Kommunövergripande
Landskapsanalys
1
Titel: Kommunövergripande landskapsanalys
Utgiven av: Motala kommun
Denna rapport har utarbetats av Sweco Architects, Örebro genom:
Ida Mangsbo, landskapsarkitekt LAR/MSA
Åsa Hermansson, landskapsarkitekt LAR/MSA
Arbetet har kontinuerligt stämts av mot en arbetsgrupp på Motala kommun bestående av:
Alisa Basic, planarkitekt och projektansvarig
Henrik Sandberg, kommunekolog
Sten Björklund, bygglovingenjör
Alla foton i rapporten är tagna av Ida Mangsbo om inget annat anges.
Kartmaterial i rapporten tillhör lantmäterienheten i Motala eller Lantmäteteriet om inget annat anges och
får inte spridas utan medgivande.
Har du frågor kan du vända dig till stadsbyggnadsenheten:
telefon: 0141-22 50 00
e-post: stadsbyggnad@motala.se
3
Skog vid Håleberget
1
2
6
4
3
8
7
9
5
Landskapstyper
Skogsbygden
Slättbygden
Sjö- och kanalbygden
Landskapskaraktärer
...
innehållsförteckning
Introduktion...................................................................... 6
Landskapsanalys............................................................. 8
Motalas landskap............................................................. 10
Geologi............................................................................. 12
Landskapskaraktärer........................................................ 15
Skogsbygden................................................................... 17
1
Godegårds bergslag............................................ 19
2
3
Hällestads bergslag............................................. 21
4
Nykyrkedalen....................................................... 25
Karlsbysjöarna..................................................... 23
Slättbygden...................................................................... 27
5
Aska-Bobergslätten.............................................. 29
6
Tjällmoslätten....................................................... 31
Sjö- och kanalbygden....................................................... 33
7
Sjö- och kanallandskapet Boren........................... 35
8
Vätterns kulturbygd............................................... 37
9
Motala stad........................................................... 39
Källor................................................................................ 41
Introduktion
Bakgrund
I januari månad 2011 antogs ett tillägg till översiktsplanen
avseende vindkraft, i denna rapport kallad vindkraftsplan.
Denna kommunövergripande landskapsanalys är avsedd som ett
komplement till vindkraftsplanen. Landskapsanalysen är utförd
under april-juni 2011 av Sweco Architects i Örebro.
Landskapsanalysen utgår från befintliga underlag, fältbesök och
möten med kommunens tjänstemän och politiker (se avsnitt
Metod, s.8). Den är avsedd att fungera som ett komplement till
andra underlag såsom översiktsplaner, länsstyrelsens regionala
underlagsmaterial m.m.
Syfte
Syftet med landskapsanalysen är att få en helhetssyn på landskapet
och därmed bättre kunna bedöma påverkan av olika ingrepp,
företag eller handlingar. Vidare är syftet att på en översiktlig nivå
indela landskapet inom Motala kommun i olika karaktärer, utifrån
landskapets särart, känslighet och upplevelsevärden. Utifrån
dessa karaktärer ska även riktlinjer utformas som blir användbara
för kommunen i diskussioner och ställningstaganden som rör
etablering av vindkraft.
6
Översiktskarta
Godegård
Tjällmo
Karlsby
Nykyrka
Borensberg
Motala
Österstad
Fornåsa
Fågelsta
7
development and change.
environmental resources. Further
details of this wider range of tools
are contained in Topic Paper 2,
which also briefly discusses where
Landscape Character Assessment
fits into these wider initiatives. It
deals with:
•
Environmental Impact
•
Quality of Life Capital;
influences of geology, soils, climate,
flora and fauna) and cultural (the
historical and current impact of
land use, settlement, enclosure and
other human interventions) interact together and are perceived
by us (Figure 1.1). People’s
perceptions turn land into the
concept of landscape. This is not
1.8 For many years, and especially
in the 1970s, the emphasis in
dealing with landscape as a consideration in land use planning and
management was on landscape
evaluation - what makes one area
‘better’ than another. Landscape
assessment emerged in the mid-80s
as a tool to separate the classificaFigure 1.1: What is landscape?
tion and description of landscape
character (i.e. what makes one
area ‘different’ or ‘distinct’ from
another) from landscape evaluation.
Enligt den europeiska
landskapskonventionen
During recent years yet more
definieras landskap
somhas
”ettbeen
område
emphasis
placed sådant
on the som det
LA
ND
role
of
landscape
character
andär
theresultatet
uppfattas av människor och vars karaktär
FO
RM
process
has
become
described
as
av påverkan av och samspel mellan naturliga och/
GEO
LOG
Y
Landscape Character Assessment
LANDSCAPE
eller mänskliga faktorer.”
to reflect this. In Scotland this
COLOUR
E
R
TU
TEX
term has been used to describe the
N
ER
TT
PA
national
programme
of
assessment.
Vad är landskap?
RM
FO
The concept
of landscape
character
Ett samspel mellan naturgivna,
socialt,
kulturellt
och ekonomiskt
is also
to the
betingade processer har
lettcentral
fram till
det Countryside
landskap vi lever i idag.
Agency’s
Countryside
Characterprocesser som
Den hävdade ängen har uppkommit av geologiska
initiative
and
national
framework
of
gett förutsättningar för en god jordmån. Denna förutsättning
tog
character
areas
in
England.
människan tillvara på när man slog ängen för att få föda till djuren.
&
I
CL
/ FEEL
TOUCH
ND
URE
ENCLOS
MEM
O
RIES
AS
SO
CI
AT
IO
NS
ES
ENC
SO
U
LE
FER
SM
ELL
S
T
N
ME
TT
SE
PRE
S
E
AT
M
Idag beskriver många upplevelsen av en äng som ett ålderdomligt
och historiskt landskap. Kanske minns man tillbaka till sin barndom
eller en film man en gång såg.
U
SE
R
LA
N
D
AI
S
SOIL
FLO
R
FAU A &
NA
Landskapsanalys
Källa: Landscape Character Assessment Guidance for England and Scotland
2
Landskap är inte bara ett resultat av fysiska processer, utan ger oss
även upplevelser i form av dofter, ljud, känslor och minnen.
Metod
Med anledning av landskapets vida definition är målet med en
landskapsanalys att täcka in dessa olika aspekter i landskapet och
inte bara det visuella (landskapsbildsanalys). För arbetet med denna
landskapsanalys valdes en metod utvecklad i England som kallas
Landscape Character Assessment (LCA). Metoden har använts i
stor utsträckning i England och Skottland och även i Sverige i t.ex.
Skånes Landsbygdsprogram. Metoden finns utförligt beskriven i
Landscape Character Assessment - Guidance for England and Scotland.
Metoden bygger på att kartera hela landskapet utifrån de olika
processer som formar det. Analysen täcker in såväl stad som
landsbygd och syftar inte till att endast identifiera landskap av
ett särskilt värde som är vanligt i sektoriella rapporter såsom
kulturminnesprogram, naturvårdsprogram etc.
Metoden kan ses som ett verktyg för att identifiera de element som
karakteriserar ett geografiskt område. Områdena beskrivs sedan
utifrån dessa kännetecken.
Landskapet delas först in i ett antal landskapstyper.
