Äggallergi: En uppdatering
2014-11-17
Christer Rosén, PhD
CHR Food & Health AB
(cr@chr-food-health.se, +46 70 376 18 64)
Äggallergi: En uppdatering
Innehåll
Sidan
Inledning
3
Allmänt om äggallergi
3
Ny lagstiftning för märkning av allergener
4
Ändrade rekommendationer för barn
4
Pågående forskning om att tidigare introduktion minskar risken för allergi
4
Pågående forskning om att ägg i bakverk som muffins och tårtbotten
påskyndar utveckling av tolerans för ägg
5
Äggallergiker tvingas avstå
6
Referenser
7
2
Äggallergi: En uppdatering
Ägg är ett av de mest optimala livsmedel som finns. Vi äter ägg i hela världen och har gjort så i
tusentals år. Oavsett var man reser blir man serverad ägg i olika former. Ägget kan kokas, stekas,
pocheras men är också en vanligt förekommande ingredienserna i en mängd traditionella maträtter.
Ägget bidrar naturligtvis med sin goda smak och färg men är även ett av de mest fullvärdiga
livsmedel som finns vad gäller innehåll av näringsämnen. Dessvärre drabbas vissa av äggallergi och
tvingas avstå från detta. Kosten och smakupplevelsen risker att bli fattigare utan ägg. Ägg är en ren
naturprodukt, innehåller inga tillsatsämnen och är ett klimatsmart livsmedel.
Äggallergi drabbar främst barn men dessbättre växer de flesta ifrån allergin och tål ägg som vuxna.
Endast ett fåtal promillen vuxna är äggallergiker. Numera rekommenderas även barn från 6
månaders ålder att äta ägg som en viktig del av en näringsriktig kost.
Den behandling som idag rekommenderas och praktiseras i Sverige vid äggallergi är att helt utesluta
ägg från kosten och att ge behandling om symptom uppträder efter oavsiktlig exponering. Det finns i
nuläget ingen botande behandling för äggallergi. Dock pågår lovande forskning internationellt med
behandlingsmetoder som markant förefaller påskynda tillvänjningen av ägg för milt äggallergiska
barn.
Allmänt om äggallergi
Äggallergi är en immunologisk reaktion som främst drabbar barn. Allergi mot ägg är, tillsammans
med allergi mot mjölk, den vanligaste allergin i denna grupp. En sammanställning av vetenskapliga
rön genomförd 2007 visar att äggallergi drabbar mellan 0.5 till 2.5 procent av barnen (1, 31).
Debutåldern är oftast mellan 6 till 12 månader.
Prognosen för tillfrisknande är emellertid god, de flesta växer ifrån sin äggallergi. Enligt äldre studier
hade merparten av barnen tolerans för ägg vid 6-7 års ålder. Senare studier visar dock på en betydligt
senare tillvänjning, äggtolerans för flertalet uppträder först i tonåren. Allergin kan även debutera i
vuxen ålder. Andelen vuxna med äggallergi är dock låg, endast ett fåtal promillen.
Vid äggallergi reagerar man vanligen på äggvitans proteiner; ovomucoid, ovalbumin, conalbumin och
lysozym. Även proteiner från äggula kan vara allergena, denna allergi förekommer mest hos vuxna.
Oftast är förloppet vid en reaktion snabbt och symptom uppträder inom en timme från exponering.
Svåra äggallergiska reaktioner kan förekomma men är ovanliga. Under perioden 1993 till 2003 har
det rapporterats sju dödsfall i Sverige på grund av livsmedelsallergier, inget av dessa var relaterat till
ägg. Internationellt finns dock ett fåtal rapporter om äggallergiska reaktioner som har lett till dödsfall
(24).
Äggallergi definieras av förekomst av antikroppar i blodet mot ägg i kombination med uttalade
allergiska symptom (31). Dessa kan variera men är typiskt hudproblem som klåda och eksem,
nässelfeber, magproblem med smärta, diarré och kräkningar, svullnad av läppar och munhåla, klåda i
munnen samt andningsproblem som astma och andnöd. Diagnosen äggallergi fastlås vanligen
genom att allergitest utförs, antigen genom blodprov där det mäts om kroppen har bildat
antikroppar mot ägg eller också pricktest på huden. En alternativ metod är att tillsammans med
läkare utesluta ägg och studera hur man mår med respektive utan ägg i kosten. Den lägsta dosen för
reaktion mot protein från ägg hos en känslig allergiker är inte känd.
