Document

Esbo, 3.2.2016
PROV I SL04
BESVARA TVÅ AV FÖLJANDE FRÅGOR (1-7);
1)
Nedan återges två ställningstaganden om Europeiska unionen och om nationalismen:
Den europeiska integrationen innebär en strävan mot samförstånd. Det är en strävan mot
ömsesidigt förtroende så att ingen någonsin längre ska kunna förblinda, anklaga eller hetsa hela
nationer mot varandra. Vi får inte invaggas i tron att nationalisterna och populisterna har dött ut. De
finns fortfarande bland oss och de hittar alltid behändigt en syndabock för vilket problem, vilken
situation eller vilket missnöje som helst. De har många populära alternativ – utlänningar,
homosexuella, postkommunister och så vidare. Men den absolut mest populära syndabocken för
nationalisterna, som inte lärt sig något av Europas historia, är alltid utlänningen, alltid grannen.
Günter Verheugen, EU-kommissionär med ansvar för EU:s utvidgning, 4.3.2004
Nationalkänslan lever fortfarande starkt kvar bland européerna, och det är ingenting fel med det. Ett
av de mest beklagansvärda dragen i Europeiska unionens historia är att nationalkänslan och den
europeiska integrationen ofta ställts mot varandra i den politiska retoriken och den praktiska
politiken. Både de europeiskt och de nationellt sinnade politikerna har gjort sig skyldiga till detta. I
motsats till vad man ofta tror kan en fientlig inställning till nationalismen till och med skada
unionens integrationsprocess. Om EU framträder som den som kväver nationalkänslan orsakar det
sannolikt bara en motreaktion bland nationer med en traditionellt stark nationalkänsla. – – –
Underskatta inte nationalkänslans betydelse och demonisera den framför allt inte.
Wille Rydman, ordförande för Samlingspartiets Ungdomsförbund, i sin blogg 25.2.2011
a) Jämför synen på förhållandet mellan nationalismen och den europeiska identiteten i citaten. (3 p.)
b) Hur har nationalismen framträtt i de diskussioner om Europas framtid som har förts under den
senaste tiden? (3 p.) (v.-13)
a) 1-3 p. Kommissionären Verheugen ser nationalismen i negativt ljus, medan Rydman anser det
vara en positiv kraft. Verheugen ser nationalismen och den europeiska identiteten som motsatta
krafter. Nationalister och populister representerar inte en riktigt europeiskhet, eftersom hos dem
finns inte utrymme för någon europeisk mångfald. Enligt Rydman borde nationalismen gå att
bevara inom europeiskheten. Försöken att undertrycka nationalismen kan vara till skada för den
europeiska integrationen. Ställningstagandena har begrundats källkritiskt. Skribenternas bakgrund
och tidpunkten för yttrandena har kunnat påverka åsikterna.
b) 1-3 p. Svaret behandlar några av följande perspektiv: Diskussionerna om utvecklingen mot en
federalism har tystnat som en följd av skuldkrisen och de kritiska synpunkterna på EU har ökat. En
enhetlig EU-solidaritet har minskat bland de betalande staterna. I krisländerna har EU:s sparkrav
orsakat oroligheter och kritik. Även invandrarpolitiken och frågan om EU-medborgarnas fria
rörlighet samt rätten att arbeta inom EU-området har väckt nationalistiska känslostormningar.
Konkreta exempel kan vara den kommande folkomröstningen om EU-medborgarskapet i
Storbritannien och det ökade understödet för EU-kritiska partier.
2) Vad menas med medborgarskap i Europeiska unionen? Vilka rättigheter för det med sig för
medborgaren? (v.-12)
3–4 p. Varje medborgare i ett medlemsland av den Europeiska unionen är samtidigt medborgare i
EU. I svaret ingår vissa centrala rättigheter för EU-medborgare, t.ex. fri rörlighet och uppehåll,
rättighet att rösta och ställa upp som kandidat, möjlighet att överklaga tagna beslut.
5–6 p Med EU-medborgarskap strävar man till att befästa den europeiska identiteten. EUmedborgarens rättigheter redogörs utförligare och mångsidigare. T.ex. diplomathjälp, fri rörlighet
möjliggör arbete och studier i ett annat EU-land och att kunna omfattas av socialskyddet inom
boendelandet. Minst en miljon EU-invånare kan framlägga ett lagstiftningsinitiativ.
