Kommissionen för jämlik hälsa

ANDT – ur ett folkhälsoperspektiv
Hur bidrar mitt arbete med ANDT
samordning/tillsyn till en mer jämlik hälsa?
Anna Balkfors
anna.balkfors@regeringskansliet.se
www.jamlikhalsa.se
Twitter: k@_jamlikhalsa
Nätverksträff ANDT, Folkhälsomyndigheten 16-02-02
Kommissionen för jämlik hälsa
Folkhälsopolitik – förankrad i grundlag
• Grunden för folkhälsopolitiken finns i
Regeringsformen 1 kap. 2 §:
• Den enskildes personliga, ekonomiska och
kulturella välfärd ska vara grundläggande mål
för den offentliga verksamheten. Särskilt ska
det allmänna trygga rätten till arbete, bostad
och utbildning samt verka för social omsorg
och trygghet och för goda förutsättningar för
hälsa.
Kommissionen för jämlik hälsa
Regeringens mål:
”De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas
inom en generation. Regeringens
folkhälsopolitik syftar till att långsiktigt
utjämna de skillnader som i dag finns mellan
olika grupper. Hela befolkningen ska ha goda
förutsättningar till en god hälsa.”
Prop 2015/16:1, Utgiftsområde 9, avsnitt 5.5, sid
111
Kommissionen för jämlik hälsa
Folkhälsomålet (Prop 2002/03:35)
• Skapa samhälleliga
förutsättningar för hälsa på lika villkor
• I propositionen trycks särskilt på
– Att ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper i
befolkningen måste motverkas
– Att sociala bestämningsfaktorer och en bred
välfärdspolitisk ansats är centrala
– Att det krävs insatser från det offentliga, näringslivet,
folkrörelserna och individer själva
Kommissionen för jämlik hälsa
Skapa samhälleliga
förutsättningar för hälsa på lika villkor
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
(Prop 2002/03:35)
Kommissionen för jämlik hälsa
En tobaks-, alkoholoch drogförebyggande
strategi för Malmö 2002–2010
Kommissionen för jämlik hälsa
Skapa samhälleliga
förutsättningar för hälsa på lika villkor
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Kommissionen för jämlik hälsa
Hur mår Malmö?
Årlig välfärdsredovisning
• 50 indikatorer -11 nationella
målområdena
• Utvecklingen över tid
• Kön
• Stadsdelar
• Ursprung
• Socioekonomi!
Kommissionen för jämlik hälsa
Kirseberg
Målområde 1 : Delaktighet
och inflytande i samhället
Lågt valdeltagande
- kvinnor och flickor
Använt narkotika (vuxna)
Lågt socialt deltagande
Lågt förtroende för sam hällsinstitutioner
Använder narkotika (ungdom ar)
250
Riskkonsum tion av alkohol (vuxna)
Ej eftergym nasial utbildning
Berusning alkohol
300 (ungdom ar)
Målområde 11:
Tobak, alkohol, narkotika, dopning
och spel
Ej förvärvsarbetande
200
Snusning (ungdom ar)
Ekonom iskt bistånd
Rökning (vuxna)
150
159
Rökning (ungdom ar)
111
100
100
69
Målområde 10:
Matvanor och livsmedel
Låg konsum tion av
frukt och grönsaker
100
75
150
92
50
94
0
115
83
48
105
83
Bristande sex- och
sam levnadsundervisning
103
Målområde 5: Miljöer och produkter
Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 2009.
