Jämställdhetsanalys för
social omsorg
HANDLEDNING FÖR UTBILDARE
Jämställdhetsanalys för social omsorg
1
Jämställdhetsanalys för social omsorg
2
Handledning för utbildare
Sveriges Kommuner och Landsting genomförde 2008−2013 en särskild satsning
– Program för hållbar jämställdhet – för att hjälpa medlemmarna att ge
jämställd service till brukare, patienter, elever och andra grupper som vi möter i
vardagen. Med statliga medel har vi finansierat 140 utvecklingsarbeten i ett 70tal kommuner, landsting, regioner och andra organisationer.
Den grundläggande strategin för programmet har varit jämställdhetsintegrering,
dvs. att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av planering, beslut,
genomförande och uppföljning. En förutsättning för detta är att vi kan
synliggöra utfallet för kvinnor och män genom könsuppdelad statistik.
En stor del av deltagarna i programmet har genomfört egna kartläggningar av
verksamheten, eller tagit hjälp av nationella data för att identifiera
jämställdhetsbrister. Men att ta fram data är en sak. En helt annan sak är att
tolka resultatet och dra rätt slutsatser om vilka förbättringar som behövs och
vilka åtgärder som kan leda dit. Vår erfarenhet från programmet är att många
kommuner behöver utveckla sin analysförmåga i jämställdhetsarbetet.
Vi har därför tagit fram en enkel analysmodell samt en utbildning i
jämställdhetsanalys med konkreta övningsexempel. Målgruppen för
utbildningen är alla handläggare, verksamhetsutvecklare och andra som har i
uppdrag att analysera verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv och
presentera förslag till åtgärder. Vi har gjort tre varianter av utbildningen: Barn
och utbildning, Samhällsplanering samt Social omsorg.
Föreliggande handledning är ett stöd för jämställdhetsstrateger, konsulter och
andra som genomför utbildningen lokalt.
För oss som jobbar i kommuner, regioner och landsting är det en självklarhet att
invånarna inte ska få sämre service eller mindre resurser bara för att de har ett
visst kön. Jämställdhet är en rättighet.
Men det är också en fråga om kvalitet i verksamheten. Våra beslut blir mer
träffsäkra, våra analyser bättre och våra verksamheter mer effektiva när de utgår
från människors faktiska behov utan att snedvridas av invanda föreställningar
om kvinnor och män.
Stockholm i maj 2014
Ulrika Johansson
Chef för sektionen för hälsa och jämställdhet
Avdelningen för vård och omsorg
Jämställdhetsanalys för social omsorg
3
Innehåll
Utbildning i jämställdhetsanalys – en handledning ....................................... 5
Sjuan – en metod för jämställdhetsanalys ....................................................26
Jämställdhetsutmaningar för socialt arbete .................................................29
Jämställdhetsanalys för social omsorg
4
Utbildning i jämställdhetsanalys – en handledning
Om materialet
Det här materialet är en utbildning i jämställdhetsanalys genom en metod i sju
steg, som därför döpts till Sjuan.
Materialet omfattar ett 30-tal bilder i Powerpoint, ett faktablad om kända
jämställdhetsproblem inom området, en kort beskrivning av metoden, samt
denna handledning för dig som ska utbilda kolleger eller andra i
jämställdhetsanalys. Här finns också en mall med frågor som kan användas i
den övningsuppgift som ingår i utbildningen.
Skriv ut faktabladet, beskrivningen av Sjuan samt mallen för
jämställdhetsanalys och dela ut till deltagarna.
Beskrivningen av Sjuan och faktabladet om jämställdhetsproblem inom
samhällsplanering finns också som bilagor i slutet av denna rapport.
Bild 1
Sjuan – en metod för jämställdhetsanalys
Varmt välkommen till denna utbildning om hur analys kan vara ett redskap för
att åstadkomma en mer jämställd social omsorg!
Jämställdhetsanalys för social omsorg
5
Under denna halvdag kommer vi att gå igenom analysmetoden Sjuan och vi
kommer att titta närmare på hur den kan användas i ett konkret analysprojekt.
Andra dokument som vi kommer att titta på är Jämställdhetsutmaningar för
socialt arbete, en övningsuppgift som vi ska jobba med lite senare, några
rapporter om jämställdhet inom den sociala omsorgen och ett utdrag ur Svea
Rikes lag.
Målet med denna halvdag är att du ska vara väl bekant med Sjuan som modell i
jämställdhetsarbetet.
Bild 2
Film
Powerpointbilden är klickbar och länkad till filmen, som ligger på nätet:
http://vimeo.com/96473759.
Bild 3
Varför analys?
Varför ska vi göra analyser?
Jämställdhetsanalys för social omsorg
6
[Låt deltagarna titta på Bilden och svara. Nöj dig inte med svaren, utan be dem
förklara varför. Och när de förklarar varför så be dem ta ett steg till i varförkedjan. Målet är att de ska kunna följa länkarna från kommunens arbete hela
vägen till lagtexten.]
Att vi inom socialtjänsten ska jobba för jämställdhet framgår även av andra
dokument:
Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män
på regional och lokal nivå
Nationella mål för funktionshinderområdet
Nationella mål för äldreomsorgen
Nationella mål för folkhälsan
[Om du behöver, använd formuleringarna nedan för att beskriva svaret på
”Varför analys?”]
