Karin Dahmström
1 sept 2002
Psykologin bakom svaren i en surveyundersökning
Några stolpar/sammanfattning från boken ”The Psychology of Survey
Response” av R Tourangeau, L J Rips and K Rasinski. Cambridge Universitity
Press, 2000.
Kort tid för att besvara typiska attitydfrågor, mindre än 5 sekunder.
1.
2.
3.
4.
Förstå frågan (”Comprehension”)
Att hitta ett svar (”Retrieval”)
Bedömning (”Judgment”)
Avgivande av svar (”Reporting”)
Att förstå orsakerna till svarsfel och föreslå metoder för att reducera sådana effekter.
Ex: Att fråga om frekvensen av en viss händelse, t ex läkarbesök, sjukdagar.
Beroende på hur respondenten uppfattar frågan, hur brett eller snävt man definierar mängden
händelser som skall rapporteras, kommer fler eller färre händelser att anges i svaret.
Ju fler relevanta händelser man kommer ihåg, desto fler blir rapporterade.
Ju fler händelser som man bedömer ligger inom referensperioden, desto fler blir rapporterade.
2. Effekten av frågeordningen
3. Effekten av datainsamlingsmetoden, speciellt de nya datorstödda metoderna.
Påverkan från frågesammanhanget. Hur tidigare frågor i intervjun eller frågeformuläret kan påverka
varje del i svarsprocessen. Hur man tolkar senare frågor, vilka normer som man bedömer gäller. Ibland
kan tidigare frågor medför konsistens i svaren på senare frågor, men även det motsatta kan
förekomma.
Hur datainsamlingsmetoden påverkar:
1. Graden av opersonlighet
2. Uppfattningen av legitimitet
3. Storleken på den kognitiva bördan för respondent och intervjuare
Kap 2: Hur respondenter uppfattar/förstår frågan.
1. Grammatiskt (strukturellt) oklar eller den innehåller komplexa bisatser. Vad är fokus?
2. Semantiska problem, dvs betydelsen av ord. Mångtydiga, vaga, obekanta ord.
Ex: Vanligen? Hur många timmar i veckan ser Du vanligen på TV?
Hur många barn har Du? (I alla åldrar, i skolåldern, hemmavarande?)
3. Vissa fakta förutsätts gälla för respondenten och att man sedan fokuserar på en viss del.
Ex: Att man har en viss regelbundenhet i sitt TV-tittande.
Problem om detta ej gäller. Respondenten kanske vill svara ”vet ej” om förhållandena ej
stämmer in.
Problemen hamnar i två funktionella grupper med olika åtgärder:
1. Grammatiska och betydelseproblem kräver tester av frågorna.
2. Respondentens tendens att lägga in (egna) slutsatser i frågorna för att kunna besvara dem.
Testa frågorna bland personer med känd bakgrund, för att se om svaren blir de förväntade
givet de slutsatser som dessa personer kan tänkas göra.
Att tänka på:
1. Ställ enkla frågor.
2. Undvik komplicerad syntax, t ex infogade bisatser.
3. Dela upp frågorna i flera – fråga bara om en sak i taget
4. Definiera tveksamma/tvetydiga eller okända begrepp och uttryck.
5. Undvik vaga begrepp. Om det ej är möjligt, ge exempel på hur man skall tolka dem.
6. Ersätt vaga numeriska mått med intervall som specificerar exakta sannolikheter, frekvenser
osv.
7. Utbilda intervjuare att upptäcka och komma till rätta med missförstånd.
Kap 3: Minnets roll för att svara på surveyfrågor
Här: Minnets roll för biografiska fakta. Händelser som respondenten varit med om.
Tidlösa händelser/fakta, men oftast tidsbunden information, antingen tidpunkter eller tidsintervall.
Referensperioder, relaterade till intervjutidpunkten. Ex vis: Förra veckan, senaste halvåret, de senaste
12 månaderna.
Hur innehåll i långtidsminnet blir aktivt i arbetsminnet.
Ge ledtrådar för att associera till den specifika händelsen.
Vad påverkar minnet?
