var själv den förändring som du önskar se i världen”78.
75
G. Porter m f l ; Global Environmental Politics kap 5
Tillståndet i världen 2001, kap 10; Sätt fart mot det hållbara samhället fotnot 21
77
Tillståndet i världen 2001, kap 10; Sätt fart mot det hållbara samhället fotnot 23
78
Tillståndet i världen 2001, kap 10; Sätt fart mot det hållbara samhället fotnot 24
76
15
Referenser till noterna
Chalmers University of Technology, Sweden. http://www.chalmers.se 2003
Energimyndigheten, 2002: Energiläget 2002. ET 18:2002, Eskilstuna.
Energimyndigheten, 2002: Elmarknaden 2002. ET 9:2002, Eskilstuna..
European Photovoltaic Industry Association (EPIA) och Greenpeace; Two millions job- Solar
generation; http://www greenpeace.org, 2003.
EWEA och Greenpeace; Wind Force 12, 2003. http://www greenpeace.org, 2003.
Greenpeace bakgrundsmaterial; Den svenska kärnkraften, 1991
L.J Lundgren; L.J Lundgren; Att veta och att göra. Kap; Varför löser inte politikerna
miljöproblemen? Politikens villkor och väsen. Några synpunkter, Naturvårdsverkets förlag
1996.
Mahmoudi; EU: s miljörätt, Nordstedts juridik, 2003.
Miljödepartementet, 2002: Sammanfattning av Sveriges klimatstrategi.
Regeringens proposition 2001/02:55, Stockholm.
Miljöpartiet. http://www.mp.se, 2002-05-15 .2003.
Naturvårdsverket. Energi och miljö, http://www.environ.se, 2003.
Naturvårdsverket m fl. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med system lösningar
för el och värme, 1999.
Naturvårdsverket; Om klimatförändringen – OH sats om växthuseffekten, Naturvårdsverket
2003.
Nordhaus, W. D., 1995: Kärnkraft och miljö –ett svenskt dilemma. SNS Förlag.
Näringsdepartement, http://www. regeringen.se 2003.
Porter G., Brown J W, Chasek P. S; Global Environmental Politics, Westview press, 2000.
Regeringen. Energipolitik , http://www. regeringen.se 2003.
Roy A; Den oändliga rättvisans matematik, Ordfronts förlag 2003.
R.W Apple Jr: Bush Appears in Trouble Despite Two Big Advantages, New York Times 4 augusti 1988, s. A1.
Bush fällde detta yttrande när han vägrade be om ursäkt för att ett iranskt passagerarplan med 290 passagerare,
som alla omkom, hade skjutits ner. Se Lewis Lapham: Theater of War (New York; New Press, 2002), s.126.
Sally J; A Sustainable Baltic Region; Energy – from fossils fuels to sustainable energy
resources kap 2.5 Energy and world security, Lunds Universitet 1999.
16
Segnestam M; Bistånd och miljö, SIDAS arbete med miljön. Föreläsning, Stockholms
universitet, 2003.
Statens strålskyddsinstitut, http://www.ssi.se, 2003.
Svenska Naturskyddsföreningen; http://www.snf.se,. 2003.
Svenska naturskyddsföreningen; Hållbara Energisystem, 1999. http://www.snf.se,. 2003.
Vattenfall, Energikunskap, http://www.vattenfall.se, 2003.
World Watch Institute; State of the world, Tillståndet i världen 2001 Naturvårdsverket 2001
Dunn S; kapitel 5; Ett energisystem fritt från kol, Gardner G kap 10; Sätt fart mot det hållbara
samhället.
Östman, P., Barrefors O., Luksepp K., Molin L. och Öberg S.; Geografi människan
resurserna miljön. Almqwist & Wiksell Förlag AB, Uppsala 1995.
Österman A, Friman E; Hela världen, Samhälliga och kulturella perspektiv på miljökrisen
Studentlitteratur 2003.
17