Dessa är allmänna och kan finnas i olika områden och i olika delar
av landet. Exempel är Skogsbygden.
Landskapstyperna delas sedan in i landskapskaraktärer.
Dessa är unika och specifika geografiska områden inom en särskild
landskapstyp. Exempel är Vätterns kulturbygd.
Med kännedom om karaktären hos ett specifikt landskap ges bättre
kunskap om hur medvetna val och åtgärder som tillägg till eller
förändringar påverkar den lokala karaktären.
8
Bild från Workshop
För att samla in lokal kunskap om Motala
kommuns landskap anordnades en workshop
där ett tjugotal av kommunens politiker och
tjänstemän deltog. Materialet från workshopen
har inarbetats i denna rapport.
STEG 1 - DEFINIERA OMFATTNINGEN
Målgrupper
Syftet med analysen
Nödvändig information
STEG 2 - SKRIVBORDSANALYS
Samla & analysera information
Indelning i landskapstyper
Vegetation, topografi, geologi, jord,
vägar, markanv., ortofoto m.m
Turistaktiviteter & attraktioner
Förberedelse för fältarbete
Avgränsning av området
STEG 3 - FÄLTARBETE
Upplevd karaktär
Estetik & iakttagna aspekter
Skick & känslighet
Rekreation & sociala aspekter
Workshop
STEG 4 - KLASSIFICERING OCH
BESKRIVNING
Indelning i karaktärstyper och
områden
Beskrivning av karaktärsområden
STEG 5 - RIKTLINJER
Tålighet
Beskrivning av riktlinjer
STEG 6 - PRESENTATION
Kartor
Foton
Illustrationer
Text
Metodbeskrivning LCA
9
motalas landskap
Motala kommun
Motala kommun har ett varierat landskap som sträcker
sig från den skogsbeklädda Bergslagsbygden i norr till
det öppna och storskaliga odlingslandskapet i söder.
Däremellan finns den storslagna Vätternkusten och
vida kulturlandskap längs Borens stränder.
Motala kommun innefattar två naturgeografiska regioner,
Slättbygden och Norra skogsbygden. Slättbygden går som ett
horisontellt bälte över Östergötland och begränsas distinkt av en
förkastningsbrant som i Motala går längs sjön Borens norra strand.
Slättens berggrund utgörs av kalksten, skiffer och sandsten som
vanligen överlagras av lerjordar och moräner.
Den Norra skogsbygden karakteriseras av den kuperade Tylöskogen
som sträcker sig mellan Tiveden och Kolmården. Området ligger
norr om förkastningsbranten som sträcker sig mellan Vättern och
Östersjön. Berggrunden består till stor del av graniter och gnejser
med en överlagring av morän- och sandjordar. Norr om Boren
finns även områden med drumliner och isälvsstråk.
Den största delen av Motalabygden är resultat av en hävd som
dateras tillbaka ca 6000 år i tiden då introduktionen av jordbruk
och boskapsskötsel kom till Östergötland. Även skogsbygden har
brukats under århundradena genom bergsbruk, svedjebruk och
tjärbränning. Man räknar med att endast en procent av Motalas
skogsbygd är opåverkad.
Det varierade landskapet är en av kommunens största tillgångar
då det kan erbjuda goda boendemiljöer och vida rekreationsmöjligheter. Landskapet är även en del av kommunens varumärke
och är en viktig resurs i ett utvecklingsperspektiv.
10
Naturgeografiska regioner.
Källa: Länsstyrelsen i Östergötland
Marktäckning
Barrskog
Lövskog
Öppen mark
Åkermark
Bebyggelse
Vatten
Den norra delen av kommunen domineras av skog med inslag av odlingslandskap såsom i Tjällmo. I söder dominerar
det öppna odlingslandskapet.
Topografi
Norr om Boren är topografin kuperad med inslag av dalgångar såsom vid Godegård och Nykyrka. Söder om Boren
är landskapet flackt.
11
Geologi
Berggrunden och det överliggande jordtäcket ger
upphov till de visuella intryck som vi kan avläsa
i landskapet. Både berggrund och jordtäcke ger
nämligen upphov till såväl markformationer och
vegetation som bebyggelse. Den mineralrika
berggrunden i Östgöta bergslag har t.ex. gett upphov
till den bruksnäring som bidragit till områdets rika
historia och identitet.
De två vitt skilda geologiska områdena med malmrika graniter och
gnejser i norr och kalkrika sedimentbergarter i söder ger upphov
till de två naturgeografiska regionerna Slättbygden och Norra
skogsbygden.
Urberget som bildades för ca 1 800-1 900 miljoner år sedan finns i
kommunens norra del. I samband med denna bergskedjeveckning
bildades gnejs, granit och porfyr, men även de malmer som gav
förutsättningar för den mellansvenska Bergslagen.
Urberget har sedan bildningen påverkats av såväl vittring som
istider och södra delen av kommunen täcktes för ca 570 miljoner
år sedan av ett hav. På botten av havet lagrades sand som senare
omvandlades till bl.a. sandsten, skiffer och kalksten. På grund av
de efterföljande inlandsisarna nöttes dessa bergarter bort på många
platser i Sverige. Östgötaslätten är ett av få ställen där dessa yngre
sedimentära bergarter fortfarande finns kvar.
För ca 70 000 år sedan drog den senaste inlandsisen fram över
Sverige och krossade under sig berggrunden till block, sten och
grus. När inlandsisen började smälta för ca 12 000 år sedan avsattes
stora mängder material vid isens mynning. Dessa kan vi idag se
som rullstensåsar b.la. vid Godegård, Tjällmo och Nykyrka.
12
Vid avsmältningen av inlandsisen inträffade en
kallperiod för ca 11 000 år sedan då isen stod
stilla och avsatte stora mängder material på ett
och samma ställe. Området där isen stod stilla
kallas för den mellansvenska israndzonen. I
Motala visar sig dessa avlagringar bland annat vid
Kristberg, Tuddarp och Kvarntorp.
Stora mängder material byggdes även upp till
mer eller mindre plana fält där iskanten mötte
havet. Ett sådant ställe är Djurkällaplatån. Endast
Övralid, Håleberget och de högsta områdena
norr om Godegård låg ovanför strandlinjen och
vid Övralid och Håleberget kan man se detta i
form av strandhak.
Finkorniga jordarter såsom lera höll sig flytande
i vattnet länge och lade sig således över alla
andra material som avsattes av isen. Därför har
de områden som låg under vatten under lång tid
stora jorddjup, som t.ex. Aska-Bobergslätten.
Efter istiden och landhöjningen har landskapet
utsatts för eroderande krafter såsom vind,
vatten och värme. Strandvallar vid Vättern och
meandrande åar vid b.la. Godegård är goda
exempel på vad de eroderande krafterna bidrar
till i landskapet.
Bergarter
copyright SGU
Bergartskartan visar kommunens karakteristiska fördelning med en stor andel
gnejser och graniter i norr, förkastningsbranten norr om Boren och söder därom
sedimentära bergarter med t.ex. sand- och kalksten.