3) Nedan kan du läsa två dokument där en eventuell utveckling mot en europeisk federation
diskuteras.
”Sammanslagningen av kol- och stålproduktionen kommer omedelbart att möjliggöra upprättandet
av en gemensam grundval för ekonomisk utveckling [i Europa]som ett första steg mot en europeisk
federation – – –
Genom att slå samman basproduktionen och inrätta en ny hög myndighet, vars beslut är bindande
för Frankrike, Tyskland och övriga länder som ansluter sig, kommer detta förslag att skapa de första
konkreta grundvalarna för en europeisk federation som är oundgänglig för att bevara freden.”
Utdrag ur en deklaration av Frankrikes utrikesminister Robert Schuman år 1950
Några av [Europeiska]unionens grundare tänkte sig att USA skulle kunna utgöra en förebild för
unionen. Men Amerikas historia är en helt annan än Europas historia. – – –Jag vill att vi arbetar mer
intensivt för sådana saker som vi kan göra bättre tillsammans än ensamma. Europa blir starkare när
vi gör det, oberoende av om det är fråga om handel, försvar eller våra relationer till den övriga
världen. Ett närmare samarbete kräver dock inte att makten koncentreras till Bryssel eller att
beslutsfattandet sköts enbart av ett tjänstemannamaskineri. – – –Vi vill självfallet ha ett mer
enhetligt Europa som upplever att det har en gemensam uppgift, men vi måste bevara våra olika
traditioner, våra parlamentariska strukturer och vår nationella stolthet över vårt eget land; de har
utgjort källan för Europas livskraft genom århundradena.
Utdrag ur ett tal av Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher år 1988
a)Jämför citatens syn på fördelar och nackdelar när det gäller utvecklingen av en europeisk
federation.(3p.)
b)Vilka drag i Europeiska unionens nuvarande förvaltning kan betraktas som federalistiska?(3)
(h.-12)
a) 1–2 p: Schuman ser utvecklingen som positiv: Frankrikes och Tysklands gemensamma
produktion av kol och stål lägger grunden för en europeisk federation och garanterar freden i
Europa. Thatcher stöder i sin tur ett europeiskt samarbete mellan nationalstaterna, men inte
utvecklingen mot en federation.
3 p.: Schuman förhåller sig endast positivt till federationsutvecklingen. Han förespråkar att alla
länder skulle inrätta ett nytt europeiskt samarbetsorgan, vars beslut skulle binda alla länder som
är med. Thatcher stöder inte utvecklingen av övernationella institutioner och är oroligt att de
skulle vara byråkratiska och ta bort de nationella särdragen, men hon förespråkar ändå ett mera
enhetligt Europa.
b) 1–2 p.: Federalistiska drag kunde vara unionens gemensamma styrelseorgan, som
kommissionen och parlamentet samt tjänstemännen. EU har bl.a. gemensamma yttre gränser och
medborgarna har fri rörlighet.
3 p.: EU har därtill bl.a. en gemensam jordbrukspolitik, handelspolitik och euroområdet har en
gemensam penningpolitik. EU:s lagstiftning går före nationella lagar. Försöken att utöka EUinstitutionernas makt. Medlemsländerna strävar till samarbete inom utrikes- och
säkerhetspolitiken. Svaret kan också nämna sådant som avviker från en federalism: EU har inte
någon gemensam finanspolitik och inte heller någon gemensam grundlag.
4) (v.-14)
a) 3 p. Ashton ser den europeiska människorättssituationen som god och att den fortfarande
utvecklas, vilket bl.a. EU:s mottagande av Nobels fredspris visar. Enligt Ojanen har den europeiska
skuldkrisen äventyrat de mänskliga rättigheterna, speciellt i de sydeuropeiska krisländerna. I
svaret begrundas skribenternas positioner och hur de potentiellt reflekteras i deras tolkningar.
b) 3 p. Alla medlemsländers medborgare är EU-medborgare, vilket ger dem rättigheter som fri
rörlighet, röst- och kandidaturrätt, initiativrätt, rätt till diplomat- och konsulhjälp.
Grundrättigheterna tryggas i EU:s grundfördrag, som Maastricht- och Lissabonfördragen. Rätten
att besvära sig till unionens organ. I svaret begrundas också medborgarnas lika behandling,
exempelvis romernas ställning.
