SÖMNAPNÉ
OCH TYP 2 DIABETES
Sömn är livsviktigt
Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och
tonåringar. En vuxen behöver ca 6 - 9 timmar sömn per dygn.
Ca 8 timmars sömn per natt är att eftersträva för de flesta
vuxna och de första timmarna är viktigast för hjärnans och
kroppens återhämtning.
Det är kvaliteten på sömnen som är det viktiga inte hur många
timmar du sover. Detta innebär att du inte får bli störd under
sömnen, inte vakna för ofta, samt att du går igenom alla
sömnstadier och framför allt att du får tillräckligt med djupsömn. Djupsömnen de första timmarna är viktigast när du
sover, för att kroppen ska kunna återhämta sig.
Vad är sömnapné?
Snarkning, och då kraftiga snarkningar, är något som ofta likställs med sömnapné. Snarkning är ett vanligt förekommande
symtom på sjukdomen, men det är inte alla sömnapnoiker
som snarkar. Precis som kroppen i övrigt, slappnar musklerna
i de övre luftvägarna (näsa, mun, svalg och struphuvud) av
när man sover. Om de slappnar av för mycket kan det bli
trångt i luftvägarna. Detta gör att många människor börjar
snarka. Ibland blir det även svårt att andas.
Om luftvägarna blockeras helt uppstår ett tillfälligt andningsuppehåll, en så kallad apné. Andningsuppehållen kan
vara från 10 sekunder upp till 1 minut. I vissa fall återkommer
uppehållen flera hundra gånger varje natt. Under andningsuppehållet sjunker syrehalten i blodet. Hjärnan reagerar då
med en väckningsreaktion som gör att man börjar andas igen.
Reaktionen sker helt automatiskt. Den som drabbats minns
oftast ingenting av uppvaknandena när han eller hon vaknar
på morgonen.
Hur vet du att du har sömnapné?
Ofta är det en nära anhörig som först märker av andningsuppehållen.Förutom snarkning och andningsuppehåll under
sömnen är onormal trötthet under dagen den vanligaste
indikationen på sömnapné. Andra vanliga symtom är under
sömnen/natten återkommande uppvaknanden, frekventa
toalettbesök, kvävningskänslor, mardrömmar och svettningar.
Symtom på dagen är onormalt stor trötthet, huvudvärk,
koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem och irritation.
Ofta blir den som har sömnapné en sur och trött partner.
Andningsuppehållen påverkar inte bara sömnen utan kan
även minska lusten och den sexuella förmågan.
Bristen på fullvärdig sömn leder inte sällan till att man stundtals slumrar till, ibland även när man inte borde, eller när det
rent av är farligt.
Diagnos och utredning
All utredning av sömnapné sker idag på specialistmottagningar. De flesta undersökningarna görs under sömnen och
omfattar vanligtvis en mätning av blodets syrehalt, kontroll av
luftflöde och andningsrörelser samt registrering av hjärtrytm,
snarkljud och kroppsläge. Vissa metoder kräver att man sover
en natt på kliniken, andra kan utföras i hemmet.
Risker med obehandlad sömnapné
Diabetes typ 2
Omkring 60% av alla typ 2-diabetiker beräknas vara drabbade
av sömnapné. Studier visar även att sömnapné ofta åtföljs
av typ 2 diabetes genom att bidra till ökad insulinresistens.
Personer med diabetes och sömnapné upplever ofta en snabb
förbättring av sin diabetes då andningsuppehållen behandlas.
Sömnapné medför också sämre insulinresistens och stör den
glykemiska kontrollen hos personer med diabetes. Syrebrist
som utlöses av sömnapné är värre hos personer med diabetes
än hos de som inte har diabetes och ger ökad insulinresistens.
Studier visar att man genom att diagnostisera och behandla
sömnapné på ett tidigt stadium, kan ge personer med
diabetes en stabilare blodsockerkontroll och betydligt bättre
livskvalitet.
Övriga risker
Högt blodtryck
Allt fler studier visar ett samband mellan sömnapné och högt
blodtryck. Mer än 35% av alla med sömnapné har ett blodtryck som överstiger gränsen för vad som brukar räknas som
normalt (140/90 mmHg). Sett från andra hållet beräknas 30%
av alla personer med för högt blodtryck ha sömnapné. En
siffra som ökar till 83% om man räknar de personer som trots
behandling med tre eller fler läkemedel inte lyckas sänka sitt
blodtryck. Behandling av sömnapné leder i många fall även till
att blodtrycket sjunker.
Hjärt- kärlsjukdom
Sömnapné innebär en stor påfrestning på såväl hjärtat som
hjärtats funktion. Obehandlade andningsuppehåll kan på sikt
leda till bestående skador i blodkärlen och de andra organen
som styr cirkulationen i kroppen. Högt blodtryck, störd
hjärtrytm, hjärtsvikt och ökad risk för hjärtinfarkt och stroke är
exempel på detta. Genom att behandla sömnapnén minskar
även påfrestningarna på hjärta och blodkärl.
Stroke
Sömnapné kan öka risken för stroke. Mer än 60% av alla som
drabbas av stroke har även sömnapné. Chansen att återhämta
sig efter en stroke är också mindre om man samtidigt lider av
sömnapné. Rekreationen kräver energi och motivation, något
som även kräver att sömnapnén behandlas.