13
Jordarter
copyright SGU
14
Jordartskartan redovisar kommunens jordtäcke med stor andel morän och berg
i dagen norr om Boren. Jordtäcket i söder domineras av sand och leror. Karakteristiskt är isälvssedimenten/åsarna som sträcker sig i nordsydlig riktning genom
kommunen.
landskapskaraktärer
I följande avsnitt redovisas Motala kommuns
indelning i landskapstyper och landskapskaraktärer.
Kommunen har delats in i tre landskapstyper och nio
landskapskaraktärer.
Läshänvisning
Landskapstyperna och landskapskaraktärerna beskrivs först utifrån
ett allmänt perspektiv. Därtill beskrivs karaktärernas sällsynthet
i Östergötland och nationellt sett. Då landskapsanalysen är
riktad mot vindkraft beskrivs sedan karaktärernas tålighet för
vindkraftsutbyggnad samt riktlinjer för vindkraftsetablering.
Då tydliga riktlinjer gällande boendemiljö, naturvärden m.m.
beskrivs i vindkraftsplanen tar riktlinjerna i denna rapport främst
hänsyn till landskapsbilden, friluftslivet och kulturvärden.
Övergripande riktlinjer
När konkreta förslag till vindkraftsetableringar finns behöver
konsekvenserna av vindkraftsutbyggnaden studeras mer detaljerat
än vad som varit möjligt i kommunens vindkraftsplan och i denna
landskapsanalys. Bland annat kommer fotomontage att upprättas i
samband med framtida prövningar. I riktlinjerna
för landskapskaraktärerna har vissa platser
pekats ut där fotomontage behövs av hänsyn
till landskapskaraktärernas bärande drag, men
utöver dessa behövs flera fotomontage, t.ex.
från närbelägna boendemiljöer och från känsliga
landskapsavsnitt. Även andra aspekter kommer
att behöva studeras fördjupat i kommande
prövningar. Exempelvis kan inventeringar av
flora och fauna, arkeologiska undersökningar
eller landskapsbildsanalyser behövas. Behovet
av sådana utredningar och omfattningen av dem
kan anges först när plats för och omfattning av
vindkraftsetableringen är bestämd.
Aktuell landskapstyp
Aktuell landskapskaraktär
Utsikt över Nykyrkedalen från Håleberget
Riksväg 50
Beskrivning
Nykyrkedalen sträcker sig från kommungränsen i norr till Motala
stad i söder och angränsar i väst till det kuperade landskapet längs
Vättern och i öst till den Godegårds bergslag och Karlsbysjöarna.
Området karakteriseras av ett mosaikartat landskap med både
odlingsbygd och skogsbygd samt den tungt trakerade riksväg 50
som korsar karaktären i nodsydlig riktning.
Tålighet
Landskapet är relativt tåligt för vindkraftexploatering. Det nns dock ett antal enskilda
objekt som är känsliga, främst de småskaliga ängsoch hagmarkerna som är av stort kulturhistoriskt
värde. Vindkraftverk skulle med sin storlek kunna
påverka upplevelsen av dessa enskilda platser
negativt.
Nykyrkedalen
När inlandsisen drog fram över landskapet gröpte den bland annat
ur sänkor i berggrunden. Nykyrkedalen är ett exempel på denna
process. Berggrunden består i den norra delen i huvudsak av
granit och gnejser för att i söder övergå till sedimentära bergarter
med t.ex kalksten. Strax norr om vägen österut mot Offerby, går
den förkastning som skiljer de två naturgeograska zonerna åt.
Jordtäcket består främst av isälvssediment, älvsediment och leror.
Insprängt i det mosaikartade landskapet ligger en mängd ängsoch hagmarker varav markerna vid Offerby är särskilt intressanta.
Vid Soldatängen har man uppgifter om att marken hävdats under
mycket lång tid. Idag sköts slåtterängen av Naturskyddsföreningen
som fortsätter med den traditionella hävden av landskapet. Ängsoch hagmarkerna har hög biologisk mångfald och är mycket
artrika. Till dessa hör även historiska inslag såsom stenmurar,
torp och gamla gärdesgårdar. Inom karaktären nns även ett antal
ädellövskogar.
Bebyggelsen är i huvudsak spridd med undantag för mindre
bybildningar och samhället Nykyrka. Här nns Västra Ny kyrka
med anor från medeltiden och hällkistor från stenåldern som
vittnar om att området varit befolkat under lång tid.
Sällsynthet
Området har ett mycket skiftande innehåll med ett antal objekt som
har ett högt egenvärde. Delar av landskapet, såsom de välhävdade
ängs- och hagmarkerna är sällsynta i Östergötland och nationellt
sett.
Allmän beskrivning av
landskapskaraktären och
dess karaktärsbärande
element
Beskrivning av tåligheten
för vindkraftsetablering
Vindkraftverk inom landskapskaraktären kan bli
synliga från den angränsande landskapskaraktären
Vätterns kulturbygd som är mindre tålig.
Riktlinjer för vindkraft
• Inga grupper av vindkraftverk
bör komma till stånd som blir
synliga från öppna ängs- och
hagmarker. Enstaka verk, t.ex.
gårdsverk, kan prövas.
• Vid vindkraftsutbyggnad
inom landskapskaraktären
ska synligheten från
den angränsande
landskapskaraktären Vätterns
kulturbygd samt Sjö- och
kanallandskapet Boren särskilt
beaktas. Lämpliga fotopunkter
ska väljas ut i samråd med
kommunen. Utsikten från Vättern
och kulturmiljöerna i Medevi ska
särskilt beaktas.
Riktlinjer för
vindkraftsetablering
Beskrivning av sällsynthet
25
15
16
skogsbygden
Skogsbygden är den mest varierade landskapstypen i Motala.
Här sträcker den mäktiga Tylöskogen ut sig över landskapet som
dels består av relativt flacka områden och dels mycket kuperad
skogsbygd med inslag av mossar, sjöar och vattendrag. Gemensamt
är dock att områdena ligger över 100 m.ö.h med toppar över 200
m.ö.h.
Berggrunden består främst av graniter och gnejser överlagrade av
moräner med en relativt stor andel berg i dagen. Den övergripande
markanvändningen är skogsbruk, men det finns även mosaikartade
strukturer med öppna ängs- och hagmarker samt odlingsmark.
Inom landskapstypen finns ett antal orter såsom Godegård,
Nykyrka, Bona och Karlsby varav flera har sin historia i det gamla
bergsbruket.
Övrig bebyggelse i skogsbygden består till stor del av små torp
varav många en gång i tiden tillhörde de större godsen i Godegård
och Tjällmo. Här fick man ett eget torp och en bit mark som man
fick bruka när man inte utförde arbete på de stora gårdarna. Dessa
små torp har gett upphov till de öppningar av odlingsbygd som
finns i skogsbygden.
Godegårds bergslag
Hällestads
bergslag
Nykyrkedalen
Karlsbysjöarna
17
18
” Bybornas väg till skogen var inte lång. Runt platån där husbebyggelse
var upptimrad med sina knutskallar var det en uppodlad krans av
åkerjord, östvart inte bredare än ett ordentligt stenkast till skogsmuren.
Den öppna terrängen låg till det mesta söder om byn där slåtterängarna
utgjorde huvudparten. Det var låglänt där och från höst till sena våren
stod vattnet så högt att en främmande kunde tro att byn låg vid en sjö.