En jämställd social omsorg innebär att alla brukare får likvärdig omsorg oavsett
kön.
Det betyder att resurser som färdtjänst, personlig assistent, ekonomiskt bistånd,
anhörigstöd, hemtjänst med mera fördelas utifrån behov och inte utifrån
föreställningar om kvinnor och män.
Det betyder även att alla brukare oavsett kön har likvärdigt inflytande och
möjlighet att påverka sin omsorg, likväl som att all myndighetsutövning är lika
rättssäker för kvinnor och män och att servicen håller likvärdig kvalitet.
Bild 4
Sjuan
Vi kommer nu att presentera en enkel analysmetod. Metoden är generell och
kan användas i vilket verksamhetsområde som helst. I den här utbildningen
kommer vi att tillämpa den inom socialtjänstens verksamhet.
Vi kallar analysmetoden för Sjuan, eftersom den är uppbyggd i sju steg:
[För vart och ett av stegen visar du upp något eller alla dokument som du
kommer att använda för att förklara just det steget.]
Jämställdhetsanalys för social omsorg
7
När du har genomfört en analys enligt Sjuan, så kommer du att ha en bra grund
att stå på för att föreslå förändringsåtgärder och att starta ett förändringsprojekt.
Bild 5
Dokumentera analysen
För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera ditt arbete.
Ibland är det inte andra som ska kunna följa dina tankar, utan du själv, fast ett
par år senare. Det som verkar självklart idag kan verka kryptiskt om två år, även
för dig själv.
Därför är det viktigt att du skriver ner vad du har gjort och hur du har tänkt. På
så sätt kan du eller någon annan göra liknande analyser som dessutom går att
jämföra med det arbete som du har gjort.
[Visa upp ett exempel på minnesanteckningar som är kryptiska. Visa upp ett
exempel som faktiskt går att tyda.]
Bild 6.
Steg 1, hur är uppdraget i verksamheten formulerat?
Jämställdhetsanalys för social omsorg
8
Uppdraget är grunden och ramen för ditt jämställdhetsarbete. Ett projekt som
förbättrar jämställdheten inom uppdragets ramar ökar också verksamhetens
måluppfyllnad. Om projektet tar sig an en jämställdhetsutmaning i en
verksamhet som ligger utanför uppdraget, så kan det vara ett bra projekt, men
det har inte fört oss närmare målet för vår verksamhet som vi har fått i uppdrag
att utföra.
Ett bra sätt att ringa in vårt uppdrag är att besvara två grundläggande frågor:
För vem finns verksamheten?
Vad ska verksamheten leverera?
[Gå igenom vad som står skrivet i Sjuan. Titta på uppdragsbeskrivningen från
övningsuppgiften. Fördjupa dig inte, ni kommer tillbaka hit senare. För tillfället
räcker det med att de vet om att arbetet utgår från uppdraget.]
Bild 7
Steg 2, vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten?
När du har klart för dig verksamhetens uppdrag är det dags att fundera på vad
som kan vara en jämställdhetsutmaning i verksamheten.
[Använd Jämställdhetsutmaningar i socialt arbete och Sjuan för att se vilka
temaområden man kan tänka sig. Fråga deltagarna om de på rak arm kan
komma på flera. Låt den diskussionen spilla över till fikat.]
Jämställdhetsanalys för social omsorg
9
Bild 8
Steg 3, vad är din fråga?
Nu har du en idé om ett område i din verksamhet som du vill analysera. Ditt
nästa steg är att du kommer fram till en specifik fråga ur ett
jämställdhetsperspektiv kopplad till uppdraget i din verksamhet.
Den fråga som du kommer fram till är grunden till din analys. Om du inte har
klart för dig vilken fråga du vill ha svar på vet du heller inte vad du ska göra för
att kunna besvara frågan.
[Förhoppningsvis har deltagarna kommit på några fler temaområden. Oavsett
vilket så kan du använda områdena från Jämställdhetsutmaningar för socialt
arbete och läsa upp de föreslagna frågorna därifrån. Fyll på med deltagarnas
förslag. Flera av förslagen kanske inte fyller kraven. Påbörja diskussionen om
vad som kännetecknar en bra fråga. Svårigheter, fallgropar, tumregler.]
Nu är vårt nästa steg att hitta ledtrådar för att kunna besvara frågan.
Bild 9
Steg 4, vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan?
Jämställdhetsanalys för social omsorg
10
Nu är det dags för dig att samla material som kan besvara din fråga. Försök att
använda material som redan finns i verksamheten.
Det kan vara statistik, rapporter, foton, intervjuer, enkäter eller observationer.
Om du idag inte har tillräckligt med information för att besvara din fråga kan du
komplettera, till exempel genom att du genomför en egen enkät, en observation
eller någon annan undersökning.
[Här kommer det till diskussion. Låt det ske. Sträva efter att hålla diskussionen
konkret. Bättre att tala om exempel, än att prata om undersökningar i allmänhet.
Eller om konkreta metoder istället för metodik i allmänhet.]
Bild 10
Steg 5, vad säger ledtrådarna?
När du har valt och samlat ditt material, beskriv då de mönster du ser i
materialet. Vad säger materialet? Vad säger det inte?
Om det är möjligt, jämför resultaten med tidigare resultat i din verksamhet. Du
kan med fördel jämföra resultaten med resultat från andra studier på området,
som till exempel forskning eller undersökningar som gjorts i en annan kommun.
