HSTA69 Statistiska metoder
Fetma – ett växande världsproblem
Projektarbete VT 2006, Grupp 5
Johan Busk Eriksson, johbu692
Jenny Dahlin, jenda803
Erik Ljungström, erilj023
Anders Weinoff, andwe107
Linköpings universitet 2006-03-15
1/12
Inledning
Denna studie behandlar fetma ur ett statistiskt perspektiv. Hur förhåller sig utbredningen av
fetma mellan könen? Bland barn och ungdomar? Jämfört med olika länder? Vad kan detta
bero på? Är det social status eller kondition- och matvanor? Vi har valt att främst grafiskt
presentera materialet och komplettera med beskrivande text. Vi tycker att ämnet är både
aktuellt och intressant. Fetmarelaterade ämnen såsom orsaker bakom just fetma och diabetes
presenteras även för att ge en mer heltäckande bild och sätta siffrorna och bilderna i ett
sammanhang. Över lag tycker vi att arbetet med denna rapport har varit både lärorikt och
intressant. Främst har vi lärt oss att söka statistik på ett helt nytt sätt.
Termer
Body Mass Index, BMI är det begrepp som används för att definiera övervikt och fetma.
BMI beräknas genom att kroppsvikten i kg divideras med kvadraten på kroppslängden
uttryckt i meter (kg/m2). Kriterierna som finns är normalvikt vid ett BMI under 25, övervikt
vid intervallet 25 – 30 och fetma vid BMI större än 30. Dessa värden gäller dock för vuxna.
För barn gäller helt andra kriterier på grund av att BMI värdena varierar med åldern. Nedan
kan ni se två tabeller som beskriver dessa BMI-gränser. Y-axeln visar BMI gränserna och Xaxeln visar åldern. (Nationalencyklopedin, BMI)
Figur 1 BMI bland flickor
2/12
Figur 2 BMI bland pojkar
1.1 Fetma i Sverige och andra länder
40%
34
35%
30%
28,4
27,7
25,4
23
25%
25,1
22
20
20%
15,2
14,9
15%
11
19
11,5
11
8
10%
7
5%
0%
Sverige
England
USA
Frankrike
Argentina
Mexico
Spanien
Finland
Män
11%
23%
27,70%
8%
28,40%
14,90%
11,50%
20%
Kvinnor
11%
22%
34%
7%
25,40%
25,10%
15,20%
19%
Män
Land
År för
datainsamling
Kvinnor
Figur 3. Fetmans utbredning mellan könen oavsett ålder i olika delar av
världen
Procentenheterna i ovanstående diagram utgörs av folk med ett
BMI på 30 eller över. Länderna har vi slumpvis valt främst ifrån
Sverige
2004
Europa, då vi vill påvisa skillnaden mellan länder i vår relativa
England
2001
närhet. Som referens har vi även slumpvis valt tre länder i andra
världsdelar. Värt att notera är att tidpunkten för datainsamlingen
USA
1999-2000
skiljer sig, varför det egentligen kan vara svårt att göra en direkt
Frankrike 1995-1996
jämförelse mellan länderna (Food Standards Agency). Trots
Argentina 1997
detta borde siffrorna ge en fingervisning om fetmans utbredning
Mexico
i världen. Det är intressant att se att de latinamerikanska
länderna har en så pass utbredd fetma då de är industrialiserade
Spanien
1997
i mindre utsträckning än västländerna i tabellen (MRC NHR).