3
Äggallergi: En uppdatering
Ny lagstiftning för märkning av allergener
Om en allergiker får i sig något som hen inte tål kan det leda till svåra symptom. För dessa personer
är det naturligtvis viktigt att alltid noga läsa ingrediensförteckningen för ett livsmedel. Från denna
skall det alltid tydligt framgå om det ingår någon ingrediens baserad på ägg, detta gäller även
sammansatta komponenter i ingredienstexten som exempelvis ”ströbröd” (1).
Lagstiftning som reglerar märkning i ingredienstexten av potentiella allergener finns i
Informationsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning, EU nr 1169/2011) (29). I
denna skiljer man mellan färdigförpackad mat och inte färdigförpackad mat, exempelvis en måltid på
restaurang. I Sverige finns även kompletterande nationella regler om livsmedelsinformation (30). I
Informationsförordningen listas de 14 vanligaste ingredienserna/livsmedelsgrupperna som orsakar
allergier eller överkänslighet i en ”allergenlista”.
Från och med den 13 december 2014 skall potentiellt allergena ingredienser som exempelvis ägg
lyftas fram genom fet stil, stora bokstäver eller på annat sätt förtydligas. Från detta datum har man
även rätt att få veta om mat som serveras på restaurang eller storkök innehåller ingredienser som är
listade på EU´s ”allergenlista”.
Vanliga restauranger behöver dock inte ha särskilda rutiner för att säkerställa att maten är lämplig
även för känsliga allergiker som reagerar på mycket små mängder. Exempelvis om en mindre mängd
mjölk eller ägg oavsiktligt hamnar i maten via något kladdigt redskap räknas detta inte som en
allergen ingrediens. Vid tillagning av specialkoster på skolkök och andra inrättningar måste det
däremot finnas rutiner som säkerställer maten även för känsliga allergiker.
Ändrade rekommendationer för barn
I förebyggande syfte rekommenderades tidigare att man skulle vänta med att introducera potentiellt
allergiframkallande födoämnen som exempelvis ägg tills barnet var äldre än ett år. Under senare år
har dessa rekommendationer ändrats. Man har konstaterat att trots dessa rekommendationer har
förekomsten av födoämnes allergier ökat kraftigt samt att det inte finns några vetenskapliga belägg
för att risken för allergi ökar vid en tidig introduktion. I de råd som SLV (2011) (2) ger framhävs
numera ägg som viktig mat även för små barn från 6 månaders ålder:
”Tidigare trodde man att allergi kunde förebyggas om man väntade med att ge barnet fisk, ägg,
mjölk och nötter tills det var ett år, men nyare forskning visar att det inte är så. Eftersom fisk och ägg
bidrar med viktiga näringsämnen är det bra om barnet även får sådan mat tidigt.”
Även en rad andra länder och expertorganisationer har på liknande sätt ändrat sina
rekommendationer.
Pågående forskning om att tidigare introduktion minskar risken för allergi
Det har konstaterats att en tidigare introduktion av ägg inte är skadlig, däremot vet man ännu inte
om det till och med skyddar mot insjuknande i äggallergi. En hypotes som undersöks i en pågående
stor svensk - australiensisk undersökning är att man genom att tidigt utsätta immunförsvaret för ägg
till och med kan träna immunförsvaret att tåla ägg. I studien kommer över 1 500 barn att ingå. (16)
4
Äggallergi: En uppdatering
Pågående forskning om att ägg i bakverk som muffins och tårtbotten påskyndar utveckling av
tolerans för ägg
För barn som är äggallergiker blir ätandet – i skolan, hos kompisar, hemma – komplicerat och ger
upphov till stress. Detta påverkar det dagliga livet och leder till ett osynligt socialt handicap. En
snabbare tillvänjning av barnet till att tåla ägg skulle förbättra barnets och dess familjs livskvalitet.
Den behandling som idag praktiseras i Sverige är att helt utesluta ägg från kosten och att ge
behandling om symptom uppträder efter oavsiktlig exponering. Nyligen publicerad forskning i främst
USA, Storbritannien och Australien ifrågasätter denna approach, åtminstone för majoriteten av barn
med lättare former av allergi.
Bestående födoämnesallergi från barndomen till sena tonåren eller in i vuxenlivet blir allt mer vanligt
i västvärlden. En teori om orsaken till detta är att ett strikt undvikande av en allergen kan bidra till
försenad toleransutveckling.