Nu är vi framme vid att se på materialet ur ett genusperspektiv. Här får du
användning för dina genuskunskaper:
Är könsmönstren ett problem? Vad beror de på? Vilka konsekvenser får de?
Behöver de åtgärdas?
I och med att du svarar på de här frågorna så har du även lagt grunden till din
analys. Nu återstår bara att du dokumenterar din analys.
[Använd Sjuan, Jämställdhetsutmaningar för socialt arbete och
övningsuppgiften för att ge lite kött på benen.]
Jämställdhetsanalys för social omsorg
11
Bild 11
Steg 6, analysen är klar – föreslå åtgärder
Nu är analysen är klar. Du har fått grepp om vilka jämställdhetsproblem ni har i
verksamheten och förhoppningsvis också vad de kan bero på.
Utifrån analysens resultat kan du nu fundera på åtgärder för att komma tillrätta
med jämställdhetsbristerna.
Åtgärderna ska vara realistiska på både kort och lång sikt med utgångspunkt i
analysen. Åtgärderna ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till
bättre måluppfyllelse.
Bild 12
Steg 7, jämför förslagen till åtgärder
Det är viktigt att värdera åtgärderna utifrån om de är lätta eller svåra att
genomföra och om de förväntas ge liten eller stor effekt. De bästa åtgärderna är
naturligtvis de som är lätta att genomföra och samtidigt ger stor effekt. För att
jämföra de olika förslagen kan du placera in dem i ett koordinatsystem, där yaxeln går från ”svårt” till ”lätt” och x-axeln går från ”liten effekt” till ”stor
effekt”.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
12
Bild 13
Exempel: analys av bistånd till äldre
Nu ska vi tillämpa metoden på ett fall.
Vi föreställer oss att vi arbetar vid omsorgsförvaltningen i en mindre kommun
och att vi fått i uppdrag att analysera vår service till äldre.
För att göra er analys har ni tre saker:
Sjuan
En mall för att fylla i de olika stegen i Sjuan.
Ledtrådar i form av statistik.
Faktablad om jämställdhetsutmaningar för socialt arbete.
Bild 14
Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?
Vi börjar med steg ett i Sjuan: Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?”
Den lagstiftning som främst reglerar stödet till äldre är socialtjänstlagen.
I första paragrafen, första stycket, andra punkten står det ”jämlikhet i
levnadsvillkor” och jämställdhet ingår i begreppet jämlikhet.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
13
Bild 15
Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?
Eftersom socialtjänstlagen formulerar sig på ett övergripande plan är det klokt
att söka mer specifika formuleringar i andra dokument.
Sannolikt har den egna kommunen formulerat mål för äldreomsorgen som är
baserade på socialtjänstlagen. I vår kommun har man fattat beslut om följande:
”Varje kommun har enligt socialtjänstlagen ansvar för att de som bor och vistas
i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.
Socialnämnden verkar för att äldre människor får möjlighet att leva och bo
självständigt under trygga förhållanden och med respekt för deras
självbestämmande och integritet.
Den politiska ambitionen är att fler äldre ska kunna bo hemma så länge som
möjligt och erhålla den hjälp som behövs för att behålla funktioner och
livskvalitet.”
I och med detta kan vi också besvara frågorna: Vad ska verksamheten leverera?
För vem finns verksamheten?
Jämställdhetsanalys för social omsorg
14
Bild 16
Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten?
Nästa steg i analysen är att fundera på jämställdhetsutmaningar inom
verksamheten. Vilka jämställdhetsutmaningar finns inom äldreomsorgen som vi
känner till och som kan påverka äldres möjlighet att bo hemma så länge som
möjligt med god livskvalitet?
Med utgångspunkt i våra genuskunskaper, gör vi bedömningen att det finns en
risk för att bedömningen av äldres behov av stöd kan påverkas av
föreställningar om kön som.
Bild 17
Vilken är din fråga?
Vi är intresserade av att undersöka om förväntningar och föreställningar om
kvinnor och män påverkar insatserna i hemtjänsten.
Om det är så att könstillhörigheten tillåts påverka kommunens beslut om
hemtjänst så kan det ge nackdelar för både äldre kvinnor och äldre män.
Vår fråga är: Får äldre kvinnor och män insatser utifrån sina behov i
hemtjänsten?
Jämställdhetsanalys för social omsorg
15
Bild 18
Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan?
Vi har kommit till det fjärde steget i analysen då vi söker ledtrådar som svarar
på frågeställningen.
Vad behöver vi känna till för att bilda oss en uppfattning om kvinnor och män i
kommunen får insatser från hemtjänsten utifrån behov?
Vi börjar med att ta reda på hur många av kommunens invånare som är 80 år
och äldre och som därför kan tänkas vara i behov av hemtjänst.
I kommunen bor 480 kvinnor och 300 män som är 80 år och äldre. Uppgifter
om din egen kommun kan du få från SCB:s Kommunfakta.
För att få en uppfattning om hur stor andel av dessa äldre kvinnor och män som
de facto har ett behov av omsorg från hemtjänsten tar vi fram uppgifter om
beslut en specifik månad som gäller de som är 80 år och äldre. Vi väljer april
2012 och finner att det är:
155 kvinnor och 66 män, dvs. 32 procent av kvinnorna och 22 procent
av männen i åldersgruppen som kommunen har beviljat hemtjänst.