Finland
1999-2000
. Kanske har utbildningsnivån någonting med saken att göra, att
medvetenheten kring socker och fetter är avsevärt mindre i utvecklingsländerna. (Statens
folkhälsoinstitut, Fetma)
3/12
1.2 Barn och ungdomar
Vi har valt att titta på hur ofta ungdomar tränat och rört på sig. Man kan se att i de båda
åldersgrupperna så är det 13-15 åringarna som är mest aktiva flera gånger i veckan mot 10-12
åringarna. Slutsatsen är att 10-12 åringarna är de mest inaktiva, men också att pojkarna är
generellt mer aktiva än vad flickorna är. (Statistiska Centralbyrån, motionsvanor bland
ungdomar)
Ungdomar som tränat så de blivit andfådda eller
svettiga
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
10-12 år
varje dag
flera
gånger i
veckan
en gång i
veckan
Samtliga
Flicka
Pojke
Flicka
Pojke
Flicka
Pojke
Flicka
Pojke
Flicka
Pojke
13-15 år
någon
mer sällan eller
gång i
aldrig
månaden
Figur 4 Träning bland ungdomar
Här har vi tittat på hur många timmar som ungdomar tittar på TV eller video en vanlig dag i
veckan. Här ser man att ca 20 % av 10-12 åringarna ser på tv mindre än 1 timme per dag och
det är jämt fördelat mellan pojkar som flickor. Men även att det är jämt fördelat mellan
åldersgrupperna hos flickor som tittar lika mycket på TV och video 1 till 2 timmar. Det är
relativt jämt även bland pojkarna som tittar 1 till 2 timmar per dag. Slutsatsen här är att 13-15
åringarna hos både pojkar och flickor är de som ser mest timmar per dag. (Statistiska
Centralbyrån, tv-tittande bland ungdomar)
TV eller video tittande bland ungdomar en vanlig
dag
60%
40%
10-12 år
20%
13-15 år
mindre än 1-2 timmar 3-4 timmar
1 timme
Figur 5 TV-tittande bland ungdomar
4/12
5 timmar
eller mer
Flicka
Pojke
Flicka
Pojke
Flicka
Pojke
Flicka
Pojke
Flicka
Pojke
0%
jag brukar
inte titta
1.3 Övervikt och fetma hos barn
Vid en kontroll av skoljournaler i Stockholmsområdet 1989 var 8,5 % överviktiga och 0.9 %
var feta bland sjuåringarna. När samma kontroll gjordes 2003 var hela 21 % av sjuåringarna
överviktiga och andelen feta hade stigit till 4.5 %. Studien visade därmed att överviktiga och
feta barn hade ökat dramatiskt under de 14 år som studien omfattade. Dessa siffror är inte
unika utan liknande tendens finns internationellt. I England som är ledande i Europa är 28 %
av barnen antingen överviktiga eller feta. Exemplet ovan med skoljournalerna kan skådas i
grafen nedan, man ser tydligt att andelen överviktiga och feta barn har ökat markant.
(Growingpeople.se, Övervikt och fetma hos barn)
Andelen feta barn vid 7 års ålder
25,00%
Andel i procent
20,00%
15,00%
Överviktiga
Feta
10,00%
5,00%
0,00%
1989
2003
År
Figur 6 Andelen feta barn vid 7 års ålder enligt skoljournal, 1989 och 2003
5/12
1.4 Diabetes – ett fetmaproblem!
Vi har tagit med diabetes som en del av fetmaproblematiken, det har vi gjort pga. att diabetes
är en följdsjukdom som till stor del uppkommer av för fet och sockerrik mat.
Diabetes är en ärftlig sjukdom som innebär att man inte kan äta produkter som innehåller
socker. Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes är än idag en
komplicerad och till stor del okänd sjukdom. Det man vet är att kroppens eget immunförsvar
av någon anledning angriper och förstör kroppens immunsystem och de insulinproducerande
cellerna i bukspottkörteln. Vilket leder till total insulinbrist. Typ 1 diabetes patienterna är till
10 % arvs relaterande, den resterande delen på 90 % är fortfarande okänd. (Svenska
diabetesförbundet, typ 1 diabetes)
Den stora majoriteten eller 3 - 4 % av befolkningen har typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes kallas
även för åldersdiabetes pga. risken att få typ 2-diabetes ökar dramatiskt med åldern. Här anses
levnadsvanorna spela en viktig roll, där mat, övervikt och stillasittande har en stor betydelse
för uppkomsten. Orsaken till typ 2-diabetes är att kroppens insulinproduktion inte är helt borta
men inte tillräcklig för att klara kroppens behov. Det beror framför allt på två saker (Svenska
diabetesförbundet, typ 2 diabetes)
Kroppen förmår inte att svara med tillräcklig insulinproduktion när sockerhalten i
blodet ökar efter en måltid.
Känsligheten för insulin är nedsatt i själva vävnaderna, det innebär att deras förmåga
att utnyttja det insulin som finns är nedsatt vilket leder till en större mängd insulin för
att öppna cellen så att den kan ta emot blodets socker.
Vad är då insulin?
Insulinet är kroppens eget försvar för få kroppen att sänka sockerhalten i blodet. I det dagliga
livet gäller det att ha så jämn blodsocker nivå som möjligt. Om man har för lågt blodsocker
känner man sig trött och tankspridd. Om man istället har för högt blodsocker så känner man
sig överenergisk och stirrig. Mat och stillasittande höjer blodsocker nivån medan insulin och
fysik ansträngning sänker det. (Svenska diabetesförbundet, Insulinkänningar)
Vilka får då typ 2-diabetes
De flesta som har typ-2 diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att cellerna
förlorar sin känslighet för insulin. Behandlingen till dessa patienter är att dels lägga om sina
matvanor för att få en viktreducering och dels vardagsmotion. Viktminskningen gör att den
egna insulinproduktionen räcker till igen och med en ökad fysisk aktivitet förbättrar dessa
personer känsligheten för insulinet. Det ger då till följd att blodsockernivåerna blir mer
normala. (Svenska diabetesförbundet, Insulinkänningar)
6/12
1.5 Fetma bland barn orsakar diabetes
Antalet barn som drabbas av typ 2-diabetes har mångdubblats det senaste decenniet. 1990 var
3 % av alla nya fall av typ 2-diabetes barn. Idag har den siffran vuxit till 45 %. (NyMedicin,
Fetma bland barn orsakar diabetes) Mönstret av diabetes följer de vuxnas mönster dvs.
frekvensen ökar med ökning av fetma och inaktivitet.
