Språkets betydelse i ämnet och
ämnets betydelse för språket
Pia Nygård Larsson
Malmö högskola/LS, Institutionen
Kultur-språk-medier (KSM), Svenska
med didaktisk inriktning (Smdi)
Varför är språk i olika skolämnen
intressant att undersöka?
• Språk och innehåll är två sidor av samma
mynt. Språket är en del av ämnet.
• Språket är elevernas lärandeverktyg och
kommunikativa redskap.
• Genom skolämnena utvecklar eleverna ett
skol- och ämnesrelaterat språk. För
andraspråkselever kan det vara en lång
och mödosam process.
Vad kan en språkvetare
tillföra?
• Språkvetenskaplig beskrivning. Genom språkoch textvetenskapliga begrepp kan perspektiv
vidgas och fördjupas.
• Fördjupad förståelse för språkliga utmaningar i
olika skolämnen.
• Andraspråksperspektiv – specifikt om lärande på
ett andraspråk. Andraspråkselever har t.ex. ofta
mindre utvidgat ordförråd och sämre
läsförståelse.
Risk: utifrånperspektiv innebär en mer eller mindre
ytlig förståelse av det specifika skolämnet.
Avhandlingen
Biologiämnets texter
•
•
Text och språk i ett biologiklassrum (Biologi A).
Andraspråksperspektiv: en språkligt heterogen
gymnasieklass (NV). 50% har utländsk bakgrund.
Tre kapitel med olika fokus:
1. Läroboken
2. Klassrummet och undervisningen
3. Elevtexter (prov, skrivuppgifter, muntlig redovisning)
och elevernas skolframgång
Observationer, ljudinspelningar, textinsamling, enkät,
intervjuer, samtal.
Att läsa och lära biologi
• Att förstå texter och ”bygga” ett ämnesspråk
handlar bl.a. om att skapa betydelserelationer
mellan begrepp (t.ex. ordna begrepp i
hierarkier/taxonomier). Dessa relationer kan
behöva tydliggöras för andraspråkselever.
• Att tillgodogöra sig ett ämnesinnehåll handlar
bl.a. om att förstå hur ämnet uttrycks genom
olika texttyper i läroboken, i klassrummet och i
elevernas egna texter.
• För lärande krävs ämneskunskaper – liksom
språkkunskaper och textkompetens.
Läroboken Biologi A
• Begreppsrika och informationstäta texter.
• Olika kapitel har olika typer av texter:
beskrivande, förklarande och
argumenterande.
• Olika texttyper gör att olika språkliga drag
är mer eller mindre vanliga.
• Bilderna har ofta stor betydelse för
innehållet.
Informationstäthet
Participer (adjektiv, ofta sammansättningar):
”De vattenlevande kolonibildande och
fastsittande koralldjuren är vanliga i …”.
Nominaliseringar (substantiv, ofta sammansättningar):
fortplantningsbeteende, spridningsbarriär
”Geografisk isolering är en vanlig orsak till
artbildning.”
Nominaliseringar och participer
• är viktiga resurser i skriftspråket, inte minst i
naturvetenskapliga texter.
• kan ”packas upp” i klassrummet.
Att tydliggöra lärobokens
betydelserelationer
Vad är text? Att läsa hela texten.
Rörlighet mellan uttryckssätt
• I lärarens interaktion finns en ständig
rörelse mellan vardagliga och
vetenskapliga uttryckssätt, både i språkoch bildanvändning.
• Lärarens interaktion är därför
ämnesrelevant och utvidgad, men däremot
inte förenklad.
• Denna rörlighet underlättar troligen
elevernas lärande.
Elevtexter (prov och
skrivuppgifter)
• Stor skillnad mellan flerspråkiga och enspråkigt
svenska elever. De flerspråkiga når sällan högre
betygsnivåer.
• För högre betyg krävs ett mer självständigt
skrivande och läsande. Användning av
ämnesrelevanta uttryck och texttyper
(förklaringar och argumentation). Förmåga att
dra egna slutsatser och se samband.
• Faktamemorering och avskrift är otillräckliga
strategier. Men detta gäller även ”att skriva med
egna ord”, eller att använda vardagligt
orienterad förklaring och argumentation.
Viktigt är:
• att eleverna ges rikligt med tillfällen att själva
använda språket och röra sig mellan mer
vardagliga och mer ämnesrelaterade
uttryckssätt.
• att eleverna förstår vilken typ av texter de
förväntas producera. Att kraven görs explicita.
Därför behövs
• en språk- och textmedveten ämnesundervisning.
• höga förväntningar, stöttning i klassrummet och
en förståelseinriktad undervisningspraktik.
Se vidare:
Nygård Larsson, 2011: Biologiämnets texter.
Text, språk och lärande i en språkligt
heterogen gymnasieklass. Malmö högskola.
Nygård Larsson, 2011: ”Jättebästa svenskan” –
tillgång till ett funktionellt språk i varje
skolämne. I: Forskning om undervisning och
lärande, nr 6.
Nygård Larsson, u.u: Text, språk och lärande i
naturvetenskap. I: Hyltenstam & Lindberg
(red.): Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle. (Uppl. 2).
Studentlitteratur.