Kommissionen för jämlik hälsa
Ej behöriga till gym nasieskolan
130
144
119
100
95
88 86
Lågt preventivm edelsanvändande
Målområde 6: Hälsofrämjande hälsooch sjukvård
Låg tillit
95
Låg fysisk aktivitet (vuxna)
Låg fysisk aktivitet (ungdom ar)
Psykisk ohälsa
84
104
117
Lågt em otionellt stöd
63
117
Övervikt (vuxna)
Övervikt (barn)
Målområde 8:
Sexualitet och
reproduktiv hälsa
Hem löshet (vuxna)
125
100
103
Målområde 9:
Fysisk aktivitet
Ekonom isk stress
105 113
Målområde 2:
Ekonomiska och sociala
förutsättningar
Dålig tandhälsa
Otrygg i bostadsom rådet
Anm älda bostadsinbrott
Olycksfall
110
Trångboddhet (barn)
164
Låg skoltrivsel
Skolk
Ej sim kunnig
Ohälsodagar
Förtidspension/sjuk- och aktivitetsersättning
Anspänd arbetssituation
Målområde 3:
Barns och ungas
uppväxtvillkor
Målområde 4:
Hälsa i arbetslivet
Rosengård
Lågt valMålområde 1 : Delaktighet
deltagande
och inflytande i samhället
Använt narkotika (vuxna)
Lågt socialt deltagande
Använder narkotika
Lågt förtroende för sam hällsinstitutioner
250
(ungdom
Riskkonsum
tion av ar)
alkohol (vuxna)
Ej eftergym nasial utbildning
- män och pojkar
Målområde 11:
Tobak, alkohol, narkotika,
dopning och spel
Ej förvärvsarbetande
Berusning alkohol (ungdom ar)
200
Snusning (ungdom ar)
Ekonom iskt bistånd
161
150
Rökning (vuxna)
133
150
131
Ekonom isk stress
162
106
Målområde 2:
Ekonomiska och sociala
förutsättningar
213
Hem löshet (vuxna)
Rökning (ungdom ar)
161
100
200
Låg konsum tion av
frukt och grönsaker
Målområde 10:
Matvanor och livsmedel
57 53
78
109
Lågt em otionellt stöd
50
149
100
Övervikt (vuxna)
Psykisk ohälsa
113
163
0
104
Övervikt (barn)
Målområde 9:
Fysisk aktivitet
46
183
Låg fysisk aktivitet (vuxna)
Låg tillit
146
60
90
104
Ej behöriga till gym nasieskolan
71
235
52
Låg fysisk aktivitet (ungdom ar)
Målområde 8:
Sexualitet och
reproduktiv hälsa
Trångboddhet (barn)
Bristande sex- och
sam levnadsundervisning
154
Lågt preventivm edelsanvändande
Målområde 6: Hälsofrämjande hälsooch sjukvård
Målområde 5: Miljöer och produkter
Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 2009.
Kommissionen för jämlik hälsa
156
Dålig tandhälsa
157
Skolk
256
Otrygg i bostadsom rådet
Anm älda bostadsinbrott
Låg skoltrivsel
134
136
Olycksfall
Målområde 3:
Barns och ungas
uppväxtvillkor
Ej sim kunnig
237
Ohälsodagar
Förtidspension/sjuk- och aktivitetsersättning
Anspänd arbetsMålområde 4:
situation
Hälsa i arbetslivet
Skillnader
Lägst
Skillnad
27%
73
11%
50
35%
24
40
7%
59%
74.6 år 6.4
25
100% Behörighet till gymnasiet
61%
75%
32%
25
81 år
Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2013
Kommissionen för jämlik hälsa
Högst
84%
Barnfattigdom
Förvärvsarbetande
Rökning
Valdeltagande
Medellivslängd
Commission on Social Determinants of
Health 2005-2008
Kommissionen för jämlik hälsa
Skillnader i hälsa ökar mellan länder,
i länder, i städer
55 år
Kvinnor: Japan - Zimbabwe
44 år
Män: Island - Swaziland
Kommissionen för jämlik hälsa
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa?
Strukturella bestämningsfaktorer för
hälsa och vardagslivets villkor är orsak
till en stor del av ojämlikheten i hälsa
mellan länder, inom länder och inom
städer.
”Reducing health inequality is an ethical imperative.
Social injustice is killing people on a grand scale”
Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
Återstående medellivslängd vid 30
Män efter utbildningsnivå, 1986-2013
56
54
+5,4
52
+5,2
50
+3,5
48
46
44
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Grundskola
Kommissionen för jämlik hälsa
Gymnasium
Eftergymnasial
Återstående medellivslängd vid 30
Kvinnor, efter utbildningsnivå, 1986-2013
+4,0
56
+2,5
54
+0,9
52
50
48
46
44
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Grundskola
Kommissionen för jämlik hälsa
Gymnasium
Eftergymnasial
Källa: Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2013)
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige
Kommissionen för jämlik hälsa
Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige
Kommissionen för jämlik hälsa
Dödlighet efter utbildning och orsak, 35-64 år
Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige
Kommissionen för jämlik hälsa
Dödlighet efter utbildning och orsak, 35-64 år
Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
•
Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
•
Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt
och lokalt
•
Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
Kommissionen för jämlik hälsa
Svenska lokala/regionala initiativ
Göteborg
Örebro
Stockholm
Karlskrona
Botkyrka Vad kan vi lära av Malmö, VGL, SKL, Östsam
Mfl.