Barn med typ 2-diabetes
50
45
antal i %
40
35
30
25
Diabetes-2
20
15
10
5
0
1990
2005
år
Figur 7 Barn med diabetes typ 2, i procent, 1990 och 2005
1.6 Hur skall trenden ändras?
Precis som med många andra krämpor så är det nyttigare mat, regelbunden kondition och
sluta röka som gäller. Att cykla 8 kilometer 3 gånger i veckan räcker gott och väl. En kost
med balanserad fetthalt och kolhydrater som långsamt tas upp är att föredra. (Andersson
1998)
1.7 Vi dricker allt mer läsk
När det gäller sockerhaltiga drycker som saft och läsk så ökar konsumtionen konstant år efter
år. Enligt tabellen nedan från Livsmedelsverket så ser man tydligt att våra dryckers vanor är
stadigt relaterad till läsk. Den intressanta linjen i grafen nedan är läsklinjen som avsevärt
skiljer sig ifrån de andra linjerna i grafen. Det visar att vår läsk konsumtion avsevärt har ökat
de senaste tjugo åren. (Livsmedelsverket, konsumtion av några sötade livsmedel)
Direkt konsumtion av sötade livsmedel
100
90
80
liter (kg) per år
70
Saft, Juice (l)
60
Sylt, mos (kg)
50
Glass (l)
40
Godis (kg)
Läsk (l)
30
20
10
0
1980
1985
1990
1995
2000
2001
år
Figur 8 Direktkonsumtion av sötade livsmedel åren 1980-2001
7/12
Det socker som vi får i oss via raffinerat socker som livsmedel i form av läsk, saft, godis, sylt,
konditorivaror mm består av ca 70 % av vårt totala sockerintag. Resterande 30 % konsumeras
via direkt intag via strö- och bitsocker, sirap, honung och till viss del bakning.
Är det fettet eller sockret som gör oss feta?
Den grundläggande anledningen till att vi blir kraftiga är en kombination av för mycket
stillasittande och feta och söta livsmedel. Den totala andelen socker som vi får i oss har inte
ändrads nämnvärt under de senaste decennierna. Däremot har det sätt som vi får i oss sockret
ändrat sig avsevärt. Idag så får vi i oss mindre råsocker (sackaros) i typ av sockerbitar, sirap
och mer i typ av läsk, godis mm. Dock har en viss ökning av det totala sockerintagen skett
under de senaste åren. Den stora skillnaden är att godis, kaffebröd, choklad mm innehåller
även mycket fett. Tjugo procent att vårt energiintag kommer idag ifrån dessa produkter. Fett
ger dubbelt så mycket energi per gram som socker. Socker, i form av söta drycker ger en
försämrad mättnadskänsla vilket leder till att det lätt att överkonsumera dessa produkter.
Denna effekt bidrar därför till övervikt. (Livsmedelsverket, Är det fettet eller sockret…)
I grafen nedan ser man tydligt hur konsumtionen av direkt intag av socker har sjunkit se
senaste tjugo åren. (Livsmedelsverket, direktkonsumtion av socker, sirap och honung)
Direktkonsumtion av socker, sirap och honung
16
14
kg/år
12
Bitsocker, (kg)
Strösocker, (kg)
Sirap, kg
Honung, kg
10
8
6
4
2
0
1980
1 985
1990
1995
2000
år
Figur 9 Direktkonsumtion av socker, sirap och honung åren 1980-2000
8/12
Det totala intaget av sockerbehov ser vi här nedan inte har ökat så markant under de senaste
åren. Grafen visar våra sockerbehov indelat på man/kvinna från 1987 och 1997-1998.
Andelen sockerintag har dock stigit i alla de olika grupperna. Y-axeln indikerar
livsmedelskonsumtionen av socker omgjort till rent socker i energiprocent (E %), alltså
andelen rent socker vi får i oss. (Livsmedelsverket, Intag av sackaros)
Intag av sackaros (E % ) 1989 och 1997 -98
14
12
10
E%
1989
8
1997 -98
6
1989
1997 -98
4
2
0
18 - 24 25 -34 35 - 44 45 - 54 55 - 64
65 ->
18 - 24 25 -34 35 - 44 45 - 54 55 - 64
år
Män
Kvinnor
Figur 10 Sackarosintag i energiprocent, efter ålder, åren 1989 och 1997-1998
9/12
65 ->
2 Analys
Dagens fetma epidemi med ett stadigt ökande av antalet överviktiga människor beror till stor
del på för lite kondition i kombination med felaktigt kostintag. Vi äter idag mer ”dålig” kost i
form av snabbmat och godis. Detta kan bero på en allt stressigare vardag där man äter lunchen
på ”gående fot”. Med det menar vi att samhället är idag mer stressande än tidigare. Idag äter
man hellre snabbmat som hamburgare eller korv under lunchen istället för att äta en rejäl
lunch som innehåller hela kostcirkeln pga. tidsbrist. Även konsumtionen av läsk och godis har
ökat under de senaste tjugo åren. När man blir lite trött och känner att man behöver
energitillskott så är det enklare att ta till en chokladbit än ett äpple eller dylikt. Detta beror till
stor del på grund av att man höjt sitt sockerbehov, alltså att kroppen är sugen på något sött.
