Bottenviken – vårt gemensamma hav
Det är ju havet
som VI bor i!
ELLEN, 4 ÅR
Bottenviken är en känslig och
unik miljö som måste värnas
om. Sedan starten 2001 har
svenska och finska regionala miljömyndigheter tillsammans med kommuner
och industrin skapat ett
gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte
om Bottenvikens miljö inom
projektet Bottenviken Life. Som resultat har vi nu en
gemensam miljödatabas, ett system för att hjälpa
metallindustrin byta information om miljövänlig teknik, en ekologisk modell för övergödning och ett
handlingsprogram för en långsiktigt hållbar miljö i
Bottenviken – vårt hav.
www.ymparisto.fi/perameri
Bottenviken – vårt gemensamma hav
Där bor det olika
fiskar och djur!
HUGO, 3 ÅR
Många älvar rinner ut i Bottenviken och gör vattnet
bräckt. Inte så många djur- och växtarter kan leva
i bräckt vatten, men istället finns det ofta många
individer av samma art. I norra delarna, vid kusten
och i vikarna är salthalten så låg att sötvattensfiskar
trivs. Faktiskt liknar Bottenviken mer en insjö än ett
hav med sin låga salthalt och fosforbegränsade algtillväxt. Bottenvikens vatten är svagt gulbrunt, färgat
av humusämnen som älvarna fört med sig från skogar
och myrar.
Ett av Bottenvikens speciella särdrag är den snabba
landhöjningen, som pågått sedan ismassornas tryck
försvann efter istidens slut. Landhöjningen skjuter
stranden utåt och förändrar kustlinjen. Bottenviken
påverkas också starkt av vinter och is. Allt detta gör
vårt hav så unikt, och så värt att skydda.
www.ymparisto.fi/perameri
Bottenviken – vårt gemensamma hav
När jag är duktig så får
jag en löning!
MIRIAM, 4 ÅR
Sedan 1970-talet har kraftfulla åtgärder lett till en
markant förbättring av Bottenvikens vattenkvalitet
i närheten av industrier och samhällen. Bottenviken
ligger bra till ur övergödningssynpunkt även om det
finns vissa problem i en del kustnära områden, särskilt
där det finns mycket jordbruksmark och dikningar i
avrinningsområdet. I kampen mot övergödningen har
utvecklingen varit positiv – miljöarbete lönar sig!
Vi har fått belöning för våra ansträngningar även på
andra områden. Tack vare blyfri bensin kan vi nu se
hur halterna av bly i strömming stadigt sjunker. Efter
övergången från klorblekning av papper till mer miljövänliga metoder har fiskarna utanför massaindustrier
blivit friskare. Miljögifterna DDT och PCB har minskat
kraftigt tack vare förbud och restriktioner. Sälarna och
havsörnarna tillfrisknar och ökar nu i antal igen och
halterna av miljögifter i fisk har minskat.
www.ymparisto.fi/perameri
Bottenviken – vårt gemensamma hav
Om inte man gör något så
blir det pannkaka
VIKTOR, 5 ÅR
Miljöarbetet kring Bottenviken har varit en framgång,
men det finns fortfarande problem kvar att lösa. De
tidigare stora utsläppen av metaller och miljögifter
finns kvar i bottnarna. En del av detta kan frigöras
när man muddrar farleder och hamnar. Halterna av
dioxiner i fet fisk som lax och strömming är fortfarande
höga, och vi måste ta reda på mer om varifrån den
största belastningen av dioxiner kommer. De bromerade flamskyddsmedlens förekomst i havsmiljön är
oroande och måste hållas under uppsikt. Fritidsbåtar
med tvåtaktsmotorer är också ett problem, eftersom
de släpper ut stora mängder kolväten.
För att göra en insats för miljön kan du byta till fyrtaktsmotor, eller välja alkylatbensin som är jämförelsevis ren. Vad gäller övergödande ämnen bör man
också se till att glesbygdens och fritidshusens avlopp
håller en god miljöstandard så inte näring läcker ut i
vattnet. Alla kan göra något för miljön!
www.ymparisto.fi/perameri
Bottenviken – vårt gemensamma hav
Varför tycker abborren
om daggmasken?
TOMMY, 6 ÅR
I både Sverige och Finland görs en hel del regelbundna mätningar för att följa miljöförändringar i Bottenviken. Många olika parter är inblandade i denna
miljöövervakning. De nationella och regionala miljömyndigheternas övervakning syftar oftast till att ge
en bild av miljötillståndet i större, lokalt opåverkade
områden, medan industriernas och de kommunala
reningsverkens övervakning riktar in sig på de områden som är lokalt påverkade av utsläpp.
EU-länderna inför nu ett nytt arbetssätt för att vårda
sina vatten genom det s k ramdirektivet för vatten.
Målet är att nå en god ekologisk status för allt vatten
senast 2015 med hjälp av förvaltningsplaner för hela
avrinningsområden. Vattendrag och havsområden
som delas mellan länder ska också övervakas mer gemensamt än tidigare. Inom projektet Bottenviken Life
har vi föreslagit förändringar i miljöövervakningen för
att bättre kunna få en helhetsbild av hur Bottenviken
mår – i en gemensam anda.
www.ymparisto.fi/perameri
Bottenviken – vårt gemensamma hav
Det är roligt
att gå i skolan
ALICE, 7 ÅR
Nu kan du lätt hitta information om Bottenvikens miljö. I Bottenviken Lifes databas på Internet finns uppgifter om vattenkvaliteten vid fasta mätplatser i havet
och mätresultat av det finska gränsbevakningsfartyget
Turva, som har gjort automatisk mätning av vattenkvalitet som en del av Bottenviken Life-projektet. Du
kan också se belastningen av ämnen som fosfor och
kväve, och miljöpåverkan från kustnära industrier.
Allt presenteras på ett tydligt sätt som du själv kan
styra. På internetsidorna kan du också läsa mer om
projektets andra delar och resultat.
Samarbetet omkring Bottenviken fortsätter. Förvaltningen av Bottenvikens miljö kommer att bli effektivare och miljöövervakning att göras mer gemensamt
mellan Sverige och Finland.
www.ymparisto.fi/perameri
