Vissa meningar har formulerats om för bättre flyt i texten. Men kommer göras mer när rapporten
börjar bli klar.
Ändrat format på en del referenser.
Nivån har höjts på den tekniska och akademiska biten på vissa ställen.
Information om hur man lägger ihop bilderna kommer i en annan version av rapporten, den
ekonomiska aspekten lika så.
SPECT/CT
---
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2
Introduktion ............................................................................................................................................ 3
Teknisk och fysikalisk princip................................................................................................................... 4
CT ......................................................................................................................................................... 4
SPECT ................................................................................................................................................... 4
Signal och bildinsamling .......................................................................................................................... 6
Bildrekonstruktion och presentation ...................................................................................................... 7
Bildkvalité på SPECT/CT bild .................................................................................................................... 8
Diskussion ................................................................................................................................................ 9
Slutsats .................................................................................................................................................. 10
Källkritik ................................................................................................................................................. 11
Referenslista .......................................................................................................................................... 12
1
Sammanfattning
I den här rapporten har studenten granskat SPECT/CT metoden på ett objektivt sätt. Studenten har
samlat in fakta, för att på ett enkelt och pedagogiskt sätt beskriva metoden för kurskamrater i kursen
HL 1002, Medicinska Bilder. Studenten tar upp att patienten utsätts för skadlig radioaktiv strålning
och tvånget att patienten måste ligga still under hela bildtagningen för att få tydliga bilder med
mycket information om bildtagningsområdet. Trots att patienten utsätts för skadlig strålning används
metoden pga. att bilderna ger mycket information till den som granskar bilderna. Bilderna är i 3Dformat vilket är en stor fördel till skillnad från andra system och lösningar som tar bilder av kroppen.
2
Introduktion
Studenten har fått i uppgift att samla information om SPECT/CT metoden och redovisa materialet i
form av en rapport samt att presentera innehållet för sina kurskamrater.
Projektet görs i kursen Medicinska bilder. SPECT/CT är en kombinerad metod av en CT bild
(computed tomography) och en SPECT bild (single photon emission computed tomography).
Metoden ger två bilder i 3D format som kombineras för att få en övertäckande bild av
bildtagningsområdet.
Bild 1. En SPECT/CT bild av en fot. Bildkälla [8]
Bild 2. En kombinerad CT bild och SPECT bild av ryggraden. Bildkälla [9]
3
Teknisk och fysikalisk princip
Tekniken är uppdelad i två stycken delar, en CT Scan och en SPECT Scan.
CT
I en CT Scan tillför man energi med hjälp av en röntgenkamera. Fotoner uppstår när
röntgenkamerans delar börjar arbeta, dessa fotoner riktas mot den del av kroppen som önskas
undersökas. Röntgenkameran består av ett röntgenrör och en detektor som registrerar fotoner.
Röntgenrörets viktigaste delar är
katoden, anoden och skärmningen. När
ström går genom spolen hettas spolen
upp och avger elektroner som i sin tur
studsar mot anoden, desto mer ström
desto fler elektroner avges. När
elektronerna träffar anoden avges
fotoner åt olika håll. Genom skärmning
styrs fotonerna mot det önskade
området.
Bild 3. Enkel princip för röntgenrör. Bildkälla [10]
När fotonerna färdas mot patienten kommer den del fotoner att absorberas av kroppen och en del
kommer att färdas rakt igenom. Under patienten finns sensorer som registrerar fotonintensitet.
Desto tätare material desto mer absorberar kroppen fotonerna, exempelvis absorberar tjockare
benvävnad nästan alla fotoner. En skuggbild ges i form av ett sinogram när sensorerna har detekterat
alla fotoner som inte har absorberats av kroppen. Fysikaliskt ses elektrontätheten. Röntgenlampan
roterar runt patienten för att få tvärsnittsbilder som görs till 3D bilder.