Det innebär omvänt att majoriteten av de som är 80 år och äldre, 68 procent av
kvinnorna och 78 procent av männen, inte har någon hemtjänst från kommunen,
utan verkar klara sig själva eller ha stöd från partners, barn, släkt, vänner eller
andra.
Som vi ser är det också en större andel av kvinnorna än av männen som är
beviljade hemtjänst av kommunen.
En tänkbar förklaring är åldersskillnaden mellan sammanlevande makar. Det är
vanligt att kvinnor är gifta med någon som är äldre än de själva och män med
någon som är yngre än de själva, vilket medför att fler kvinnor än män i samma
ålder är ensamstående, på grund av att partnern har gått bort. Kvinnors behov
kan alltså vara större än mäns därför att de inte lever tillsammans med någon
som kan hjälpa dem i det dagliga.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
16
Statistiken kan också indikera att äldre män inte kontaktar kommunen för stöd i
den utsträckning som de kanske har behov av, eller att de får avslag i större
utsträckning.
Bild 19 – Vilka ledtrådar finns för att kunna få svar på frågan?
I kommunen kan vi få ytterligare ledtrådar ur hemtjänstens taxeringssystem, till
exempel vilken omfattning och typ av tjänst äldre kvinnor och män beviljas.
Vi delar in brukarna i tre grupper utifrån behovsgrad:
Gruppen med litet behov får hjälp med att städa och tvätta var tredje
vecka. Det gäller 19 procent av brukarna som är kvinnor och 22 procent
av brukarna som är män.
Gruppen med medelstort behov av stöd begär insatser upp till två
gånger per vecka. 6 procent av de kvinnliga brukarna begär insatser upp
till två gånger per vecka, men 8 procent av de manliga brukarna.
Gruppen med stort behov av stöd begär insatser mer än 2 gånger per
vecka. 75 procent av de kvinnliga brukarna finns i den här gruppen, och
70 procent av de manliga brukarna.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att mönstret för kvinnors och mäns
hjälpbehov är snarlikt. Gruppen äldre med stort behov av stöd dominerar bland
både kvinnor och män. Dock är andelen kvinnor med stort behov av stöd 5
procentenheter större än hos motsvarande grupp män.
Tänkbara förklaringar till skillnaderna kan vara flera:
Kvinnors hälsa är sämre än mäns när de vänder sig till kommunen för
stöd
Kvinnor får mindre stöd från en sammanboende partner än vad män får.
Kvinnor är ensamboende i större utsträckning än män och därför i större
behov av hjälp utifrån.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
17
Bild 20
Vilka ledtrådar finns för att kunna få svar på frågan?
Nästa ledtråd är en bild av hur beslutsprocessen går till. Informationen får vi
genom att intervjua handläggare om hur de utreder biståndsbehov hos äldre. Ett
annat sätt är att utgå från beskrivningen av beslutsprocessen i eventuellt
befintlig handbok, rutin eller checklista och undersöka hur de efterlevs genom
intervjuer.
Intervjuer med handläggare i vår exempelkommun om hur behovsbedömningen
går till visar:
Att det sällan inkommer en skriftlig ansökan om hjälpinsatser.
Att det sällan formuleras avslag.
Att beslut om insatsens omfång och art fattas efter dialog med den äldre
och i regel ett hembesök.
Att beslutsprocessen också kan beskrivas som en förhandling då den
äldres önskemål inte överensstämmer med anhörigas, eller att
handläggaren ser andra behov än den äldre.
Att den äldre som inte är nöjd med beslutet kan överklaga det.
Slutsats: Intervjuerna visar att beslutsprocessen ger utrymme för stora
variationer i handläggares bedömning av de äldres behov och därmed ökar
risken för att handläggarnas förväntningar på kvinnor och män också spelar roll
i behovsbedömningen.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
18
Bild 21
Vad säger ledtrådarna?
Vad säger oss materialet utifrån vår frågeställning: Får äldre kvinnor och män
insatser efter behov i hemtjänsten?
Våra ledtrådar visar att:
Omsorgsförvaltningen i kommunen beviljar stöd från hemtjänsten till
32 procent respektive 22 procent av gruppen kvinnor och män som är
80 år och äldre.
Omsorgsförvaltningen i kommenen beviljar större andel kvinnor än
män fler än två insatser per vecka, 75 procent i jämförelse med 70
procent. I gruppen med minst hjälpbehov, det vill säga, de som bara
begär hjälp med städning och tvätt, är fördelningen mellan kvinnor och
män relativt lika, 19 procent respektive 22 procent.
En intervjubaserad studie av beslutsprocessen visar att avslag sällan
förekommer och att själva biståndsbedömningen kan påverkas av den
enskilda handläggarens attityder och föreställningar om kön.
Skillnaden mellan gruppen äldre kvinnor och äldre män med stöd från
hemtjänsten kan sannolikt förklaras av att äldre kvinnor får mindre stöd från en
sammanboende partner än vad män får och att fler äldre kvinnor än män är
ensamboende och därför i större behov av extern hjälp.
Man kan även tolka det som att äldre män ger mindre obetalt omsorgsarbete än
äldre kvinnor till samhället.