Norröver hade avståndet till skogskanterna ökat undan för undan under
seklernas lopp, alltefter som odlingshackorna arbetade sig allt längre
bort från lador och hus. Fast inte blev det några jämnt och rakt dragna
gränser mellan skog och åkerjord. Där godare jordmån fanns att söka
kunde hackorna dra sig in i långa gipar eller vikar i terrängen, lämnande
både öar och halvöar med skog bredvid och bakom sig. ”
Roald Wiss, ur De gamla byarna i Tylöskogen, 1978
Godegårds säteri
Tålighet
Landskapet är av stort värde för det rörliga
friluftslivet men är generellt tåligt för större
exploatering såsom vindkraft, främst på grund
av den varierade topografin och stor andel
skogsbeklädd mark.
Det finns dock områden i landskapet med sådant
värde att påverkan bör undersökas närmre
vid en eventuell exploatering. Till dessa hör
bruksmiljöerna, Godegårdsån, öppna dalgångar
samt de stora mossarna.
Vindkraftverk inom landskapskaraktären kan bli
synliga från den angränsande landskapskaraktären
Hällestads bergslag som är mindre tålig.
Godegårdsån
Godegårds bergslag
Beskrivning
Godegårds bergslag är den södra änden av den mellansvenska
Bergslagen som sträcker sig via Nora upp till Norduppland.
Bygden karakteriseras av ett skogslandskap med en stor andel
mossar. Det finns även inslag av öppna landskapsrum med spår
av kulturlandskapet i form av hagmarker, odlingsrösen, stenmurar
och åkerholmar.
I Godegårds bergslag finns det malmrika urberget som bildades
för nästan 2 000 miljoner år sedan och som under 1300-talet
började brukas för att utvinna järn. Andra intressanta geologiska
formationer i området är rullstensåsen som passerar Godegård i
nordsydlig riktning längs landsvägen för att sedan ta av västerut
mot Nykyrka.
Bygden är fortfarande starkt förknippad med bergshanteringen
som hade sin storhetstid under 1700- och 1800-talet. Mycket tyder
på att Godegårds bergslag är den äldsta i Östergötland, med anor
från 1200-talet. Godegårds säteri med sin herrgård och park vittnar
om kända ägare såsom släkterna de Geer och Grill.
Genom landskapet meandrar sig Godegårdsån fram genom den
breda dalgången, kantad av ett småskaligt odlingslandskap.
Landskapet präglas även av det stora antalet mossar som ligger
insprängt i skogarna. Bredsjömossen har ett rikt fågelliv, och
Kärnskogsmossen är en av södra Sveriges största öppna mossar.
Sällsynthet
Skogsbygden i sig är inte sällsynt varken nationellt sett eller i
Östergötland, men enstaka element såsom de gamla vallonbruken
och de unika kultur- och naturmiljöerna är av stora enskilda värden.
Riktlinjer för vindkraft
• Vindkraftverk som blir synliga
tillsammans med bruksmiljöer
såsom Godegårds säteri bör
undvikas.
• Inga grupper av vindkraftverk
bör komma till stånd inom
öppna dalgångar, såsom vid
Godegård. Enstaka verk, t.ex.
gårdsverk, kan prövas.
• Vindkraftsetableringar inom
Godegårds bergslag bör hellre
utgöras av ett fåtal större
grupper/parker än av många
spridda grupper. Större grupper
än i vindkraftsplanen angivna
3-10 verk kan övervägas.
• Vindkraftsutbyggnad i närheten
av Bredsjömossen eller
Kärnskogsmossen får inte
påverka naturmiljövärdena eller
friluftslivsvärdena negativt.
• Vid vindkraftsutbyggnad
inom karaktären kan
fotomontage behöva upprättas
även från fotopunkter
inom den angränsande
landskapskaraktären Hällestads
bergslag. Lämpliga fotopunkter
ska väljas ut i samråd med
kommunen
19
20
”Jag tänkte mig aldrig skogen befolkad med toklustiga nissar och troll
som en barnkammare dagen efter julafton. Det av den enkla grunden,
att jag inte trodde på sådana. Jag kunde känna skrämsel, men det var i
medvetandet om att träden voro levande väsen, som ett slags djur som
omgåvo mig. Särskilt barrträden verkade som reptiler som helst ville
snärja och strypa mig.
Antingen det var sant eller ej att träden ha ögon (barrträden), betvivlade
jag ej att de förnummo min närhet och att endast deras oförmåga att röra
sina armar och fötter hindrade dem att i vilt hat kasta sig över mig och
trampa ner mig och pina och långsamt strypa mig.”
Verner von Heidenstam, ur Tankar och utkast, 1944
Johannisbergs
säteri
Hagmark vid Johannisberg
Böljande åkermark nära Svalnäs
Beskrivning
Hällestads bergslag sträcker sig från Tjällmoslätten i väster över
kommungränsen mot Finspång. Karaktärsgivande för området
är ett småskaligt, böljande landskap med inslag av ängs- och
hagmarker, skog och djurhållning. Inom området återfinns två
större sjöar, Stora Tron och Lien som bidrar till områdets karaktär.
Sällsynthet
Denna typ av småskaliga landskap med inslag
av hag- och betesmarker är idag sällsynt både i
Östergötland och nationellt sett.
Hällestads bergslag
Berggrunden består liksom i övriga skogsbygden till stor del av
graniter och gnejser, täckta av lera och med åsar av isälvssediment
som sträcker sig i nordsydlig riktning. Bergshantering i Hällestads
bergslag tros ha börjat strax efter Godegårds bergslag i slutet av
1200-talet. Området är dock intressant geologiskt framförallt för
den metallutvinning som startade i Baggetorp 1944 efter att bonden
Karl Hjalmar Johansson funnit tunga svarta stenar då han plogat
sin åker. Stenarna visade sig vara högprocentig volframitmalm som
senare bröts fram till 1960. Gruvan är unik i sitt slag i Skandinavien
då volfram sällan återfinns i ren malmform.
Vid Lien ligger Johannisbergs säteri eller Hagewiks jaktslott som
en gång ingick i Louis de Geers ägo. Han bodde troligtvis aldrig på
Hagewik, men namnet antyder att fastigheten användes vid stora
jakter och dylikt.
Området har stora rekreationsvärden i form av sjöar och rika
naturupplevelser. Genom bl.a. Stora Tron går en kanotled och vid
Lien ligger även Småängens camping och badplats.
Tålighet
Landskapet
är
varierat
och
erbjuder
omväxlande slutna och öppna landskapsrum.
Landskapet är även av värde för friluftslivet.
På grund av landskapets småskalighet och
sällsynthet är det känsligt för inslag av större
vindkraftsexploateringar som riskerar att
dominera landskapet.
Riktlinjer för vindkraft
• Inga grupper av vindkraftverk
bör komma till stånd inom
Hällestads bergslag. Enstaka
verk, t.ex. gårdsverk, kan
prövas.
• Vindkraftverk som blir synliga
tillsammans med Johannisbergs
säteri bör undvikas.
21
22
” Ett brett vattendike sträckte sig framför dem, svartblankt som en
jättesnok låg det nedsänkt i en bädd av vitmossa och rostfläckat ris.