5) Bedöm effekterna av ett EU-medborgarskap ur en finländares synvinkel. (v.-08)
3–4 p. Suomalaisilla, kuten kaikilla EU-kansalaisilla, on vapaus liikkua ja asua missä tahansa EU:n
alueella. Unionin kansalaisella on äänioikeus ja vaalikelpoisuus Euroopan parlamentin vaaleissa.
Hänellä on mahdollisuus opiskella (esim. Erasmus-ohjelma) ja työskennellä kaikissa EU-maissa. EUkansalaisella on oikeus sosiaaliturvaan siinä maassa, jossa hän asuu ja työskentelee.
5–6 p. Suomen kansalainen on tasa-arvoinen työn ja opiskelupaikan haussa muiden EU-maiden
kansalaisten kanssa unionin alueella. Suoritetut tutkinnot ja ammattipätevyydet tunnustetaan
pääosin toisissa EU-maissa. Toisessa EU-maassa asuessaan EU-kansalaisella on äänioikeus ja
vaalikelpoisuus paikallisvaaleissa. Ulkomailla ollessaan hän voi turvautua toisen unionimaan
diplomaattiseen apuun. Jos EU-kansalainen katsoo kärsineensä vääryyttä viranomaisten
päätösten vuoksi, hän voi kannella Euroopan oikeusasiamiehelle. Vastauksessa voi pohtia myös
erilaisia kansalaisuuden vaikutuksia, esim. Schengenin sopimukseen liittyviä pelkoja rikollisuuden
leviämisestä tai sitä, miten suomalaiset kokevat olevansa eurooppalaisia (esim. äänestäminen
parlamenttivaaleissa) tai miten kansalaiset kokevat EU-byrokratian vaikeana (esim.
maatalousyrittäjät) tai sisämarkkinoiden näkökulmasta.
6) Hur är makten fördelad mellan Parlamentet, Kommissionen och Rådet (Ministerrådet) inom
Europeiska Unionen? (h.-09)
3–4 p. Ministerineuvosto edustaa jäsenvaltioiden hallituksia, tärkein päätöksentekoelin. Komissio
edustaa koko Euroopan unionin etua (ei jäsenvaltioita), aloite- ja toimeenpanovalta; pitää
komissaarien ja virkamiestensä avulla EU:n ”käynnissä” (vrt. kansalliset hallitukset). Parlamentti
edustaa EU:n kansalaisia, säätää lakeja yhdessä ministerineuvoston kanssa.
5–6 p. Tarkemmin eri toimielinten tehtävistä ja valtasuhteista. Ns. demokratiavajeen pohdintaa
(mm. parlamentin puuttuva lakien aloiteoikeus). Parlamentin valta erottaa komissio. Vastauksessa
pohditaan esim. komission roolia suhteessa ministerineuvostoon (unionin ja jäsenvaltion edut
vastakkaiset).
7) Hurdana villkor måste en stat som vill bli medlem i Europeiska unionen uppfylla? (h.-15)
3-4 p. Medlemskapets villkor granskas på ett allmänt plan, t.ex. kandidatlandet ska ha ett politiskt
system
som garanterar demokrati, rättsordning och mänskliga rättigheter. Marknadsekonomi är ett
ekonomiskt
villkor.
5-6 p. Medlemsvillkoren behandlas noggrannare. Kandidatlandet ska klara av de skyldigheter som
medlemskapet medför, medborgarrörelseverksamhet, korruptionsfri regering, respekt och skydd för
minoriteter, följande av finans- och penningunionens målsättningar. Kandidatlandet ska ta i bruk
unionens
hela i kraftvarande lagstiftning. Alla medlemsländer ska godkänna det nya medlemslandet.
8)
Definiera kort:
a. Europeiska kol- och stålgemenskapen - grunden till EU, frihandelsområde mellan
Fra/Ty/Beneluxländerna
b. Putinism - Putins totalitära maktutövande
c. ECB - Europeiska Central Banken
d. Schengenområdet - Friheten att röra sig obehindrat utan resedokumentation inom EU, för Eu
medborgare
e. TTIP - Frihandelsavtalet mellan EU och USA
f. Grexit - Greklands utträde ur EU
9) BESVARA KORTFATTAT TRE AV FÖLJANDE FRÅGOR, VILKA BASERAR SIG PÅ PRESENTATIONERNA;
A. EU har ställt ambitiösa mål för utbildningen fram till 2020. Nämn TRE av de sju målsättningarna.
Följande mål har satts upp för 2020:
Minst 95 procent av alla barn över fyra år ska gå i förskola.