I praktiken handlar det sannolikt om att det är vanligare att äldre kvinnor är
gifta eller sammanboende med äldre män och tar hand om männen när deras
hälsa sviktar, men när deras egen hälsa sviktar finns inte motsvarande stöd från
männen som kanske hunnit gå bort eller har ännu sämre hälsa än sina fruar −
eller inte brukar ta det omsorgsansvaret.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
19
Att män får mindre stöd från hemtjänsten är en indikation på att deras partners
och andra anhöriga ger mycket obetalt omsorgsarbete till dem och till samhället.
Forskning visar att makar och döttrar ger mer obetalt omsorgsarbete till sina
män och pappor än vad män och söner ger av obetalt omsorgsarbete till makar
och mammor.
Man ska också komma ihåg att majoriteten av gruppen äldre kvinnor och män
inte har stöd från hemtjänsten vilket i sig pekar på att både äldre kvinnor och
män både får och ger obetalt omsorgsarbete till varandra och till samhället.
Vår kunskap om hur beslutsprocessen går till visar på stort utrymme för att
handläggares förväntningar på kvinnor och män kan spela roll i
biståndsbedömningen. Dock visar aktstudien att hälsonivån verkar mest
avgörande för hur många genomsnittliga insatser man får per vecka. Ju sämre
hälsa desto fler insatser och är man ensamboende så får man fler insatser än
sammanboende. Det gäller för både kvinnor och män.
Det som sticker ut i aktstudien är att kvinnor får fler insatser än män i gruppen
som har bäst hälsa, oberoende av om de är ensam- eller sammanboende. Det
kan betyda att kvinnor (och kvinnors anhöriga) begär mer stöd än män (och
mäns anhöriga) och därför också beviljas fler insatser per vecka eller att
biståndhandläggarna har olika attityder och förväntningar på kvinnor och män
och att det påverkar behovsbedömningen. Dock är aktstudien liten och varje
kategori består av få individer och man kan därför inte dra för långtgående
slutsatser.
Utifrån de ledtrådar vi har kan vi sluta oss till att på det stora hela verkar det
som att hemtjänsten är ett komplement från samhället till den omsorg som
annars kommer från anhöriga och vänner, för både kvinnor och män.
Tittar man på gruppen som får stöd verkar besluten främst styras av den äldres
hälsosituation och om man lever tillsammans med någon. Om
biståndsbedömningen skulle påverkas av olika förväntningar på kvinnor och
män syns det sannolikt i vilken typ av insatser man beviljas. Dock visar vårt
underlag att i gruppen med minst hjälpbehov, det vill säga, de som bara begär
hjälp med städning och tvätt, är fördelningen mellan kvinnor och män relativt
lika, 19 respektive 22 procent. Det finns andra studier som visar att kvinnor får
mer hjälp med hygien, hår- och skönhetsvård och män mer hjälp med att
komma ut på promenad och städa.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
20
Bild 22
Analysen är klar, vilka åtgärder behövs för en förändring?
Vilka åtgärder behövs för en förändring?
I kommunen kom man fram till att gå vidare med något av följande förslag
utifrån sin analys att det var osäkert i vilken utsträckning som
biståndshandläggare tog hänsyn till den äldres könstillhörighet i
behovsbedömningen:
1. Börja arbeta i enlighet med Socialstyrelsens metod ”Äldres behov i
centrum”, ett redskap för systematiskt kvalitetsarbete inom
äldreomsorgen.
2. Diskutera resultaten på APT och be om kollegors reflektioner över
studien och vad vi skulle kunna göra som nästa steg.
3. Gör en uppföljning av denna studie med peer review, det vill säga en
kollega är medlyssnare och observatör när handläggare gör
behovsbedömningen i dialog och vid hembesök för att lägga märke till
eventuell genusbias i processen
4. Ingen åtgärd
Jämställdhetsanalys för social omsorg
21
Bild 23
Analysen är klar, vilka åtgärder behövs för en förändring?
I ett diagram gör vi en snabb analys av hur svår den föreslagna åtgärden skulle
vara att realisera samt vilken effekt den skulle förväntas ha.
Utifrån våra genuskunskaper och kännedom om verksamhetsområdet kan vi
konstatera:
Åtgärd 1: Att börja arbeta med metoden ”Äldres behov i centrum” är
redan ett planerat kvalitetsarbete som det finns avsatta resurser för och
en politisk efterfrågan på. Att göra beslutsprocesser så standardiserade
som möjligt är ett effektivt sätt att minska risken för att föreställningar
om kvinnor och män ska påverka behovsbedömningen.
Åtgärd 2: Att diskutera resultaten på en APT kräver endast att vi
bestämmer ett lämpligt datum och avsätter tiden på dagordningen.
Effekten är sannolikt medelhög.
Åtgärd 3: Att arbeta med kollegial granskning har man erfarenhet av
inom omsorgsförvaltningen, men inte med fokus på att uppmärksamma
genusbias. Det kan kräva stöd och utbildning från en extern kompetens.
Det innebär också att insatsen måste förankras i och engagera hela
teamet av biståndshandläggare. Man får också räkna med att det tar tid
och kostar pengar. Men om arbetet lyckas har det sannolikt stor effekt.
Åtgärd 4: Om vi inte gör någonting alls så händer heller inget!
Det är i den gröna cirkeln vi vill att våra åtgärdsförslag ska hamna, åtminstone
när vi sätter igång vårt utvecklingsarbete. Där är effekten stor och insatsen liten.