1. Egenskaper hos händelsen
a) Tidpunkten: ju längre tillbaka i tiden, desto svårare att minnas.
b) Kopplingen till viktiga händelser i tiden, t ex giftermål, flyttningar, barns födelse.
c) Väldigt specifika händelser.
d) Betydelsen, även känslomässigt
2. Sättet att ställa frågan
a) Ge många ledtrådar, inte bara en. Dela upp frågan.
b) Ge mera tid till att tänka efter. Ge längre introduktion till frågan.
Kap 4: Att svara på frågor om tidpunkter och varaktighet.
1. När inträffade en viss händelse?
2. Hur länge varande en viss händelse?
3. Hur länge sen hände detta?
4. Hur många gånger hände detta?
1 - 4: Direkta tidsfrågor
5. Verifikationsfrågor: Ex: Hände det före/efter en viss tidpunkt?
Till varje direkt tidsfråga finns en analog verifikationsfråga.
Tids/frekvensfrågor: Hur många timmar per vecka arbetar Du vanligen?
(”Temporal rate questions”)
Teleskopeffekt respektive ”seam effects”. Söm, fog, …(övergång)??? Svenskt uttryck??
Övergångseffekt: ”the tendency for month-to-month changes in the data to concentrate suspiously in
adjacent months that were covered in different interviews.” (sid 122) Fel tidpunkt anges när
förändringar har ägt rum.
En tendens att vilja minska förändringar inom referensperioden. Man anger t ex den aktuella månadens
inkomst såsom varande den sanna även för tidigare månaden inom perioden. En svarsbias, ”constant
wave response”. Högre korrelation mellan svar från samma intervju jämfört med uppgifter mellan
övergångstidpunkterna. (”across the seam”). Troligt att övergångseffekten är vanligare när det blir
alltför svårt att minnas.
Kap 5: Faktabedömningar och numeriska skattningar
Respondenten måste, sedan han/hon har lyckats minna händelsen osv, sedan göra olika slag av
bedömningar från denna information. T ex ange frekvenser för händelsen, hur ofta man går till
tandläkaren, bio, osv. Ett samspel mellan minnet och bedömningen.
Tre forskningstraditioner om hur man gör sådana bedömningar:
1. En följd av att lära sig lista saker.
2. Riskbedömningar
3. Surveytraditionell forskning, bl a frågor om vad sannolikheten är att något skall hända.
Sannolikhetsbedömningar:
Problem med den externa kontrollen av sannolikhetsuttalanden samt med den inre konsistensen.
1. Extern kontroll:
Systematisk överskattning av låga risker och systematisk underskattning av höga risker.
(sannolikheten att dö av olika orsaker). En större diskriminering av sannolikheter nära 0 eller 1 jämfört
med mindre extrema sannolikheter. Differentierad känslighet.
2. Intern konsistens med sannolikhetsaxiomen:
a) En sammansatt händelse (”en medelålders överviktig man får en hjärtinfarkt”) får en högre
sannolikhet än de enskilda händelserna (”en man får hjärtinfarkt”). (Den konjunktiva effekten).
b) En disjunkt händelse får en högre sannolikhet när de enskilda fallen som ger händelsen är angivna:
(”sannolikheten att dö på grund av onaturliga händelser såsom olyckor och självmord”) än när de inte
är det: (”sannolikheten att dö på grund av onaturliga händelser”).
Men det verkar som om summan av sannolikheten och dess komplement brukar bli 1!
Vanligt att man anger sannolikheter som multipler av 10 samt värdet 5.
Att dela upp en fråga har åtminstone tre fördelar:
1. Det klargör vad som ingår i frågan.
2. Ger ett organiserat ramverk för respondenten.
3. Minskar svarsbördan för respondenten.
Kap 6: Attitydfrågor
Här ses attityder som ett slags minnesstrukturer som innehåller existerande värderingar, vaga intryck,
allmänna värden, relevanta känslor och trosuppfattningar. (”… existing evaluations, vague
impressions, general values, and relevant feelings and beliefs.”) När vi tänker på en frågeställning,
kommer någon delmängd av dessa strukturer upp till ytan, antingen samma som tidigare eller med nytt
innehåll, beroende på t ex i vilket sammanhang detta händer. Vad vi svarar, beror både på den relativa
tillgängligheten och på mera strategiska överväganden, t ex om vi har motiv för att inta en
försvarsposition.