Andelen 15‐åringar som är lågpresterande i läsning, matematik och naturkunskap ska vara lägre än
15 procent.
Andelen 18–24-åringar som har hoppat av skolan i förtid ska vara högst 10 procent.
Minst 40 procent av alla mellan 30 och 34 år ska ha någon form av högre utbildning.
Minst 15 procent av de vuxna ska delta i livslångt lärande.
Minst 20 procent av alla högskoleutbildade och 6 procent av 18–34-åringarna med en
grundläggande yrkesutbildning ska ha studerat eller praktiserat utomlands.
Minst 82 procent av alla 20–34-åringar med gymnasie- eller högskoleexamen ska ha jobb inom tre år
efter utbildningen.
B. Varför har inte Grekland ekonomiskt lyckats återhämta sig trots enorma stödpaket?
Även om det har hjälpt situationen en del, har Greklands ekonomiska problem inte försvunnit.
Ekonomin har krympt med en fjärdedel på fem år och nuförtiden är arbetslöshetsprocenten över
25%.
Räddningsaktionerna har mestadels gått till att betala tillbaka Greklands internationella lån istället
för att gå raka vägen till nationella ekonomin. Regeringen har ännu en ofantligt stor skuld som de
inte kan börja betala tillbaka förrän en återhämtning sker.
Regeringen tvingas att fortsätta genomföra stora ekonomiska reformationer som krav på
räddningsaktionen som Greklands statsminister Alexis Tsipras medlade i augusti.
Greklands relation med EU är ömtålig och flera europeiska ledare börjar visa otålighet och kommer
knappast att tolerera underlåtenhet att vidta skyndsamma åtgärder som krävs. Enligt villkoren för
räddningsaktionen måste Grekland föra igenom flera lagar som borde ha först igenom redan för en
tid sen.
C. Redogör för potentiellt positiva och negativa följder för Finland av ett TTIP avtal.
Hur påverkar TTIP Finland?
Hur anses TTIP påverka Finland positivt?
Finländska produkter är bra och har bra kvalitet, men finländska företag får ändå inte tillräckligt med
investeringar av utomländska företag. Utrikeshandelsministern Lenita Toivokan, anser att TTIP:s
investeringsskydd kommer att attrahera utländska företag att investera i Finländska företag, och
därmed kommer det bli lättare för små företag att nå den stora marknaden. Alexander Stubb har
skrivit att USA är en av Finlands viktigaste handelspartner, och att t.ex. 2013 var exporten 3.6
miljader euro, som står för 6.4% av Finlands totala export. Han anser så sätt att TTIP avtalet skulle
öka den ekonomiska tillväxten. Det anses också att TTIP kommer att skapa hundratusentals nya
jobbplatser, enligt en privat finansierad undersökning.
Hur anses TTIP påverka Finland negativt?
Kritiker anser att TTIP kan påverka demokratin i Finland och finländska arbetares rättigheter. Det
anser också att avtalet kan påverka miljöskyddet och konsumentskyddet negativt. Kritiker anser
också att TTIP:s ekonomiska förmåner är överupskattade.
T.ex. globaliseringsforskaren Calpado, har räknat ut att ekonomin kommer att påverkas negativt i
hela europa, och att det kommer att påverka norden mest. Enligt honom kommer nordiska
ländernas ekonomisk tillväxt att sjunka med 0.5% under de 10 första åren efter att avtalet slutits.En
annan globaliseringsforskare, Jerom Capaldon, påstår att 220 000 i norden kommer att bli arbetslösa
och att årsinkomsten kommer att sjunka med t.o.m 4850 e inom 10 år .
Finlands köttindustri skulle också troligen gå sämre, eftersom USA skulle kunna erbjuda kött för
billigare priser än Finländska farmer. Det negativa med USA:s kött är att man använder t.ex.
hormoner för att få djuren att växa. Detta är olagligt i EU. Det går inte att testa om det använts
hormoner, om farmaren slutat hormonbehandlingen precis innan djuret blivit slaktat. TTIP avtalet
skulle alltså leda till att vi skulle äta kött som i dag är förbjudet att äta.