På längre sikt kan det vara motiverat att genomföra svårare åtgärder som får god
effekt.
Nu skriver vi ner hela analysen inklusive förslag på åtgärder och överlämnar
den till nämnden som har ansvar för att styra verksamheten så att de politiska
målen förverkligas.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
22
I vår kommun är bland annat ”den politiska ambitionen att fler äldre ska kunna
bo hemma så länge som möjligt och erhålla den hjälp som behövs för att
bibehålla funktioner och livskvalitet”. Med hjälp av vår analys har de ett
beslutsunderlag med olika möjliga åtgärder att förhålla sig till.
Bild 24
Övning: Beslut om ekonomiskt bistånd i Y-bo
Nu är det dags för övning.
Du får nu själv möjlighet att tillämpa metoden på ett fall. Ni föreställer er vara
socialförvaltningen i Y-bo som fattar beslut om ekonomiskt bistånd. Ni ska
fundera på om socialförvaltningen gör skillnad mellan kvinnor och män i beslut
avseende ekonomiskt bistånd.
För att göra er analys har ni tre saker:
Sjuan.
En mall som ni ska fylla i er analys i. De första fyra stegen är redan
klara. Er uppgift är att tolka materialet, dvs. göra steg 5 i Sjuan.
Ni har ett antal ledtrådar i form av statistik (de två följande bilderna).
Lycka till!
Jämställdhetsanalys för social omsorg
23
Bild 25 och 26
Ledtrådar
(Skriv ut och dela ut om du använder materialet i ett grupparbete.)
1. Vad säger materialet och vad säger det inte? Tolka utfallet med hjälp av
lagstiftning och föreskrifter för ekonomiskt bistånd.
2. Har du rätt material utifrån din frågeställning ”Får kvinnor och män i Ybo i samma utsträckning hjälp med att ta sig ur ett tillfälligt ekonomiskt
problem”?
3. Behövs ytterligare material för att besvara din fråga? Det kan handla
om att titta på beslutsmotiveringar (både vid beviljanden och avslag),
statistik över beloppsnivåer för utgivet bistånd.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
24
Bild 27
Arbeta vidare
På denna sida finner du stödmaterial och tips på var du kan söka mer
information. (Du behöver förstås en internetuppkoppling för att länkarna ska
fungera.)
Bild 27
Tack för idag!
Jämställdhetsanalys för social omsorg
25
Sjuan – en metod för
jämställdhetsanalys
Sjuan är en enkel frågeguide för dig som arbetar med verksamhetsförbättringar
ur ett jämställdhetsperspektiv. Frågorna hjälper dig att få överblick över
jämställdhetsutmaningar i din verksamhet och vilka förbättringar du kan göra.
Skriv ner dina svar på alla frågor.
1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?
Först av allt måste du ha uppdraget klart för dig. För vem finns verksamheten?
Vad ska verksamheten leverera? Uppdraget kanske redan finns formulerat i dina
verksamhetsplaner. Annars kan du hitta det i politiskt styrande dokument eller i
lagstiftningen på området.
2. Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten?
Fundera över jämställdhetsutmaningar i din verksamhet. Du kan hitta uppslag
från tidigare forskning (se till exempel de faktablad som ingår i
utbildningsmaterialet) eller så har du egna erfarenheter från verksamheten. Du
kanske redan känner till flera jämställdhetsutmaningar. I så fall ska du välja en
till att börja med. Alternativt kan du utgå från det som betraktas som
verksamhetens största utmaning och anlägga ett jämställdhetsperspektiv på det.
Här är frågor som hjälper dig att anlägga ett jämställdhetsperspektiv:
Uppfyller verksamheten sina mål lika väl för kvinnor som för män?
Kan kvinnor och män påverka verksamheten lika mycket?
Fördelas resurser (utbildning, material, personaltid, lokaler med mera)
jämnt mellan kvinnor och män?
3. Vad är din fråga?
Nu behöver du formulera en fråga. Den ska utgå från den
jämställdhetsutmaning som du har identifierat i verksamheten.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
26
4. Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan?
Ledtrådar kan vara olika typer av statistik, verksamhetsrapporter, foton,
intervjuer, enkäter och observationer med mera. Har du rätt material för att
kunna besvara din fråga? Behöver du fler ledtrådar för att besvara frågan? Ska
du leta efter mer material eller ska du göra en egen undersökning för att
komplettera det material du redan har?
Det kan finnas många ledtrådar. Du behöver kunna motivera vilket material du
använder, men också vilket du väljer bort och varför du väljer bort det. Var inte
rädd för att välja bort, det sparar mycket tid.
5. Vad säger ledtrådarna?
Det är under detta steg du faktiskt besvarar din fråga från punkt 3.
Studera ditt material och svara på frågorna: ”Vad säger det?” och ”Vad säger
det inte?”. Vad ser du för könsmönster? Jämför resultatet med tidigare resultat
om det finns. Jämför med andra kända studier, nationella resultat eller forskning
på området. Tolka de ledtrådar du har ur ett könsperspektiv. Är mönstren ett
problem? Vad beror de på? Vilka konsekvenser får de? Vad behöver åtgärdas?
Skriv ner dina resonemang och besvara din fråga från punkt 3.
För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera ditt arbete.