Denna dramatiska förändring av hur vi får i oss socker idag, det vill säga mer genom
raffinerat socker som choklad och godis, bidrar till att en större del unga människor får
diabetes typ 2 i unga dar. Det här är ett problem som i samband med att hjärt och
kärlsjukdomar ökar kommer att bekosta samhället med enorma summor i framtiden i form av
ökade sjukvårdskostnader. Svaret på denna ekvation är sundare kost och mer motion.
10/12
Figurförteckning
Figur 1 BMI bland flickor
Figur 2 BMI bland pojkar ........................................... 2
Figur 3. Fetmans utbredning mellan könen oavsett ålder i olika delar av världen
............................................................................................................................. 3
Figur 4 Träning bland ungdomar ............................................................................ 4
Figur 5 TV-tittande bland ungdomar ....................................................................... 4
Figur 6 Andelen feta barn vid 7 års ålder, 1989 och 2003 ..................................... 5
Figur 7 Barn med diabetes typ 2, i procent, 1990 och 2005 .................................. 7
Figur 8 Direktkonsumtion av sötade livsmedel åren 1980-2001 ........................... 7
Figur 9 Direktkonsumtion av socker, sirap och honung åren 1980-2000 ............ 8
Figur 10 Sackarosintag i energiprocent, efter ålder, åren 1989 och 1997-1998 .. 9
11/12
Källförteckning, otryckta källor
Andersson, Frans, Åldersdiabetes – en välfärdssjukdom?
http://student.jmg.gu.se/veta/980510/diabetes_01.html
Food Standards Agency, Obesity Rates Worldwide
http://www.food.gov.uk/healthiereating/promotion/issues/obesityratesworldwide/
Growingpeople.se, Övervikt och fetma hos barn
http://www.growingpeople.se/templates_GP/GP_AboutDetail.asp?id=5133
Livsmedelsverket, Direktkonsumtion av socker, sirap och honung
http://www.slv.se/templates/SLV_Page____7618.aspx
Livsmedelsverket, Figur 1. Konsumtion av några sötade livsmedel
www.slv.se/templates/SLV_Page____7617.aspx
Livsmedelsverket, Intag av sackaros
http://www.slv.se/templates/SLV_Page____7621.aspx
Livsmedelsverket, Är det fettet eller sockret som gör oss feta?
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=7792
MRC HNR, Obesity and Cardiovascular Disease (CVD)
http://www.mrc-hnr.cam.ac.uk/research/obesity/obesity.html
Nationalencyklopedin, BMI
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=131758
NyMedicin, Fetma bland barn orsakar diabetes
http://www.nymedicin.com/news/2005/05/17/Fetma_bland_barn_orsakar_diabetes.html
Statens folkhälsoinstitut, Fetma
http://www.fhi.se/templates/Page____5844.aspx?&MSHiC=65001&L=9&W=FETMAA+F
ETMAN+FETMANS+FETMAR+fetma+'&Pre=%3CFONT+STYLE%3D%22color%3A+
%23000000%3B+background%2Dcolor%3A+%23FFFF00%22%3E&Post=%3C%2FFON
T%3E
http://www.fhi.se/templates/Page____7769.aspx?&MSHiC=65001&L=9&W=FETMAA+F
ETMAN+FETMANS+FETMAR+fetma+'&Pre=%3CFONT+STYLE%3D%22color%3A+
%23000000%3B+background%2Dcolor%3A+%23FFFF00%22%3E&Post=%3C%2FFON
T%3E
Statistiska Centralbyrån, motionsvanor bland ungdomar
http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/8.4.xls
Statistiska Centralbyrån, TV-tittande bland ungdomar
http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/6.1.xls
Svenska diabetesförbundet, Insulinkänningar
http://www.diabetes.se/start.asp?sida=1492
Svenska diabetesförbundet, Typ 1 diabetes
http://www.diabetes.se/start.asp?sida=1489
Svenska diabetesförbundet, Typ 2 diabetes
http://www.diabetes.se/start.asp?sida=1490
12/12