Det stora flodiket! Det hade alla hört talas om och blivit varnade för. Där
kunde människor drunkna och försvinna för alltid. Där hejdade sig tama
och vilda djur utom älgarna, som man sett ’flyta’ över, inte i vattnet utan i
luften, ty sådant är deras långa, oefterhärmliga språng. Därinnanför låg
den verkliga mossen, rund och avgränsad av vatten som en jättetuva,
skyddad av en vallgrav som en gammal riddarborg. ”
Berit Spong, ur Historier från hemtrakten, 1969
Hagmark vid
Bodaviken
Bebyggelse vid Karlsby
Institutionsbyggnad i Bona
Beskrivning
Karlsbysjöarna angränsar i söder till kulturlandskapet vid Boren
och i norr till Godegårds bergslag. Området är kuperat med
slingrande vägar genom mestaldels barrskog. I området finns ett
stort sjösystem av skogssjöar såsom Salstern, Stora Vänstern m fl.
Tålighet
Området är av mycket stort värde för det rörliga
friluftslivet och bedöms därför vara känsligt för
större vindkraftsexploateringar.
Karlsbysjöarna
Karaktärsgivande för området är ett kuperat landskap präglat av
skogsklädda berghällar, grusvägar och sjöar.
Berggrunden består i huvudsak av graniter och gnejser med ett
jordtäcke främst bestående av berg i dagen och morän med inslag
av isälvssediment och andra sedimentära jordarter. I närheten av
sjön Lilla Vänstern finns ansamling av ett 20-tal moränryggar som
är klassade som riksintresse för naturmiljövården. I det sydvästra
hörnet av området ligger Hålebergets naturreservat som med sina
155 meter över havet serverar en fantastisk utsikt över Vättern,
Motala och Nykyrkedalen. Här kan man även se strandlinjen från
den Baltiska issjön som markerar den högsta kustlinjen.
Området är av betydelse för det rörliga friluftslivet då det utgör
ett populärt rekrationsområde för t.ex. kajakpaddling, bad och
långfärdsskridskoåkning. Området lockar besökare från hela
Östergötland.
Även denna del av skogsbygden har spår av tidigare bergsbruk,
bland annat genom Karlströms bruk och Bona bruk som senare
omvandlades till uppfostringsanstalt och mentalsjukhus. Även
herrgården Olivehult har bidragit till områdets historia. Bebyggelsen
är till stor del spridd med en stor mängd fritidshusbebyggelse,
framförallt vid Salstern. I öster ligger Prästtomta övnings- och
skjutfält samt Kvarn, där bl.a. Markstridsskolan har verksamhet.
Området är av riksintresse för totalförsvaret
Sällsynthet
Landskapet är inte ovanligt i Sverige men är däremot relativt
ovanligt för Östergötland. Moränryggarna söder om Lilla Vänstern
är unika i sitt slag i Östergötland.
Vindkraftverk inom landskapskaraktären kan bli
synliga från de angränsande karaktärerna Sjö- och
kanallandskapet Boren och Nykyrkedalen som är
mindre tåliga.
Riktlinjer för vindkraft
• Vid vindkraftsutbyggnad
inom landskapskaraktären
kan fotomontage behöva
upprättas även från fotopunkter
inom de angränsande
landskapskaraktärerna Sjö- och
kanallandskapet Boren och
Nykyrkedalen. Känsliga miljöer
är främst Ulvåsa. Lämpliga
fotopunkter ska väljas ut i
samråd med kommunen.
• Vindkraftsutbyggnad får inte
påverka friluftslivsvärdena
negativt.
• Påverkan på karaktären i form
av stora förändringar i vägnätet
ska undersökas närmre vid
vindkraftexploatering.
• Vindkraftverk som blir synliga
tillsammans med Olivehults
säteri bör undvikas.
23
24
” I socknens sydliga del lossar skogens grepp. Slättens trygga och feta
mylla, visserligen ännu hägnad av skogsbygden böljande linjer, breder
självmedvetet ut sin sommargröna fäll eller höstens medeltidsgråa
vadmalsdok mot radiomasterna i Motala.”
Martin Nilsson, ur Västra Ny - En skogssocken genom tiderna, 1950
Västra Ny Kyrka
Utsikt över Nykyrkedalen från Håleberget
Riksväg 50
Beskrivning
Nykyrkedalen sträcker sig från kommungränsen i norr till Motala
stad i söder och angränsar i väst till det kuperade landskapet längs
Vättern och i öst till Godegårds bergslag och Karlsbysjöarna.
Området karakteriseras av ett mosaikartat landskap med både
odlingsbygd och skogsbygd samt den tungt trafikerade riksväg 50
som korsar karaktären i nordsydlig riktning.
Tålighet
Landskapet är relativt tåligt för vindkraftexploatering. Det finns dock ett antal enskilda
objekt som är känsliga. Dessa består främst av
de småskaliga ängs- och hagmarkerna med stora
kultur- och naturvärden. Vindkraftverk skulle
med sin storlek kunna påverka upplevelsen av
dessa enskilda platser negativt.
Nykyrkedalen
När inlandsisen drog fram över landskapet gröpte den bland annat
ur sänkor i berggrunden. Nykyrkedalen är ett exempel på denna
process. Berggrunden består i den norra delen i huvudsak av
granit och gnejser för att i söder övergå till sedimentära bergarter
med t.ex kalksten. Strax norr om vägen österut mot Offerby, går
den förkastning som skiljer de två naturgeografiska regionerna åt.
Jordtäcket består främst av isälvssediment, älvsediment och leror.
Insprängt i det mosaikartade landskapet ligger en mängd ängsoch hagmarker varav markerna vid Offerby är särskilt intressanta.
Vid Soldatängen har man uppgifter om att marken hävdats under
mycket lång tid. Idag sköts slåtterängen av Naturskyddsföreningen
som fortsätter med den traditionella hävden av landskapet. Ängsoch hagmarkerna har hög biologisk mångfald och är mycket
artrika. Till dessa hör även historiska inslag såsom stenmurar,
torp och gamla gärdesgårdar. Inom karaktären finns även ett antal
ädellövskogar.
Bebyggelsen är i huvudsak spridd med undantag för mindre
bybildningar och samhället Nykyrka. Här finns Västra Ny kyrka
med anor från medeltiden och hällkistor från stenåldern som
vittnar om att området varit befolkat under lång tid.
Sällsynthet
Området har ett mycket skiftande innehåll med ett antal objekt som
har ett högt egenvärde. Delar av landskapet, såsom de välhävdade
ängs- och hagmarkerna är sällsynta i Östergötland och nationellt
sett.
Vindkraftverk inom landskapskaraktären kan bli
synliga från den angränsande landskapskaraktären
Vätterns kulturbygd som är mindre tålig.
Riktlinjer för vindkraft
• Inga grupper av vindkraftverk
bör komma till stånd som blir
synliga från öppna ängs- och
hagmarker. Enstaka verk, t.ex.
gårdsverk, kan prövas.
• Vid vindkraftsutbyggnad
inom landskapskaraktären
ska synligheten från
den angränsande
landskapskaraktären Vätterns
kulturbygd särskilt beaktas.
Lämpliga fotopunkter ska väljas
ut i samråd med kommunen.