Övervikt
Övervikt är en inte bara en betydande riskfaktor för att utveckla sömnapné . Många gånger blir sömnapnén även en del av
en ond cirkel där den som känner sig trött, äter för att hålla
sig pigg, går upp i vikt och förvärrar sömnapnén. Behandling
för sömnapné kan hjälpa många överviktiga att skaffa sig den
energi som krävs för att börja ett mer aktivt och hälsosamt liv.
Risker som även drabbar andra
Trafikolyckor
Studier visar att en person med sömnapné löper sju gånger
större risk att råka ut för en bilolycka. Sömnbristen gör att en
person med sömnapné kan vara lika farlig bakom ratten som
en person som kör med alkohol i blodet.
Olyckor på arbetet
Bristen på sömn under natten leder ofta till att man känner sig
trött under dagen. Ibland kanske man till och med slumrar till,
något som kan innebära stora risker, inte minst på arbetsplatser där bristande koncentration kan leda till en olycka.
Hur behandlas sömnapné?
Det finns idag flera sätt att behandla sömnapné. Valet av
behandling styrs av sjukdomens svårighetsgrad, den drabbades ålder, övriga sjukdomar (framförallt hjärt-kärlsjukdom)
och eventuella fysiska avvikelser i näsa och svalg.
Vanligast och mest effektivt är behandling med CPAP
men lindrigare fall kan vara behjälpta av snarkskena.
Kombinationer förekommer också. Det finns också en del du
själv kan göra för att förbättra ditt tillstånd
Egenvård
Att gå ned till normalvikt: Att gå ned i vikt om man är överviktig är kanske det viktigaste steget för att minska problem
med sömnapné, men också för att förebygga att de uppstår på
sikt.
Sluta röka: Rökare blir ofta trängre i näsa och svalg till följd av
svullna slemhinnor och ökad slembildning.
Minska på alkoholen: Alkohol gör att musklerna i svalget
slappnar av, vilket gör svalget trängre än normalt.
Undvika att sova på rygg: rekommenderas ofta som första
åtgärd för den som har sömnapné. Såväl snarkning som
andningsuppehåll förvärras ofta när man sover på rygg.
Snarkskena
Snarkskena eller apnéskena är två av många benämningar på
en speciell tandställning som används för att dra fram underkäken medan man sover. Skenan är ofta ett förstahandsalternativ vid snarkproblem utan sömnapnésymptom, men
används även vid behandling av sömnapnoiker.
Skenan provas ut av en
specialisttandläkare efter
remiss från läkare.
CPAP-behandling
CPAP är en förkortning av
Continuous Positive Airway
Pressure och kallas på
svenska även kontinuerlig övertrycksbehandling.
Behandlingen innebär
att man sover med en
ansiktsmask som täcker
näsa eller näsa och mun, och som via en slang och en flödesgenerator skapar ett lätt lufttryck som håller de övre luftvägarna öppna.
CPAP är idag den behandling som främst rekommenderas för
behandling av svår eller måttlig sömnapné. Metoden rekommenderas också för personer med kraftig övervikt och/eller
någon hjärt-kärlsjukdom.
Behandlingen är mycket effektiv. Förbättring av den egna
sömn- och livskvaliteten upplevs ofta snabbt.
CPAP-behandling kräver en grundlig sömnutredning och
utprovning av rätt mask och lufttryck.
Har du sömnapné?
Internationella diabetesförbundet rekommenderar att man
inför rutiner för mätning av patienter som uppvisar tecken
på sömnapné t ex snarkning, dagtrötthet, bevittnade apnéer.
Olika typer av mätning kan göras och man brukar börja med
ett enkelt test för att fånga upp dem som troligtvis lider av
sömnapné. Nedan är ett enkelt snabbtest.
Har du sömnapné? Snabbtest
1.
2.
3.
4.
Snarkar du?
Har du haft bevittnade andningsuppehåll?
Sover du oroligt?
Har du svettningar och frekventa toalettbesök under
natten?
5. Är du trött på dagen?
Svarar du JA på samtliga frågor, finns det en risk att du
har sömnapné.
Olika vägar för att få hjälp
Om du har problem med snarkning eller misstänker sömnapné, bör du vända dig till din vårdcentral eller husläkare och
be att få göra en sömnutredning. Många sömnutredningar
utförs på sjukhusens öron-näsa-halsavdelning eller lungavdelning. Problem med sömnapné och snarkning kan också
diskuteras med din tandläkare.
Referenser:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hjärtlungfonden, Temaskrift Sömnapné,
Healtysleep.com
Young et al. NEJM 1993
Houston Chronicle (Reuters News Service) 2005.
Strandell T. Sluta snarka börja leva. Fysiologlabs Förlag,
Stockholm.
Worsnop et al. Am J Respir Crit Care Med. 1998
Logan et al. J Hypertension. 2001
Basetti et al. Sleep. 1999
www.healthysleep.com
Dagens Medicin – 20030407
GRØSET™ 09.10.B.SE
Denna broschyr är framtagen i samarbete med ResMed Sweden AB
Bayer AB
Diabetes Care
Box 606
169 26 Solna
Tel. 020–83 00 84
Fax. 020-83 00 94
www.bayerdiabetes.se
E-mail: diabetes@bayer.com
Pris 10 kr
April 2011
ResMed AB
Jan Stenbecks torg 17
164 26 Kista
Tel: 08-477 10 00
www.resmed.se
www.somnapne.se