Värmepåverkan av proteiner kan minska deras allergenicitet. Under bakning utsätts äggproteiner för
höga temperaturer vilket leder till att deras tredimensionella form förändras, vilket kan medföra att
de blir mindre allergiframkallande. Dessutom kan allergeniciteten minskas genom interaktion mellan
äggprotein och andra ingredienser i bakverket.
Det finns en rad nyligen publicerade studier som visar att cirka 70 procent av äggallergiska barn kan
tolerera värmebehandlat äggprotein i form av exempelvis muffins (17, 18, 22, 26, 27, 28 ). Kanske än
viktigare är dock det faktum att tolerans vid intag av ägg som bakats i bakverk som muffins och
tårtbotten även förefaller markant påskynda utvecklingen av tolerans också mot mindre
värmebehandlat ägg i form av exempelvis omelett eller kokta ägg.
En brittisk expertkommitté inom allergiområdet har även publicerat nya rekommendationer för
behandling av patienter som lider av äggallergi (19). För barn som lider av mild äggallergi (endast
hudreaktioner) vid betydande exponering (exempelvis en munfull äggröra) och som inte har någon
pågående astma kan ägg enligt dessa reklamationer återintroduceras i hemmet i form av bakad
tårtbotten från en ålder av 2-3 år. Om detta fungerar utan allergisk reaktion rekommenderas att
mindre värmebehandlat ägg (exempelvis äggröra) introduceras för barnet vid 3-4 års ålder. Om det
sker någon reaktion under återintroduktionen rekommenderas att föregående accepterade nivå skall
bibehållas under 6 månader varefter på nytt en ökad exponering övervägs. Fortsatt återintroduktion
i hemmet rekommenderas inte om det under något steg har skett någon betydande påverkan på
mag- och tarm funktion, andningsvägar eller hjärt- kärl funktion.
I nyligen publicerade riktlinjer i USA rekommenderas emellertid inte att själv återintroducera ägg i
hemmet genom bakverk som muffins och tårtbotten i hemmet som ett medel för att påskynda
toleransutveckling. För denna typ av tillvänjning rekommenderas övervakning av läkare. Fler studier
efterfrågas för att tydligare kunna definiera vilka patienter som är lämpliga för denna typ av
behandling (21).
Den förhärskande rekommendationen i Sverige är fortsatt att helt utesluta ägg från kosten.
5
Äggallergi: En uppdatering
Äggallergiker tvingas avstå
Utöver påfrestande stress för att drabbas av allvarliga allergiska reaktioner tvingas även
äggallergikern att avstå från det näringstäta, klimatsmarta, proteinrika, prisvärda och mättande
livsmedlet ägget.
”Visste du att protein från ägg endast orsakar cirka en tiondel av klimatpåverkande växthusgaser
jämfört med protein från nötkött?” (citat från SLV´s hemsida 2014-03-27) (4).
I de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) ges även råd om hur vi kan äta hälsosamt
och samtidigt välja klimatsmart. Ett generellt råd är att vi bör äta mer frukt och grönt, det har en
positiv påverkan för såväl hälsa som klimat. För kött och mejerivaror förordas en minskad
konsumtion. Två animaliska proteinkällor lyfts fram som positiva; ägg och fisk. Ägg är ett
klimateffektivt animaliskt livsmedel (9).
Ägget är ett ”superlivsmedel” som är fullt med näringsämnen. För vanliga svenska ägg är det möjligt
att göra minst 14 olika näringspåståenden av typen ”rikt på” eller ”källa för” olika vitaminer, mineral
och protein. Ägg är ett enkelt sätt att näringsberika maten!
Än mer intressant blir ägget när man inser att det innehåller rikligt av näringsämnen som det finns
brist på eller ökat behov av hos den svenska befolkningen. Ägg har ett betydande innehåll av vitamin
D, selen, folat, vitamin B12 och vitamin E. Ägg är inte lösningen på alla kostrelaterade problem, men
ägg innehåller många näringsämnen som både gravida, ammande, barn, tonåringar, vuxna och äldre
enligt svenska koststudier behöver mer av! (5, 6)
6
Äggallergi: En uppdatering
Referenser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
Livsmedelsverket (hemsida på Internet). Allergimärkning. (Uppdaterad 13-11-2014; citerad 16-11-2014)
Livsmedelsverket 2011. Bra mat för spädbarn (under ett år).
Livsmedelsverket 2011. Bra mat för barn (mellan ett och två år)
Livsmedelsverket (hemsida på Internet). Ägg och mejeriprodukter. (Uppdaterad 19-11-2013; citerad 27-03-2014)
Livsmedelsverket. Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige.