Utsikten från Vättern och
kulturmiljöerna i Medevi ska
särskilt beaktas.
25
26
Slättbygden
Denna landskapstyp utgör det stora slättlandskapet söder om
Motala och sjön Boren samt området runt Tjällmo. Landskapet är
flackt och ligger till stor del under 100 m.ö.h. Berggrunden består
av sedimentära bergarter såsom kalksten och sandsten i söder,
överlagrade av lerjordar och moräner samt graniter överlagrade av
lera i norr.
Slätten var fram till 1700-talets slut täckt av frodiga lövskogar,
medan de lättare jordarna på moränkullarna brukades. Idag är
slättområdena till stor del uppodlade medan åsarna till stor del
täcks av skog. Den huvudsakliga markanvändningen är jordbruk,
men det finns även inslag av skogsklädda moränkullar. Marken
odlas till stor del med grödor och större betesmarker finns ej.
Bebyggelsen är spridd med undantag för orter såsom Österstad,
Fågelsta, Fornåsa, Klockrike och Tjällmo.
Tjällmoslätten
Aska-Bobergslätten
27
28
” Över de solvita vägar, som binda
sitt nät genom åkrarnas krets,
och gårdar i blund mellan mossiga aplar
och kyrkor med glimmande spets
går ännu ett spel som av fjärran små cittror
mot skyarnas tronande hov
men spelet är buret av mullbruna vingar
till slättens och odlingens lov. ”
Berit Spong, ur Sjövinkel, 1949
Ekebyborna
ekhage
Området har nästan nått sin kapacitet när det
gäller vindkraftsutbyggnad vilket gör området
känsligt med anledning av risk för överetablering
av vindkraft.
Vindkraftverk inom landskapskaraktären kan bli
synliga från den angränsande landskapskaraktären
Sjö- och kanallandskapet Boren som är mindre
tålig.
Aska-Bobergslätten
Kyrkbyn Ekebyborna
Beskrivning
Aska-Bobergslätten breder ut sig i hela den södra delen av
kommunen, från kommungränserna i väst, syd och öst till Borens
stränder och Motala stad i norr. Hela området karakteriseras av ett
öppet landskap med gröna och gula sädesfält så långt ögat kan nå.
Landskapet har även stora inslag av vindkraftverk, skogsdungar
och moränåsar i nordsydlig riktning. Karaktärsgivande är stora
jordbruksenheter och hög befolkningstäthet.
Berggrunden består nästintill enbart av sedimentära bergarter
med t.ex. sandsten och kalksten som har bidragit till det bördiga
odlingslandskapets utveckling. Jordtäcket består främst av mäktiga
lager av lera med inslag av sand, isälvssediment och morän.
Det bördiga landskapet är befolkat och brukat sedan lång tid
tillbaka vilket kan uttydas av de rikliga fornlämningarna längs
åsarna på slätten. Tack vare utvecklingen av järnskodda redskap
kunde åkrarna förflyttas från de lätta moränjordarna på åsarna till
slättens tyngre lerjordar. Runt 1000-talet uppstod byväsendet och
de många kyrkbyarna på slätten vittnar om traktens rikedom under
medeltiden. Det finns ett antal större gårdar inom karaktären
såsom Brunneby.
Landskapet har inslag av ädellövskog, bland annat genom Byckorps
ekhage samt Ekebyborna ekhage.
Sällsynthet
Det storskaliga odlingslandskapet är inte sällsynt i Sverige och inte
heller i Östergötland. Det stora antalet medeltida kyrkbyar är dock
säreget för Aska-Bobergslätten.
Tålighet
Vindkraften är till stor del utbyggd inom denna karaktär och anses
redan vara ett karaktärsgivande element inom karaktären. De stora
jordbruksenheterna med få avbrott i det öppna landskapet bedöms
vara tåliga för vindkraftexploatering.
Riktlinjer för vindkraft
• Stor hänsyn ska tas till riktning
och geometri hos befintliga
grupper av vindkraftverk vid
nyetablering av vindkraft.
• Vid byte av vindkraftverk inom
en befintlig grupp ska enhetlig
höjd och rotationshastighet inom
gruppen eftersträvas.
• Vid vindkraftsutbyggnad
inom landskapskaraktären
ska synligheten från
den angränsande
landskapskaraktären Sjö- och
kanallandskapet Boren särskilt
beaktas. Känsliga miljöer
är främst Ulvåsa. Lämpliga
fotopunkter ska väljas ut i
samråd med kommunen.
• Vindkraftverk inom AskaBobergslätten ska inte dominera
över välkända, äldre landmärken
och kulturmiljöer som t.ex.
kyrkorna och Brunneby
herrgård.
• Riksintresseområdet Ulfåsa,
vars södra del ligger inom
karaktären har i vindkraftsplanen
angivits som område där
kommersiella vindkraftverk inte
bör uppföras med hänsyn till
områdets höga kulturvärden
och dess betydelse för turism,
besöksnäring och rörligt
friluftsliv.
• Västra delen av karaktären
som angränsar till Vättern
har i vindkraftsplanen
angivits som område där
kommersiell vindkraft endast
bör tillåtas förutsatt att negativ
påverkan på riksintressen
och upplevelsevärden med
betydelse för turism och rörligt
friluftsliv helt kan uteslutas.
29
30
” Ett längesen minne från unga år,
Jag ser det så klart som det vore igår.
En grå liten stuga om ett rum och kök,
Med skorsten mittpå, så sotig av rök.
Från byn gick en väg i ett slingrande mönster,
Och ljussken ej syntes från grannarnas fönster.
Ty skogen var tät, och vägen var lång,
att ta sig dit var en halvtimmes gång.
……”
Rune Agerhall, ur Berättelser från Tjällmo, 1998
Länsvägen
genom Tjällmo
Gästgiveriet i Tjällmo
Odllingslandskapet vid Hättorp
Beskrivning
Tjällmoslätten ligger som ett isolerat slättlandskap omgivet
av skogsbygden och tydligt avgränsat i väst av den kraftiga
Tjällmoförkastningen som går i nord-sydlig riktning. Landskapet
karakteriseras bland annat av den gamla ”Kungsvägen”
mellan Borensberg och Svennevad, jordbrukslandskapet och
det förindustriella samhället Tjällmo som är riksintresse för
kulturmiljövården.
Tålighet
Motsatt till Aska-Bobergslätten finns inga
etableringar av vindkraft idag på Tjällmoslätten.
Karaktären bedöms vara relativt tålig för
vindkraft, som kan harmoniera med de stora
jordbruksenheterna inom området.
Tjällmoslätten
Berggrunden består främst av gnejser och granit som är överlagrade
av den lera som gett upphov till detta odlingslandskap. Genom
Tjällmoslätten sträcker sig Tjällmoåsen, på vilken den gamla
landsvägen går.
Tjällmo var på sin storhetstid en centralort för Östgöta bergslag
med de närliggande bruken Hättorp, Godegård och Lämneå.
Orten har anor från medeltiden med den fint bevarade medeltida
kyrkan, tingshuset och gästgivaregården från 1700-talet. Under
bergsbrukens storhetstid livnärde sig många Tjällmobor på att
tillverka spik av det järn som tillverkades på de omgivande bruken.