Skriv ner vad du har gjort och hur du har tänkt.
Lägg krutet på det som är specifikt för din verksamhet. Definitioner av
t.ex. genussystemet, jämställdhet, jämställdhetspolitik, kön och genus
kan du hämta från Jämställ.nu.
Dokumentera varje steg av Sjuan.
Beskriv med text vad grafer och tabeller visar.
Var noga med källhänvisningar i texten.
Skriv texten så att en oinsatt men intresserad läsare kan förstå. Testa ditt
utkast på en kollega.
Att dokumentera analysen är viktigt eftersom det tydliggör dina resonemang för
både dig själv och andra. Det är också viktigt att analyser dokumenteras för att
de ska finnas kvar i organisationen över tid.
6. Analysen är klar – föreslå åtgärder
Nu är analysen klar och förbättringsområden identifierade. Sannolikt går det att
se vilka åtgärder som verksamheten behöver genomföra. Presentera analysen
och diskutera åtgärderna med både din uppdragsgivare och de medarbetare som
berörs av verksamheten. Syftet med att presentera analysen för dina kollegor är
att ni tillsammans ska kunna formulera åtgärder. För att åtgärderna ska kunna
lyckas behövs det beslut om ansvar, befogenheter, tidsramar, budget och sist
men inte minst, mål med projektet. Åtgärderna ska vara realistiska på både kort
och lång sikt. De ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till en
bättre måluppfyllelse.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
27
7. Jämför förslagen till åtgärder
Det är viktigt att värdera åtgärderna utifrån
om de är lätta eller svåra att genomföra och
om de förväntas ge liten eller stor effekt. De
bästa åtgärderna är naturligtvis de som är
lätta att genomföra och samtidigt ger stor
effekt. För att jämföra de olika förslagen kan
du placera in dem i ett koordinatsystem, där
y-axeln går från ”svårt” till ”lätt” och xaxeln går från ”liten effekt” till ”stor effekt”.
Jämställdhetsanalys för social omsorg
28
Jämställdhetsutmaningar för
socialt arbete
I detta dokument finner du redan kända förbättringsområden inom socialt arbete
där det kan råda ojämställdhet.
Bristande insatser för missbrukande kvinnor
Missbruksvården är traditionellt anpassad efter mäns missbruk. Att vårdas på
grund av alkohol- och framför allt narkotikamissbruk är också vanligare bland
män än bland kvinnor. Dock ökar den alkoholrelaterade dödligheten bland
kvinnor, särskilt bland äldre kvinnor och bland kvinnor med låg utbildning.
Kvinnor har ofta någon form av nätverk trots sitt missbruk medan missbrukande
män är mer socialt marginaliserade och utsatta. Detta kan vara en förklaring till
att kvinnor inte är lika vanligt förekommande bland dem som behandlas för
missbruk. Behovet av stöd kan visserligen vara lika stort för kvinnor och män,
men uppmärksammas inte lika mycket. Socialtjänsten behöver alltså bli bättre
på att upptäcka kvinnors missbruk och att utgå från kvinnors behov när de ger
stöd till kvinnor.
Exempel på frågor: Vilken typ av vård upphandlas för missbrukande kvinnor i
kommunen?
Ledtrådar: avtal med vårdgivare, kravspecifikationer i utlysningar av
upphandlingar
Här kan du läsa mer:
Nyrén Ing-Britt. Normbrottet: det kvinnliga perspektivet i missbruksvården,
Stockholms stad, FOU-enheten (1996)
Unga tjejer och killar som far illa utreds könsstereotypt
Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga som far illa gäller oftare killar
än tjejer. Orsakerna till anmälningarna skiljer sig i viss mån utifrån kön. Brister
i hemmet är oftare orsak för tjejer medan det är det egna beteendet, så som
kriminalitet, fylleri, med mera som är orsaker för killar. Beroende på orsak
kommer anmälningarna från olika håll: rättsväsendet, barnomsorg, skola,
Jämställdhetsanalys för social omsorg
29
föräldrar eller ungdomen själv. Flera studier konstaterar att tjejer och killar
beskrivs olika och utifrån könsstereotyper i utredningarna. Det är killars
handlingar som är i fokus medan tonvikten ligger på inre egenskaper hos tjejer.
En annan skillnad är att för tjejer kan hanteringen av tidig och aktiv sexualitet
problematiseras och motivera en placering medan detta sällan sker för killar.
Könsstereotypa förhållningssätt återfinns på samma sätt även i
behandlingsarbetet. Det påverkar vården som tjejer och killar får och det
påverkar personalens bemötande av vårdnadshavarna.
Exempel på frågor: Är socialtjänstens utredningsprocess likvärdig för killar
och tjejer?
Ledtrådar: Innehåll och instruktioner i rutiner, mallar, checklistor, blanketter
med mera som används vid utredning, dokumenterade utredningar,
observationer av socialsekreterare som intervjuar den som utreds samt
intervjuer med utredare.