Kommissionen för jämlik hälsa
Livsloppsperspektiv
Kommissionen för jämlik hälsa
Prioriterade områden
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Barn och ungas levnadsvillkor
Boendemiljön
Demokrati-delaktighet
Utbildning/kunskap
Inkomst och arbete
Hälso- och sjukvård
Kultur, fritid
Styrning – ledning – uppföljning
Jämlik hälsa – social hållbarhet
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
Fair Society, HealthLives, The Marmot Review
Kommissionen för jämlik hälsa
Forskare och experter är ledamöter
Kommissionen för jämlik hälsa
Uppdraget har två huvudsakliga delar
1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till
att hälsoklyftorna i samhället minskar
–
–
–
–
–
–
–
Huvudfokus socioekonomi och kön
Brett spektrum av bestämningsfaktorer
Tidigare internationella, nationella, svenska initiativ
Kommun, region, stat, andra aktörer i samhället
Förslag på kort, medellång och lång sikt
Gradient och marginalgrupper – universella – riktade insatser
Slutbetänkande maj 2017 (senast!)
2. Att genom ett utåtriktat och inkluderande
arbetssätt öka medvetenhet och engagemang
bland relevanta samhällsaktörer
Kommissionen för jämlik hälsa
Arbetet med förslag till åtgärder
• Arbetet med att samla, utarbeta och diskutera
förslag till åtgärder har redan inletts
• Förslagen bör hantera hälsogradienten såväl
som marginalgrupper
• Förslagen kommer att ha olika fokus
1. Förbättra människors villkor och möjligheter
•
•
•
•
•
•
•
Det tidiga livets förutsättningar
Kunskaper och lärande
Arbete, anställningsvillkor, arbetsmiljö
Inkomst, försörjning
Boende- och närmiljö
Vardagslivet (inkl. ANDT m.m.)
Kontroll och inflytande
2. Förbättra de offentliga systemens funktion:
Kommissionen för jämlik hälsa
Meta-frågor kring systemens funktion
• Styrning och ledning
– Myndigheters instruktioner och uppdrag
– Samverkan mellan aktörer
• Den offentliga verksamhetens reglering och
mål
– Målstruktur, ansvarsfördelning och uppföljning
– Vilka spelregler och krav gäller, tex vid upphandlingar
– Uppdragens karaktär kontra finansieringens regler
• Monitorering och statistiksystem
Kommissionen för jämlik hälsa
Avslutningsvis
• No data no problem, no problem no action
– Hur ser det ut (socioekonomi, kön, geografi, etnicitet . Hur
fördelas resurser?
• Livsvillkor – Livsstilsfaktorer
– Samordning med lokalt/regionalt folkhälsoarbete
• Med ett folkhälsoperspektiv/jämlik hälsa
perspektiv, hur kan ANDT arbetet ”skruvas till”
Kommissionen för jämlik hälsa
Kostnadseffektivt
alkoholförebyggande arbete
•
Begränsa tillgång
–
–
–
–
–
Pris
Tillgänglighet/monopol
Åldersgräns
Policy arbete
Utbildning barer/restauranger
Källa: Sven Andreasson
Kommissionen för jämlik hälsa
•
Individuella insatser
–
–
–
–
–
Folkhälsoarbete
Hälso- och sjukvård (info)
Socialtjänst (info)
Skolinformation
Kampanjer/masskommunikation
ANDT – ur ett folkhälsoperspektiv
Hur bidrar mitt arbete med ANDT
samordning/tillsyn till en mer jämlik hälsa?
Anna Balkfors
anna.balkfors@regeringskansliet.se
www.jamlikhalsa.se
Twitter: k@_jamlikhalsa
Nätverksträff ANDT, Folkhälsomyndigheten 16-02-02
Kommissionen för jämlik hälsa