Bygden klarade sig bra även då järnhandeln gick ner i slutet av
1800-talet. Då hade man redan börjat dika ut de kärr som tidigare
till stor del täckt Tjällmoslätten och övergick till att livnära sig
på jordbruk istället. Landskapet har således genomgått en stor
förändring under de senaste 150 åren, från halvöppna obrukade
våtmarker till det odlingslandskap som vi kan se idag.
I landskapet har värdefulla miljöer såsom gamla alléer och
hagmarker även bevarats under årens lopp, miljöer som idag
rymmer höga ekologiska värden. Det gamla vägsystemet är relativt
intakt och bidrar till områdets karaktär.
Sällsynthet
Odlingslandskapet är inte sällsynt varken nationellt sett eller i
Östergötland men läget där det ligger insprängt i skogsbygden gör
att Tjällmoslätten skiljer sig från Östgötaslätten i stort.
Den kulturhistoriskt viktiga orten Tjällmo bidrar
till att tåligheten minskar i anslutning till orten.
Vindkraftverk i direkt anslutning till orten kan
påverka landskapsbilden negativt.
Vindkraftverk inom landskapskaraktären kan bli
synliga från den angränsande landskapskaraktären
Hällestads bergslag som är mindre tålig.
Riktlinjer för vindkraft
• Vindkraftverk som blir synliga
tillsammans med äldre
bebyggelse i Tjällmo, kyrkor
eller Hättorps gård bör undvikas.
• Vid vindkraftsutbyggnad
inom landskapskaraktären
ska synligheten från
den angränsande
landskapskaraktären Hällestads
bergslag särskilt beaktas.
Lämpliga fotopunkter ska väljas
ut i samråd med kommunen.
• Påverkan på karaktären i form
av stora förändringar i vägnätet
ska undersökas närmre vid
vindkraftexploatering.
31
32
sjö- och kanalbygden
Denna landskapstyp utgör Vättern och Boren med stränder samt
Göta kanal och Motala stad. Områdena ligger till största delen
mellan 0-100 m.ö.h. Längs Vättern sluttar branta, skogsklädda
bergsryggar ner mot vattnet. Boren kantas av ett anrikt
kulturlandskap och rika naturmiljöer.
Berggrunden utgörs i norr av gnejser och graniter och i söder
av sedimentära bergarter, med jordlager bestående av postglacial
sand, isälvssediment och morän. Geologin ger upphov till stora
förekomster av ovanliga djur- och växtarter.
Landskapstypen innefattar Motala stad och Borensberg med en
hög befolkningstäthet. Vid stränderna till Vättern och Boren är
utbyggnaden av bostadsbebyggelse relativt sparsam med inslag
av större gods såsom Norra Freberga, Lindenäs, Ulvåsa och
Kristberg. Det finns även en stor andel fritidshusbebyggelse,
främst vid Vättern och Boren.
Vätterns kulturbygd
Motala stad
Sjö- och kanallandskapet
Boren
33
34
” Nere på kvarnbron fastnar jag igen. Inte i de murkna spjälorna, som
man nästan trampar igenom. Utan i betraktelser över Borensbergs
gracila charm en sådan här sensommarmorgon. Här spänner
’Hovkonduktörens’ vackra landsvägsbro från 1797 sina sex bågar
över kungsådrans flytande kristall, och jag står länge och beundrar
broprofilen, som fått ålderns patina och värdighet. Åt andra hållet, bort åt
Näs, ligger vattnet som smält guld, och några morgontidiga guldgrävare
äro redan ute med båten, fast det de få upp blänker som silver. ”
Björn Gottlieb, ur Från det gamla Husbyfjöl och trakten däromkring, 1944
Ulvåsa
Göta kanal
Ekhage vid Kristberg
Beskrivning
Sjö- och kanallandskapet Boren sträcker sig mellan Motala i
väster och kommungränsen i öster. Området innefattar såväl sjön
Boren som Göta kanal, Motala ström och dess omnejd. Området
karakteriseras av gamla gårdsmiljöer, eklandskap och vattenkontakt.
Sällsynthet
Med hänsyn till de stora natur-, kultur- och
friluftsvärdena saknar karaktären motstycke i
Sverige och i Östergötland.
Sjö- och kanallandskapet Boren
Karaktären utgör gränsen mellan de två naturgeografiska regionerna
i Motala kommun och rika förekomster av fornlämningar vittnar
om att området har varit befolkat sedan järnåldern.
I anslutning till Borens stränder är växtklimatet gynnsamt vilket
visar sig i relativt stora förekomster av ädellövskog. Det finns
även relativt gott om hagmarker och gamla alléer. Borens södra
strand är kantad av breda vassbälten som på vissa ställen bryts av
moränryggarna i nordsydlig riktning. Den grunda och näringsrika
sjön ger goda förutsättningar för ett rikt fågelliv som främst kan
skådas från den södra stranden
På södra sidan om Boren ligger Ulvåsa slott som tros härstamma
från 1100-talet. Andra historiska platser är bland andra Kristberg
och Borensberg genom vilken både Göta kanal och Motala ström
går igenom.
Hela området är av intresse för turismen och friluftslivet och en
stor del av området är klassat som riksintresse för friluftslivet.
Göta kanal är särskilt tillgängligt för friluftslivet då man kan ta sig
längs kanalen i båt, kanot, till fots eller på cykel.
Området är relativt välbefolkat och det finns gott om små
bybildningar och enstaka jordbruksenheter. Borensberg utgör
den största orten inom området med sina knappa 3000 invånare.
I Borensberg utgörs bebyggelsen till stor del av friliggande villor.
Tålighet
Karaktären är mycket känslig för visuell påverkan
i form av t.ex. vindkraft med anledning av de
stora kultur-, natur- och friluftsvärden som ryms
inom området.
Karaktärsområdet
angränsar
till
AskaBobergslätten och Karlsbysjöarna och kan
därför påverkas visuellt av vindkraftverk i dessa
angränsande karaktärer.
Riktlinjer
• En stor del av området har i
den gällande vindkraftsplanen
angetts som område där
kommersiella vindkraftverk inte
bör uppföras med hänsyn till
områdets höga kulturvärden
och dess betydelse för turism,
besöksnäring och rörligt
friluftsliv.
35
36
” Kring min barndoms tidigaste intryck glittrar glasklart, oroligt
vättervatten. Solreflexerna dansar över vit sandbotten som en fladdrande
rullgardin, jag vadar i detta gyllene med bara ben och följer barkbåten
som stävar utåt med sitt papperssegel … Jag hade aldrig några köpta
leksaker, men jag hade en hel sjö, stor som ett litet hav, att leka med. Det
var alltid ett stort äventyr att följa stranden bortefter då vinden legat mot
land - det kom underbara ting drivande med vattnet och vågorna. ”
Gustav Sandberg, ur Ansikten, 1932
Bryggan vid
Medevi
Övralid
Utsikt över Vättern från Övralid
Beskrivning
Kulturlandskapet Vättern ligger norr om Motala stad och
karaktäriseras av dramatisk topografi, unika kulturmiljöer och
vidsträckta utblickar över Vättern.
Sällsynthet
Med sina tallbeklädda kilometerlånga stränder
och de fantastiska kulturmiljöerna är landskapet
unikt i sitt slag både i Östergötland och nationellt
sett.