Här kan du läsa mer:
Östberg Francesca. Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den
sociala barnavården, Institutionen för Socialt arbete, Stockholms universitet
(Stockholm2010)
Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga – en undersökning om
omfattning och regionala skillnader, Socialstyrelsen, (2012)
Jämställd socialtjänst? Ett könsperspektiv på socialtjänsten, Socialstyrelsen
(2004)
Personer med funktionsnedsättning
Den 1 oktober 2011 omfattade stöd enligt SoL och LSS cirka 46 000 personer,
varav 51 procent kvinnor och 49 procent män. Statistiken visar att det är störst
könsskillnad i hur socialtjänsten beviljar hemtjänst i ordinärt boende till kvinnor
och män i åldrarna 35–44 år, men över huvud taget får kvinnor i ordinärt
boende mer hemtjänst än män oberoende av ålder. Kvinnor beviljas också i
mycket större utsträckning trygghetslarm än män. Korttidsvård, korttidsboende
och särskilt boende är sällan förekommande insatser i jämförelse med hemtjänst
och boendestöd och inom dessa stödformer får män betydligt oftare insatser än
kvinnor.
Här kan du läsa mer:
Personer med funktionsnedsättning – vård och omsorg den 1 april 2012 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen,
Socialstyrelsen (2012)
Biståndsbeslut kan påverkas av föreställningar om kön
Det finns en risk att biståndsbedömares handläggning påverkas av
handläggarens föreställningar om de äldres kön. Detta kan yttra sig i att kvinnor
och män delvis beviljas olika stödinsatser, till exempel att kvinnor oftare
beviljas hjälp med dusch medan män oftare beviljas promenader fastän behovet
Jämställdhetsanalys för social omsorg
30
egentligen är samma. Det kan också yttra sig i att kvinnor och män beviljas
olika mycket stödinsatser, till exempel att män beviljas mer tid då handläggaren
bedömer att mannen inte ska klara hushållsarbetet. Samtidigt kan kvinnor få
mer utförd tid på grund av att de efterfrågar mer stöd av hemtjänstpersonalen
som en följd av högre ambitioner i hushållet.
Exempel på frågor: Finns det några omotiverade skillnader i
biståndsbeslutade, planerade eller utförda omvårdnadsinsatser mellan kvinnor
och män? Ser skillnaden mellan beviljad och utförd tid olika ut för kvinnor och
män?
Ledtrådar: Data från tidsregistrering- och planeringssystem: planerad, beviljad
och utförd tid. Data om den enskilde från verksamhetssystem, till exempel
beslut, personhistorik, genomförandeplaner, dagboksanteckningar, avvikelser
med mera.
Akt-eller ärendegranskning, kollegiegranskning av ärenden, beviljade tjänsters
art, till exempel färdtjänst, väntjänst, förebyggande hembesök, servicetjänster
(städ, tvätt, inköp) eller den beviljade hjälpens art gällande omvårdnad (till
exempel hjälp med personlig hygien, frukost, toalettbesök).
Här kan du läsa mer:
Gunnarsson Evy, Szebehely Marta (red.), Genus i omsorgens vardag .
(Stockholm, 2009).
Barkhad Mohammed, Fjellborg Owe, Legnerot Andreas, Sehdo Maria,
”Beviljad- och utförd tid till äldre kvinnor och män” i Jämställdhetsintegrerad
budget i kommuner och landsting (Örebro 2013).
Ekonomiskt bistånd kan påverkas av föreställningar om kön
Kvinnor som får ekonomiskt bistånd upplever ohälsa oftare än män. Kvinnor
med bistånd tycks ha en mer ansträngd ekonomisk situation än män. Kvinnor är
i majoritet av alla ensamstående föräldrar som får bistånd. Kvinnor som lämnar
ett långvarigt biståndstagande gör det oftare genom ett nytt samboförhållande
än män, medan män oftare gör det genom arbete.
De flesta som får långvarigt ekonomiskt bistånd är utrikes födda och arbetslösa.
Problemen är inte enbart av ekonomisk karaktär, utan ofta handlar det även om
utbildning, arbete och delaktighet i samhället. De flesta män som får långvarigt
bistånd är inrikes födda och de flesta kvinnor utrikes födda. Inrikes födda män
som får bistånd har ofta sociala problem och missbruksproblem och de står
utanför arbetsmarknaden i högre grad än kvinnor.
Exempel på frågor: Får kvinnor och män i kommunen lika mycket hjälp med
att ta sig ur ett tillfälligt ekonomiskt problem?
Jämställdhetsanalys för social omsorg
31
Ledtrådar: Beviljanden och avslag på ansökningar om ekonomiskt bistånd
uppdelat på ensamboende med eller utan barn, granskning av
beslutsmotiveringar, statistik över beloppsnivåer för utgivet bistånd, kollegial
granskning av akter.
Här kan du läsa mer: Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på
socialtjänsten, Socialstyrelsen (2004)
Jämställdhetsanalys för social omsorg
32
Jämställdhetsanalys för social omsorg
Handledning för utbildare
Det här materialet är en utbildning i jämställdhetsanalys genom en metod i sju
steg, som därför döpts till Sjuan.
Materialet omfattar ett 30-tal bilder i Powerpoint, ett faktablad om kända
jämställdhetsproblem inom området, en kort beskrivning av metoden, samt
denna handledning för dig som ska utbilda kolleger eller andra i
jämställdhetsanalys.
Här finns också en mall med frågor som kan användas i den övningsuppgift som
ingår i utbildningen.
Upplysningar om innehållet
Magnus, Jacobson, magnus.jacobson@kl.se
© Sveriges Kommuner och Landsting, 2014
ISBN: Ange nummer
Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN nr:
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se