Livsmedelsverket. Riksmaten – vuxna 2010-11. Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige.
Livsmedelsverket. Miljöpåverkan från animalieprodukter – kött, mjölk och ägg. Rapport 17 – 2013.
Livsmedelsverkets – Livsmedelsdatabasen. (http://www7.slv.se/Naringssok/)
NNR. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Femte upplagan. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers, 2014
EU Register of nutrition and health claims made on foods. (http://ec.europa.eu/nuhclaims/)
The Climate Impact of Swedish Consumption Report. Stockholm: Swedish environmental protection agency (Naturvårdsverket)
2010 Report No:5992
Konsumtionens klimatpåverkan. Stockholm: Naturvårdsverket 2008 Report No.: 5903
NNR 2012. Sustainable food consumption. Environmental issues
Jordbruksstatistisk årsbok 2013 med data om livsmedel. Sveriges officiella statistik. Jordbruksverket. Statistiska centralbyrån.
Ägg och kyckling- och hönskött. Livsmedelsverkets allergiinformation nr 11, 2010
Ägg eller inte ägg – det är frågan. Christina West. Allergifakta 2013-2014. Tema: Barn.Utgiven av Astma- och Allergiförbundet
samt Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond
Lemon-Mule H, Sampson HA, Sicherer SH, Shreffler WG, Noone S, Nowak-Wegrzyn A. Immunologic changes in children with egg
allergy ingesting extensively heated egg. J Allergy Clin Immunol., 2008;122(5):977-83
Lieberman JA, Huang FR, Sampson HA, Nowak-Wegrzyn A. Outcomes of 100 consecutive open, baked-egg oral food challenges
in the allergy office. J Allergy Clin Immunol. 2012; 129(6):1682
Clark AT, Skypala I, Leech SC, Ewan PW, Dugue P, Brathwaite N, et al. British Society for Allergy and Clinical Immunology
guidelines for the management of egg allergy. Clin Exp Allergy. 2010; 40(8):1116-29
Cortot CF, Sheehan WJ, Permaul P, Friedlander JL, Baxi SN, Gaffin JM, et al. Role of specific IgE and skin-prick testing in
predicting food challenge results to baked egg. Allergy Asthman Proc. 2012;33(3):275-81
Leonard SA, Sampson HA, Sicherer SH, Noone S, Moshier EL, Godbold J, et al. Dietary baked egg accelerates resolution of egg
allergy in children. J Allergy Clin Immunol. 2012; 130(2):473-80
Buelow BJ, Lee C, Zafra HT, Dasgupta M, Hoffmann RG, Vasudev M. Egg baked in product open oral food challenges are safe in
selected egg-allergic patients. Allergy Rhinol 5:e110-e112, 2014; doi: 10.2500/ar.2014.5.0092.
Peters RL, Dharmage SC, Gurrin LC, et al.; HealthNuts study. The natural history and clinical predictors of egg allergy in the first 2
years of life: A prospective, populations-based cohort study. J Allergy Clin Immunol 133:485-491, 2014.
Foucard T, Malmheden Yman I, Nordvall L. Färre dödsfall och livshotande födoämnesreaktioner. Läkartidningen, nr 6, 2005,
volym 102, s 3465-3468
Feldman MF, Bird JA. Oral Immunotherapy for Food Allergy, Ready for Prime Time? Heated Egg and Milk. Curr Allergy Asthma
Rep (2014) 14:436
Clark A, Islam S, King Y, Deighton J, Szun S, Anagnostou K, Ewan P. A longitudinal study of resolution of allergy to well-cooked
and undercooked egg. Clin Experimental Allergy, 2011(41), 706-712
Tan JWL, Campbell DE, Turner PJ, Kakakios A, Wong M, Mehr S, Joshi P. Baked egg food challenges – clinical utility of skin test to
baked egg and ovomucoid in children with egg allergy. Clin Experimental Allergy, 2013(43), 1189-1195
Tey D, Dharmage SC, Robinson MN, Allen KJ, Gurrin LC, Tang MLK. Frequent baked egg ingestion was not associated with change
in rate of decline in egg skin prick test in children with challenge confirmed egg allergy. Clin Experimental Allergy, 2012(42),
1782-1790
Informationsförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning, EU nr 1169/2011
LIVSFS 2014:4
Glaumann S, Jansson Roth A, Östblom E, Nilsson E. Matallergi kan vara ett svårt handikapp – som inte syns. Läkartidningen.
2014;111:CIC3
7