Kap 7: Attitydbedömningar och effekter från sammanhanget
Attityder och dess bedömningar (”judgements”) är tillfälliga konstruktioner.
Sällan absoluta utan måste ställas i relation till någon standard, vanligen en implicit sådan.
Högst förklarligt att det blir ett stort beroende av sammanhanget (”context-dependent”).
Stabilititen hos svaren mellan olika tillfällen eller sammanhang, påverkas av tre faktorer:
1. Homogeniteten hos den underliggande poolen av överväganden som rör ämnet.
2. Överlappningen i de urval av överväganden som utgör basen för svaren på de olika frågorna.
3. Reliabiliteten hos värderingsprocessen för dessa överväganden.
Hur kan kontexteffekter studeras? Det enklaste är:
Byt ordning på två eller flera frågor.
Vad kan bli följden:
1. Riktningseffekter (”directional context effects”)
2. Sambandseffekter (”correlational context effects”)
En förändring av sambandet mellan ”målfrågan” och ”kontextfrågan”.
Sammanhanget kan ge en (ny) jämförelsestandard som kan ändra respondentens överväganden.
Breda ämnen, såsom vad är lyckan hos människor?, är speciellt utsatta för kontexteffekter.
Detta beror troligen på att respondenten kan tänka på många aspekter när han/hon värderar sina
ståndpunkter, men sedan blir det ett urval av dessa som påverkar det avgivna svaret. Denna flexibilitet
i vad vi inkluderar respektive lämnar därhän när vi gör våra val, förklarar varför kontexteffekter så ofta
förekommer i surveys.
Kap 8: Att välja ett svar. Att från bedömningar avge ett svar.
Slutna frågor med
1. numrerade svarskategorier
2. verbala beskrivningar
3. 1 och 2 i kombination
4. verbala eller numeriska etiketter kan ges till alla eller till en del av svarskategorierna
5. antalet kategorier kan variera mellan 2 och 11 eller flera
6. kategorierna kan vara explicit ordnade
7. implicit ordnade
8. komplett oordnade.
Öppna frågor:
Ofta avrundade värden i svaren, dvs i praktiken skapar man grupperade svarskategorier.
För befolkningsstatistiska frågor, t ex ålder, fås ofta en anhopning runt multiplar av 5.
Skalpunkter, skalvärden.
Skillnad i svar på en skala som går mellan –5 och 5 jämfört med skalan 0,1,2,…,10.
Inte så många svarar på de negativa värdena i den första skalan. Uppfattas som mera extremt negativt
än skalan med bara ickenegativa värden.
Respondenten vill göra det så lätt för sig som möjligt när man svarar! Avrundade värden, intervall,
inte avge svar som kräver allvarliga överväganden.
Kap 9: Känsliga ämnen
Man är rädd för att svaren skall avslöjas och svarar inte alls, dvs bortfallet ökar.
Systematiska fel i svaren.
Vissa beteenden underrapporteras, andra överrapporteras.
Känslomässiga överväganden. Jämför vita lögner.
Försäkringar till respondenten om att det inte finns någon risk för röjning.
Mest effektivt: self-administration och randomized response. Då vet inte intervjuaren svaret respektive
vet inte vilken fråga som har ställts.
Kap 10: Datainsamlingsmetoden
Sättet att samla in data påverkar de erhållna svaren. Med allt flera nya metoder, blir det extra viktigt att
förstå skillnaderna mellan dem.
Vad påverkar?
1. Metoder som minskar närvaron/påverkan från intervjuare ser ut att ha fördelar, speciellt för känsliga
ämnen.
2. Skillnader i möjligheten att fastställa/etablera legitimitet för undersökningen och framhålla
betydelsen av den. Nackdel för telefonintervjuer.
3. Olika stor mängd svarsbörda för respondenten, att läsa, räkna och lyssna. Kan variera med layout
och format på frågeformuläret.