I USA har man en annan slags policy än i EU då det gäller nya produkter. I EU måste en produkt först
testas att den är trygg för användning, innan produkten släpps ut på marknaden. I USA testas
produkten först efter att den kommit ut på marknaden, och om konsumenterna märker att
produkten orsakar hälsoproblem. I USA är man också mindre försiktiga med användningen av
kemikalier. I EU har man t.ex. förbjudit 1200 kemikalier som kosmetikaindustrin använt sig av,
medan samma lista i USA innehåller endast 12 kemikalier..
D. Vilka villkor måste ett land uppfylla för att kunna söka medlemskap i EU?
Kriterier
Alla länder i Europa som uppfyller villkoren för medlemskap kan ansöka om att bli medlemmar i EU.
Landet som vill bli medlem måste följa rättsstatsprincipen, kunna hantera EU:s regler och lagar och
vara beredd att införa euron samt flera andra krav. Villkoren kallas för Köpenhamnskriterierna.
Det politiska kriteriet
Det politiska kriteriet för medlemskap handlar om att landet ska ha fungerande och effektiva
myndigheter. Det ska ha en lagstiftning och en fungerande skydd av yttrandefiender,
föreningsfriheten och en oberoende press. Landet måste sammanhänga sig till Europarådets
konvention för skydd av de mänskliga rättigheterna och för medborgarnas möjlighet att ta ett fall till
Europadomstolen.
Det ekonomiska kriteriet
Det ekonomiska kriteriet innebär att landet ska ha en fungerande marknadsekonomi. De måste
också ha ett fungerande rättssystem som försäkrar avtal och äganderätt. Statsfinanserna ska vara
sunda och ha en samförstånd kring den ekonomiska politiken. Samt ska kandidatlandet ha en
tillräcklig nivå av ekonomisk konkurrenskraft.
Det administrativa kriteriet
Det administrativa kriteriet handlar om att landet ska ta på sig de skyldigheter medlemskapet
innebär. Landet måste stödja mot EU:s mål och arbeta och utföra gemensamma reglerna och
lagarna.
Det finns en annan krav som kallas för absorptions- eller integrationskapacitet, det handlar om att
EU själv ska anse att EU kan integrera nya medlemmar. EU måste garantera att EU-institutionerna
kan fortsätta att fungera och att EU kan utveckla och finansiera sin politik.
Hur processen går till
Att bli medlem i EU är en lång och komplicerad process. Landet som vill bli medlem i EU skickar en
ansökan till ministerrådet. Landet måste få ansökan godkänt av alla EU:s medlemsländer. Innan de
kan fatta beslut, måste man be kommissionen att bedöma landet om landet uppfyller alla kriterier
för medlemskapet. Samt måste Europaparlamentet ge lov. Om ministerrådet godkänner ansökan ska
Europeiska rådet till slut bekräfta beslutet. Då får landet status som kandidatland till EU.
Det tar en lång stund att avsluta förhandlingarna eftersom det finns så många EU-regler som
kandidatländerna måste uppfylla.
EU:s lagstiftning är uppdelad i 35 kapitel under förhandlingarna. Kandidatlandet måste genomföra
och anta ett eller flera kapitel innan nya kan öppnas. Kommissionen meddelar till ministerrådet om
förhandlingarna och rekommenderar om det behövs inleda förhandlingar inom nya kapitel.
Medlemsländerna beslutar om nya kapitel ska öppnas.
Efter förhandlingarna med kandidatlandet blir det ett medlemsavtal med EU. Avtalet fastställer
villkoren för landets förhållande till EU och de anpassningar som behövs i kandidatlandet för att
fullgöra EU:s fördrag.
För att medlemsavtalet ska träda i kraft måste det godkännas av EU:s medlemsländer och
kandidatlandet. Stats- och regeringscheferna måste underteckna avtalet och då ska både
kandidatlandet och medlemsländerna godkänna enligt landets grundlag.
Det kan krävas en folkomröstning för att godkänna avtalet helt beroende på vad som sägs i
ländernas grundlagar. Det vanligaste är att kandidatlandet har en folkomröstning för att
medlemsavtalet med EU ska bli godkänt.
E. Varför införde EU sanktioner gentemot Ryssland i juli 2014 och vilka konsekvenser har dessa
inneburit?
Rysslands annektering av Krim. Nedskjutningen av det holländska flygplanet över östra Ukraina.
Stödet till de ryska separatisterna mot Ukrainas regering. Den ekonomiska bojkotten och Rysslands
motbojkott har inneburit frysta relationer samt ekonomisk stagnation.
LYCKA TILL!!!!!!!!!!!