Vätterns kulturbygd
Landskapet vid Vätterns stränder vittnar om att området länge
varit ett samspel mellan människans ianspråktagande och vild
natur. Marktäcket är varierat med såväl skog, främst tallhällmark,
som odlingsmark.
Inom området finns kilometerlånga vita stränder som ger ett
intryck av att området ligger vid havet.
Geologiskt sett är landskapet mycket intressant med synbara spår.
Djurkällaplatån strax norr om Motala stad är en stor grushöjd
runt 150 m.ö.h avgränsad av grusbranter i väst, öst och söder.
Strandvallar och andra geologiska formationer med specifik flora
och fauna gör området unikt på flera plan.
Området är relativt lite exploaterat med några få undantag och
bebyggelsen består främst av utspridda jordbruksenheter och
enstaka villor. Inom området ligger även Övralid och Medevi som
är av stort kulturvärde.
Medevi brunn är Nordens äldsta hälsobrunn och utgör riksintresse
för kulturmiljö. Orten var under 1700-1800-talet ett centrum för
aristokratiskt sällskapsliv. Bebyggelsen är välbevarad och följer
fortfarande den ursprungliga byggnadsplanen från 1700-talet.
Övralid var författaren Verner von Heidenstams hem åren 19251940.
Tålighet
Området har mycket stora kultur-, natur- och
rekreationsvärden. Det faktum att området till
stor del är högt beläget och synligt från både
Vättern och slättbygden gör landskapet mycket
sårbart för stora visuella förändringar såsom
vindkraft.
Riktlinjer
• Karaktären har i den
gällande vindkraftsplanen
angetts som område där
kommersiell vindkraft endast
bör tillåtas förutsatt att negativ
påverkan på riksintressen
och upplevelsevärden med
betydelse för turism och rörligt
friluftsliv helt kan uteslutas.
37
38
” En gång i tiden lockade anropet ’Stockholm-Motala’ radiolyssnarna
allt närmre högtalaren, innan programmet skickades ut över Europas
starkaste långvågssändare vid Bondebacka, högt över Motalas tak
och ännu ett stycket högre över Vättern. Som ett svenskt stereosvar på
Eiffeltornet har radiomasternas smäckra silhuetter i snart ett århundrade
varit ett vida synligt riktmärke för båt-, tåg- och bilfarande: ’Nu ser jag
dem! Radiomasterna! Dit ska vi! Där ligger Motala!’ ”
Magnus Engberg, ur Från och Till Motala, 2011
Hamnen
Motala stad
Radiomasterna i Motala
Foto: Elin Julin
Beskrivning
Motala stad är till synes en relativt ung stad med stadsrättigheter
från 1881. Staden har dock en lång historia. Vid utgrävningar har
man funnit stenåldersboättningar vid Motala Ström som visar på
att området länge varit befolkat.
Staden karakteriseras av industrialismens bebyggelse med viktiga
inslag som Baltzar von Platens solfjädersformade stadsplan,
radiomasterna, Motala verkstad, Motala Ström, Varamonstranden
och utblickarna mot Vättern.
Motalas bebyggelsestruktur har till skillnad från de små kyrkbyarna
på slätten gått från medeltida byggnader till en industristad. Det
var i början av 1800-talet, när Göta kanals huvudman Baltzar von
Platen beslutade att kanalens huvudstad skulle ligga vid strömmen,
som Motala kyrkby började sin omvandling. 1822 grundades
Motala verkstad mellan kanalen och strömmen. Verkstaden var
länge stadens största arbetsgivare och många av byggnaderna finns
kvar även idag.
I början av 1900-talet grundades företaget Luxor i Motala.
Företaget tillverkade radioapparater, vilket senare bidrog till
uppförandet av Europas starkaste radiosändare med tillhörande
master på 120 meter.
Staden erbjuder många olika upplevelser med en spännande
stadsmiljö, bad och rekreation nära till hands. I nära anslutning till
stadens bebyggelse finns ett antal naturområden som till exempel
Fålehagen, Södra Freberga, samt Staffanstorps och SjöboKnäppans naturreservat. Gemensamt för dessa är den kalkrika
jorden som ger upphov till en ovanlig och rik flora. I staden ligger
även Varamonstranden som är känd för den vita sanden, kantad av
knotig och vindpinad tallskog.
Sällsynthet
Den postindustriella bebyggelsestrukturen tillsammans med det
unika läget vid Vättern, Motala Ström och Göta kanal gör Motala
stad sällsynt i sitt slag både i Östergötland och nationellt sett.
Strandpromenaden
Tålighet
I och med stadens industrihistoria bedöms
stadslandskapet tåligt för vindkraftexploatering.
Radiomasterna på 120 meters höjd utgör redan
idag ett landmärke för Motala stad. Exploatering
av vindkraft i anslutning till staden bedöms inte
påverka dess karaktär nämnvärt.
Riktlinjer för vindkraft
• Vindkraftverk kan utgöra ett
tillskott i stadsbilden, särskilt i
industriella miljöer. Boendemiljö
och kulturmiljö behöver
dock särskilt beaktas vid
vindkraftsetablering inom Motala
stad.
• Om vindkraftsutbyggnad
blir aktuell inom områden
där utblickar mot Vättern
påverkas så ska påverkan
på landskapsbilden studeras
i fotomontage. Lämpliga
fotopunkter ska väljas ut i
samråd med kommunen.
• Västra delen av karaktären
som angränsar till Vättern
har i vindkraftsplanen
angivits som område där
kommersiell vindkraft endast
bör tillåtas förutsatt att negativ
påverkan på riksintressen
och upplevelsevärden med
betydelse för turism och rörligt
friluftsliv helt kan uteslutas.
39
40
Källor
Skriftliga källor
Länsstyrelsen i Östergötland: Friluftsliv i Östergötland - En regional kartläggning, 2010
Motala kommun: Guide till naturen i Motala kommun, 2003
Motala kommun: Naturvårdsprogram, 2001
Motala kommun: Tematiskt tillägg till översiktsplanen - Vindkraft, 2011
Motala kommun: Översiktsplan för Motala kommun, 2006
Motala kommun: Guide till naturen i Motala kommun, 2003
Månsson, Erik: Gods och gårdar i Östergötland - Del 1, 1995
Reiter, Ole (Red.): Det skånska landsbygdsprogrammet - ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv, 2007
Swanwick, Carys: Landscape Character Assessment - Guidance for England and Scotland, 2002
Internet
www.motala.se
www.wikipedia.org
http://home.swipnet.se/tjallmohembygdsforening/
www.lansstyrelsen.se/ostergotland/
www.kulturnat.se/
Muntliga källor
Ström, Gunilla, samtal 2011-05-16
Deltagare på workshop 2011-05-03
41
Denna kommunövergripande landskapsanalys
togs fram under våren 2011 som ett
komplement till Motala kommuns tillägg till
översiktsplanen avseende vindkraft.
Landskapsanalysens syfte är att kartera
landskapet utifrån ett helthetsperspektiv.
Rapporten ska fungera som ett
kunskapsunderlag för landskapsfrågor
och framförallt frågor som gäller
vindkraftsetablering.
42