Bild 4. En röntgenbild. Bildkälla [10]
Kontrasten är alltså skelett som absorberar många fotoner och fett och mjukdelar som absorberar
färre fotoner. Det är en elektronisk spänning mellan anoden och katoden och den ändras beroende
på om det önskas att se skelett, fett eller mjukdelar. [1.][2.][5.][6.]
SPECT
Patienten får en injektion av ett radioaktivt ämne, en radionukleotid. Radionukleotiden är anpassad
så att om det önskas att scanna gallblåsan kommer radionukleotiden att samlas där. Den radioaktiva
strålningen är skadlig för patienten, då den kan framkalla cancer. Det är gammastrålningen som är
skadlig för människan, då den kan putta bort elektroner i kroppens DNA. Därför önskas att
strålningen ska så snabbt som möjligt försvinna från patienten när bildtagningen är slut. [1.][2.]
4
I SPECT mäts gammastrålningen (gamma-fotoner) med hjälp av en gammakamera. Gammakameran
roterar runt patienten för att få 3D bilder. Eftersom kontrasten är ett spårämne som aktivt sänder ut
gammafotoner är det svårt att få en koncentrerad bild med mycket detaljrikedom. För att få så bra
bilder som möjligt önskas det att gammastrålningen ska falla in vinkelrätt mot sensorerna. Det görs
med hjälp av en kollimator.
Bild 5. Strålningen utan kollimator samt med kollimator. Bildkälla [7]
En kollimator kan beskrivas som en tunn bly-skiva med massa hål i, principen är just att
gammastrålningen ska falla in vinkelrätt mot sensorerna. Kollimatorn kan vara formad på olika sätt
beroende på vad som önskas. Hålen i kollimatorn kan vara täta eller spridda, tjocka eller smala, långa
eller korta.
Fysikaliskt ses isotopfördelning, radioaktivt sönderfall. Radionukleotiden uppsamlas i kroppen och
strålar gammafotoner. [3.][5.][6.]
5
Signal och bildinsamling
I CT fallet kombineras alla skuggbilder för att få information om området i 180 graders vinkel, som i
sin tur genererar en 3D-bild. Sinogram erhålls för varje ”skiva” som skannas, sinogramen går inte att
utläsa men med rekonstruktion kan en bra bild erhållas.
I SPECT fallet så roterar en eller flera gammakameror runt patienten för att se det radioaktiva
området i 360 graders vinkel. Alla vinklar samlas in och ger en 3D bild av området. [4.]
6
Bildrekonstruktion och presentation
Det är viktigt att patienten ligger helt stilla, endast då kan bilderna från båda metoderna kombineras
på ett bra och korrekt sätt för att få tillräckligt information om området för en bra analys. I SPECT
fallet rekonstrueras bilderna med hjälp av återprojektion. I CT fallet använder man sig av algoritmer
för att rekonstruera bilderna.
Hur man rekonstruerar bilder skiljer sig genom vad som skannas.
Exempel på sjukdomar som kan ses och analyseras av en CT/SPECT bild är tumörer, hjärtproblem,
problem beläget i hjärnan, skelettavvikelser etc.
Benvävnad ses som svartvit i den kombinerade bilden och mjukdelar är färgkodade.
I presentationen tas det med varför bilderna tas, klinisk information som kan vara förloppet kring en
sjukdom. Det tar med i vilket område bilderna togs. Det beskrivs också hur proceduren gick, där det
tas med vilken radionukleotid som användes. Presentation tar med annan relevant medicinering som
kan vara till nytta för granskaren.
Det beskrivs om bilderna är i bra kvalité eller om något inträffat som kan vara att patienten var
oförmögen att ligga still under hela bildtagningen. Om något kliniskt har hittats i bilden så beskrivs
det i detalj, t.ex. att hur mycket strålning som sändes ut från ett område och vart det är beläget. [4.]
7
Bildkvalité på SPECT/CT bild
Kvalitén i bilden i fråga om vad som kan utläses är stor då information om både mjukdelar och skelett
framstår av bilden. Då bilden är färgkodad är det också lätt att navigera sig i bilden. Dock kan
bildkvalitén från SPECT vara av varierande kvalité då kontrasten mellan små detaljer är mycket liten
eller ingen alls eftersom strålningen från nukleotiden mäts och det strålas åt alla håll.
Bildkvalitén beror på den enskilda CT bilden och den enskilda SPECT bilden och hur väl de är
kombinerade. Kvalitén beror också på hur still patienten har varit under bildtagningen eftersom
bilderna kombineras. [1] [2] [4]
8
Diskussion
För att få så bra bildkvalité som möjligt är det viktigt att patienten ligger helt stilla under hela
bildtagningsförloppet som är ca 30 minuter. Det är också viktigt att de enskilda bilderna är av bra
kvalité. CT bilden ska använda sig av lämplig elektrisk spänning mellan anod och katod för att få den
information man eftersöker i bilden. SPECT bilden behöver använda sig av rätt radionukleotid som
ger lagom strålning som kan detekteras men samtidigt sönderfaller lagom snabbt då strålningen är
skadlig för patienten. Använder man sig av flera gammakameror kan man förkorta tidsförloppet och
då utsätta patienten för mindre strålning samt att patienten inte behöver ligga still lika länge. Dock så
blir kostnaderna större ju fler kameror som används.
9
Slutsats
SPECT/CT metoden är en bra metod när en högkvalitativ bild eftersöks med både mjukdelar och
skelett, dessutom i 3D format. Granskaren av bilden får ut väldigt mycket information av bilden och
kan därmed diagnostisera flera olika sjukdomar, så som cancer, hjärtproblem, skelettavvikelser mm.
Patienten utsätts för farlig radioaktiv strålning som kan innebära att patienten får cancer vilket skulle
motverka syftet att bota patienten. Strålningen kan minskas med hjälp av fler gammakameror men
då springer priset iväg och även underhållet av apparaten.
10
Källkritik
Den kritik som finns mot böckerna använts är att tekniken kan vara utdaterad men principerna är
densamma.
Referens nr 3, kan vara felaktig eftersom den ligger på en hemsida men eftersom det är ”The Royal
Australian and New Zealand College of Radiologists” som ger ut informationen anser jag att den är
säker. En verifiering finns också eftersom information är väldig lik eller exakt likadan som på andra
ställen som t.ex. kursmaterial och böcker.
Referenser hämtade från olika hemsidor på internet kan ha felaktig information, men eftersom att
informationen som SPECT/CT överensstämmer hos de allra flesta sidorna bedömer jag att
informationen är pålitlig.
Information kommer även från en vetenskaplig artikel, [4], som jag anser är väldigt trovärdig.
11
Referenslista
1. Föreläsningsanteckningar från kursen lärare Hamed Mohammed.
2. Kursmaterial/bilder från föreläsningar
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/Introduktion%20VT2010.pdf
3. http://www.insideradiology.com.au/pages/view.php?T_id=17#.VweElqSLSUk (hämtad 201604-08.)
4. http://jnm.snmjournals.org/content/47/7/1227.short (hämtad 2016-04-08.)
5. Jacobson B. Teknik i praktisk sjukvård. 3., omarb. uppl. ed. Öberg PÅ, editor. Stockholm]:
Stockholm : Svenska föreningen för medicinsk teknik och fysik; 2003.
6. Lindén M. Medicin och teknik. 5., omarb. Uppl. Ed. Öberg PÅ, editor.
7. http://www2.lio.se/pages/190451/Nuklearmedicin%20Vad%20%C3%A4r%20detHur%20fungerar%20en%20gammakamera%202013.pdf (hämtat 2016-04-20)
8. http://www.bjj.boneandjoint.org.uk/content/91-B/9/1191 (hämtat 2016-04-20)
9. http://www.accuronradiology.co.nz/MedicalProfessionals/LearningCentre/tabid/6198/Articl
eID/646/Hybrid-SPECT-CT-Nuclear-Imaging-in-the-Evaluation-of-Back-Pain.aspx (hämtat
2016-04-20)
10. http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__BH-1-1-2009.pdf (lösenord 4689)
12
